Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Unga, jämställdhet och hälsaDela
  1. Ja, ni ser ju titeln här.

  2. Jag ska prata om varje ord här:
    unga, jämställdhet och hälsa.

  3. Det här är ett samarbete mellan
    sociologi och folkhälsovetenskap-

  4. -och bygger på material som professor
    Gillander-Gådin har tagit fram-

  5. -en enkätundersökning i en kommun
    med cirka 60 000 invånare.

  6. Alla ungdomar i årskurs sju till nio
    har varit delaktiga, cirka tusen.

  7. Svarsfrekvens på 74,1 procent,
    men det kan ni glömma.

  8. Det var väldigt många som svarade.
    Det handlade om hälsa-

  9. -och om psykosocial miljö i skolan,
    men även om jämställdhet.

  10. Det är de frågorna
    som jag har varit med och analyserat.

  11. Jag ska börja med en allmän bakgrund.

  12. Jämställdhet handlar ju om
    att man har samma rättigheter-

  13. -och skyldigheter för båda könen.

  14. Det är en sak som vi har i lag, men
    har vi samma villkor och möjligheter?

  15. Det här är en fråga som i Sverige
    är välkänd och väldebatterad-

  16. -men det är också viktigt
    internationellt. FN skriver:

  17. "The disadvantages
    facing women and girls"-

  18. -"are a major source of inequality."

  19. De nackdelar och den ofördelaktiga
    situation som kvinnor möter-

  20. -är en stor källa till ojämlikhet.
    Det är ett problem på global nivå.

  21. Det är det väl inte här? Vi är ett
    av världens mest jämställda länder.

  22. Vi är ju väldigt jämställda-

  23. -men vi har en av världens
    mest segregerade arbetsmarknader.

  24. Vi har olika löner
    för kvinnor och män i samma bransch.

  25. När man forskar på hushållsarbete
    och ekonomi i parförhållanden-

  26. -ser vi att det även där
    finns ojämlikheter mellan könen.

  27. Det är en bas till den här studien,
    att vi vet väldigt mycket.

  28. Vi vet att det finns
    en tydlig problematik även i Sverige.

  29. Vi har alla varit unga och vi
    känner människor som är unga.

  30. När vi föds in i ett samhälle formas
    vi av det samhälle som vi lever i.

  31. Samhället är fyllt
    av normer och värderingar-

  32. och olika samhälleliga strukturer
    som påverkar oss-

  33. -hur vi ser oss själva,
    hur vi uppfattar vad som är normalt-

  34. -vad vi kan förvänta oss av livet.

  35. Det finns starka idéer
    om maskulinitet och femininitet-

  36. -som man tar till sig
    ganska tidigt i livet.

  37. Vi har en officiell jämställdhet,
    vi har en jämställdhetspolitik-

  38. -vi har likhet inför lagen.

  39. Jämställdhetspolitiken
    är inskriven i skolans läroplaner-

  40. -och finns som en diskurs
    och attityd i samhället.

  41. Få svenskar är inte för jämställdhet.
    Det är man om man är svensk.

  42. Samtidigt har vi
    en praktisk ojämlikhet-

  43. -i fördelning av hushållsarbete-

  44. -eller att om man tittar
    på damtidningar och herrtidningar-

  45. -så betyder det väldigt olika saker.
    Café och King, Veckorevyn och Tara.

  46. Vi kan titta på leksaker
    eller på ungdomslitteratur-

  47. -och se olika litteratur
    för pojkar och flickor.

  48. Det är den här miljön av olikhet...
    Den här problematiken...

  49. Den officiella jämställdheten
    är inte så jämställd.

  50. Vi har en segregerad arbetsmarknad
    och ojämlika villkor.

  51. Ungdomar orienterar sig
    i väldigt motstridiga situationer-

  52. -och möter motstridiga ideal och
    normer som de ska förhålla sig till.

  53. En annan rolig sak är Bechdel-testet
    när man tittar på film-

  54. -som de flesta nog känner till.

  55. Att hitta en film med två namngivna
    kvinnor som pratar med varandra-

  56. -om nåt annat än män. Det är inte så
    att 50 % av all film uppfyller det.

  57. Ojämställdheten
    finns på många nivåer.

  58. Hälsa.

  59. I statistik från Folkhälsomyndigheten
    är det tydligt att män och pojkar-

  60. -mår bättre
    än flickor och kvinnor i Sverige.

  61. Det finns ett samband
    mellan utbildning och hälsa.

  62. Det var viktigt för oss. Utbildning
    blir som en markör för social klass-

  63. -om man tillhör arbetarklass
    eller medelklass eller därutöver.

  64. Det var en viktig del.
    Jag vill också nämna dubbelarbete.

  65. Jag tänker då på
    betalt och obetalt arbete.

  66. I Sverige har vi
    en tvåförsörjarmodell-

  67. -där både män och kvinnor arbetar
    och tar del i hushållsarbete-

  68. -och ansvar för hem och barn,
    sånt där jobb.

  69. Det blev en väldigt liten bild.
    Nån måste plocka undan efter barnet.

  70. För att det ska bli disk måste man ha
    lagat mat och planerat och handlat.

  71. När man studerar vad som händer
    i familjen blir det en fråga om kön.

  72. Det här vet ju barn och ungdomar.
    De ser hur vuxna faktiskt beter sig.

  73. Det här har också hälsoeffekter.

  74. Om man är två vuxna som arbetar
    heltid och en som arbetar mer hemma-

  75. -får det så klart hälsoeffekter,
    mer negativa för kvinnor än för män.

  76. Och det skapar missnöje i relationen,
    som i sin tur leder till sämre hälsa.

  77. Det var bakgrunden.
    Jag ligger bra till i tid här.

  78. Undersökningen innehöll två frågor.

  79. Den ena frågan lyder: "Tycker du
    att jämställdhet är ett viktigt mål?"

  80. Det är barn och ungdomar
    från årskurs sju till nio som svarar.

  81. Glädjande nog tycker majoriteten
    att det är viktigt.

  82. Kring 90 procent av alla flickor
    tycker att det är viktigt-

  83. -men det ligger på
    strax under 80 procent för pojkar.

  84. Den andra frågan är intressant
    för den analys som vi gjorde.

  85. Så här lyder frågan: "När du blir
    vuxen och kanske får en egen familj"-

  86. -"vem tror du då kommer att göra
    det mesta av hemarbetet?"

  87. Vad tänker ni? Hur svarar
    pojkar och flickor på det här?

  88. Det här blir intressanta resultat
    att gå vidare med.

  89. Om vi tittar på pojkar tror
    majoriteten att de delar på arbetet.

  90. -men när vi tittar på
    "Jag gör mest" tror många det.

  91. Fler tror att de kommer att göra mest
    än att göra minst.

  92. Det sjunker. I sjuan tror man "Jag
    gör mest," och så blir det mindre.

  93. Hos flickor är det likadant.
    De flesta tror att de delar lika.

  94. Det intressanta här
    är "Jag gör minst".

  95. De inser, ju äldre de blir,
    att de nog kommer att göra minst.

  96. Det är viktigt.
    De ska inte bli som vanliga kvinnor.

  97. Man kan resonera
    på flera sätt om det här.

  98. Det ger intressanta forskningsfrågor,
    med olikheten här.

  99. Det var det man tänkte när man såg på
    en enkät med pojkar och flickor.

  100. Kön blir ju centralt.
    Pratar man jämställdhet så är ju kön-

  101. -den självklara kopplingen,
    stratifikationen man tittar på.

  102. Det som var överraskande för oss
    ser vi på nästa bild.

  103. När vi delar upp dem som går i nian
    och de val de ska göra-

  104. -när de ska söka till gymnasieskolan,
    på praktisk linje och teoretisk.

  105. En uppdelning i arbetarklass
    och medelklass. Vad händer då?

  106. Då fick vi mycket att tänka på.

  107. Att de delar lika svarar de flesta
    fortfarande mest på.

  108. Det är avgörande skillnader
    mellan flickor i de två grupperna-

  109. -flickor som vill läsa praktisk linje
    kontra de som vill läsa teoretisk.

  110. Där är en markant skillnad.

  111. Klass blir en tydligare
    skillnadsfaktor här än kön.

  112. Fler flickor, om man nu talar
    i såna termer, från arbetarklass-

  113. -tänker att de kommer att göra mest,
    och pojkar från arbetarklass också-

  114. -att flickan gör mest,
    för de gör minst.

  115. Det är en form av förväntningar
    inför framtiden som tar sig uttryck.

  116. Vi kan inte studera
    hur de faktiskt gör framöver-

  117. -utan vilka förväntningar de har
    på hur de kommer att göra.

  118. Utifrån ett folkhälsoperspektiv
    är det ju också det att flickorna-

  119. -som väljer
    mer arbetarklassinriktade yrken-

  120. -som har en tyngre belastning,
    rent fysiskt, låglöneyrken-

  121. -med kanske högre grad
    av stress och osäkerhet-

  122. -samtidigt också har
    det övergripande ansvaret för hemmet.

  123. Ser vi det här redan nu
    så är det ju nåt vi kan arbeta med.

  124. Det här handlar om klasspositioner,
    snarare än om individuella val.

  125. Från att ha tänkt att kön är en
    viktig aspekt med stora skillnader-

  126. -till att se att klass spelar stor
    roll, det var en viktig upptäckt.

  127. När det gäller kopplingen mellan...
    Om jag backar tillbaka här...

  128. Det är olika världar som möts, olika
    förväntningar hos pojkar och flickor.

  129. Det har andra skrivit om.
    Vad händer när Veckorevyn möter Café?

  130. Grabbkultur mot flickkultur.

  131. Som avslutning tänkte vi att...
    Inte bara kön, utan klass är viktigt.

  132. Ett intersektionellt perspektiv är
    viktigt i den här typen av analyser.

  133. Det är viktigt att göra.

  134. Det är olika villkor i olika klasser
    för både pojkar och flickor.

  135. En annan sak är att det är viktigt
    att se på framtida hälsoeffekter.

  136. Det är viktigt att forska vidare om.

  137. En annan viktig sak är att man inte
    själv väljer sin klassposition.

  138. Samhällsstrukturer är centrala
    i den här typen av problematik.

  139. Det samhälle som vi skapar blir
    barnens och ungdomarnas verklighet.

  140. Ska man förändra nåt
    så är det kanske inte på individnivå-

  141. -utan på samhällsnivå som man
    får arbeta med de här frågorna.

  142. Ja... Tack.

  143. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Unga, jämställdhet och hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Digitalisering i förskolan

Hänger de vuxna med i hur barn använder de digitala hjälpmedlen? Idag producerar barn hellre än att konsumera, vilket ställer nya krav på förskolepedagoger. Om vi vill utmana barn måste vi ta del av deras kultur, vilket idag är svårare än förut då det räckte med att se Bolibompa för att ha koll, säger Susanne Kjällander, lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.