Titta

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Om UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Föreläsningar från Institutionen för kommunikation och mediers 8 mars-seminarium med fokus på kvinnor, krig och flykt. Kvinnor och barn drabbas ofta hårdast av att lämna sina hem på grund av krig och brott mot mänskliga rättigheter. I Sverige är fyra av fem ensamkommande flyktingbarn pojkar. Ändå kan den svenska debatten och flyktingfrågan i stort anses vara i avsaknad av ett genusperspektiv. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt : Universitetets ansvar för kvinnor på flyktDela
  1. Vi börjar med att be panelen-

  2. -att själva utveckla vad de tror
    att universiteten kan bidra med-

  3. -och vilket ansvar universiteten har
    i samband med dagens tema.

  4. Vi börjar med Bo-Anders. Varsågod!

  5. Svaret på om vi ska engagera oss
    är tveklöst "ja".

  6. Vi ska vara en stor samhällsaktör
    när det gäller det här.

  7. Anledningen att jag sitter här-

  8. -är att jag är i utbildningsnämnden
    som vice ordförande.

  9. Jag har varit styrelseordförande
    i vår utredning för bred rekrytering.

  10. Där kom vi in på hur vi skulle jobba
    med integreringsfrågan-

  11. -i Sverige och på vårt universitet.

  12. Jag har funderat länge på
    varför det ska ta så lång tid-

  13. -att integreras som akademiker.

  14. Det är ett slöseri
    att låta folk gå i 10 år-

  15. -innan de kommer in i arbetslivet.

  16. Att utbilda en svensk akademiker
    kostar 2,5 miljoner kronor-

  17. -medan det kostar en tiondel
    att vidareutbilda en flykting.

  18. Det är en samhällsekonomisk vinst.

  19. Höstens händelser fick mig
    att ta ett ännu större initiativ.

  20. Jag sa att vi måste börja agera
    på det här universitetet.

  21. Det gjorde
    att jag fick bollen, naturligtvis-

  22. -och då började vi diskutera
    hur vi skulle hantera frågan.

  23. Vi kom fram till
    att vi skulle simma lite lugnt.

  24. Det kommer att komma bra snabbspår-

  25. -men de kommer inte att vara hållbara
    i längden och leda till integration.

  26. Vi måste jobba långsiktigt och hitta
    lösningar som håller i framtiden.

  27. Vi har i utbildningsnämnden
    precis tagit en projektplan-

  28. -som går ut på
    att använda etablerade strukturer-

  29. -ordinarie utbildning, kompletterande
    utbildningar, preparandutbildningar-

  30. -och inte minst, och kanske
    viktigast, uppdragsutbildningar-

  31. -på uppdrag från Arbetsförmedlingen
    och Länsstyrelsen.

  32. Vi klarar det inte själv utan
    måste samarbeta med andra aktörer.

  33. I Skåne har vi
    Kompetenssamverkan Skåne.

  34. Där sitter Arbetsförmedlingen,
    Region Skåne, Länsstyrelsen-

  35. -Kommunförbundet Skåne
    och Lärosäten Syd-

  36. -som är Lund, Malmö, Kristianstad,
    Blekinge tekniska högskola-

  37. -SLU och faktiskt Halmstad också.

  38. Inom den konstellationen har detta
    blivit en prioriterad fråga.

  39. Vi måste titta på alternativa vägar
    in på högskolan.

  40. Där kommer validering och bedömning
    in, bedömning av reell kompetens.

  41. Det är vi sena med
    inom universitetsvärlden att hantera.

  42. Detta är ett nationellt projekt.

  43. Varje lärosäte har i uppdrag
    att titta på validering.

  44. Parallellt till projektet där vi ska
    hitta en ram för att jobba med det...

  45. En miljon tillsattes för att ha en
    koordination och plattform för det.

  46. Vi tror
    att vi måste samordna arbetet.

  47. Validering löper parallellt.

  48. Vi vet att språket är viktigt
    för att komma in på arbetsmarknaden.

  49. Där tror vi
    att lärosätena har en roll-

  50. -att jobba med akademisk SFI-

  51. -som har med vårt språk att göra.

  52. Nu har inte detta speciellt
    med kvinnofrågan att göra.

  53. Jag funderade på
    hur jag skulle lägga upp det.

  54. Jag ville lyssna in vad ni anser-

  55. -men det är intressant att veta hur
    många som är i etableringsprocessen.

  56. Jag plockade fram några dagsfärska
    siffror på hur det ser ut.

  57. Det finns en hel del akademiker
    i Sverige.

  58. Totalt finns det 55 000
    i etableringsfasen.

  59. Det är människor som kom
    innan hösten.

  60. Vi kan dubblera den i dag.

  61. Arbetsförmedlingens uppdrag var
    55 000 år 2015.

  62. I år är det 60 000.

  63. Då vet man att 39 procent av dem
    är kvinnor-

  64. -som har en utbildning som är
    längre än två år efter gymnasium.

  65. Det finns 18 procent kvinnor som är
    disputerade i etableringsfasen.

  66. 70 procent är under 40 år.

  67. Det är en ganska rejäl målgrupp
    vi har.

  68. Det blir 2 000 nya varje månad
    till de här 55 000.

  69. 25 procent av de 55 000
    är att räkna som akademiker.

  70. Det är en ganska stor siffra.

  71. Yrken, sett från
    Arbetsförmedlingens bedömningar-

  72. -är lite mer än 700 ingenjörer,
    950 ekonomer-

  73. -1 600 lärare, 533 läkare
    och 320 apotekare.

  74. Sen finns det andra, som jurister,
    som inte är nämnt.

  75. Vi har nåt som heter "Korta vägen".

  76. I Skåne är det 140 elever
    som genomför detta.

  77. Det är inte direkt utbildning
    utan man följer nån på institutioner-

  78. -praktiserar, får lite seminarier
    och olika föreläsningar.

  79. Där är det omvänt.
    Där är 60 procent kvinnor.

  80. De har ungefär
    samma yrken som männen.

  81. Det är många ingenjörer, arkitekter,
    ekonomer, jurister-

  82. -läkare och sjuksköterskor.

  83. Man kan inte säga
    att det är ojämnt där.

  84. Jag tänkte avsluta med att säga
    att vi klarar den delen-

  85. -om vi hjälps åt
    på lärosätena i Sverige.

  86. Sen har vi ungdomarna som har kommit.

  87. Det är ojämnt med de ensamkommande
    pojkarna som är en kritisk grupp.

  88. Det är också andra generationens
    flickor som vi måste värna om-

  89. -som vi kan lägga in
    i en bredare rekrytering.

  90. Vi måste visa oss mer utanför
    och inte vänta på att de ska komma.

  91. Vi måste jobba i bostadsområden,
    idrottsklubbar, skolor etc.

  92. Det spåret finns
    inom Kompetenssamverkan Skåne-

  93. -som vi jobbar med i vår region.

  94. Jag stannar där.

  95. Tack för att jag fick komma.
    Vilken spännande dag ni har haft!

  96. Jag kom lite sent, så jag har bara
    lyssnat på Lena Ag och Gudrun-

  97. -för jag invigde vår 8 mars
    på Göteborgs universitet tidigare.

  98. Det var inte lika mäktigt
    som den här.

  99. Det är alltid jobbigt att jämföra-

  100. -att alltid känna sig som lillasyster
    till Lunds universitet.

  101. Jag är imponerad av att ni är kvar-

  102. -till denna mer formella inramning
    till vad universiteten kan göra-

  103. -i relation till flyktingfrågan.

  104. Det självklara svaret är
    att det finns massor vi kan göra-

  105. -som vi BÖR göra
    och som vi SKA göra.

  106. Det är utifrån ett perspektiv
    som rör ansvarstagande.

  107. Universitet och högskolor
    är statliga myndigheter-

  108. -och har ett ansvar att agera-

  109. -att bidra, bistå och hantera
    situationer som innebär utmaningar.

  110. Inte "kris" - utmaningar.

  111. Vi har ansvar
    som utbildningsanordnare-

  112. -att möta unga människor
    som kommer till Sverige-

  113. -och se till att det blir lättare
    för dem att komma till universitet.

  114. Framför allt den syriska
    flyktingpopulationen är högutbildad.

  115. Någon sa anekdotiskt:

  116. "Vad glada ni ska vara i Europa
    som får den syriska befolkningen!"

  117. "Så högutbildad, ambitiös
    och kulturellt intresserad!"

  118. "Vilken tillgång för Europa!"

  119. Det är sant
    och viktigt att komma ihåg.

  120. Vi har ett ansvar
    som forskningsverksamhet.

  121. Här finns kunskap
    som behövs i samhället idag.

  122. Om vi ser på samhällsdebatten
    har universiteten ett ansvar-

  123. -att nå ut med den kunskap som finns-

  124. -kring migrationsprocesser,
    historiskt, nutida och framtida-

  125. -kring flyktingsituationer, orsaker
    till flykt och hur flykten ser ut-

  126. -kring integration, segregation,
    exkludering och integrering-

  127. -hälsosituationer, barn, unga
    och identitet.

  128. All den forskningen behöver ta
    ett steg framåt och stärkas-

  129. -för att komma samhället till gagn.

  130. Vi har ett ansvar som nyttiggörare
    och forskningskommunikatör.

  131. Vi har också ansvar som arbetsgivare.

  132. Vi är stora arbetsplatser. Göteborgs
    universitet har 6 000 anställda.

  133. Bland dem som kommer finns inte bara
    de som kan utbilda sig-

  134. -utan de som kan arbeta som lärare,
    forskare eller administratörer.

  135. Där kan vi bidra med
    att erbjuda praktikplatser.

  136. Jag skulle vilja ta upp en aspekt
    och fokusera på den ett par minuter.

  137. Det knyter an till det
    som Lena och Gudrun pratade om.

  138. När vi funderar på flyktingströmmar-

  139. -som är ett resultat av krig.

  140. Migration är en mänsklig process.
    Människor har alltid migrerat-

  141. -av olika skäl, från olika platser,
    från landsbygd eller mellan länder.

  142. Flykt som en sorts migration
    är naturligtvis särskild-

  143. -eftersom den sker av tvång
    och oftast i ett traumatiskt förlopp-

  144. -som innebär en särskild sårbarhet.

  145. Är det nåt vi kan säga om krig är det
    att det leder till flyktingströmmar.

  146. En dag kommer det, som Gudrun sa,
    med stora givarkonferenser...

  147. En dag kommer det att finnas
    en givarkonferens om Syrien-

  148. -som handlar om återuppbyggnad
    av Syrien post-konflikt.

  149. Vad som kommer att behövas den dagen
    är utbildad arbetskraft-

  150. -människor utbildade i alla sektorer-

  151. -ingenjörer, vägbyggare, lärare,
    läkare, sjuksköterskor-

  152. -barnmorskor, jurister, ekonomer,
    administratörer och förvaltare.

  153. Det behövs människor med kritiskt
    tänkande och förmåga till analys-

  154. -som har genomgått utbildning
    på olika sätt.

  155. I dag finns den största andelen
    syriska flyktingar-

  156. -i Libanon, Jordanien och Turkiet.

  157. Där tar många del
    av utbildningsinsatser-

  158. -men väldigt långt ifrån alla.

  159. Det finns i dag 700 000 eller mer
    barn i flyktingläger i de länderna-

  160. -som står utan utbildning.

  161. 10 procent av de syriska flyktingarna
    är i universitetsstudieålder-

  162. -eller har
    avbrutna universitetsstudier med sig.

  163. Det talas om en förlorad generation,
    barn och unga utan utbildning-

  164. -oavsett om vi pratar primär-,
    sekundär- eller tertiär utbildning.

  165. Här kan Sverige göra en insats, att
    fokusera på det långa perspektivet-

  166. -att påbörja diskussionen
    om hur Syrien ska återuppbyggas-

  167. -genom att bidra till att
    fler syrier i den här situationen-

  168. -får ta del av utbildning-

  169. -och möjliggöra för unga syrier att
    studera i Sverige genom stipendier.

  170. Jag skrev i DN om att möjliggöra
    stipendier för syriska studenter.

  171. Det skulle kunna heta
    "students at risk"-

  172. -programmerat för utsatta studenter-

  173. -under en period fokuserat på Syrien-

  174. -och i en annan på andra kategorier.

  175. Så kan man långsiktigt bidra
    till fred och stabilitet i Syrien-

  176. -i en region som är fruktansvärt
    fragmenterad, utsatt och turbulent-

  177. -och bygga det humankapital
    som kommer att behövas.

  178. Jag var på en konferens i Istanbul
    där de här frågorna diskuterades.

  179. Det görs insatser,
    men Sverige skulle kunna göra mer.

  180. Avslutningsvis:
    Lena och jag pratade i pausen.

  181. Hon sa att kvinnorna i flyktinglägret
    i Jordanien sa till henne:

  182. "Det behövs stipendier
    för oss studenter"-

  183. -"så att vi kan studera utomlands."

  184. Mycket har redan sagts.

  185. Jag vill reflektera över
    vad man kan göra på institutionsnivå.

  186. Universitetet består ju av en rad
    olika institutioner och fakulteter.

  187. Jag vill också naturligtvis säga-

  188. -att det är klart att vi inom
    högskole- och universitetsvärlden-

  189. -ska hjälpa till att befrämja
    alla människors rättigheter.

  190. Det är ett etiskt ansvar
    att ta sig an flyktingfrågan.

  191. På institutionsnivå
    och fakultetsnivå-

  192. -kan man tänka sig
    att man ägnar sig åt utbildning-

  193. -som befrämjar just förståelse
    för olika människors livssituation-

  194. -och att man rekryterar
    bortom den vite mannen-

  195. -och ser till att man har
    en bra spridning i studentgruppen.

  196. Det kanske man aktivt måste göra.

  197. Att man ägnar sig åt kurser och
    utbildning som berör de här frågorna-

  198. -det är jätteviktigt.

  199. Vi ska inte bara undervisa
    våra egna studenter.

  200. Vi som universitetslärare-

  201. -behöver också mer segment
    i våra pedagogiska utbildningar-

  202. -för att förstå de intersektionella
    frågorna på ett bättre sätt.

  203. Det finns inbakat
    i de pedagogiska kurserna-

  204. -men jag skulle vilja se ett starkare
    inslag av den här typen av frågor.

  205. Jag sitter med i min institutions
    jämställdhetskommitté.

  206. Det är klart att vi pratar mycket
    om genus och etnicitet.

  207. Vi ska prata
    om det intersektionella budskapet-

  208. -både om flyktingar och kvinnor-

  209. -men också om studenter
    som har funktionsnedsättningar.

  210. Det är också ett viktigt tema
    som ofta glöms bort.

  211. Dessa människor
    har också mänskliga rättigheter-

  212. -som vi måste tillgodota
    här på universitetet.

  213. Jag tänkte berätta...
    Eftersom vi ska fira i dag också-

  214. -vill jag delge en liten berättelse.

  215. Förra veckan på min institution
    hade vi en workshop-

  216. -där vi talade om krig, framför allt
    krig i ett digitalt sammanhang.

  217. Då hade vi med ett antal
    syriska forskare och aktivister-

  218. -som vi hade bjudit in-

  219. -så att de på ett jämbördigt sätt
    kunde delge sina uppfattningar-

  220. -och berätta sina berättelser
    och vittnesmål.

  221. Det kan vara ett sätt
    att befrämja kamratskap-

  222. -och öppna universiteten-

  223. -för de intellektuella som har kommit
    till Europa och till Sverige.

  224. Det tycker jag är jätteviktigt.

  225. Jag stöder absolut
    att man ska rekrytera-

  226. -bortom de grupper som man
    traditionellt har rekryterat ifrån-

  227. -vid Lunds universitet.

  228. Att validera utbildningar
    är mycket viktigt-

  229. -och inte helt lätt vad jag har
    förstått från vänner som har försökt.

  230. Vi kan försöka förändra strukturerna-

  231. -vid vårt universitet
    och andra lärosäten.

  232. Det innebär att vi måste påverka
    strukturerna i det svenska samhället-

  233. -och få Högskoleverket
    att vara mera samarbetsvilligt-

  234. -och göra det lättare
    att komma in på arbetsmarknaden-

  235. -och få sina utbildningar validerade.

  236. Jag tror att jag slutar där.

  237. Tack så mycket!
    Jag är också glad att få vara här.

  238. Jag antar att jag är inbjuden
    för att jag och Amin Parsa-

  239. -skrev några artiklar om
    universitetets ansvar för flyktingar.

  240. Akademin har ansvar för människor
    på flykt och rätten att söka asyl.

  241. Ansvaret sträcker sig längre
    än att forska om krig och migration.

  242. Det omfattar att ta ställning
    för asylrätten-

  243. -och visa solidaritet med människor
    som använder rätten att söka asyl-

  244. -och fly
    undan förtryck och ockupation.

  245. Vi framhöll exempel från Europa.

  246. Det finns universitet
    som har tagit ansvar-

  247. -långt bortom sin kärnverksamhet
    att forska och undervisa.

  248. De har anslutit sig till Refugees
    welcome och yttrat sig i debatten.

  249. Man har arrangerat rådgivning
    och kurser, validerat examina-

  250. -och möjliggjort att personer
    färdigställer sina utbildningar.

  251. Vi har argumenterat
    att det är viktigt-

  252. -att vi skapar ett fundament och
    begreppsliggör universitetets ansvar.

  253. Det var inte med tvärsäkerhet-

  254. -som de tunga företrädarna
    för akademin sa så här i höstas.

  255. Det var mer avvaktande.
    Torbjörn von Schantz var mer...

  256. ..."business as usual"
    i relation till våra förslag.

  257. Jag välkomnar att vi tycker så här,
    men det lät inte så från början.

  258. Ett förslag på hur man kan sätta ord
    på universitetets särskilda ansvar-

  259. -i relation till en sån här
    flyktingkris som var i höstas-

  260. -handlar om att ta fasta på
    universitetets unika position.

  261. Det är två saker vi vill lyfta fram.

  262. Den autonoma ställning som akademin
    har i relation till stat och marknad.

  263. Vi är fria att utveckla
    våra värden och ideal-

  264. -utan att följa instruktioner
    från politiker eller penningstinna.

  265. Den unika positionen, den friheten-

  266. -förklarar varför vi har
    ett unikt ansvar att agera-

  267. -när vi konfronteras med förtryck
    och folk som flyr från våld.

  268. Det andra är akademins anspråk
    på att vara den enda instans-

  269. -som producerar ny,
    låt vara tentativ men dock, sanning.

  270. Det menar vi grundlägger också ett
    särskilt ansvar att visa solidaritet.

  271. Att utge sig som den
    som utvecklar sanningar-

  272. -innebär att göra anspråk
    på en viktig position i samhället.

  273. Den som säger sig bära samhället
    får ansvar att göra motstånd-

  274. -och vara solidarisk
    med dem som flyr övergrepp.

  275. Akademins samhällsansvar följer inte
    av att vi är del av statsapparaten-

  276. -och därför är en adressat
    för normer om mänskliga rättigheter.

  277. Grunden för ansvaret är
    vår frihet från maktordningar-

  278. -och vårt anspråk
    på att producera sanning.

  279. När inträder då universitetets ansvar
    att agera i samhället?

  280. Vilken måttstock ska man använda
    för att veta när man ska agera?

  281. Svaret är inte kommittéer
    och policys-

  282. -utan en ständigt närvarande
    medvetenhet på alla nivåer-

  283. -om att vi som är verksamma inom
    akademien ansvarar inför historien.

  284. Diskussionen om akademiens
    samhällsansvar måste bli intensivare-

  285. -så att vi
    kan förstå och axla vårt ansvar.

  286. Det är viktigt att renodla det till
    att handla om organisationens ansvar.

  287. Det får inte bli att ledarskapet
    ställer krav på anställda-

  288. -att agera som privatpersoner.

  289. Det akademiska ledarskapets beroende
    av de anställda är viktigt.

  290. De anställdas impulser att agera
    bör man ta fasta på.

  291. Medarbetarna reagerar om det uppstår
    missförstånd om samhällsansvaret-

  292. -och det leder till en debatt
    så att vi hamnar rätt.

  293. Att vi bör visa solidaritet
    med människor på flykt-

  294. -och försvara asylrätten står klart.

  295. Vi bör forska och undervisa
    om övergrepp och rätten att fly.

  296. Vi bör kommunicera våra rön-

  297. -och ta ställning mot förtryck
    och för rätten till asyl.

  298. Då visar vi att vi är värdiga att
    förvalta de akademiska friheterna.

  299. Det var vårt förslag-

  300. -till att förstå universitetets
    ansvar till det som hände i höstas-

  301. -och som i nån mening
    pågår fortfarande.

  302. Vad man faktiskt gör är en fråga
    om resurser och kreativitet.

  303. Det är viktigt att vi har
    en beredskap inför nästa kris.

  304. Tack.

  305. Det är säkert många frågor.

  306. Jag ställer några
    och lämnar sen över till Anna-Maria.

  307. Jag tänkte på en fråga, Helena.

  308. Ett av problemen är studieavgifterna.
    Det är ett stort hinder.

  309. Är stipendier enda möjligheten
    att öppna upp?

  310. Finns det nåt sätt
    att göra det riktat-

  311. -så att man når de grupper man vill
    av olika skäl?

  312. Jag tror på en månghövdad strategi.

  313. Stipendier är ett...

  314. ...är ett sätt, men inte det enda.

  315. Det finns liknande stipendieprogram
    organiserade-

  316. -i Tyskland
    genom ett regeringsinitiativ-

  317. -och i Holland genom civilsamhället.

  318. UNHCR, FN:s flyktingorgan,
    hanterar vissa stipendier.

  319. Det finns en del såna program
    men alldeles för lite.

  320. Det finns andra sätt som också pågår.

  321. Jag är involverad i ett sådant-

  322. -som handlar om
    att utveckla utbildningar-

  323. -via en mix av "blended learning"-

  324. -och att utbildningsanordnare
    åker till dessa länder-

  325. -till exempel till Jordanien-

  326. -för att på ett billigare,
    enklare och mer effektivt sätt-

  327. -förse fler med utbildning.

  328. Det finns svårigheter kring detta
    med regler och ackrediteringssystem-

  329. -men vi försöker och håller på
    att utveckla en pilot kring detta.

  330. Poängen är att involvera-

  331. -syriska lärare och forskare på flykt
    som lärare-

  332. -för att de ska kunna upprätthålla
    sin kompetens som undervisare-

  333. -och återknyta...

  334. En sorts syrisk akademi
    med lärare, forskare och studenter-

  335. -där en del ska ske på arabiska.

  336. Det finns andra initiativ,
    Kiron University till exempel-

  337. -ett tyskt initiativ med MOOCS-kurser
    för flyktingstudenter i två år-

  338. -och det tredje året, en bachelor-

  339. -är det tänkt att man ska kunna
    vistas på ett lärosäte i Europa.

  340. Det finns andra möjligheter.

  341. Jag måste fråga Anders om Lunds
    universitet ändrade sig i höstas-

  342. -och bytte policy?

  343. Jag kan inte uttala mig om
    hur vår chef tänkte.

  344. Torbjörn intog nog en avvaktande roll
    som myndighetschef.

  345. Vi har ett komplicerat regelverk
    att förhålla oss till.

  346. Jag tyckte att vi var för avvaktande.
    Det var därför jag försökte påskynda.

  347. Lite kanske man har ändrat sig,
    och vi är på banan nu.

  348. Då är det öppet för frågor
    från publiken.

  349. Jätteintressant! Det kommer mycket...

  350. Elisabeth Högdahl från institutionen
    för service management.

  351. Det är intressant att höra
    om de olika möjligheterna som finns.

  352. Man kan genom forskning skapa
    kunskap, vilket Gudrun var inne på.

  353. Det är en viktig uppgift.

  354. Vi kan bidra med praktisk hjälp,
    vilket vi har sett.

  355. Vi har en viktig roll i att ta
    ställning för mänskliga rättigheter-

  356. -på ett mer tydligt sätt
    än vi har gjort hittills.

  357. Jag funderar på
    hur man når ut med allt det här.

  358. Jag upplever att det finns ett glapp
    mellan journalistik och forskning.

  359. Man ser de glappen på olika sätt.

  360. Man skriver en forskningsrapport
    som få orkar läsa.

  361. Har man tur
    kanske nån skriver om den.

  362. Man skriver en debattartikel med
    villkor på hur man ska uttrycka sig.

  363. Vad har vi för plattformar
    för att nå ut?

  364. Hur kan vi påverka samhället
    med de olika aktiviteterna vi gör?

  365. Behöver vi nya plattformar där vi har
    makt över våra egna formuleringar?

  366. Det är en allmän fråga.

  367. Jätteviktig fråga!

  368. I Göteborg
    håller vi på och bygger en portal-

  369. -där vi försöker samla
    den forskning som finns-

  370. -som är spridd över universitetet.

  371. På alla fakulteter finns forskning.

  372. Vi försöker samla den
    och göra den lättare att hitta.

  373. Den beskriver också andra aktiviteter
    vi gör i denna riktning.

  374. Det är komplicerat att göra den
    meningsfull både internt och externt.

  375. Ansökningstiden går ut i dag, tyvärr-

  376. -men vi har utlyst en anställning-

  377. -för att samordna alla våra
    aktiviteter kring den här frågan.

  378. För att verkligen knyta ihop...

  379. När man börjar jobba med det-

  380. -spänner det över utbildning-,
    forskning- och personalfrågor.

  381. Det är viktigt att du tar upp
    det humboldtska idealet-

  382. -att med självständig akademisk
    frihet driva de här frågorna.

  383. Vi har insett att vi behöver
    hålla ihop det i ett samlat spår.

  384. Det är ett sätt.

  385. Jag hoppas
    att Lund kan jobba på liknande sätt-

  386. -men vi har inte lyft in detta
    i det här projektet-

  387. -utan det är framför allt utbildning
    och att jobba med integreringsfrågan.

  388. Det andra är lika viktigt,
    och jag hoppas att vi hittar en väg.

  389. Vi har också intensiv forskning
    kring de här områdena.

  390. När det gäller att synas utåt-

  391. -tycker jag att vi, som
    samhällsdebattörer, syns för lite.

  392. Vi kan vara mer aktiva från
    olika håll, ledning och forskare.

  393. Vi har valt en väg där vi jobbar
    via Kompetenssamverkan Skåne.

  394. Inom vårt projekt
    är det tillsatt en utredning-

  395. -som ska kartlägga hur myndigheterna
    ska prata sig bättre samman.

  396. Man blir förvånad över hur lite
    myndigheterna diskuterar frågorna-

  397. -mellan Länsstyrelse,
    Arbetsförmedling, Migrationsverket.

  398. Den kartläggningen
    ska vara klar på senvåren.

  399. Den finns
    i avsikt att påverka regeringen-

  400. -hur man ska styra medel
    på ett mer riktat sätt-

  401. -både till region och lärosäten så
    att vi kan ta tag i de här sakerna.

  402. Vi klarar inte detta
    inom våra utbildningsuppdrag.

  403. Vi måste ha mer pengar till det. Det
    finns pengar i statskassan för det.

  404. Risken är stor
    att man riktar det på fel sätt.

  405. Bara en kort kommentar
    till din kommentar.

  406. I mitt anförande varnade jag
    för att förankra vårt agerande-

  407. -i vår egenskap av statlig myndighet.

  408. Många av de åtgärder
    som beslutas om nu av politikerna-

  409. -står i strid med de mänskliga
    rättigheterna och rätten till asyl.

  410. Där kan vi inte hämta
    stöd och trygghet.

  411. Det andra är...

  412. Mänskliga rättigheter kan inte heller
    vara den fasta punkten att utgå från.

  413. Den här krisen har ju uppstått
    TROTS de mänskliga rättigheterna.

  414. De mänskliga rättigheterna
    är medborgerliga rättigheter.

  415. Det är en brist som är så stor-

  416. -att MR-dokumenten i sig
    inte kan fungera som rättesnöre.

  417. Vi har inget annat val
    än att bestämma för oss själva-

  418. -för hur vi ska agera i samhället
    och när vi ska göra motstånd.

  419. Jag tänker att det har att göra med
    individens ansvar-

  420. -och att många av oss har
    många kontakter bortom universitetet.

  421. Vi agerar i många nätverk-

  422. -och kan stifta kontakter
    i digitala nätverk-

  423. -och hitta likasinnade forskare-

  424. -så att man kan lyfta fram frågorna
    bortom det egna universitetet-

  425. -och göra det med internationella
    partners och författa artiklar-

  426. -så att man jämför ståndpunkter
    länder emellan.

  427. Det med de mänskliga rättigheterna,
    vad universitetet ska göra...

  428. Det är också vad jag ska göra
    som lärare, "den lilla läraren".

  429. Jag har ingen chefsposition-

  430. -så det är i min roll
    som universitetslärare-

  431. -som jag kan påverka diskussionen.
    Man kan lyfta fram frågorna-

  432. -och öppna upp för diskussion i
    studentpopulationen. Det är viktigt.

  433. Det får en att känna sig
    väl till mods när man lämnar arbetet-

  434. -att man har haft bra konversationer
    med unga, intressanta människor-

  435. -som ofta bryr sig om frågorna-

  436. -och som i sin tur
    kan diskutera med sina kamrater.

  437. Hörs jag?

  438. Jag heter Inger Lövkrona
    och hör hemma i det här huset.

  439. Jag har jobbat i många år
    med jämställdhet på universitetet.

  440. Min fråga är enkel. Hur tänker vårt
    och Göteborgs universitet hantera-

  441. -att många flyktingar
    som kommer in på utbildningar är män.

  442. Vi har hört att,
    åtminstone på en strukturell nivå-

  443. -är det män som har utbildningar.

  444. Har vi nån strategi för att tekniska
    utbildningar inte blir ojämställda-

  445. -om vi nu gör
    de här ansträngningarna?

  446. På universiteten är majoriteten
    av nybörjarstudenterna kvinnor.

  447. På Göteborgs universitet har det
    legat konstant på 67 procent kvinnor.

  448. Jag ser det
    som ett gigantiskt samhällsproblem-

  449. -att unga män väljer
    att stå utanför högre utbildning.

  450. Där har vi en tickande bomb om unga
    män inte tar del av högre utbildning.

  451. Jag har jobbat mycket med breddad
    rekrytering och vi har en strategi-

  452. -men en målgrupp
    för breddad rekrytering-

  453. -skulle vara unga män
    från studieovana hem i glesbygd.

  454. Det skulle vara en viktig målgrupp-

  455. -inte minst med tanke på rasistiska
    strukturer och organisationer.

  456. Man får jobba inom varje utbildning
    för på de tekniska utbildningarna...

  457. I Göteborg har vi tekniken utanför,
    och där är problemet det motsatta.

  458. Man behöver hela tiden ha
    det dubbla seendet med sig.

  459. Jag är inte i ledningen, men Torbjörn
    är vän av breddad rekrytering.

  460. Vi har gjort den största utredningen
    nånsin på Lunds universitet om det-

  461. -som ligger nästan färdig.

  462. Där finns en åtgärdslista-

  463. -men den behöver bearbetas lite till
    ute på fakulteterna.

  464. Jag håller med Helena
    om de andra sakerna.

  465. När det handlar om dem i etablerings-
    fasen som är kommunplacerade-

  466. -kommer de att stanna i Sverige
    ett bra tag.

  467. Det är möjligt att de återvänder hem.

  468. I den närmsta framtiden kommer detta
    att ske genom uppdragsutbildning-

  469. -där Arbetsförmedlingen
    köper utbildning-

  470. -möjligen via Folkuniversitetet.

  471. Där kan man se till att fånga upp
    båda könen lika mycket.

  472. Vi vet att många av akademikerna
    är kvinnor.

  473. Det finns kvinnliga ingenjörer
    och manliga sjuksköterskor.

  474. Hur många är svårt att säga,
    och där måste vi titta vidare.

  475. Det kan vara ett sätt att jobba.

  476. Det du sa på slutet var viktigt.

  477. Många länder har inte en lika
    könssegregerad arbetsmarknad som vi-

  478. -inte lika könsstereotypa yrkesval.

  479. Det är nåt att uppmärksamma,
    och det gäller åt bägge hållen.

  480. Där kan landstingen och kommunerna
    vara en resurs-

  481. -för att bryta kvinnodominansen
    inom vård och omsorg.

  482. Åt andra hållet när det gäller annat.

  483. Jag vill återgå till frågan
    du tog upp och bredda den lite.

  484. Det produceras oerhört mycket
    bra kunskap på universiteten.

  485. När jag får en rapport är det bra,
    och så tänker man på politiken.

  486. Det styrs ju inte av kunskap,
    och det är ett stort problem.

  487. Det ska vara kunskapsbaserad
    utveckling i samhället.

  488. Det ska inte vara traditioner, normer
    och gammalt sånt.

  489. Det är ett glapp däremellan.

  490. Jag kan uppfatta
    att universiteten är...

  491. Man är lite rädd
    för att beblanda sig.

  492. Det måste man kunna göra nåt åt.

  493. Utifrån universitetens
    självständighet-

  494. -borde man
    kunna konfrontera sina kunskaper-

  495. -med människor i andra delar
    av samhället som har att använda dem.

  496. Jag tänker praktiskt. Det kommer
    en intressant doktorsavhandling.

  497. Man har examination på den-

  498. -men sen kan man väl bjuda in
    representanter från NGO:s-

  499. -som jobbar med samma frågor
    och från politiken-

  500. -och ha ett seminarium
    och diskutera vad de tycker?

  501. "Skulle man kunna använda det här?"

  502. Att man fick en dialog
    mellan olika samhällsaktörer-

  503. -där det blir självklart
    att akademin är en aktör-

  504. -för att skapa förändring
    och utveckling i samhället.

  505. Jag uppfattar det som lite stängt.
    Det kan ju vara fel.

  506. Jag skulle vilja se en större dialog.

  507. Till stor del finns den dialogen
    fast ofta lite begränsat.

  508. Inom samhällsvetenskap och humaniora-

  509. -samarbetar vi hela tiden
    med myndigheter och NGO:s-

  510. -men ofta begränsat
    inom ramen för ett projekt.

  511. Definitivt går det att göra mer-

  512. -bjuda in
    och tillgängliggöra forskningen.

  513. Det är inte möjligt
    för nån som jobbar på en myndighet-

  514. -att ta till sig
    en avhandling på 300 sidor.

  515. Att tillgängliggöra
    lite effektivare och enklare.

  516. Men jag tror också
    att det finns en politisk fråga här.

  517. Forskningspolitiken har länge
    varit inriktad på innovation.

  518. Det handlar om hur man
    kommersialiserar och produktifierar.

  519. Om forskning som ska leda
    till en produkt på en marknad.

  520. Samhällsvetare och humanister
    vill samverka på andra sätt.

  521. Vi vill ju vara nyttiga-

  522. -men det har inte alltid varit nåt
    som har hörsammats i politiken.

  523. Här finns ett dubbelt problem.
    Det är säkert nån som vill säga mer.

  524. Jag vill gärna det. Jag kommer från
    statsvetenskapliga institutionen.

  525. Vi ägnar ju oss
    ganska mycket åt politik.

  526. Det förekommer
    ganska mycket dialog ibland-

  527. -men många av kollegorna-

  528. -är inte så benägna att stifta
    politiskt laddade relationer-

  529. -med politiken, andra institutioner
    och andra aktörer i samhället.

  530. Jag tycker att vi bör bli bättre
    på det. Det är jätteviktigt.

  531. Men det beror på vilken typ
    av forskning man ägnar sig åt.

  532. Om man bedriver... Som i mitt fall,
    inte för att lyfta fram mig själv-

  533. -men om man är intresserad av
    mer normativa frågeställningar-

  534. -kanske man måste försöka nå ut.

  535. Om man är uttalad feminist
    som jag är-

  536. -känns det inte tillräckligt
    att agera inom universitetens värld.

  537. Då söker man igenom
    sina bidrag till utbildningen-

  538. -och genom sitt synsätt
    på samhällsansvar-

  539. -att iscensätta seminarier
    och försöka stifta de kontakterna.

  540. Men det är inte så lätt,
    för allt detta kräver pengar.

  541. Även ett litet seminarium,
    en workshop.

  542. Man måste ofta söka pengar
    från Vetenskapsrådet, Riksbanken-

  543. -eller andra finansiärer.

  544. Det blir ett stort projekt,
    och man måste söka lång tid före.

  545. När samhällsfrågan är aktuell
    får man pengar tio månader efteråt.

  546. Det gör det svårt att ha den
    intensiva och omedelbara dialogen.

  547. Helt kort, fast jättestort så klart.

  548. Världen styrs inte
    av goda argument.

  549. Det är inte akademin fel
    utan är allas ansvar.

  550. För att koppla till flyktingkrisen
    har rättsvetenskapliga forskare-

  551. -tagit fram förslag på hur man
    kan möjliggöra lagliga vägar-

  552. -för att söka asyl och förverkliga
    den mänskliga rättigheten.

  553. De reglerna finns.
    Det går att besluta om dem i morgon.

  554. De har goda argument för sig,
    de bästa-

  555. -men det blir ändå inte så.

  556. Jag håller med dig-

  557. -men det gäller att inte skapa en
    bild av att världen styrs av förnuft-

  558. -och att forskningen alltid ger
    entydiga och enkla svar. Tack!

  559. Om jag får fortsätta
    på det här spåret...

  560. Vi på universitetet är jättedåliga
    på att kommunicera vad vi gör.

  561. Cintia Bertacchi Uvo, professor
    vid teknisk vattenresurslära.

  562. Vi måste bli
    mycket, mycket, mycket bättre-

  563. -på att kommunicera vad vi gör.

  564. Vi kan använda workshops-

  565. -men mitt liv är att tänka, forska,
    söka pengar och söka pengar.

  566. Men det kan vara så enkelt-

  567. -som att vi har intressanta resultat
    eller en intressant avhandling.

  568. Skicka mejl till olika politiker!

  569. "Vi har det här resultatet!"

  570. Om de kommer att läsa vet vi inte,
    men det är omedelbart.

  571. Man behöver inte vänta tio månader.

  572. En sak jag vill fråga-

  573. -är om det du har pratat om.

  574. Lunds universitet har tänkt-

  575. -en långsiktig och hållbar attityd-

  576. -för att hjälpa migranter.
    Det är sant.

  577. Men vi har en kris just nu.

  578. Du har nummer
    på alla akademiker och disputerade.

  579. Jag kommer inte ihåg alla nummer-

  580. -men det är många som sitter utanför-

  581. -och kunde komma in
    direkt eller snabbt.

  582. Min fråga är vad Lunds och Göteborgs
    universitet gör NU-

  583. -för att hjälpa till med krisen
    vi har just nu?

  584. Jag håller med. Vi måste bli bättre
    på att debattera och skriva artiklar.

  585. Andra vägar att påverka är genom
    vårt universitetsnätverk, SUHF-

  586. -där arbetsgrupper jobbar mycket.

  587. Man bjuder in politiker emellanåt-

  588. -inte minst från utbildningsutskottet
    om kvalitetssäkringssystemet.

  589. Anledningen till
    att vi vill ha en långsiktighet-

  590. -är att de som har kommit i höst-

  591. -inte är i etableringsfas
    förrän om ett år.

  592. Det finns många i etableringsfasen nu
    som vi ska hjälpa.

  593. Det snabbaste spåret
    är "Korta vägen"-

  594. -där de går på sidan om, följer
    föreläsningar och bygger nätverk.

  595. Det sköts av Arbetsförmedlingen
    via Folkuniversitetet.

  596. Det finns i Göteborg, Lund...

  597. Det har funnits i Malmö,
    men Lund vann en upphandling-

  598. -men man kan samarbeta.

  599. Det finns på många lärosäten.

  600. Den ger inte direkt utbildning
    i kurser, men det finns möjlighet.

  601. Sen bygger högskolevärlden på
    att vi tittar på behörigheter.

  602. Vi har ett regelverk att följa.

  603. Innan man har ändrat det
    är det inte fritt in.

  604. Där kommer det med validering in.

  605. Vi tittar och värderar
    reell kompetens, gör bedömningar-

  606. -och bygger upp kunskapstester vilket
    man gör inom de medicinska områdena-

  607. -men det kan man göra
    inom andra inriktningar också.

  608. Det är betydligt besvärligare
    inom mer generiska områden.

  609. Sen är det uppdragsutbildning-

  610. -att arbetsförmedlingen
    köper utbildning.

  611. Det är det vi diskuterar i regionen.

  612. Där finns två spår. Ett är
    ingenjörs- och naturvetarspåret-

  613. -där vi hoppas kunna utbilda
    20 ingenjörer och naturvetare.

  614. Det är samma som på Malmö högskola
    där man har pedagogspåret-

  615. -där man utbildar lika många lärare.

  616. Det är för att vi ska lära oss
    att hantera frågorna-

  617. -sen när vi har byggt upp beredskapen
    för att docka in på ett annat sätt.

  618. Problemet är att vi inte har
    utbildningspengar för det här.

  619. Vi kan göra omprioriteringar
    inom universitetet-

  620. -men vår regering måste förstå-

  621. -att man måste komma ut med betydligt
    mer pengar till lärosätena-

  622. -som inte behöver gå via lärosätena-

  623. -utan kanske Arbetsförmedlingen
    som köper utbildningen av oss.

  624. På sikt kan man komma in den vanliga
    vägen genom att man söker utbildning.

  625. SUHF har precis bildat en arbetsgrupp
    som ska syssla med den här frågan.

  626. De har sitt första möte nästa fredag.

  627. På Göteborgs universitet
    jobbar vi både på lång och kort sikt.

  628. Där har vi en del att lära
    av er kompetenssamverkan-

  629. -som vi tänker kopiera i Region Väst.

  630. Vi tänker att vi måste bli mer...

  631. Vi kan inte vänta.

  632. Hela...

  633. Mottagandesystemet bygger på
    att en person kommer hit-

  634. -söker asyl,
    registreras hos Migrationsverket...

  635. Förra året tog det 292 dagar
    i genomsnitt att hantera ett ärende.

  636. I januari hade Migrationsverket
    155 000 öppna ärenden-

  637. -så snittiden för 2016 kommer
    att vara mycket längre än 292 dagar.

  638. Det bygger på
    att när man har fått asyl-

  639. -hamnar man i Arbetsförmedlingens
    etableringsfas i två år.

  640. När den är slut
    hamnar man på Arbetsförmedlingens...

  641. Det bygger på ett fas-tänkande
    som på ett sätt är...

  642. Det är otroligt byråkratiskt.

  643. Vi måste bli bättre på
    att möta människor tidigt.

  644. Vi måste bli bättre på att möta
    människor i etableringsfasen-

  645. -där det finns människor med avbrutna
    studier som vill fortsätta studera.

  646. Och samtidigt möta dem
    som nyligen har kommit.

  647. Det vet ni, men man kan tänka på det.

  648. Den frustration det innebär
    att sitta på ett boende-

  649. -eller flytta runt mellan anordnat
    boende eller eget boende i 292 dagar-

  650. -och ha familj i Syrien, Grekland
    eller Turkiet som inte kan komma hit.

  651. Man har genomgått
    otroligt traumatiska händelser-

  652. -och är berövad
    sin sociala identitet och värdighet.

  653. Plötsligt är man bara en asylsökande-

  654. -och allt man har med sig, yrkes-
    identitet och studier, räknas inte.

  655. Vi vill möta människor tidigare med
    information om vad det handlar om...

  656. ...att läsa på universitetet.

  657. Det finns på våra hemsidor-

  658. -men det är omöjligt
    att förstå "behörighet" och "urval".

  659. Att förstå hur man söker
    till senare delen av ett program.

  660. Vi jobbar med Arbetsförmedlingen och
    Göteborgs stads integrationscentrum.

  661. Vi har inte kommit jättelångt,
    men vi håller på.

  662. Vi har tolkar
    som tolkar till arabiska-

  663. -till farsi
    eller nåt afghanskt språk-

  664. -så att man inte behöver sitta
    i 300 dagar och sen börja fundera-

  665. -utan man kan ha kunskap på vägen.

  666. Vi ska påbörja en seminarieserie-

  667. -som riktar sig till nyanlända
    i olika kategorier-

  668. -för att återknyta kontakten
    att vara i en akademisk miljö-

  669. -ett socialt sammanhang,
    att känna igen sig i det akademiska-

  670. -och studentmentorer för att skapa
    sammanhang. Både kort och lång sikt.

  671. Det är inte enkelt. Vi vet inte
    hur vi ska göra på rätt sätt.

  672. Det är lite "trial and error".

  673. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Universitetets ansvar för kvinnor på flykt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paneldebatt om akademins ansvar för människor på flykt. Hur ska ansvaret se ut? Universiteten är fria från staten och marknaden och kan då vara väldigt fria i sitt val av samhällsengagemang. Medverkande: Bo-Anders Jönsson, professor, Niklas Selberg, doktorand, Helena Lindholm, prorektor och Annika Bergman Rosamond, lektor. Moderator: Tomas Brage. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Genusfrågor, Kvinnofrågor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik

Är feministisk utrikespolitik en nyhet? Feministiska säkerhetsstudier har funnits länge, menar universitetslektor Annika Bergman Rosamond. I sin föreläsning talar hon även om "celebrisering" av det sexuella våldet, där superkändisar som Angelina Jolie och Ben Affleck är beroende av kvinnors offerroll i sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Genusgapet i invandringen

Krig slår jämnt mellan könen, och könsfördelningen av flyktingar är jämn runtom i världen. Men inte i Sverige. De båda statsvetarna Nujin Tasci och Michael Karlsson har försökt förstå varför män är i kraftig övervikt just här. Här berättar de vad de har kommit fram till. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnors rättigheter i en konfliktzon

Biståndsarbetare Jenny Carlbom berättar om sina direkta erfarenheter av hjälparbete i några av de länder som är allra värst för kvinnor. Det handlar om allt från hur man jobbar med sexualupplysning till mödravård och vikten av att undvika romantisering och exotifiering i bland annat Afghanistan och Pakistan. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnor på flykt

Lena Ag, generalsekreterare för stiftelsen Kvinna till kvinna, talar om kvinnors roll i de krig och patriarkala samhällen där hennes organisation jobbar. Kvinnor drabbas ofta värst i krig, men är också de som är bäst att satsa på för en långsiktig utveckling i ett samhälle. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Universitetets ansvar för kvinnor på flykt

Paneldebatt om akademins ansvar för människor på flykt. Hur ska ansvaret se ut? Universiteten är fria från staten och marknaden och kan då vara väldigt fria i sitt val av samhällsengagemang. Medverkande: Bo-Anders Jönsson, professor, Niklas Selberg, doktorand, Helena Lindholm, prorektor och Annika Bergman Rosamond, lektor. Moderator: Tomas Brage. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheter

Sverige borde gå i bräschen för en mer feministisk utrikespolitik, menar partiledare Gudrun Schyman (Fi). Hon talar om hur våld alltid har samma syfte - makt och kontroll, oavsett om det handlar om en kvinnas kropp eller internationella territorier. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2016

Ledarnormativitet i krishantering

Erna Danielsson är docent vid Mittuniversitetet och berättar om en undersökning som hon och Angelika Sjöstedt-Landén har genomfört. Det handlar om krishantering på arbetsplatser och vilka värden som förknippas med ledarskap i kriser. Inspelat den 18 februari 2016 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.