Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Analys av riskpositionerDela
  1. Jag tänkte presentera-

  2. -ett sätt att jobba med kvantitativa
    intersektionella analyser-

  3. -utan att gå emot
    de grundläggande antaganden-

  4. -som finns
    i den intersektionella ansatsen.

  5. Vi vill föreslå en metod
    som kan illustrera hur det kan se ut-

  6. -och testa den empiriskt.

  7. Tittar vi på tidigare forskning-

  8. -finns det indikationer på att
    riskperception eller riskuppfattning-

  9. -varierar mellan olika grupper,
    beroende på kön och etnicitet.

  10. Det mest kända är
    "The white male effect".

  11. Vita män i USA
    är de som har lägst riskperception-

  12. -medan kvinnor eller svarta män-

  13. -ser riskerna som större
    än vad vita män gör.

  14. Det kallas "The white male effect".

  15. Intersektionell ansats är
    ett bra sätt att gräva i det här-

  16. -och titta på vad det beror på.

  17. Den typen av forskning
    baseras bara på individperspektivet.

  18. Det vi vill lägga till
    är maktrelationer-

  19. -de strukturella delarna av analysen
    som försvinner många gånger-

  20. -i de perceptionsstudier som finns.

  21. Metodfrågan som vi ofta diskuterar...

  22. Den följer disciplinära traditioner
    snarare än teoretiska antaganden-

  23. -som grund
    för vilken metod man väljer.

  24. Det har gjorts en del kvantitativa
    intersektionella analyser.

  25. Många har ett gemensamt problem,
    man tittar på gruppskillnader.

  26. Man jämför gruppskillnader
    och använder interaktionseffekter.

  27. Man tar inte med
    de strukturella komponenterna-

  28. -och man diskuterar sällan vithet.

  29. De vita männen syns sällan.
    De är normen.

  30. Det blir ett problem
    när man försöker para ihop det-

  31. -med de grundläggande antagandena
    i intersektionell teori.

  32. Man har ett annat stort problem,
    det här med kategorier-

  33. -antagandet om stabila kategorier
    eller att de är flytande-

  34. -är ett problem som inte adresseras
    i många studier.

  35. Vad behöver vi? En metod som inte
    grundar sig på kausala antaganden.

  36. Vart går vi då?
    Jo, till Pierre Bourdieu, fältanalys.

  37. Bourdieu använde korrespondensanalys-

  38. -men gick över till
    multipelkorrespondensanalys-

  39. -som ett sätt att länka objektiv
    struktur och subjektiv erfarenhet.

  40. Det är den väg vi också har valt.

  41. Multipelkorrespensanalays, MCA, är
    explorativ vilket är en bra egenskap.

  42. Man har inte en modell
    som man testar data mot-

  43. -utan datan själv
    genererar en modell.

  44. Det krävs inte numeriska data.
    Man kan ha kategoridata.

  45. Jag sa "kategori" men menar inte så.

  46. Det förutsätter inte en viss
    fördelning inom vissa variabler.

  47. Jag säger jättemånga fula ord,
    "variabler" och "fördelning".

  48. Det baseras inte heller på
    medelvärden eller spridningsmått-

  49. -utan är kontingenstabeller som är
    grunden för det man analyserar.

  50. Det skapar ett socialt rum.

  51. Det skapar en bild där avstånden
    mellan de olika punkterna-

  52. -är det som illustrerar-

  53. -samband eller närhet
    i själva analysen.

  54. Så kan man hitta mönster av förtryck,
    privilegier och kombinationer.

  55. Det kan vara variabler, kategorier
    eller individer som skapar rummet.

  56. Man kan också lägga dit punkter
    som inte är med och skapar rummet.

  57. De kan deskriptivt läggas ut
    där de hör hemma-

  58. -så att man ser en bild
    som baseras på både och.

  59. En "survey", som vi har gjort på
    risk- och krisforskningscentret 2011-

  60. -med 1 078 svar.

  61. Variablerna som vi har använt...

  62. Vi använde resurser och positioner
    för att bygga själva rummet.

  63. Resurserna som vi har använt
    är utbildningsnivå, socialt stöd-

  64. -tillit, diskriminering
    utifrån kön eller etnicitet-

  65. -social status,
    hur lycklig man upplever sig vara-

  66. -och vilken typ av bostad man har.

  67. Positioner vi har använt för
    de intersektionella kombinationerna-

  68. -är kön och etnicitet-

  69. -om jag eller föräldrarna är födda i
    Sverige, Europa eller utanför Europa-

  70. -tre olika kategorier.

  71. Samt inkomst och social klass.

  72. Sedan har vi tittat på
    de intersektionella kombinationerna.

  73. Det blir en kombination av
    kön, etnicitet, inkomst eller klass.

  74. Det blir totalt 18 kombinationer.

  75. Sedan har vi tittat på
    riskuppfattning och beteenden.

  76. Hur stor risk är det för sjukdom, för
    att dricka eller drabbas av pandemi?

  77. Har jag hemförsäkring och brandlarm?

  78. Vi skapar av resurserna
    och positionerna ett socialt rum.

  79. Det blir ett tredimensionellt rum,
    vilket är en utmaning att visa.

  80. Det mesta är ju tvådimensionellt.

  81. Tre dimensioner: social status,
    som förklarar mest av variansen-

  82. -sociala resurser
    och social exkludering.

  83. I det tredimensionella rummet-

  84. -adderar vi in de intersektionella
    kombinationspositionerna.

  85. Nu!

  86. Då får man denna fantastiska bild
    som bara visar två dimensioner.

  87. Det går en dimension in i tavlan-

  88. -som är lite svår att se för er.

  89. På den tredje axeln
    finns social exkludering.

  90. Alla punkterna förhåller sig
    i en tvådimensionell rymd-

  91. -men förhåller sig i den ledden
    också. Det blir svårt att illustrera.

  92. Tittar vi på de olika riskerna...

  93. De svarta pluttarna
    är de intersektionella positionerna.

  94. Här nere har vi WAHI-

  95. -kvinna född, eller med föräldrar
    födda, utanför Europa-

  96. -med hög inkomst.

  97. Man född i Sverige med hög inkomst,
    där uppe.

  98. Man född utanför Europa
    med hög inkomst.

  99. Män och kvinnor
    som annars är lika med hög status-

  100. -och är födda utanför Europa...
    Det är ju ganska stort men ändå.

  101. Kön spelar stor roll för dimensionen
    hur mycket socialt stöd man har.

  102. Kvinnor har betydligt mer
    socialt stöd än vad män har.

  103. Män och kvinnor födda i Sverige
    med goda resurser är nära varann.

  104. Där är det ingen stor skillnad
    mellan kön.

  105. Det finns stora skillnader
    som man kan se.

  106. Tittar vi lite snabbt
    på dem som är inringade-

  107. -pandemi,
    risken att drabbas av pandemi...

  108. Den följer den första dimensionen-

  109. -sociala resurser:
    inkomst, status, lycka, utbildning.

  110. En fördelning med de lyckligt lottade
    där och de mindre privilegierade där.

  111. Där ser man att...

  112. ...perception vad gäller risk
    är högre-

  113. -bland dem med
    en mindre privilegierad situation.

  114. Ja!

  115. Sjukdom,
    hur stor risk jag ser för sjukdom.

  116. Det här är risken med alkohol.

  117. Det är spännande.

  118. De som dricker mycket ser mindre risk
    med alkohol än de som dricker lite.

  119. Intressant i sig.

  120. Det är om man har
    brandlarm eller hemförsäkring-

  121. -skillnader som inte följer
    de här dimensionerna-

  122. -utan mer följer
    de sammansatta positionerna.

  123. Det där kan man prata länge om.

  124. Det jag skulle vilja få fram är
    att den typen av metod...

  125. Det har Bourdieu redan visat.

  126. De möjliggör intersektionella
    analyser som inte bryter mot-

  127. -de grundläggande förutsättningarna
    för intersektionell teori.

  128. Man får en mer komplex bild än om man
    bara tittar på kön, etnicitet, klass.

  129. Även om man skulle göra
    en multivariat analys-

  130. -skulle man se att kön inte spelar
    roll, men det gör det i vissa fall.

  131. Det går att få fram
    spännande resultat-

  132. -om man tittar på såna här kartor
    och analyserar dem mer noggrant.

  133. Med MCA kan vi titta på intersektion
    av kön, etnicitet och klass-

  134. -eller nåt annat vi är intresserade
    av. Sexualitet kan vara intressant.

  135. Vi har oftast väldigt få
    inom vissa områden där-

  136. -så det är svårt
    att göra kvantitativa analyser.

  137. Den här typen av metod fungerar bra-

  138. -för att studera
    ojämlikhet och riskpositioner.

  139. Det är kvantitativt men explorativt.

  140. Vi tror att det kan bidra till både
    intersektionell- och riskforskning.

  141. Man kan identifiera mönster-

  142. -av förtryck, privilegium
    och kombinationer.

  143. Man kan se att både män och kvinnor
    med ursprung utanför Europa-

  144. -med privilegierad klassbakgrund
    är de mest exkluderande i samhället.

  145. De rapporterar mer exkludering-

  146. -än de som har en lägre inkomst
    och lägre utbildningsnivå.

  147. Det är intressant.

  148. Slutsatsen blir att,
    baserat på den typen av metod, MCA-

  149. -är det möjligt att identifiera
    mönster av förtryck och privilegium-

  150. -och illustrera
    relationen mellan dessa-

  151. -kanske i en bättre tredimensionell
    bild. Vi jobbar på det.

  152. Det är drömmen,
    när man kan ta fram hologrammet-

  153. -så att man kan visa hur det ser ut.

  154. Jag stoppar där. Tack.

  155. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Analys av riskpositioner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Intersektionalitet, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala klasser, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.