Titta

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Om UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Föreläsningar från Institutionen för kommunikation och mediers 8 mars-seminarium med fokus på kvinnor, krig och flykt. Kvinnor och barn drabbas ofta hårdast av att lämna sina hem på grund av krig och brott mot mänskliga rättigheter. I Sverige är fyra av fem ensamkommande flyktingbarn pojkar. Ändå kan den svenska debatten och flyktingfrågan i stort anses vara i avsaknad av ett genusperspektiv. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt : Kvinnors rättigheter i en konfliktzonDela
  1. Jag har arbetat som biståndsarbetare
    i Mellanöstern, Afrika-

  2. -och i Pakistan för Läkare utan
    gränser, på ett kvinnosjukhus.

  3. Jag ska prata om kvinnors rättigheter
    i en konfliktzon.

  4. Jag arbetade i Pakistan 2014-2015,
    i staden Peshawar.

  5. Ringer det en klocka? Ja.

  6. Jag var där under skolmassakern
    i december 2014.

  7. En väldigt traumatisk upplevelse
    för hela landet.

  8. Och så fort en konflikt blossar upp
    skuffas kvinnors rättigheter undan.

  9. Men det går att arbeta för
    förbättrade villkor för kvinnor ändå.

  10. Jag kan prata om att arbeta
    för kvinnors rättigheter-

  11. -men jag är inte en pakistansk
    kvinna. Är nån här från Pakistan?

  12. Ingen? Det är problematiskt
    att komma som vit kvinna-

  13. -och arbeta för kvinnors rättigheter
    i ett annat land.

  14. Har nån följt Facebook-debatten kring
    det här seminariet? Det har jag.

  15. Vissa var upprörda över
    att det bara var vita kvinnor-

  16. -utan erfarenheter av flykt, konflikt
    eller krig, som skulle prata.

  17. Jag ska beröra det
    i slutet av min föreläsning.

  18. Först vill jag nämna
    Läkare utan gränser.

  19. Hur många känner till dem?
    Kul att höra.

  20. Vi gör ett fantastiskt bra jobb
    på fältet-

  21. -och jag ska kort presentera
    vilka områden vi jobbar inom.

  22. Vi går in med
    medicinska insatser i...

  23. Det här är ett foto från Pakistan.
    Det är en kvinna klädd i, vad då?

  24. Burka. Ja, burka kallas detta.

  25. Det här är vid vårt kvinnosjukhus
    i Peshawar.

  26. Sjukhuset öppnade 2011-

  27. -och erbjuder dygnet runt gratis akut
    förlossningsvård och neonatal vård.

  28. Vad är neonatal vård?

  29. En person får höja rösten.
    För tidigt födda, ja.

  30. Vi vill minska risken för
    mödradödlighet och neonatala risker.

  31. En kärnpunkt i kvinnors rättigheter
    är rätten att leva. Det glöms ofta.

  32. Förlossningsvård är otroligt
    eftersatt i många delar av världen.

  33. Det är inte prioriterat av
    privatpersoner, ända upp på hög nivå.

  34. Så vi öppnade ett sjukhus i Pakistan.
    Målgruppen var afghanska flyktingar-

  35. -och internflyktingar från det
    klanstyrda FATA i västra Pakistan.

  36. FATA är oerhört eftersatt
    och styrs av talibanerna.

  37. Det var för farligt för oss
    att vara där.

  38. Vi hade kanske heller inte
    fått tillstånd.

  39. Vi ordnade med transport för kvinnor
    som behövde ta sig till sjukhuset.

  40. Det var ett sätt att nå ut
    med vården.

  41. Afghanska flyktingar i Pakistan är
    utsatta och nekas många rättigheter.

  42. Det kan vi minnas i dag, när många
    afghanska flyktingar kommer hit.

  43. Detta är nåt som många av oss tar för
    givet, en mamma som ammar sitt barn.

  44. För att amma måste man överleva
    förlossningen, barnet måste orka dia-

  45. -och man måste uppmuntras att amma.

  46. I många länder finns inte traditionen
    att amma-

  47. -för att det finns åsikter om
    att annan diet ska ersätta amningen.

  48. Inte bara pulverersättning,
    av varierande kvalitet.

  49. I Pakistan gav man ofta grönt te
    snart efter förlossningen.

  50. Vad ledde det till?

  51. Barnen dog.

  52. Vi arbetade mycket
    med efterföljande vård.

  53. Vi erbjöd gratis, säker, "ren"
    förlossningsvård, som kvinnorna sa.

  54. Vi kallades "det rena sjukhuset",
    för vi steriliserade instrumenten.

  55. Vi hade mycket låg mödradödlighet.

  56. När jag lämnade sjukhuset 2015
    hade vi haft öppet i fyra år.

  57. Endast två kvinnor hade dött, och då
    hade de kommit in i för dåligt skick.

  58. Detta gav kvinnorna som kom till oss
    rätten till liv.

  59. Ryktet spred sig,
    vi var väldigt välbesökta.

  60. Vi ville att kvinnorna skulle stanna
    minst sex timmar efter förlossning.

  61. Vi hade ett högt avvikelsetal på
    grund av enorm press från familjen-

  62. -att kvinnorna skulle komma hem igen.

  63. Kvinnorna hos oss kom ofta
    från lågutbildade familjer.

  64. Där är de patriarkala
    strukturerna större.

  65. Man tar mindre hänsyn
    till kvinnans rättigheter.

  66. Rätten att återhämta sig
    efter förlossningen.

  67. Givetvis ville familjerna att kvinnan
    skulle överleva-

  68. -men den efterföljande vården
    var inte viktig.

  69. Om kvinnorna stannade...

  70. Vissa hade gått igenom kejsarsnitt
    och behövde stanna ett par dagar.

  71. Vissa barn var så tidigt födda att
    de behövde stanna två, tre månader.

  72. Då kunde vi sätta in undervisning om
    reproduktion, skydd mot graviditet.

  73. Många hade fött tio, tolv barn,
    och då brister det i anknytningen.

  74. Man är inte intresserad av barnet
    för det är bara en börda.

  75. Så mycket handlade om
    hur de kunde skydda sig.

  76. Vi beställde in preventivmedel.

  77. Men vi var oftast tvungna att be om
    mannens tillstånd för det.

  78. Om vi inte gjorde det skulle vi få
    problem att stanna på den orten.

  79. Undermålig kvinnosjukvård,
    mödradödlighet-

  80. -och hög kvinnodödlighet
    är ett strukturellt problem.

  81. Hur förändrar man
    de strukturella orsakerna?

  82. Vi samarbetade med lokala myndigheter
    för att förbättra deras kunskap.

  83. Inte heller läkare och sjuksköterskor
    vet hur man minskar mödradödligheten.

  84. Det medicinska utförandet.

  85. Att poängtera vikten av hygien,
    utbildad personal-

  86. -och att sterilisera instrument.
    Det jobbade vi med på lokala sjukhus.

  87. Och deras attityd.

  88. På sjukhusen kunde kvinnorna-

  89. -bli slagna när de kom in
    för förlossningen.

  90. I många länder förväntar man sig
    att bli örfilad.

  91. De värsta fienderna
    är ofta andra kvinnor.

  92. Man internaliserar de patriarkala
    strukturer man är utsatt för-

  93. -och tar ut det på andra kvinnor.

  94. Man blev förolämpad på sjukhusen.
    Det fanns en enorm hierarki.

  95. Afghanska kvinnor står väldigt
    långt ner. Även internflyktingar.

  96. Det tas sällan upp
    i internationell media.

  97. Det finns många internflyktingar
    som kommer från FATA-

  98. -och de anses av högutbildade kvinnor
    som lågt stående.

  99. Då drar man sig för att komma
    till sjukhuset.

  100. Det här med attityd tog vi upp
    gång på gång.

  101. Vi samarbetade
    med offentliga vårdcentraler.

  102. Vi visade hur vårt sjukhus fungerade,
    varför vi hade låg mödradödlighet.

  103. Varför vi hade låg neonatal
    dödlighet. Vi hade spädbarn som dog.

  104. Det kan vara svårt att rädda ett barn
    som är fött fyra månader för tidigt.

  105. Vi hade bra instrument och maskiner,
    men vi hade inte allt som finns här.

  106. Vi förlorade en del barn,
    men mycket färre än på andra sjukhus.

  107. Vi bjöd in offentlig personal
    för att visa runt dem.

  108. Ingen vill att en kvinna ska dö
    i deras vård.

  109. Detta gav dem energi och motivation
    att förbättra sina egna verksamheter.

  110. Vi bjöd in hälsovårdsmyndigheter,
    alltså personer högre upp, rätt ofta.

  111. Vi undervisade hälsoarbetare,
    "lady health visitors"-

  112. -och "lady health workers".
    Så kallades de.

  113. På så sätt hoppas vi att vårt sjukhus
    ska bli onödigt.

  114. Vi vill inte bara finnas nånstans.
    Vi vill minska mödradödligheten-

  115. -men det hänger ihop med synen på
    kvinnor och kvinnorättsrörelsen.

  116. Lyckas man få bättre mödrasjukvård
    på offentliga sjukhus-

  117. -kanske vi kan stänga vårt sjukhus.

  118. Vi utbildade våra egna anställda, på
    sjukhuset och internationella kurser.

  119. Vårt sjukhus hade nästan bara
    kvinnliga anställda-

  120. -för många kvinnor vill inte ha
    en manlig läkare eller sjuksköterska-

  121. -av konservativa och religiösa skäl.

  122. Vi skickade två av våra anställda
    på en tvåveckorskurs i Paris-

  123. -om sexuell reproduktiv hälsa
    och sexuellt våld.

  124. Det var fantastiskt för dem.
    De hade aldrig varit utomlands.

  125. De fick lära sig jättemycket.

  126. De insåg att de hade haft patienter
    som blivit utsatta för sexuellt våld-

  127. -och blivit gravida genom våldtäkt,
    av mannen eller nån annan.

  128. Våldtäkt som koncept inom äktenskapet
    är rätt nytt även i Sverige.

  129. Så stärkte vi de kvinnor
    som arbetade för oss.

  130. Som jag sa satsade vi
    på preventivmedel-

  131. -individuell rådgivning till
    kvinnorna, och ibland även männen.

  132. Det uppskattades mycket,
    men vi vet inte om det följs upp.

  133. Det finns krav på kvinnor att föda
    många barn, men vi påbörjade det.

  134. Vi arbetade med lokala organisationer
    gällande vissa preventivmedel.

  135. Hur arbetar man
    för kvinnors rättigheter?

  136. Kvinnor står ofta längst ner
    på dagordningen-

  137. -och deras säkerhet är ofta
    inte prioriterad.

  138. I vårt projekt, på vårt sjukhus,
    avvek vi aldrig från rätten att leva.

  139. Rätten till adekvat kvinnosjukvård.

  140. Hos oss fick alla samma behandling,
    och bjöds på transporten dit.

  141. Pengar ska inte avgöra
    om man ska kunna leva.

  142. Så är det i många länder. Har man råd
    med ett privat sjukhus överlever man.

  143. Har man inte det överlever man inte.

  144. Det är ju första steget
    mot en rättvis värld.

  145. Vi behandlade de barn
    som föddes lika.

  146. Både pojkar och flickor. Var det
    lätt, tror ni? Nej, det var det inte.

  147. Visst önskade sig vissa en dotter,
    men döttrar är en ekonomisk börda.

  148. En son kommer att kunna arbeta-

  149. -och försäkra din trygghet
    och ålderdom.

  150. Jag ska prata om de olika skikten
    i Pakistan.

  151. Det är inte förbjudet för kvinnor att
    jobba, många kvinnor yrkesarbetar.

  152. Men i vår målgrupp var det ytterst
    få, och då önskar man ingen dotter.

  153. Det var fler kvinnor som avvek
    för tidigt när de hade fött döttrar.

  154. Det var inte lika viktigt
    om dottern överlevde.

  155. Vi hade fall när man
    ville lämna dottern på sjukhuset.

  156. Det är hjärtekrossande. Förfärligt.

  157. Men det är också ett internaliserat
    kvinnohat, tycker jag.

  158. När man inte värderar sig själv högt
    värderar man heller inte dottern.

  159. Vi tog upp rätt till självbestämmande
    över sin kropp och sexualitet.

  160. Rätten till en sexualitet står inte
    så högt på agendan-

  161. -i några kvinnorättsorganisationer.

  162. Sexualitet är alltför tabubelagt
    i många länder.

  163. Genom att skicka våra anställda på
    kurser hoppades vi dela med oss av-

  164. -den rätt till bestämmande över sin
    sexualitet som vi har nått i Europa.

  165. Kvinnor i Europa har större rätt till
    självbestämmande över sin sexualitet.

  166. För att skynda på detta kan man
    utbilda och påvisa utvecklingen-

  167. -för kvinnor som hör hemma
    i dessa länder.

  168. Matning var ett alternativ
    när amningen inte fungerade.

  169. Väldigt mycket tid läggs på matning,
    amning. Mer än man kan tro.

  170. Det hör ihop med rätten att leva.

  171. Kvinnans rätt att förstå hur hon
    ska hjälpa sitt barn att överleva.

  172. Jag ska prata allmänt om kvinnors
    rättigheter i en konfliktzon.

  173. Internationella organisationer når
    sällan verkstad. Det är ett bekymmer.

  174. Det finns en press på Pakistan,
    och andra länder-

  175. -att förbättra kvinnors rättigheter.

  176. Utåt sett låter det bra när politiker
    pratar om kvinnors rättigheter-

  177. -och de framsteg som görs,
    men det når sällan verkstad.

  178. Mödradödligheten sjunker inte.

  179. Många kvinnor blir mördade
    av sin familj eller make.

  180. Vissa kvinnor bara försvinner.

  181. Tvångsäktenskap genomförs.
    Flickor får inte gå i skolan.

  182. Utmaningen är att inte bara köpa det
    som sägs, utan kräva handling.

  183. För att få igenom en policyförändring
    på marken måste man ha med sig dem-

  184. -som arbetar för detta.

  185. Och att få verksamheter på marken
    att uppmärksamma policyförändringar.

  186. Om verksamheter på marken, ideella
    organisationer, lokala myndigheter-

  187. -inte känner till diskussionen-

  188. -kan de inte knyta an
    sitt arbete till den.

  189. Det krävs en förändring av policy,
    attityd och markarbete-

  190. -för att hjälpa de kvinnor
    som kanske aldrig lämnar sitt hem.

  191. I Pakistan bodde somliga
    på en "compound".

  192. En inmurad gård med flera hus.

  193. De kan ha lämnat den ett fåtal gånger
    som barn, sen aldrig mer.

  194. Man såg nåt som kallas "purdah".
    Är det nåt ni känner till.

  195. Purdah är seden att man bara får bli
    sedd av sin direkta familj.

  196. Det ligger bakom burkan.

  197. Det är oerhört privat för en kvinna
    att lyfta på burkan i vissa områden.

  198. Det är privat
    att visa sitt ansikte och sin kropp.

  199. Även om jag blev kallad
    till sjukhuset-

  200. -för att medla i en konflikt-

  201. -var det många som knappt vågade
    lyfta på burkan.

  202. Det är nåt som är nedärvt
    sen väldigt länge.

  203. Det är såna utmaningar
    man måste känna till.

  204. Hur är det att vara vit,
    utländsk kvinna?

  205. Vilka svårigheter och möjligheter
    finns det?

  206. Man måste vara väldigt försiktig-

  207. -så att man inte upprepar
    ett postkolonialt perspektiv.

  208. En möjlighet är ett kulturutbyte.
    Vi kan lära oss mycket av varandra.

  209. Det finns en fantastisk
    kvinnorättsrörelse i Pakistan.

  210. Men den är mest knuten till städerna.
    Inte så aktiv på landsbygden.

  211. Det finns kvinnorättsarbetare,
    journalister, läkare-

  212. -som arbetar för kvinnors
    rättigheter.

  213. De sitter inne med kunskapen.

  214. Erfarenhetsutbyte likadant.

  215. Det var en stor tillgång
    att jag hade jobbat i andra länder.

  216. Jag hade sett hur kvinnorättsgrupper
    har fört kvinnors rättigheter framåt.

  217. Det finns risk
    för en kulturromantisering-

  218. -från de internationella
    personernas sida.

  219. Man romantiserar den nya kulturen.

  220. Man exotifierar det som är spännande.
    Pakistan är ett vackert land.

  221. Vissa kan tycka att det är häftigt
    med talibanerna och kvinnor i burka.

  222. Det finns en orientalism kring
    annorlunda, exotiska kulturer.

  223. Vissa tenderar att köpa förtrycket
    mot kvinnor som kommer med det.

  224. Det ska man inte göra. Inte spela ner
    det kvinnor utsätts för-

  225. -om man är öppen för
    att kvinnors rättigheter är viktiga.

  226. Men jag har träffat många
    som gör det.

  227. Jag brukar nämna "white saviour
    syndrome". Har nån hört talas om det?

  228. Ingen? Okej, några.

  229. "White saviour syndrome".
    Man vill gärna komma som vit-

  230. -och vara den som räddar personer
    som har det sämre beställt.

  231. Det finns även i Sverige.

  232. Det är vanligt överallt,
    och det bör man vara vaksam på.

  233. Personer i utsatta situationer
    kan sitta på jättemycket resurser.

  234. De kan behöva stöd utifrån
    och se hur andra kvinnor har gjort.

  235. Vi i Sverige har kämpat mycket
    för att få de rättigheter vi har.

  236. Det kan vi dela med oss av, men vi
    ska inte åka ut och "rädda" personer-

  237. -som är färgade, har det sämre,
    är fattiga och i behov av hjälp.

  238. Många vill tillgodose sina egna behov
    med att arbeta som biståndsarbetare.

  239. Det leder kanske inte till utveckling
    i längden.

  240. Det kan leda till akutinsatser, eller
    att nån hamnar i beroendeställning-

  241. -men att utvecklingen inte
    kommer från dem själva.

  242. Riktig utveckling
    kan bara komma inifrån.

  243. Det finns en brist på kunskap
    om existerande kvinnorörelser.

  244. Det finns en levande
    kvinnorättsrörelse i Afghanistan-

  245. -som jag följer på nätet,
    och via mina kontakter i Pakistan.

  246. Den är också koncentrerad
    till städerna, men den finns.

  247. I Saudiarabien finns en stark rörelse
    för kvinnors självbestämmande.

  248. Det nämns sällan i svensk media.

  249. Till sist ska jag visa
    en annan bild av Pakistan.

  250. Ni kommer ihåg bilden på kvinnan
    i burka, som var gravid?

  251. Det här är ett annat Pakistan.
    En kvinnorättsorganisation, 2012.

  252. De demonstrerar för ökade rättigheter
    och en ändrad lagstiftning.

  253. Och i februari i år godkändes
    en lagförändring-

  254. -som kriminaliserar allt våld
    mot kvinnor. Hur många visste det?

  255. Några stycken. Kul att höra.

  256. Det är en annan bild av Pakistan som
    vi sällan ser i internationell media.

  257. Jag ska avsluta mitt föredrag
    med att säga-

  258. -att när jag får frågor
    om kvinnors rättigheter i Pakistan-

  259. -frågar många om situationen
    är förfärlig.

  260. Jo, men vi bor i en kvinnohatande
    värld. Det är bara olika grader.

  261. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kvinnors rättigheter i en konfliktzon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Biståndsarbetare Jenny Carlbom berättar om sina direkta erfarenheter av hjälparbete i några av de länder som är allra värst för kvinnor. Det handlar om allt från hur man jobbar med sexualupplysning till mödravård och vikten av att undvika romantisering och exotifiering i bland annat Afghanistan och Pakistan. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Afghanistan, Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnor, Kvinnors rättigheter, Pakistan, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik

Är feministisk utrikespolitik en nyhet? Feministiska säkerhetsstudier har funnits länge, menar universitetslektor Annika Bergman Rosamond. I sin föreläsning talar hon även om "celebrisering" av det sexuella våldet, där superkändisar som Angelina Jolie och Ben Affleck är beroende av kvinnors offerroll i sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Genusgapet i invandringen

Krig slår jämnt mellan könen, och könsfördelningen av flyktingar är jämn runtom i världen. Men inte i Sverige. De båda statsvetarna Nujin Tasci och Michael Karlsson har försökt förstå varför män är i kraftig övervikt just här. Här berättar de vad de har kommit fram till. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnors rättigheter i en konfliktzon

Biståndsarbetare Jenny Carlbom berättar om sina direkta erfarenheter av hjälparbete i några av de länder som är allra värst för kvinnor. Det handlar om allt från hur man jobbar med sexualupplysning till mödravård och vikten av att undvika romantisering och exotifiering i bland annat Afghanistan och Pakistan. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnor på flykt

Lena Ag, generalsekreterare för stiftelsen Kvinna till kvinna, talar om kvinnors roll i de krig och patriarkala samhällen där hennes organisation jobbar. Kvinnor drabbas ofta värst i krig, men är också de som är bäst att satsa på för en långsiktig utveckling i ett samhälle. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Universitetets ansvar för kvinnor på flykt

Paneldebatt om akademins ansvar för människor på flykt. Hur ska ansvaret se ut? Universiteten är fria från staten och marknaden och kan då vara väldigt fria i sitt val av samhällsengagemang. Medverkande: Bo-Anders Jönsson, professor, Niklas Selberg, doktorand, Helena Lindholm, prorektor och Annika Bergman Rosamond, lektor. Moderator: Tomas Brage. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheter

Sverige borde gå i bräschen för en mer feministisk utrikespolitik, menar partiledare Gudrun Schyman (Fi). Hon talar om hur våld alltid har samma syfte - makt och kontroll, oavsett om det handlar om en kvinnas kropp eller internationella territorier. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.