Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Tankar kring värdegrundDela
  1. Tack. Jag känner mig
    som en katt bland hermeliner-

  2. -bland alla fantastiska saker
    vi har fått höra under dagen-

  3. -och forskare och mycket intressant,
    men jag ska ge min bild av det här-

  4. -av rektor initierade
    Värdegrundsarbete 2025-

  5. -och lite grand
    vad det innebär för tankar-

  6. -kring det och fackligt arbete.

  7. När jag fick möjlighet att bidra med
    en text och delta på Genusmaraton-

  8. -tänkte jag mycket på när jag var med
    på rektors inspirationsdagar 2015.

  9. Särskilt ett seminarium med Soraya
    Hashim från Rättviseförmedlingen-

  10. -blev jag väldigt intresserad av.
    Hon pratade väldigt mycket-

  11. -om tänkvärda punkter
    inför Värdegrundsarbete 2025.

  12. Hon pratade om
    att det var viktigt att räkna norm.

  13. Hon pratade om att se över sammanhang
    och om att ta in fler personer-

  14. -som bryter mot normen.

  15. När jag skulle
    fundera kring det här tänkte jag:

  16. "Vad ska jag säga
    om det här att räkna norm?"

  17. Hur ser det ut i ledningen på Mitt-
    universitetet när det gäller norm?

  18. Vi har två dekaner, en förvaltnings-
    chef, en prorektor och en rektor.

  19. Där har vi en kvinna, Susanna,
    resten är män.

  20. Tar vi sen in personalchefen,
    ekonomichefen och IT-chefen-

  21. -tillkommer ytterligare en kvinna,
    Karin, vår personalchef.

  22. Två av sex personer
    av cheferna är kvinnor.

  23. Är det en norm hos oss,
    eller är det en slump just nu?

  24. Sen funderade jag på det här andra,
    att se över sammanhanget.

  25. Då tänkte jag "Varför står jag här?"
    Det är den första funderingen.

  26. Jo, jag blev...

  27. När vi hade jubileumsfesten kom
    de driftiga tjejerna som vi hörde om-

  28. -som skapade en hashtagg som hette
    #miunjubfest under själva festen.

  29. Då kom de till mig och hade
    valt ut mig för att är ordförande-

  30. -för ett fackförbund
    på Mittuniversitetet.

  31. För SACO:s del
    är det den första kvinnliga.

  32. ST har Lollo, men jag är den första
    kvinnliga ordföranden för SACO/SULF.

  33. Det känns jätteintressant,
    ansvarsfullt, viktigt-

  34. -och framför allt hedrande
    att få bidra med en reflektion-

  35. -både i antologin, i den där påsen,
    men också att stå här.

  36. I mitt förtroendeuppdrag
    som ordförande för ganska många-

  37. -drygt 530 medlemmar-

  38. -så är det mycket att i sammanhanget
    se på vad fackligt arbetet i dag-

  39. -är fokuserat på, och det är
    fokuserat på psykosocial arbetsmiljö.

  40. Många fackliga frågor
    hänger samman med arbetsmiljöfrågor.

  41. Jag är, till skillnad från många här,
    inte sociolog, utan socionom.

  42. Inte för att det
    påverkar det jag säger-

  43. -men däremot funderar jag alltid
    över de beslut som vi människor gör.

  44. Jag reflekterar
    över de beslut som gjordes och görs-

  45. -av oss medarbetare på myndigheten:
    Vem har tolkningsföreträde?

  46. Vilka frågor ska tolkas
    när det gäller arbetsmiljö-

  47. -eller lika villkor?

  48. Det här är ju frågor
    som vi stöter och blöter varje dag.

  49. Den akademiska miljön i sig
    är i grunden strukturellt ojämlik.

  50. Det kollegiala systemet
    är på både gott och ont.

  51. Det är inte unikt för
    Mittuniversitetet. Så här ser det ut.

  52. Det behöver utmanas,
    och man behöver tänka på det-

  53. -utifrån normer och sammanhang.

  54. Jag har stora förväntningar
    på det värdegrundsarbete-

  55. -som rektor har initierat. Jag hoppas
    få följa det under många år till.

  56. Inte bara som fackordförande, utan
    som medarbetare på vår myndighet.

  57. Under festen skulle både tal och film
    spegla universitetets tillblivelse.

  58. Många festdeltagare
    uppskattade både tal och film.

  59. En del kände säkert igen sig i resan
    från högskola till universitet-

  60. -andra fick en historia kopplad
    till sin nuvarande arbetsplats-

  61. -medan andra saknade beskrivningar av
    de framstående kvinnor som bidragit.

  62. När en historieskrivning ska skrivas
    måste ett antal val göras.

  63. Allt ryms inte,
    men vilka händelser ska med?

  64. Vilka framstående insatser
    och personer ska lyftas fram?

  65. De som tog fram materialet
    ställdes inför en rad val och beslut.

  66. Jag tänkte:
    "Men vart tog kvinnorna vägen?"

  67. Vilka val gjordes och vad låg bakom
    de prioriteringar som gjordes?

  68. Ja, sen går jag vidare
    till punkt tre:

  69. Att ta in fler personer
    som bryter mot normen.

  70. När jag började fundera vidare
    på vad som lyftes fram i talen-

  71. -och vilka som framhölls
    som nyckelpersoner-

  72. -så kom den andra reflektionen:

  73. Här är vi som de flesta andra,
    det vill säga historien upprepar sig.

  74. Det är männen som synliggörs.

  75. Men vi på Mittuniversitetet
    borde mer tydligt leva som vi lär.

  76. All historia som berättas och skrivs-

  77. -är nästan undantagslöst
    ur ett manligt perspektiv.

  78. Historien är mannens verk,
    trots alla framstående kvinnor.

  79. Jag önskar att MIUN, som ungt,
    dynamiskt och modernt universitet-

  80. -håller jämlikhet, jämställdhet
    och lika villkor extra högt.

  81. Självklart hoppas jag
    att nästa jubileumstal-

  82. -innehåller även kvinnors bidrag-

  83. -och att vår historia
    blir jämställd och synliggjord.

  84. Min förhoppning är
    att när vi firar femton år-

  85. -så har värdegrundsarbetet på
    Mittuniversitet kommit så långt-

  86. -att vi inte behöver
    fundera på vad som sägs eller inte.

  87. Vår historia är rik på berättelser
    om både män och kvinnor-

  88. -och att detta även syns för dem
    som just då sitter i ledningen.

  89. När vi har kommit så långt som 2025-

  90. -hoppas jag
    att den ledningsfunktion vi har då-

  91. -och inte bara ledningen,
    det här gäller ju alla medarbetare-

  92. -speglar en jämställd norm
    som hela tiden utmanas-

  93. -att vi verkar i ett sammanhang
    där vi gemensamt skapar, synliggörs-

  94. -och skriver vår nya historia. Jag
    hoppas att Värdegrundsarbete 2025-

  95. -som Anders Söderholm har initierat-

  96. -även fortsätter när vi har nästa
    rektor och kanske en rektor till-

  97. -innan vi har nått till 2025.

  98. Framför allt hoppas jag att vi
    medarbetare, oavsett om vi är-

  99. -forskare, undervisande lärare,
    fackliga representanter, ledning-

  100. -att vi alla gör det vi kan
    för att vi ska uppnå-

  101. -ett gott värdegrundsarbete
    på Mittuniversitetet. Tack.

  102. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tankar kring värdegrund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ummis Jonsson är ordförande för Saco-S/SULF vid Mittuniversitetet och berättar om sina tankar om jämställdhet. Hon är den första kvinnliga ordföranden. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Genusfrågor, Jämställdhet, Kvinnliga fackliga ledare, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.