Titta

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Om UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Föreläsningar från Institutionen för kommunikation och mediers 8 mars-seminarium med fokus på kvinnor, krig och flykt. Kvinnor och barn drabbas ofta hårdast av att lämna sina hem på grund av krig och brott mot mänskliga rättigheter. I Sverige är fyra av fem ensamkommande flyktingbarn pojkar. Ändå kan den svenska debatten och flyktingfrågan i stort anses vara i avsaknad av ett genusperspektiv. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt : Genusgapet i invandringenDela
  1. Hur såg det ut i alla kategorier
    invandring i Sverige?

  2. Vi upptäckte snabbt och tydligt-

  3. -att män dominerade
    eller var i majoritet-

  4. -i nästan alla kategorier invandring.

  5. Enligt SEB utgjordes 2015 kategorin
    arbetskraft och egna företagare-

  6. -av 75 % män, flyktingar av 65 % män
    och studerande av 60 % män.

  7. Under 2015 rapporterade
    också Migrationsverket-

  8. -att ensamkommande flyktingbarn
    utgjordes av 88 % pojkar.

  9. Eftersläpningar i statistiken ledde
    till att de 2016 ökade siffran-

  10. -till 92 % pojkar, som utgör Sveriges
    ensamkommande flyktingbarn.

  11. Vi tittade också
    på hemlösa EU-migranter.

  12. Socialstyrelsen rapporterade
    att 80 % av dem var män.

  13. Det visar oss
    att det inte är en unik företeelse.

  14. Det finns ett tydligt mönster
    i statistiken:

  15. Att genusgapet är generellt
    över alla kategorier invandring-

  16. -och berör alltså
    inte bara flyktingkategorin.

  17. Däremot finns det en kategori
    som har ett avvikande mönster.

  18. Kategorin anhöriginvandring utgörs
    av 59 procent kvinnor.

  19. Det intressanta med att de utgör
    majoritet i just den kategorin-

  20. -är att debatten har visat
    att det finns en politisk vilja-

  21. -att skärpa kraven
    för anhöriginvandring.

  22. 2010 införde man försörjningskrav-

  23. -vilket främst drabbar
    kvinnor som invandrar.

  24. En möjlig utveckling av det här-

  25. -är att antalet kvinnor ytterligare
    minskar i och med de ökade kraven.

  26. Hur det utvecklar sig
    får vi vänta och se.

  27. Utöver att vi lyckades urskilja
    den här klara majoriteten av män-

  28. -i de flesta kategorierna och
    effekten av den politiska debatten-

  29. -på de kvinnor
    som lyckas invandra hit-

  30. -så såg vi tendenser i den
    generella invandringen över tid.

  31. Jag ska ta oss till det diagrammet.
    Vårt diagram illustrerar det.

  32. Innan jag går in på siffror
    ska vi kanske säga nåt om diagrammet-

  33. -och förklara vad allt innebär.

  34. På den lodräta axeln
    hittar vi antalet migranter.

  35. Linjen börjar med ungefär 30 000,
    både män och kvinnor.

  36. Och så har vi slutligen också lagt in
    åren på den vågräta axeln-

  37. -som täcker in åren
    från 2000 fram till och med 2015.

  38. Det vi kan se
    på en övergripande nivå-

  39. -är att andelen kvinnor
    har minskat med tiden.

  40. För bara lite mer
    än ett årtionde sen, 2000-2005-

  41. -ser vi att fördelningen
    mellan könen var relativt jämn.

  42. Kvinnor utgjorde 49-51 procent
    av den generella invandringen.

  43. Vi kan nog se att 2003-2004
    var kvinnor i en knapp majoritet.

  44. Men sen kommer vi till 2005.

  45. De senaste tio åren, 2005-2016,
    kan vi se hur gapet ökar.

  46. Kvinnor utgör bara 44-47 procent av
    den generella invandringen i Sverige.

  47. Skillnaden har varit 6-10 procent
    i fördelningen mellan könen.

  48. Slutsatsen är
    att gapet har ökat med tiden.

  49. Det är inte specifikt eller begränsat
    till år 2015.

  50. Det finns ett mönster och tendenser
    i det här genusgapet-

  51. -som löper över tid, och som har
    förvärrats de senaste tio åren.

  52. Exakt.

  53. För tio år sen hade vi nog inte
    skrivit vår debattartikel.

  54. Då var fördelningen jämn.
    Det hade knappast nåt nyhetsvärde.

  55. Men i och med att situationen såg ut
    som den gjorde 2015-

  56. -tyckte vi att det bör uppmärksammas.

  57. Skälet till att vi tycker att det bör
    tas på allvar och få uppmärksamhet-

  58. -är att
    i den internationella statistiken-

  59. -för flyktingar och arbetsmigranter
    är fördelningen slående jämn-

  60. -mellan könen.

  61. När vi tittade på UNHCR:s
    stora rapport som kom sommaren 2015-

  62. -och summerade det föregående året-

  63. -såg vi att kvinnor utgjorde nästan
    hälften av världens flyktingar.

  64. När vi tittade på flyktingflickor
    såg vi också-

  65. -att även de utgjorde nästan hälften.

  66. Vi tittade på krigsdrabbade länder
    som Afghanistan, Somalia och Syrien-

  67. -och såg också en jämn fördelning
    i de länderna.

  68. Egentligen är det inte överraskande.
    Migrationsforskarna har ju visat-

  69. -att många av de främsta orsakerna
    till att människor flyr-

  70. -är genusneutrala.

  71. Krig och förtryck är orsaker som
    drabbar män och kvinnor lika mycket.

  72. Vi kan också nämna miljöflyktingar.

  73. Människor som flyr på grund
    av svält och misär.

  74. Det slår jämnt mellan könen
    och diskriminerar ingen.

  75. Det finns kanske
    vissa enskilda kategorier-

  76. -där man kan se
    att nåt kön skiljer ut sig.

  77. Nån av er nämnde "domestic violence".

  78. Det är en term som står för våld
    i hemmet, våld i nära relationer.

  79. Där dominerar kvinnor, bland
    flyktingar som anger det som skäl-

  80. -för att man söker asyl.

  81. Men annars väldigt jämn fördelning.

  82. När vi tittade
    på världens arbetsmigranter-

  83. -hittade vi en rapport
    från 2013 av FN:s arbetsorganisation.

  84. Där kunde vi utläsa att hälften
    av världens arbetsmigranter-

  85. -finns i de rika utvecklade länderna.

  86. EU-länderna, Nordamerika,
    Nordostasien, Japan och Korea.

  87. Av de migranterna
    är lite drygt hälften kvinnor.

  88. Rapporten visar också en tendens till
    att den kvinnliga andelen ökar.

  89. Ska man då ställa frågan på sin spets
    kan man formulera det som vi gör:

  90. Är kvinnors kompetens
    inte lika efterfrågad i Sverige?

  91. Nujin visade ju att bland arbets-
    tagarna som kommer till Sverige-

  92. -så är 75 procent män.
    Det borde rimligen vara fifty-fifty.

  93. Mot den bakgrunden vill vi avsluta
    med att fundera lite-

  94. -kring var de "saknade"
    flyktingkvinnorna och -flickorna är.

  95. Nujin kommer att börja.

  96. En naturlig följdfråga blir-

  97. -vad som händer med alla kvinnorna
    som flyr och emigrerar.

  98. Även om vi inte besvarar den i vår
    artikel så har vi funderat på den-

  99. -och vi ska kort diskutera
    tankarna som vi har haft.

  100. Innan vi läste internationell
    statistik var vår tanke-

  101. -att de inte flyr
    i lika stor utsträckning.

  102. Vi är ett relativt jämställt land.

  103. Det är svårt att finna nån orsak
    till att vi har det här genusgapet.

  104. Så vi trodde att kvinnorna blir kvar
    och att männen tar sig vidare.

  105. När man tittar på statistiken
    blir man ganska övertygad om-

  106. -att det inte är så. Kvinnor flyr och
    emigrerar i lika stor utsträckning.

  107. De lyckas alltså fly och emigrera.
    Kanske fastnar de i flyktingläger?

  108. Båda könen tar sig till lägren-

  109. -men kvinnorna blir kvar
    och männen tar sig därifrån.

  110. Migrationsforskare visar att såna
    tendenser finns i flyktingströmmarna.

  111. Alla har lika stor anledning att fly,
    och de tar sig till flyktinglägren.

  112. Männen åker vidare för att hitta
    ett mottagarland åt familjen.

  113. Kvinnor och flickor följer efter.

  114. Genusgapet i den svenska
    invandringen-

  115. -talar för att kvinnor inte följer
    efter män i lika stor utsträckning-

  116. -som män tar sig hit.

  117. En annan intressant tendens
    i strömmarna till Sverige-

  118. -är att en andel
    av de män som tar sig till Sverige-

  119. -ofta är unga och ensamstående.

  120. Det talar emot att det finns
    en familj som ska följa efter dem.

  121. En tredje tänkbar förklaring
    som vi funderade kring-

  122. -är att en del kvinnor
    eventuellt sorteras ut-

  123. -av enskilda mottagarländer
    redan i flyktingläger.

  124. Man tar inte emot flyktingar-

  125. -som själva söker sig
    till landets gränser-

  126. -utan man väljer aktivt ut
    på ett tidigare stadium-

  127. -vilka som ska få uppehållstillstånd.

  128. Vi kan göra ännu en referens
    till forskaren Valerie Hudson.

  129. Hon har nämnt till exempel Kanada
    som ett exempel på ett land-

  130. -som väljer ut flyktingar
    redan i flyktingläger-

  131. -med argumentet
    att det är där kvinnorna finns.

  132. Man är också angelägen om att få
    en någorlunda jämn fördelning.

  133. Det kan tänkas att den del
    av kvinnorna som vi saknar-

  134. -väljs ut av den del länder,
    dock ännu inte Sverige på samma sätt.

  135. Vidare har vi funderat på-

  136. -om en del kvinnor riskerar
    att hamna i länder-

  137. -med det man kallar "pigjobb".

  138. Det vill säga där det finns
    en stor efterfrågan på kvinnor-

  139. -som tar hand om hushåll, städning,
    barnpassning och så vidare.

  140. Och om det också finns en risk att
    en del av dem hamnar och lockas in-

  141. -i sexindustrin som finns
    i en del västeuropeiska länder-

  142. -som Holland, Tyskland och så.

  143. Här är det intressant att jämföra
    forskningen om flyktingar-

  144. -och de resvägar
    som flyktingar tar...

  145. I Europa
    kommer de numera ofta upp via Balkan.

  146. Det kan man jämföra
    med forskningen om människohandel.

  147. Där talar man om en Balkan-rutt.

  148. Människor från Östeuropa,
    Mellanöstern, Nordafrika o.s.v.-

  149. -transporteras upp genom Balkan
    till olika illegala marknader-

  150. -i Västeuropa-

  151. Vi har inga siffror eller referenser-

  152. -men vi slås av att det finns
    åtminstone en risk för-

  153. -att en del utsatta kvinnor
    kan rekryteras eller lockas med jobb-

  154. -eller erbjudanden om att få
    jobb och uppehållstillstånd-

  155. -av såna här personer som rekryterar
    folk för människohandel.

  156. Och slutligen, när vi kommer fram
    till mottagarländerna-

  157. -finns det skäl att fundera på-

  158. -om det kan finnas en andel kvinnor
    som kommer till mottagarländerna-

  159. -men sen försvinner ut
    i nån sorts grå, anonym tillvaro-

  160. -och inte syns i statistiken.

  161. Det kom varningssignaler
    tidigt i höstas-

  162. -om att barn och kanske också kvinnor
    plockades åt sidan-

  163. -och nu befaras leva under
    nån mans eller nån familjs kontroll.

  164. Här erinrade vi oss också
    en rapport av ROKS-

  165. -Riksorganisationen för kvinnojourer
    och tjejjourer i Sverige.

  166. De gav ut en rapport 2009.

  167. Den handlade om fruimport.

  168. Man observerade att det fanns
    en inte obetydlig grupp kvinnor-

  169. -som levde anonymt i Sverige
    under väldigt hård kontroll-

  170. -och utnyttjades av män.

  171. Det är kvinnor som inte tillåts
    ha kontakt med andra människor-

  172. -organisationer eller myndigheter.

  173. De syns inte i statistiken,
    utan lever avskilt.

  174. Det var några tankar-

  175. -om var de saknade kvinnorna
    och flickorna kan tänkas ta vägen.

  176. Vi vill avsluta med
    att tacka för inbjudan-

  177. -och också för uppmärksamheten.

  178. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Genusgapet i invandringen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Krig slår jämnt mellan könen, och könsfördelningen av flyktingar är jämn runtom i världen. Men inte i Sverige. De båda statsvetarna Nujin Tasci och Michael Karlsson har försökt förstå varför män är i kraftig övervikt just här. Här berättar de vad de har kommit fram till. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingmottagande, Immigration, Invandrare, Invandrarmän, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik

Är feministisk utrikespolitik en nyhet? Feministiska säkerhetsstudier har funnits länge, menar universitetslektor Annika Bergman Rosamond. I sin föreläsning talar hon även om "celebrisering" av det sexuella våldet, där superkändisar som Angelina Jolie och Ben Affleck är beroende av kvinnors offerroll i sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Genusgapet i invandringen

Krig slår jämnt mellan könen, och könsfördelningen av flyktingar är jämn runtom i världen. Men inte i Sverige. De båda statsvetarna Nujin Tasci och Michael Karlsson har försökt förstå varför män är i kraftig övervikt just här. Här berättar de vad de har kommit fram till. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnors rättigheter i en konfliktzon

Biståndsarbetare Jenny Carlbom berättar om sina direkta erfarenheter av hjälparbete i några av de länder som är allra värst för kvinnor. Det handlar om allt från hur man jobbar med sexualupplysning till mödravård och vikten av att undvika romantisering och exotifiering i bland annat Afghanistan och Pakistan. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnor på flykt

Lena Ag, generalsekreterare för stiftelsen Kvinna till kvinna, talar om kvinnors roll i de krig och patriarkala samhällen där hennes organisation jobbar. Kvinnor drabbas ofta värst i krig, men är också de som är bäst att satsa på för en långsiktig utveckling i ett samhälle. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Universitetets ansvar för kvinnor på flykt

Paneldebatt om akademins ansvar för människor på flykt. Hur ska ansvaret se ut? Universiteten är fria från staten och marknaden och kan då vara väldigt fria i sitt val av samhällsengagemang. Medverkande: Bo-Anders Jönsson, professor, Niklas Selberg, doktorand, Helena Lindholm, prorektor och Annika Bergman Rosamond, lektor. Moderator: Tomas Brage. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheter

Sverige borde gå i bräschen för en mer feministisk utrikespolitik, menar partiledare Gudrun Schyman (Fi). Hon talar om hur våld alltid har samma syfte - makt och kontroll, oavsett om det handlar om en kvinnas kropp eller internationella territorier. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.