Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2016

En heldag om genus på Mittuniversitetet i Sundsvall. Forskare och akademiker talar om sin forskning som relaterar till genus. Inspelat den 18 februari 2016. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2016 : Jämställdhet och hållbar utveckling för export?Dela
  1. Jag ska prata om associeringsavtalen.

  2. Det här materialet är baserat
    på delar av min doktorsavhandling.

  3. Jag har analyserat
    dokument från myndigheter-

  4. -både inom EU och i Centralamerika-

  5. -och gjort intervjuer
    både i Bryssel och i Guatemala.

  6. Jag bodde i Guatemala i tre år-

  7. -och när jag jobbade med kvinnors
    ekonomiska rättigheter på UN Women-

  8. -fick jag idén
    till den här forskningen.

  9. Därför har jag använt Guatemala
    som fallstudie-

  10. -men det här avtalet innefattar alla
    stater i Centralamerika utom Belize.

  11. Så att ni inte tror
    att det bara är Guatemala.

  12. Ska vi se...

  13. Jag skrev en liten frågeställning
    dagen till ära.

  14. Hur uttrycker sig EU:s olika, och
    ibland svårförenliga politiska mål-

  15. -så som hållbar utveckling,
    jämställdhet och ekonomisk tillväxt-

  16. -i associeringsavtalet
    med Centralamerika?

  17. EU har som mål
    att verka för ekonomisk tillväxt-

  18. -hållbar utveckling och jämställdhet.

  19. Det finns fler mål, men jag
    har valt att fokusera på de här.

  20. Om vi börjar med jämställdhet...

  21. ...är det nåt som fanns med
    redan i Romfördraget 1957.

  22. Där är inskrivet formell jämställdhet
    som lika lön för lika arbete.

  23. Sen var det
    i Amsterdamfördraget 1997-

  24. -som det institutionaliserades.

  25. Alltså att...

  26. ..."gender equality" skulle finnas
    i alla politiska områden-

  27. -och i större omfattning.

  28. När det kommer till
    hållbar utveckling-

  29. -var det 2001 som EU-kommissionen
    kom med en skrivelse.

  30. Den heter "A sustainable Europe
    for a better world"-

  31. -"A European Union strategy
    for sustainable development".

  32. Väldigt lämpligt namn
    på en sån strategi.

  33. Det var från början på 2000-talet-

  34. -som man började ta
    hållbar utveckling på stort allvar.

  35. Ekonomisk tillväxt, till sist.

  36. Det hittar man
    i de flesta EU-dokument.

  37. Om jag ska nämna ett
    där det framgår tydligt-

  38. -kan man kolla på EU:s 2020-strategi.

  39. Om jag går in
    på associeringsavtalen...

  40. Jag har försökt förhålla mig
    till temat för dagen-

  41. -med periferi och centrum.

  42. Det här avtalet med Centralamerika-

  43. -är det första avtalet
    som innefattar en hel region-

  44. -där EU har ett avtal med en region
    och inte med enskilda länder.

  45. Man gjorde ett försök i Anderna
    som misslyckades-

  46. -för att Bolivia och Ecuador
    har helt olika politiska projekt.

  47. Det som jag tycker är intressant
    med avtalen-

  48. -är att de innefattar tre pelare.

  49. Förutom frihandel-

  50. -har de en pelare för internationellt
    samarbete och en med politisk dialog.

  51. Man kan säga, om man ska koppla det
    till bilden centrum-periferi-

  52. -att koloniala logiker kring handel
    lever vidare i den typen av avtal-

  53. -och att i periferin-

  54. -där kan man se människor
    som billig arbetskraft och en resurs-

  55. -och att regionerna som befinner sig
    i periferin, forna kolonialstater-

  56. -som befinner sig i periferin
    av den globala ekonomin-

  57. -ofta fortfarande exporterar
    jordbruksprodukter och råvaror...

  58. ...och importerar industrivaror.

  59. Om vi tar Sverige och Centralamerika
    som exempel-

  60. -exporterar Sverige
    verkstadsprodukter-

  61. -som telekommunikation,
    transportmedel och papper-

  62. -medan Centralamerika exporterar
    kaffe och bananer till Sverige.

  63. Ett annat exempel
    som kom fram i intervjuerna-

  64. -som kan kopplas
    till periferi och centrum...

  65. När jag pratade med förhandlare
    från centralamerikanska delegationen-

  66. -uttryckte de att ett problem
    hade varit att ha råd med resorna-

  67. -till platserna där förhandlingarna
    hölls när de hölls i Europa.

  68. En stor del av deras budget gick till
    att ta sig till förhandlingarna.

  69. Den problematiken kom inte upp när
    jag intervjuade förhandlare från EU.

  70. Jag har satsat mycket på bilder.

  71. Ingen orkar läsa text i slutet
    på dagen, så ni får mycket bilder.

  72. Det vänstra bilden-

  73. -är ett kollage
    från ett EU-kommissionsdokument-

  74. -som handlar om frihandelsdelen
    av associeringsavtalet.

  75. Jag har inte sett nåt dokument
    som handlar om de andra delarna.

  76. Man har publicerat
    en om frihandelsdelen-

  77. -trots att de tre pelarna
    ska ta lika mycket plats.

  78. Det här dokumentet kom 2012-

  79. -och jag tycker
    att bilderna är spännande.

  80. Jag vill nämna lite om dem.

  81. De fokuserar på metropolen,
    alltså centrum-

  82. -utan nån harmoni med natur-

  83. -och de skapar en känsla
    av opersonlighet.

  84. De är inte lokalt förankrade-

  85. -och de visar på tid-

  86. -det är en modernistisk arkitektur.

  87. De visar inte nån plats, och det
    finns inga människor på bilderna.

  88. Den högra bilden tog jag
    i en by som heter Acul.

  89. Det är en tillfällighet
    att den är svartvit, ingen baktanke.

  90. Jag råkar bara ha bilder
    från denna by i svartvitt.

  91. Det är från en by som heter Acul
    som ligger i Quiché-regionen.

  92. Det är en region
    som är rik på kunskap-

  93. -men som har marginaliserats
    under många år.

  94. Man kan säga att...

  95. En plats som Acul ligger långt bort-

  96. -från där nationella makthavare
    rör sig och där kapital rör sig.

  97. De här förhandlingarna
    skedde bakom stängda dörrar.

  98. Då blir det intressant att tänka på
    vilkas röster som fick komma fram-

  99. -och vilka röster
    som representerades.

  100. Guatemala är en svag demokrati
    med stora problem med korruption.

  101. Generellt en låg utbildningsnivå
    bland stora delar av befolkningen.

  102. Man talar 23 språk-

  103. -vilket är fantastiskt när
    det kommer till kulturell mångfald.

  104. Det tillför mycket
    men är en utmaning-

  105. -om människorna ska kunna delta
    i offentliga debatter-

  106. -samtidigt som man
    har lite formell utbildning.

  107. Det är särskilt äldre kvinnor-

  108. -som inte talar det
    officiella språket, som är spanska.

  109. Det är även en utbredd diskriminering
    av kvinnor i Guatemala-

  110. -inom politiken
    och i företagarsektorn.

  111. Samma gäller ursprungsfolken som är
    ungefär hälften av befolkningen.

  112. Det är ingen minoritetsbefolkning
    vi pratar om.

  113. Jag ska koppla det till frihandel,
    hållbarhet och jämställdhet.

  114. Jämställdhet nämns bara
    i internationellt samarbetespelaren.

  115. Då ligger fokus på
    rättigheter på arbetsplatsen-

  116. -inom den formella ekonomin.

  117. Kvinnor generellt-

  118. -gynnas i mindre utsträckning
    av associeringsavtalen än män.

  119. Det beror främst på att avtalen
    upprätthåller existerande hierarkier.

  120. De gör ingenting
    för att förändra hierarkierna.

  121. De gynnar stora företag
    som vanligtvis styrs av män.

  122. Kvinnor har mindre kapital,
    äger mindre mark-

  123. -och har sämre tillgång till kredit.

  124. Allt sånt är det man behöver för att
    kunna ta del av ett frihandelsavtal.

  125. Kvinnor har dåliga förutsättningar
    att dra fördel av avtalen.

  126. Det gäller så klart en stor del
    av den manliga befolkningen också-

  127. -som också faller i den här gruppen-

  128. -särskilt män
    som tillhör ursprungsfolk.

  129. Vad det gäller hållbar utveckling
    lägger man i avtalen fokus på-

  130. -drägliga arbetsvillkor
    och miljöskydd.

  131. EU jobbar mycket med "grön ekonomi".

  132. "Grön ekonomi" är i linje
    med ekologisk moderniseringsteori.

  133. Där ser man teknik
    som lösning på miljöproblem.

  134. Man verkar för förändring inom
    de befintliga samhällsstrukturerna.

  135. Man försöker inte ändra strukturer
    eller hierarkier.

  136. Det leder till en avpolitisering
    av begreppet "hållbarhet".

  137. Hållbarhet tillsammans med utveckling
    har gett en avpolitisering av det.

  138. Om vi ska koppla det
    till centrum-periferi-

  139. -kan man säga
    att människor som rör sig i centrum-

  140. -i urbana miljöer, hög utbildning
    och bra tillgång till information-

  141. -och som producerar kunskap,
    som vi gör här i dag-

  142. -samt bra tillgång
    till kapital och kredit...

  143. Det är den gruppen som gynnas-

  144. -av den politik som bedrivs
    genom associeringsavtalen.

  145. Sen kan man säga att det är bättre
    att de här sakerna-

  146. -hållbar utveckling och jämställdhet,
    finns med över huvud taget...

  147. Tack.

  148. ...i ett frihandelsavtal-

  149. -men det är väldigt på ytan-

  150. -och ifrågasätter inga strukturer
    som orsakar de här hierarkierna.

  151. Tack så mycket!

  152. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jämställdhet och hållbar utveckling för export?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johanna Bergström är lektor vid Mittuniversitetet och har undersökt dokument som kommer från EU och myndigheter för att se hur jämställdhet och hållbar utveckling speglas i dem. Här presenterar hon sitt resultat. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Europeiska unionen, Finansväsen, Genusfrågor, Internationell handel, Jämställdhet, Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Omvandling och reproduktion av genus

Magnus Granberg är doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall och berättar om omvandling och reproduktion av genus i välfärdsarbetares kamp för bättre arbetsvillkor. Hur har till exempel sjuksköterskors strejker sett ut genom tiderna? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Rätt person på fel ställe?

Hur mår de anställda på våra arbetsplatser? Malin Bolin som är lektor vid Mittuniversitetet berättar om ökad ojämlikhet mellan olika yrkesgrupper. Sedan 1990-talet har skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som har det dåligt på sin arbetsplats ökat kraftigt. Hur kan vi nå ett hållbart arbetsliv? Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det könsmärkta företagandet

Hur ett samhälle utvecklas och ser ut påverkar företagandet. Yvonne von Friedrichs är professor vid Mittuniversitet och här går hon igenom hur samhällsstrukturen har förändrat villkoren för företagarna och framförallt småföretagarens villkor. Hon diskuterar också hur normer gör att mäns och kvinnors företagande bedöms olika. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

"Svenskjävlar" att hyra

Svenskar har blivit den nya arbetarklassen i Norge. Gunilla Olofsdotter, docent vid Mittuniversitetet, och Kristina Zampoukos, lektor vid Mittuniversitetet, föreläser om norrmännens syn på svenskar och om villkoren för svenskar i grannlandet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Berättelsens makt

Vem får höras i det offentliga rummet och vilka sätter villkoren? Hur skapas föreställningar om världen utifrån vem som äger rätten att berätta? Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet och Anna Molin kultursekreterare på Sundsvalls museum talar här om vikten av att låta alla höras för att få en mer jämställd röst i samhället. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Om vikten av oflyt

Ulrika Schmauch är lektor vid Umeå universitet och talar om ojämlika möjligheter att välja tillhörighet och göra sin röst hörd. Hon berättar om vikten av att vara obekväm och ifrågasätta och att våga ta plats även om man inte ges en självklar plats. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Den hemliga berättelsen

Under många år var berättelsen om kvinnan nedtystad, inlåst och gömd i ett skåp. Åsa Ljungström, tidigare universitetslektor på Mittuniversitetet, hittar berättelsen och gör den offentlig. Här berättar hon om hemligheten och ger etiska perspektiv på berättande. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Att läsa tystnader

Vad innebär det att vara tyst? Säger man egentligen massor fast det inte hörs? Cecilia Dahlbäck är sociolog och berättar om att kunna höra vad som sägs trots att det är tyst. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Allt som finns men inte syns

Varje plats har en historia. Det handlar om människor och städer, men vem har makten att berätta om det förflutna? Journalisten Malin Palmkvist och förläggaren Sara Swedenmark har skrivit böcker om människor på olika platser och berättar här om det. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Centrum, periferi och identitet

Samtal om samhällskritik och om vem som får stå i centrum och höras. Vem får skulden för problem och vem är det som bestämmer var skulden ska läggas? Medverkande: Madeleine Eriksson, kulturgeograf och Helene Gedda, illustratör. Moderator: Angelika Sjöstedt Landén, lektor vid Mittuniversitetet. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analysera kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt har väckt känslor både inom förlossningsvården och i den offentliga debatten och det talas ofta om risker. Det säger Anna Olofsson, professor på Mittuniversitetet, som har studerat diskursen kring kejsarsnitt utifrån en intersektionell riskteori. Här berättar hon om sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Det ideala "offret"

Våld i nära relationer pratas det oftast om som kvinnomisshandel, där det förutsätts att offret är en kvinna och förövaren är en man. Karin Jarnkvist, lektor vid Mittuniversitetet, har forskat om just detta och hon kan se att det finns offer i alla slags relationer. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Analys av riskpositioner

Susanna Öhman är docent vid Mittuniversitetet och har forskat i riskerna du utsätts för beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. Här presenterar hon sin analys. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2016

Unga, jämställdhet och hälsa

Lasse Reinikainen är adjunkt vid Mittuniversitetet och presenterar en undersökning som har gjorts i skolans värld. Undersökningen handlar om jämställdhet och villkoren för de unga i skolan. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.