Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Pappors deltagande i familjelivetDela
  1. Tack för det.

  2. Jag fortsätter på Lasses tema.

  3. Jag är också väldigt intresserad av
    hur män och kvinnor engagerar sig-

  4. -i både betalt och obetalt arbete
    och frågor kring livsbalans-

  5. -och balans mellan arbete och familj.

  6. En del av min forskning
    har fokuserat mer på pappor-

  7. -och pappors engagemang
    i familjelivet.

  8. Det är det jag tänkte prata om i dag.

  9. Jag tänkte prata om två saker.

  10. Först ska jag visa
    några illustrationer-

  11. -över hur pappor engagerar sig
    i familjelivet i dag-

  12. -och hur det har förändrats över tid.
    Det har hänt en del de senaste åren.

  13. Sen ska jag prata lite mer specifikt-

  14. -om en studie där jag jämför
    pappors engagemang i Norden-

  15. -med Sydeuropa,
    och så försöker jag förklara-

  16. -skillnaderna som finns
    mellan dessa olika kontexter.

  17. Det finns många sätt att illustrera-

  18. -engagemanget i familjelivet på,
    och även engagemanget i arbetslivet.

  19. Den här bilden visar
    genomsnittlig arbetstid-

  20. -för sysselsatta i åldrarna 16-64-

  21. -som har hemmaboende barn under 7 år.

  22. Och hur den tiden har förändrats
    från 1987 till 2011.

  23. Arbetstimmar per vecka.
    Där kan man se ganska tydligt-

  24. -på kvinnornas blå linjer där nere
    och männens gula linjer där uppe-

  25. -att skillnaden
    är mycket större 1987-

  26. -än vad den är 2011.

  27. Skillnaden på sexton timmar
    har krympt till ungefär tio timmar.

  28. Så det har hänt en hel del-

  29. -men den största förändringen
    har skett bland mammorna-

  30. -som har börjat arbeta mer över tid.

  31. Papporna har dragit ner lite grand
    på sin arbetstid.

  32. Det betyder
    att för första gången i historien-

  33. -så arbetar pappor mindre, generellt
    sett, än vad män i övrigt gör.

  34. Förut har papporna
    jobbat mer än män i övrigt.

  35. Kvinnor drog ner på arbetstiden
    när de fick barn.

  36. Men nu är det en trend
    som har brutits i vårt land.

  37. Ett annat mått
    på engagemanget i familjelivet-

  38. -och förändring över tid
    är att titta på-

  39. -hur vi använder föräldrapenningen,
    och hur det har förändrats.

  40. Den infördes på 70-talet-

  41. -och då tog papporna ut i princip
    noll procent av föräldrapenningen.

  42. De blå staplarna är kvinnors andel.

  43. En svagt stigande trend till 90-
    talet, då männen bryter 10 %-vallen-

  44. -men från 90-talet och framåt
    kan man se-

  45. -att det sker en acceleration
    av männens uttag av föräldrapenning.

  46. Det är under den här tiden som vi får
    både en och två "pappamånader"-

  47. -som inte får föras över till mamman,
    vilket har skjutsat på utvecklingen.

  48. I dag ligger mäns uttag på runt 25 %.

  49. Det kan man tycka
    är både mycket och lite.

  50. Det är lite jämfört med kvinnor, men
    ur ett internationellt perspektiv-

  51. -så framstår vi som ganska...

  52. Män tar ut väldigt mycket,
    om man jämför med andra länder.

  53. Ett annat sätt att illustrera det här
    är att göra som TCO-

  54. -med sitt "pappaindex".

  55. Det är en sammanslagning av två mått.
    Dels antalet uttagna föräldradagar-

  56. -men också andelen män
    av föräldralediga kvinnor och män.

  57. Det är ett annat mått.

  58. Indexet går från noll till 100, och
    100 betyder att det är totalt lika.

  59. Från 2000-talet fram till våra dagar
    så förändras indexet-

  60. -från nånstans på sjutton
    upp till 45 år 2014.

  61. 100 betyder alltså lika,
    så det sker ganska mycket över tid-

  62. -och det finns ingenting som tyder på
    att det är en avstannande trend.

  63. Om man tittar på vårt land så är det
    ganska stora regionala skillnader.

  64. Vi här uppe i norr
    är faktiskt ganska bra.

  65. Västerbotten toppar indexet
    med ett medelvärde på 55.

  66. Jämtland ligger högt på 49
    och Skåne ligger sist på 39.

  67. Så det varierar mycket över landet.

  68. Som Lasse berörde så är utbildning
    en viktig faktor som påverkar mycket.

  69. Högutbildade pappor tar ut betydligt
    mer än vad lågutbildade gör.

  70. Men hur man än mäter
    så tyder mycket på-

  71. -att mäns engagemang i familjelivet
    på olika sätt ökar över tid.

  72. Mammors engagemang i arbetslivet
    ökar över tid.

  73. Så det sker en utjämning,
    totalt sett.

  74. Nästa del
    som jag tänkte prata lite om-

  75. -handlar om ett bokkapitel
    som jag har skrivit ganska nyligen-

  76. -i boken "Fatherhood
    in the Nordic Welfare States".

  77. "Comparing
    care policies and practice."

  78. Den ser ut så här.
    Var är tv-kamerorna? Där.

  79. Det är en bok
    som på olika sätt tittar på fäder-

  80. -i Norden och i andra länder-

  81. -och mitt kapitel, "Gender regime,
    attitudes towards childcare"-

  82. -"and actual involvement
    in childcare among fathers"-

  83. -går ut på att försöka undersöka
    pappors engagemang-

  84. -i familjelivet i Sverige, Norge,
    Danmark, Finland och Island-

  85. -och jämföra det med Sydeuropa.

  86. Jag valde de här kontexterna
    för att de är väldigt olika-

  87. -om man tittar på mäns och kvinnors
    roll i samhälls- eller familjelivet.

  88. Jag var särskilt intresserad av-

  89. -om attityder till jämställdhet-

  90. -är en faktor som kan förklara
    de eventuella skillnader som finns-

  91. -mellan pappor i Norden
    kontra Sydeuropa.

  92. Men jag använder också
    en del andra förklaringsfaktorer.

  93. Det här har jag då...

  94. ...mätt genom att använda data
    från en stor, europeisk undersökning-

  95. -som heter European Social Survey.

  96. Den består av
    intervjuer med människor-

  97. -från olika länder i Europa, bland
    annat från Sydeuropa och Norden.

  98. Ett tusental från varje land,
    och jag har valt ut-

  99. -pappor från alla länder,
    för att undersöka dem.

  100. Jag använde mig bland annat
    av en fråga som handlade om-

  101. -hur stor del av hushållsarbetet
    man gör, relativt sin partner.

  102. Jag använde också ett annat mått som
    handlar om huruvida man ansåg själv-

  103. -att man ofta
    aktivt tog hand om sina barn.

  104. En lite diffus fråga,
    men ändock ett mått.

  105. Sen fanns det också en fråga
    om man ansåg-

  106. -att kvinnor och män skulle ha
    samma ansvar för hem och barn.

  107. En fråga som mäter
    nån form av attityd till det här.

  108. Om man tittar på hur det ser ut-

  109. -när vi jämför fäder i Sydeuropa-

  110. -med fäder i Norden -
    de två kolumnerna till höger-

  111. -så gjorde jag så att de fäder
    som säger att gör mer än 25 %-

  112. -av det totala hushållsarbetet
    definieras som ganska mycket.

  113. Det är ganska lite, men för att vara
    fäder så är det ganska mycket.

  114. Ungefär 24 % av fäderna i Sydeuropa
    sa att man gjorde det.

  115. 63 % av fäderna här uppe
    säger att man gör-

  116. -mer än en fjärdedel av hushålls-
    arbetet. En ganska stor skillnad.

  117. De som säger att de ofta
    aktivt tar hand om barnen...

  118. Det var 36 % som sa det
    bland fäder i Sydeuropa-

  119. -och 50 % av fäderna i Norden.

  120. När det gäller de som
    absolut höll med i påståendet-

  121. -att män och kvinnor skulle ha
    samma ansvar för familj och hem...

  122. Det fanns olika skalor, men det här
    var antalet som absolut höll med-

  123. -och då var det 22 % av fäderna i
    Sydeuropa och 33 % bland fäderna här.

  124. Ganska låga tal, men det är
    en liten skillnad i alla fall.

  125. Ja...

  126. Ett syfte var att försöka förklara
    skillnaderna som fanns-

  127. -mellan Syd- och Nordeuropa.

  128. Eller Sydeuropa och Norden.

  129. Det tänker jag illustrera så här. Det
    här gör man med logistisk regression-

  130. -men vi ska inte fördjupa oss i det.
    Den första stapeln visar-

  131. -skillnaden
    i den första tabellen när det gäller-

  132. -skillnader i hur mycket man
    engagerar sig i hushållsarbetet.

  133. Ett betyder att det inte finns
    nån skillnad mellan länderna.

  134. En oddskvot på 5,3 illustrerar
    att det är mycket större chans-

  135. -att fäder i Norden
    säger att man gör det här.

  136. Om vi jämställer attityderna
    i de här två olika kontexterna-

  137. -så sjunker skillnaden något.
    Attityder spelar en viss roll.

  138. När jag lägger på alla andra förklar-
    ingsfaktorer, som utbildningsnivå-

  139. -bland den svarande och partnern,
    ålder, etc.-

  140. -så sjunker det till 2,87.
    En halvering.

  141. Det förklarar hälften av skillnaden
    mellan fäder i Norden och Sydeuropa.

  142. Och till slut, när det gäller hur
    mycket man tar hand om sina barn-

  143. -så fanns ju den här skillnaden
    mellan Norden och Sydeuropa.

  144. När man jämställer attityderna bland
    papporna i de här två kontexterna-

  145. -så minskar skillnaden något, så
    attityder spelar roll i sammanhanget.

  146. Och när jag lägger på
    de andra förklaringsfaktorerna-

  147. -så försvinner skillnaden
    helt och hållet mellan kontexterna.

  148. Den som visade sig vara
    den största förklaringsfaktorn där-

  149. -handlar framför allt om partnerns
    utbildningsnivå. Även pappans nivå-

  150. -men framför allt så var partnerns
    utbildningsnivå en viktig faktor.

  151. Det innebär att om man
    skulle kunna öka utbildningsnivån-

  152. -bland mammor i de här länderna,
    och förändra attityderna-

  153. -i riktning mot de som finns hos oss,
    så skulle skillnaden försvinna.

  154. Yes! Det var vad jag hade att säga.

  155. Tack.

  156. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Pappors deltagande i familjelivet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor vid Mittuniversitetet Mikael Nordenmark går igenom utvecklingen av jämställdhet mellan kvinnor och män i hemmet. Vi strävar mot att få balans i livet, men vi hamnar ibland i obalans mellan arbete som vi får betalt för och arbete som vi utför obetalt i hemmet. Hur stor är skillnaden mellan kvinnors och mäns engagemang i familjelivet? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Föräldrar, Genusfrågor, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.