Titta

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Om UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Konsumentföreningen Stockholm håller varje år ett seminarium med fokus på mat och hälsa. 2016 var temat barn, mat och hälsa. Olika föreläsare berättar om ämnet ur sina olika perspektiv - allt från vetenskap med handfasta kostråd till matlarm och medias förmåga att påverka konsumenterna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn, mat och hälsa : Barnmat - hur gör man?Dela
  1. Det här ska handla om barnmat.

  2. Titeln för seminariet är bra: "Ät
    och må bra - hur svårt kan det va'?"

  3. Det kan vara skitsvårt,
    visar det sig.

  4. Bara mat i sig är ju väldigt laddat.

  5. När det handlar om mat
    för våra barn, vår framtid-

  6. -blir denna redan snåriga terräng
    till ett veritabelt minfält.

  7. Vi har ju våra egna begränsningar
    och förhållningssätt till mat.

  8. Vi har en budget.
    Hur mycket tid har vi?

  9. Har vi allergier?
    Har vi ett matintresse?

  10. Förutom personliga förutsättningar
    kommer allt utifrån, som matlarmen.

  11. Under min tid som föräldraledig,
    när jag var kostansvarig för Stellan-

  12. -kom larmet om
    att sluta med riskakor-

  13. -som jag hade laddat varenda kasse
    med. Då fick man sluta med det.

  14. Sen kommer moralisterna och tyckarna
    och skapar förväntningar utifrån.

  15. Sen finns det neofobi, som det heter.

  16. Barns rädsla för allt som är nytt,
    inklusive mat. Klockan tickar.

  17. Man måste hinna introducera
    varje smak innan det är kört.

  18. Inte minst har man sina egna neuroser
    och en självbild att upprätthålla.

  19. Barnmat kan man göra på sitt sätt.
    Jag ville inte ha barnmat som hobby.

  20. Man fick brottas lite med det också.

  21. Om man mixar faktorerna, kommer det
    som landar på barnens tallrikar ut.

  22. Det är nåt väldigt individuellt
    och diversifierat.

  23. Går man ut i världen ser man
    att barn äter väldigt olika saker.

  24. Journalisten Malia Wollan och
    fotografen Hannah Whitaker åkte runt-

  25. -för att dokumentera
    barns frukostvanor runtom i världen.

  26. Då framträdde de kulturella
    skillnaderna ganska tydligt.

  27. I Tokyo träffade de Saki
    som snart är tre.

  28. Hon åt bland annat en ganska geggig
    bönröra, fermenterade bönor.

  29. Första gången hon smakade kräktes hon
    men nu är det visst hennes favorit.

  30. På bordet har hon
    picklad gurka och misosoppa.

  31. En särskild sorts squash som har
    sjudit lite långsamt och gott-

  32. -i soja
    och det här söta risvinet, saké.

  33. Lite så ser det ut i Tokyo.

  34. Om man hoppar till Lilongwe i Malawi
    där Emily bor med sin mormor-

  35. -så äter hon en majsgröt som
    innehåller lite sojabönor, den också.

  36. Pumpa, kokt sötpotatis och fritters-

  37. -som är som chili cheese
    med lök, vitlök och majsmjöl runtom.

  38. Sen har vi en hibiskusjuice
    med lite socker i.

  39. Närmare Sverige, i Amsterdam,
    har vi lilla Viv-

  40. -som gärna käkar det här strösslet
    som de var inne på tidigare.

  41. Det heter vruchtenhagel,
    ett fruktströssel.

  42. Men storfavoriten är det grovrivna
    chokladströsslet hagelslag.

  43. Ett glas mjölk till det för Viv.
    Sen i Paris har vi Nathanael.

  44. Han äter som en svenne, kan man säga.
    Kiwi, färskpressad apelsinjuice.

  45. En baguette med en björnbärsmarmelad
    som farmor och farfar har gjort.

  46. Det här känns
    som en ganska svensk frukost-

  47. -men det finns ingen sån sak
    som en riktigt svensk frukost.

  48. Vad våra barn käkar beror på de här
    tidigare nämnda faktorerna.

  49. Det är väldigt olika vad barn äter.
    Det beror på en rad förutsättningar:

  50. Pengar, klass, intresse... Det är mer
    intressant att tala om de utmaningar-

  51. -som trots allt är gemensamma
    för alla småbarnsföräldrar.

  52. Då står vi inför det
    som jag sa tidigare:

  53. Moralisters tyckande, larmrapporter,
    de egna neuroserna och neofobin.

  54. Man måste smakträna barn
    innan det är helt kört-

  55. -och de blir kräsna "for life".

  56. Dum som jag är så tackade jag ja
    till det här uppdraget-

  57. -att skriva om mitt experiment med
    min son Stellan för tidningen Hunger.

  58. Inför pappaledigheten sa jag: "Jag
    skriver om det. Det blir säkert kul."

  59. Jag tänkte att det kunde bli
    en kort artikel.

  60. Barnmat var för mig
    i stort sett synonymt med burkmat.

  61. Jag tänkte att barnmat var burkmat,
    helt enkelt.

  62. Så jag tänkte:
    "Vad finns det att skriva om?"

  63. Man mikrar burken. Det är ingen
    höjdpunkt i livet, men han äter det.

  64. Han har fått välling. Lunch: burkmat.
    Middag: burkmat. Sen välling igen.

  65. Inte så krävande för mig. Jag gillar
    matlagning men gör gärna annat också.

  66. Det kändes lite
    som "the Swedish way", faktiskt.

  67. Vi delegerar ansvaret till industrin.
    Vi delegerar ju passning till dagis.

  68. Då hinner vi vara människor och inte
    bara föräldrar. Vi kan få balans.

  69. Det passade mig utmärkt. Det kändes
    kanon att burkmat var okej att äta.

  70. Sen började jag läsa på. Jag hade väl
    redan känt av att landet inte låg så.

  71. Det fanns tankar om att man helst
    skulle laga sin mat från grunden.

  72. Här låtsades jag göra det med Stellan
    innan han fick sin mikromat.

  73. Jag läste ett blogginlägg från Ebba
    von Sydow. Hon hade gjort egen puré.

  74. Hon hade stompat den själv, skrivit
    dekaler och satt en liten rosett på.

  75. Jag kände att om det var nivån
    så hade jag mycket att ta igen.

  76. Jag minns att komediserien "Solsidan"
    drev med det nya klimatet.

  77. Josephine Bornebuschs karaktär Mickan
    låg kallsvettig.

  78. Hon hade mardrömmar om
    att väninnorna skulle upptäcka-

  79. -att det var industriräfflade
    morötter i hennes "hemgjorda" kalops.

  80. Där fick jag lite igenkänning.

  81. Man vill ha bekräftat att allt är
    lugnt och att sunt förnuft räcker.

  82. Jag googlade "barnmatshets"
    för att få medhåll.

  83. Kravbilden är ju sjuk.
    Men jag fick ingen träff.

  84. "Barnmatspress" gav bingo, men inte
    alls av det slag som jag hoppats på.

  85. Barnmatspress visade sig vara ett
    ganska dyrt stompliknande redskap.

  86. När man gör sin hemlagade puré från
    grunden med kärlek ska man ha den.

  87. Jag fortsatte att söka tröst.

  88. Jag läste en bok
    av journalisten Ann Fernholm.

  89. Jag hade hört att hon varit inne
    på burkmatsdiet för sina barn.

  90. Jag provade den, och det skulle jag
    inte ha gjort, kan man säga.

  91. Hon hade förlitat sig på burkmat
    för sitt första barn-

  92. -men boken gick ut på att förklara
    vilken katastrof det hade varit.

  93. Det luktade så äckligt
    att hon tuggade starka minttuggummin-

  94. -för att ens orka mata
    utan att kräkas.

  95. Än allvarligare var egentligen...

  96. I burkmat är ingredienserna blandade,
    så barnet smakar dem aldrig enskilt.

  97. När barnet kommer upp i åldern-

  98. -och det är dags
    att introducera råvarorna "a part"-

  99. -finns risken att det avvisar dem.
    Ann Fernholm trycker på neofobin.

  100. Vid två års ålder stiger aversionen
    mot allt nytt. Det var en deadline.

  101. Jag började tänka att jag skulle
    skärpa mig med Stellan-

  102. -så att han skulle kunna äta nåt
    annat än sin flytande pastagratäng.

  103. Men återigen... Hon förordar
    att man kokar grönsakerna.

  104. Helst ska de ångkokas, för då behålls
    så mycket näringsämnen som möjligt.

  105. Jag kände att det var
    ett livsprojekt.

  106. Jag gjorde ett sista försök
    att få medhåll för min teori-

  107. -att det borde gå
    att gå på magkänsla.

  108. Jag sökte upp en italiensk kvinna-

  109. -som håller i kurser i barnmatlagning
    för barn på det italienska sättet.

  110. Jag tänkte att hon skulle berätta
    hur pjoskiga svenska föräldrar är.

  111. Hon skulle visa mig
    att man i Italien har-

  112. -ett mycket mer avslappnat
    förhållningssätt till barnmat.

  113. Det har man inte alls heller.

  114. När barn slutar amma i Italien
    får de en buljong-

  115. -på kokta grönsaker
    och ett förkokt rismjöl. Ja, precis.

  116. I denna ska man ringla en olivolja.

  117. Det ska vara en dyr olivolja. Den ska
    vara ekologisk, helst från Ligurien.

  118. Den ska inte vara för pepprig men får
    gärna ha noter av päron och mandel.

  119. Jag surnade till och hon blev arg när
    jag höll ett brandtal för burkmat.

  120. Det satt samman med andra idéer som
    hon inte kunde köpa. Vi blev sura.

  121. Nästa dag gick jag och Stellan
    till McDonald's. Jättebra!

  122. Jag var redo att bråka om nån kom
    fram. Återigen det här med självbild.

  123. Men efter det svängde det lite grann.
    Jag fick lite dåligt samvete.

  124. Att jag skulle vara så kokett-

  125. -och vara en cool förälder
    som körde på mitt spår-

  126. -handlade kanske inte så mycket
    om Stellan, utan gick ut över honom.

  127. Det dåliga samvetet späddes på
    när jag läste en dagbok-

  128. -som min mamma fört
    över mitt första år.

  129. Mina föräldrar är inte pjoskiga, men
    de hade gjort rätt mycket experiment-

  130. -kokat puréer på grönsaker och
    dessutom gjort anteckningar om detta.

  131. De verkade tycka
    att det var en mysig tid i livet-

  132. -utan den självmedvetenhet
    som jag bär på.

  133. Då kände jag
    att det var dags att köra på det här.

  134. Jag började på riktigt göra puréer
    hemma. Det var inte så meckigt.

  135. Jag körde majs, ärter och morot
    och sötpotatis nån gång.

  136. Koka, in i mixern, grädde, salt
    och peppar. Inte för mycket salt.

  137. Voila, så hade vi en måltid
    tillsammans där, faktiskt.

  138. Min sons tacksamhet visste inga
    gränser. Han njöt och tackade mig.

  139. Nej. Han tog några nyfikna tuggor,
    sen vispade han det i golvet-

  140. -tittade på mig och krävde flytande
    pastagratäng och mangoyoghurt.

  141. Så det var verkligen mödan värt...

  142. Barn är otacksamma.

  143. Domedagen närmade sig:
    ettårskontrollen på BVC.

  144. Då kände jag genuin rädsla för
    att han skulle ha dåliga värden.

  145. Att det skulle finnas burkmat
    i blodomloppet.

  146. Att nån från soc skulle sitta där och
    säga: "Du vet varför. Vi tar honom."

  147. Men det var en fin dag i livet.
    Stellan var normallång, normaltung-

  148. -lite mer än normalglad, och jag fick
    beröm för att han verkade så trygg.

  149. Jag bröstade upp mig
    och gick ut i solen.

  150. Jag är humörspelare,
    så efter det vände det verkligen.

  151. När jag satte fram tallriken
    åt honom.

  152. Jag fick mer lust att prova
    nya grejer och laga mat på riktigt.

  153. Måltiden blev för första gången
    nåt genuint trevligt, en mysig stund.

  154. Jag fick lön för mödan,
    för han började säga tack.

  155. Han sa inte tack,
    men han sa: "Mm, mm."

  156. När jag vecklade upp handen
    och gav honom ett bär till efterrätt-

  157. -flödade gränslös kärlek från ögonen.

  158. Då kände jag att det absolut funkade
    och att det var trevligt.

  159. Men sen... Som en blixt
    från klar himmel kom det en dipp.

  160. Det var på Gotland på sommaren.

  161. Helt plötsligt slutade han äta, trots
    att jag tyckte att jag gjorde rätt.

  162. Dippen skedde inför öppen ridå.

  163. Vi hade ett annat par där
    som också har barn i Stellans ålder.

  164. De är lite mer ordentligt lagda.

  165. Det var mycket mat från grunden,
    från "Ellas kokbok".

  166. Jag sa: "Kan vi dra på utflykt?
    Jag vill bada i kalkbrottet."

  167. De sa: "Kan vi åka hem
    och laga frittata från grunden?"

  168. Det var åsiktsskillnader. Ingen hade
    rätt eller fel men det blev friktion.

  169. Det blir extra jobbigt att misslyckas
    när de sitter och ser på en.

  170. Återigen tog jag min tillflykt
    till hjälplitteraturen.

  171. Jag hittade en bok som kom med
    handfasta tips utan att moralisera.

  172. Den heter "När ditt barn inte äter",
    kort och gott.

  173. Där fick jag lära mig att sluta ge
    honom så mycket dricka på kvällen.

  174. De blir inte så hungriga
    om magen är full.

  175. Han fick dricka mer
    på dagens första halva.

  176. Och sitt tajt i barnstolen, så att du
    inte känner samma behov av att fly.

  177. Vi provade det och annat. Efter att
    våra vänner hade åkt hem, vände det.

  178. Det kändes faktiskt härligt. Nu ska
    jag bara trycka fram en slide här.

  179. Nu börjar vi höja insatserna
    ordentligt.

  180. Vi åkte hem till Stockholm. Jag tog
    med Stellan till en matmarknad.

  181. Det var en massa food trucks-

  182. -och spännande gatumat från
    världens alla hörn. Det var trevligt.

  183. Jag käkade kimchiburgare
    och mangolassi.

  184. Stellan smakade allt
    och gillade det verkligen.

  185. Jag var en cool förälder som hade
    fått barn men ändå behöll sin edge.

  186. Han fick grönkålschips under bordet.

  187. Folk tänkte:
    "Han har verkligen fått till det!"

  188. Samtidigt blev jag äcklad.

  189. Dels över att jag höll på att bli så,
    dels över vad det gjorde med min son.

  190. Jag har ett gediget matintresse, men
    jag vill inte påtvinga min son det.

  191. Benämningen "foodie" vill jag inte
    att han ska få påklistrad på sig.

  192. Jag vill inte ha en son som klämmer
    på majrovor på Bondens marknad-

  193. -i stället för att leka kurragömma.
    Det får vänta.

  194. Jag har sett såna i "Sveriges yngsta
    mästerkock", och det är obehagligt.

  195. De är lillgamla. Så det var nåt
    som gnagde i mig, faktiskt.

  196. Det var nåt mer
    som jag inte kunde sätta fingret på.

  197. Det klarnade för mig när vi gick
    på restaurangen som syns på bilden.

  198. En väldigt bra restaurang
    som gjort en rolig grej.

  199. De ville ta barnmaten ur
    pannkaksträsket, som de beskrev det.

  200. De var med i initiativet
    Kulinariska knattar.

  201. Det skulle bli schyst att ta med
    barnen på krogen i Sverige.

  202. Det var en sanslös meny för barn
    med vinkokta blåmusslor-

  203. -typ nyvevad råbiff på kalv
    med tryffelmajonnäs och så där.

  204. Det lät väldigt gott, så vi gick dit
    fyllda av förväntningar.

  205. Jag tyckte att det var väldigt gott.
    Stellan rörde inte musslorna-

  206. -men han käkade glupskt
    av råbiffen och tryffelmajonnäsen.

  207. Personalen kollade om han käkade
    och tyckte att det var jätteroligt.

  208. Det var dubbla känslor. Det var
    härligt att käka spännande mat-

  209. -men jag skämdes,
    för det här var inte för Stellan.

  210. Det var mest för mig
    och mitt eventuella Instagramkonto.

  211. "Titta på min lilla foodieprins.
    Råbiff!"

  212. Nej, jag har problem med det,
    och jag kom på att det var grejen.

  213. Det är när barnmat inte är för barn-

  214. -utan för föräldrarnas
    sociala positionering.

  215. Jag började tänka på fräcka
    pop up-restauranger i London-

  216. -som Ella's Kitchen hade anordnat. De
    var för föräldrarna, inte för barnen.

  217. Samma barnmat
    med en massa trendingredienser.

  218. Sånt gör mig faktiskt lite nedstämd.

  219. Men det fanns en väg ut, kände jag.
    Barnmat kan bli på barnens villkor.

  220. Jag upptäckte en metod som heter...
    Ja, vad heter den nu igen?

  221. "Baby-led weaning" heter den.
    Det kändes ganska fint.

  222. Det går ut på att man skippar puréer
    och hoppar direkt till fast mat.

  223. Man lägger upp till barnen...

  224. Det kan vara utan tallrik,
    så minskar "kasta frisbee"-risken.

  225. Och så får de ta själva i små högar.
    Det viktiga är "kan själv".

  226. De får styra.
    Jag varken trugar eller stirrar.

  227. Det blir mer en harmonisk process.

  228. Där nånstans kände jag
    att det vände lite för oss, faktiskt.

  229. Stellan fick styra. Han käkade själv.

  230. Jag satt med och snackade,
    eller vad man ska säga att man gör.

  231. Det blev en vändpunkt där jag kunde
    köpa det och anstränga mig lite.

  232. Det kändes trevligt. Nu ska jag bara
    se hur vi ska avsluta det här.

  233. Det är en "vett och etikett"-mardröm.
    Magdalena Ribbing skulle inte gilla-

  234. -att de inte har tallrik och bestick,
    men forskning visar att det funkar.

  235. Studier har visat att barn som får
    äta så här blir mindre kräsna.

  236. Det är bra på sikt
    men ger också en trevlig måltid.

  237. Det blir en mer avslappnad upplevelse
    för den lille och den store.

  238. Detta är egentligen min enda och
    ganska luddiga lärdom från det hela.

  239. Att ge barnen kommandot känns fint.

  240. Nu närmar han sig två års ålder och
    neofobin, så vi får se hur det går.

  241. I dag går det i ärlighetens namn
    så där - upp och ner, men helt okej.

  242. Han har lämnat pastagratäng på burk
    bakom sig för gott-

  243. -men mangoyoghurt är fortfarande
    räddaren i nöden-

  244. -om han inte vill ha
    mina läckerheter.

  245. Summa summarum så har min son
    överlevt, och min självbild också.

  246. Jag har fortfarande inte serverat
    honom några ångkokta grönsaker.

  247. Tack så mycket.

  248. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnmat - hur gör man?

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Christian Daun beskriver barn och mat som ett veritabelt minfält. Som förälder begränsas dina matvanor av budget, tid, allergier och intressen, och du påverkas av matlarm, moralister och tyckare som skapar förväntningar. Dessutom är barns eskalerande rädsla för det som är nytt avgörande för hur de vågar smaka på nya saker och utveckla sitt ätande. Christian Daun ger även exempel på frukostar som barn äter på olika platser i världen - från majsgröt i Malawi till grovrivet chokladströssel i Nederländerna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Hushåll och livsstil, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Barn, Barnmat, Frukostar, Mat, Matlagning, Matvanor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Från klimp till kalaspuffar

Avsnitt 1 av 5

Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström berättar om barnens perspektiv och roll i den svenska matkulturen. Dagens ganska romantiska syn på barn och måltider står i kontrast till hur verkligheten såg ut på den tiden då barnen skötte elden och kom in tidigt i köksarbetet. Först med vissa innovationer, t.ex. el- och gasspisen, kunde barnens arbetskraft frigöras till förmån för skolgång. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Avsnitt 2 av 5

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Barnmat - hur gör man?

Avsnitt 3 av 5

Journalisten Christian Daun beskriver barn och mat som ett veritabelt minfält. Som förälder begränsas dina matvanor av budget, tid, allergier och intressen, och du påverkas av matlarm, moralister och tyckare som skapar förväntningar. Dessutom är barns eskalerande rädsla för det som är nytt avgörande för hur de vågar smaka på nya saker och utveckla sitt ätande. Christian Daun ger även exempel på frukostar som barn äter på olika platser i världen - från majsgröt i Malawi till grovrivet chokladströssel i Nederländerna. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Får vi cancer av allt?

Avsnitt 4 av 5

Nästan dagligen ljuder matlarmet, men har du anledning att bli så rädd som medierna vill? Fysioterapeuten, författaren och bloggaren Jacob Gudiol menar att nästan alla larm är trams. Här berättar han om undersökningarna som larmar och hur de är genomföra och tolkade. Som exempel tar han en undersökning som pekade på att clementiner innehöll spårämnen av ett bekämpningsmedel som kunde vara farligt - om du åt ett kilo clementiner om dagen i ett år, med skalet på! Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Tjocksnack och träningshets

Avsnitt 5 av 5

Psykologen Carolina Lunde forskar om kroppsuppfattning. Hon berättar om vilka föreställningar som finns om kroppen, och om de bilder vi möts av hela tiden - bilder som utgår från ett snävt och orealistiskt kroppsideal. Hon pratar om "fat talk", eller tjocksnack - ett vanemässigt kommenterande om hur man ser ut som kan få stora konsekvenser för hur man känner inför sig själv. Och ofta är det ångesten istället för lusten som är drivkraften för kostvanor och träning. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Undernärd blir fet

Francesco Branca, ansvarig för nutrition och hälsa på Världshälsoorganisationen, talar om fetmaepidemin som nästan överskuggar de 800 miljoner människorna som svälter. Det är mer sannolikt att ett undernärt barn blir överviktig som vuxen, berättar han. Branca tar även upp fem områden som regeringar konkret kan angripa för att minska klimatutsläppen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn och mat

Mat kan vara både komplicerat och känsloladdat, men också glädjeskapande och lustfyllt. Vad barn äter och inte äter är ett ämne som lätt väcker diskussion. Hur mycket bör barn äta, vad är lämplig kost och hur viktigt är det med regler kring mat? Vi tar reda på vad barnen själva tänker kring det de äter; vi träffar Signe, vars största intresse är matlagning, Selma, som har ett selektivt ätande och så besöker vi familjen Berg som bara äter veganskt.