Titta

UR Samtiden - Forte talks 2016

UR Samtiden - Forte talks 2016

Om UR Samtiden - Forte talks 2016

Föreläsningar från Forte talks 2016, ett kunskapsutbyte mellan forskare, beslutsfattare och övriga aktörer som på olika sätt arbetar med människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Till första programmet

UR Samtiden - Forte talks 2016 : Framsteg för vem?Dela
  1. Varmt välkommen upp på scenen,
    Deborah. Var är du? Där. Välkommen!

  2. Tack för att ni bjudit in mig.
    Det är en imponerande åhörarskara-

  3. -och enastående uppställning talare.
    Jag kommer från Oxfam-

  4. -en internationell NGO som arbetar för
    att bekämpa fattigdom och orättvisa.

  5. Jag arbetar i Storbritannien, men vi har
    medarbetare från Sverige här också.

  6. För några år sen lanserade Oxfam
    en omfattande kampanj mot ojämlikhet.

  7. Jag ska ta upp trender, orsaker,
    effekter och lösningar angående detta.

  8. Jag hoppas det ska ge ett bra globalt
    perspektiv på det ni ska tala om sen.

  9. Jag avslutar med några av de
    forskningsfrågor som vi kommer att-

  10. -titta på i det fortsatta arbetet
    med kampanjen mot ojämlikhet.

  11. För två år sen publicerade vi en rapport
    som redovisade den här statistiken:

  12. De 85 rikaste personerna
    äger lika mycket-

  13. -som 3,5 miljarder
    av jordens befolkning.

  14. Det här var chockerande.
    Vi hade tittat på två källor.

  15. Credit Suisse har förmögenhetsstatistik
    inte bara i medeltal per land-

  16. -utan även förmögenhetsfördelningen
    inom landet.

  17. Hur mycket de fattigaste äger och
    hur mycket de rikaste i landet äger.

  18. Credit Suisse använder uppgifterna för
    att kartlägga den globala fördelningen.

  19. Tittar man på förmögenhet globalt ser
    man att hos den rikaste procenten-

  20. -lever 75 %
    i Nordamerika eller Europa.

  21. De har alla en nettoförmögenhet
    på minst 750 000 dollar.

  22. Av befolkningens fattigaste 50 %-

  23. -lever 80 % i några av de
    fattigaste länderna i Afrika och Asien.

  24. De har en medelförmögenhet
    på mindre än 500 dollar.

  25. Den globala förmögenhetsfördelningen
    jämfördes med Forbes miljardärslista.

  26. Där visas förmögenheten
    för jordens rikaste personer.

  27. Dessa personers förmögenheter
    är enorma och förändras dagligen.

  28. Forbes har i år börjat beräkna
    hur mycket de tjänar dagligen.

  29. Jag kollade i morse och Carlos Slim-

  30. -har tjänat trekvarts miljard dollar
    sen i går, det senaste dygnet.

  31. Vi tog miljardärslistan
    och räknade ihop-

  32. -hur mycket deras sammanlagda
    förmögenhet motsvarade.

  33. Vi behövde bara räkna
    till miljardär nr 85. När vi kom dit-

  34. -var den sammanlagda förmögenheten
    1,7 biljoner dollar-

  35. -vilket motsvarar förmögenheten
    för den nedre halvan av befolkningen.

  36. Året därpå tittade vi på statistiken
    igen. De rika hade bara blivit rikare.

  37. Då krävdes bara 80 miljardärer
    för att motsvara den nedre halvan.

  38. Vi såg en extrem ojämlikhet, helt utan
    ekonomisk och moralisk mening-

  39. -och även en tendens
    att förmögenhetsklyftorna ökade.

  40. Vi tittade på förmögenheten
    som den rikaste procenten ägde-

  41. -och såg att de ökade sin andel.

  42. År efter år ökade
    den rikaste procentens förmögenhet.

  43. Vi prognostiserade att 2016,
    om trenden fortsatte-

  44. -skulle den rikaste procenten vara
    rikare än resten av jordens befolkning.

  45. Men vi hade fel.
    Det hände ett år tidigare, under 2015.

  46. Den rikaste procenten har redan mer
    än alla andra tillsammans.

  47. Så är vi framme vid januari 2016.

  48. Vi gjorde en ny uträkning.
    Läget har försämrats ytterligare.

  49. 62 personer har samma förmögenhet
    som den nedre halvan av befolkningen.

  50. De 62 personerna har tjänat mer
    än en biljon dollar sen 2010-

  51. -medan förmögenheten
    för de fattigaste 50 % faktiskt minskat.

  52. Men varför pratar jag om miljardärer?
    Oxfam, en organisation som arbetar-

  53. -mot fattigdom och orättvisor,
    varför oroar vi oss för de förmögna?

  54. Det är för att vi alla lever i samma
    system, samma planetära gränser.

  55. Vi lever i samma länder,
    har samma regeringar och politik-

  56. -arbetar på samma marknad.

  57. Om vi inte förstår var makt och
    välstånd skapas, vinns och erövras-

  58. -kommer vi att misslyckas med
    att bekämpa fattigdom och orättvisor.

  59. Men låt oss sätta det i perspektiv.
    För antalet människor-

  60. -som lever i extrem fattigdom i världen
    har minskat dramatiskt.

  61. Andelen som lever
    på mindre än 1,9 dollar/dag-

  62. -minskade från 37 % 1990
    till 16 % 2010.

  63. En halvering av andelen
    i extrem fattigdom-

  64. -fem år före millenniedelmålet.

  65. Världsbanken uppskattar att 2015
    ska andelen människor-

  66. -under den extrema fattigdomsgränsen
    vara mindre än tio procent.

  67. Vid FN:s toppmöte i september
    kom världens ledare överens-

  68. -om att den extrema fattigdomen
    ska utrotas innan 2030.

  69. Utifrån hur trenderna ser ut
    så är det ett rimligt mål.

  70. Men Världsbanken
    har själv gjort prognoser.

  71. Baserat på
    en redan optimistisk tillväxttakt-

  72. -förutspår de
    att vi misslyckas med att nå det målet.

  73. Vi kommer inte att utrota
    fattigdomen innan 2030-

  74. -om inte inkomstfördelningen förändras
    och människor med lägst inkomst-

  75. -får en större andel
    av inkomstökningen.

  76. Ett tydligt exempel på detta är Zambia,
    ett land med kraftig tillväxt.

  77. Från 1990 till 2010 har tillväxttakten
    legat på mellan sex och åtta procent.

  78. Under samma period har även antalet
    personer i extrem fattigdom dubblerats.

  79. 1990 levde 4,5 miljoner personer
    på under 1,9 dollar/dag-

  80. -i dag är det 9 miljoner.

  81. Ekonomin kan växa,
    men delas inte tillväxten rättvist-

  82. -misslyckas man
    med att minska fattigdomen.

  83. Vi ville förstå inkomstfördelningen
    till fullo-

  84. -och använde statistik
    för inkomstfördelningen-

  85. -sammanställd
    av Milanovic och Lakner.

  86. Som med förmögenhetssiffrorna visas
    inkomsten inte bara på nationell nivå-

  87. -utan även inom landet: de fattigaste
    och rikastes inkomst i varje land.

  88. Vi använde den för att kartlägga
    den globala fördelningen.

  89. I den fattigaste tiondelen ser vi
    människor med mycket låg inkomst.

  90. De fattigaste 20 % är de människor-

  91. -som lever på eller nära
    den extrema fattigdomsgränsen.

  92. De rikaste 10 %
    är de man förväntar sig:

  93. Människor som lever i rika länder,
    människor i Europa och Nordamerika.

  94. Tittar man på helheten
    ser man en positiv utveckling.

  95. När ekonomin växte
    ökade de fattigastes inkomster.

  96. Det här är positiva staplar.
    Miljontals tog sig ur extrem fattigdom.

  97. Man ser även att de rikaste,
    de som har högst inkomst-

  98. -fick en mycket större andel
    av inkomstökningen.

  99. Det här var under perioden 1988-2011.

  100. De fattigaste 20 %
    som behöver inkomstökningen mest-

  101. -fick mindre än 2 % av den totala
    inkomstökningen under perioden.

  102. Den här statistiken underrepresenterar
    dessutom vad som händer i toppen.

  103. Statistiken baseras
    på hushållsundersökningar-

  104. -där de med högst inkomst
    underrepresenteras.

  105. Vi borde egentligen se en mycket högre
    stapel i bortre änden av diagrammet.

  106. Den ekonomiska ojämlikheten-

  107. -inbegriper inte bara fattiga
    i fattiga länder.

  108. Vi vet att ekonomisk ojämlikhet
    även existerar i rika länder.

  109. I Europa ser vi att
    den rikaste procenten av befolkningen-

  110. -har 40 %
    av den totala förmögenheten.

  111. I OECD-länderna
    är den rikaste tiondelens inkomst-

  112. -nio gånger högre
    än de fattigaste tjugo procenten.

  113. Det har gått upp
    från sju gånger högre för tjugo år sen.

  114. Sverige är känt som
    ett av världens mest jämlika länder.

  115. Där fanns 23 miljardärer 2015.

  116. En sammanlagd nettoförmögenhet
    på 115 miljarder dollar.

  117. Det är lika stor förmögenhet som
    den nedre halvan av befolkningens.

  118. Databasen över inkomstfördelningen-

  119. -visar att den rikaste procentens andel-

  120. -av den totala inkomsten
    har dubblerats från1990 till 2013.

  121. Ekonomisk ojämlikhet
    påverkar inte bara inkomsten-

  122. -utan vi vet även att den är tydligt
    korrelerad med det sociala utfallet.

  123. Det här är uppgifter från
    DHS-undersökningen i Etiopien 2011.

  124. Det är tre gånger mer sannolikt att
    rika kvinnor går i skolan än fattiga.

  125. Det finns en tydlig koppling
    mellan pengar och utbildning.

  126. Det här visar även
    att ekonomisk ojämlikhet-

  127. -hänger ihop med andra typer
    av ojämlikhet, t.ex. den mellan kön.

  128. Det är särskilt viktigt
    att uppmärksamma i dag-

  129. -att dessa ömsesidigt
    förstärkande ojämlikheterna-

  130. -skadar de mest marginaliserade
    människorna på flera sätt.

  131. Vad det gäller det sociala utfallet
    i form av hälsa, utbildning-

  132. -social sammanhållning,
    trygghet och lycka-

  133. -alla dessa saker står i nära relation
    till nivån av ekonomisk ojämlikhet.

  134. Men även om man struntar i det här.
    Även om man är fast övertygad om att-

  135. -Oxfam bara ska fokusera på tillväxt,
    eftersom det minskar fattigdomen-

  136. -så har till och med IMF och OECD
    kommit fram till att tillväxt-

  137. -dess stabilitet och fortlevnad
    är relaterad till ojämlikhetsnivåerna.

  138. Det är övertygande belägg för fokusera
    på den ekonomiska ojämlikheten-

  139. -och det är därför vi har lanserat
    kampanjen för att bekämpa den.

  140. En annan viktig aspekt
    handlar inte om ekonomiskt utfall-

  141. -utan om politisk makt och inflytande.

  142. Rapporten "Working for the Few"
    från 2014-

  143. -visade att det inte bara är förmögenhet
    i form av pengar som är viktig-

  144. -utan att den ger en makt.
    Makt och inflytande-

  145. -över den politik och de institutioner
    som påverkar oss.

  146. Människor utan makt och inflytande
    är de som glöms bort.

  147. Vi ska titta på några av orsakerna-

  148. -till den här ekonomiska ojämlikheten.

  149. Vi vet att en del av det beror
    på ekonomin och arbetsmarknaden.

  150. Som Thomas Piketty konstaterat
    är r > g.

  151. Kapitalavkastningen växer fortare än
    vad resten av ekonomin, tillväxten, gör.

  152. Det innebär
    att arbetsinkomstens andel minskat.

  153. Det är den andel av intäkterna
    som går till anställda.

  154. Men även inom
    arbetsinkomstsandelen-

  155. -ökar löneskillnaderna.

  156. Det här är uppgifter
    från Mishel och Davis på EPI-

  157. -som visar att VD-lönerna är 1 000
    gånger större i dag än på 1980-talet.

  158. De växer inte bara fortare
    än värdet på det företag som de leder-

  159. -utan har distanserat sig enormt från
    löneutvecklingen för vanliga anställda-

  160. -som varit oförändrad under perioden.

  161. Så vissa tjänar pengar, men den
    största andelen anställda gör det inte.

  162. Vi ser det även i distributionskedjorna.
    Vi arbetar mycket i utvecklingsländer-

  163. -där många arbetar för fattiglöner,
    särskilt i klädindustrin.

  164. Där ser man att reallönerna minskat
    i många länder.

  165. Det sker samtidigt som det företag
    de arbetar för gör stora vinster.

  166. Stefan Persson, VD på H & M
    och en av världens 62 rikaste-

  167. -har nu 21 miljarder dollar.

  168. De anställdas förhandlingsmakt,
    som även nämndes här tidigare-

  169. -är nåt vi oroar oss särskilt för.

  170. Människor som ser lönerna stagnera,
    eller genomgå en realsänkning-

  171. -använder inte den förhandlingsmakt
    som vi en gång haft.

  172. I Sverige har andelen fackanslutna-

  173. -sjunkit från 80 % till 68 %
    de senaste 30 åren.

  174. I ekonomierna ser vi också-

  175. -system och strukturer som möjliggör
    för människor, företag och individer-

  176. -att göra oerhörda vinster utan
    att skapa mervärde för samhället.

  177. Jag ska ge några exempel
    för att klargöra detta.

  178. Ni kanske minns att en medicin
    som existerat i 62 år, förra året-

  179. -köptes av en finansman-

  180. -som genast höjde priset
    från 13,5 dollar till 750 dollar.

  181. Den affären
    skapade inget mervärde-

  182. -men däremot kunde han göra
    en stor vinst på prishöjningen.

  183. Det som förvånar mig är inte
    att det hände, utan att det är lagligt.

  184. Det andra exemplet
    kommer från finanssektorn.

  185. Vinster, löner och bonusar som
    människor i finanssektorn skapade-

  186. -i upptakten till finanskrisen,
    var anmärkningsvärda.

  187. Som vi såg efter 2008 skapade de
    alls inget mervärde för samhället-

  188. -utan skapade
    en mycket destruktiv miljö-

  189. -och, återigen,
    skadade de fattigaste mest.

  190. Regeringspolitik
    kan vara ett kraftfullt medel-

  191. -för att minska
    den ekonomiska ojämlikheten.

  192. Återigen är Sverige
    ett mycket bra exempel.

  193. Om ni tittar på ojämlikhet före skatt,
    de gröna staplarna i diagrammet-

  194. -så har Sverige en hög nivå
    av ekonomisk ojämlikhet-

  195. -jämfört med andra europeiska länder.

  196. Men genom skatter och avgifter lyckas
    man sänka ojämlikheten dramatiskt.

  197. Man kan jämföra det med ett land som
    Italien. Det börjar på en lägre nivå-

  198. -men gör mindre för att jämna ut
    skillnaderna med skatter och avgifter.

  199. Så skatter och avgifter, offentliga
    utgifter, progressiva skatter-

  200. -kan göra mycket
    för att skapa ett rättvisare samhälle.

  201. Men vi vet även att vi hämmas
    av den internationella finansstrukturen-

  202. -som låter människor
    undvika att betala den skatt de ska.

  203. Man uppskattar att 7,6 biljoner dollar-

  204. -enskild förmögenhet
    gömts undan i skatteparadis.

  205. Om det placerades i det land där det
    hör hemma och beskattades korrekt-

  206. -skulle det ge motsvarande
    190 miljarder dollar i skatteintäkter.

  207. Och det är bara på individnivå.

  208. Även företag använder
    aktivt och aggressivt skatteparadis-

  209. -och olika strategier
    för att undvika att betala skatt.

  210. Från Amazon till Google - det går inte
    en dag utan nya skatteskandaler.

  211. Det här förlorar både rika och fattiga
    länder på. IMF har uppskattat-

  212. -att företagens skatteflykt-

  213. -kostar utvecklingsländerna
    100 miljarder dollar per år.

  214. Det är inte bara Oxfam
    som ser ekonomisk ojämlikhet-

  215. -som en utmaning
    och nåt vi måste ta itu med.

  216. Från Obama
    till Jim Kim på Världsbanken-

  217. -är det välkänt att ojämlikhetsnivåerna-

  218. -och trenden för
    hur gapet mellan rika och fattiga ökar-

  219. -är nåt vi måste ta itu med
    å det snaraste.

  220. Men retorik, ställningstalanden
    och uttalanden är en sak-

  221. -men vi behöver handling och åtgärder.
    Vissa kommer att vara impopulära-

  222. -bland de inflytelserika personer
    som har ett stort kapital-

  223. -och sitter på höga poster i samhället.

  224. Vi behöver åtgärder beträffande
    minimilön, förhandlingsmakt-

  225. -lönespektret
    för VD:s och anställdas löner.

  226. Vi behöver bättre regelverk
    för att undvika sånt som finanskrisen-

  227. -där finanssektorn
    var helt utom kontroll.

  228. Vi måste ha ett progressivt
    utgiftssystem för vård och utbildning.

  229. Vi behöver skatter
    som beskattar dem som har råd-

  230. -mer än dem som inte har det.

  231. Men för att kunna ha
    ett progressivt skattesystem-

  232. -måste vi stänga skattekryphålen
    och få ett slut på skatteparadisen.

  233. Ett privilegium för rika och för företag
    som medvetet flyr sin skattskyldighet-

  234. -på ett sätt som vi andra
    inte har nån möjlighet att göra.

  235. Men vi påstår inte
    att alla länder är likadana-

  236. -att ojämlikheten ser likadan ut
    oavsett var man bor-

  237. -eller att vi har alla svar
    och alla regler-

  238. -från skatte- och utgiftspolitik
    till reglering av finanssektorn.

  239. Som forskare vill jag vara sysselsatt,
    så vi fortsätter ställa frågor.

  240. Vi vill förstå hur man ska öka
    de anställdas förhandlingsmakt.

  241. När fackföreningarna får mindre makt
    och färre medlemmar-

  242. -hur ska man kunna stå upp för
    sina rättigheter på arbetsplatsen-

  243. -och motverka trycket från de högre
    nivåerna i distributionskedjan?

  244. Vi vill även koppla ihop ojämlikhets-
    arbetet mer med klimatarbetet.

  245. V har publicerat en rapport
    som visar att de rikaste 10 %-

  246. -är ansvariga för
    över 50 % av koldioxidutsläppen.

  247. De rikaste är ansvariga för en stor
    andel, mer än hälften, av utsläppen-

  248. -och ändå får de fattigaste betala mest
    på grund av klimatförändringarna.

  249. Det här är en gigantisk
    global ojämlikhet och orättvisa-

  250. -som även ökar över tid.

  251. Slutligen vill vi även titta närmare på
    hur man kan påverka politiken.

  252. Det är nåt vi alltid varit medvetna om-

  253. -i arbetet som NGO
    i över 90 länder i världen.

  254. Vi ser hur situationen försvåras-

  255. -allteftersom civilsamhällets utrymme
    minskar i flera av dessa länder.

  256. Det gäller t.ex. Storbritannien där vi
    forskare ombeds inte förespråka nåt.

  257. Gud förbjude att min forskning
    skulle påverka politiken.

  258. Vi är medvetna om att vi inte
    kan påverka, och för stunden-

  259. -står inför stora utmaningar
    för att återfå jämvikten i inflytandet-

  260. -över politiken som i dag innehas av
    dem som har mest pengar i samhället.

  261. Tack.

  262. Tack så mycket, Deborah!

  263. Forbes publicerade sin miljardärslista
    bara för ungefär en vecka sen-

  264. -och Bill Gates ligger etta.
    Har han reagerat på det här?

  265. På rapporten ni publicerat?

  266. Bill Gates har aldrig sagt nåt
    direkt till Oxfam-

  267. Men han har alltid ansett att förmögna
    människor gör gott, vilket är sant.

  268. Många av dem på Forbes
    miljardärslista är stora filantroper-

  269. -som donerar pengar till vård
    och utbildning i utvecklingsländer.

  270. Vi anser att det inte är tillräckligt,
    eftersom de har makten.

  271. De har makten över vårdpolitiken
    i utvecklingsländerna.

  272. Det är bättre att ekonomin
    sköter mer av omfördelningen-

  273. -i stället för rika individers insatser.
    Det de gör är jättebra-

  274. -men det skulle vara bättre
    om Microsoft-

  275. -skulle betala sina anställda
    i utvecklingsländer mer i lön.

  276. Så att folk kan tjäna sig upp i stället
    för att vara beroende av donationer.

  277. Och den mest...

  278. Du nämnde det, men
    den största kritiken efter rapporten-

  279. -var förstås frågan om skattehöjning
    i relation till ekonomisk tillväxt-

  280. -och att pengar också skapar tillväxt.

  281. Är det bara de rika som ska betala
    skatt? Hur specifika är ni?

  282. Vår främsta önskan i år är inte-

  283. -att ändra skattesystemet i sig,
    utan att stänga kryphålen.

  284. Vi kommer till skattesystemet,
    och vi borde ha mer direkta skatter-

  285. -i motsats till exempelvis moms,
    som skadar de fattiga mest.

  286. Men bortser man från skattedetaljer
    som är mycket komplicerat-

  287. -och landberoende, så är det väldigt
    orättvist att vissa inte betalar skatt.

  288. Warren Buffett har sagt att hans
    skattenivå är lägre än hans städares-

  289. -för han kan undvika att betala skatt-

  290. -eftersom skatteparadis gör att man på
    laglig väg kan undvika att betala skatt.

  291. I Sverige är det väldigt ovanligt
    att icke-statliga organisationer-

  292. -uttalar sig så pass politiskt som ni
    gör. Vad har ni fått för reaktioner?

  293. I Storbritannien finns det definitivt
    ett motstånd mot att vi är politiska-

  294. -men som jag sa är vårt syfte
    att säkerställa att politiken-

  295. -skyddar de fattigaste,
    att fattigdom och orättvisor bekämpas.

  296. Det går inte att göra
    om man bara tittar på halva bilden-

  297. -eftersom politiken skapas
    i den inflytelsesfären.

  298. Det är en del av vårt ansvar
    att titta där-

  299. -och att bekämpa ojämlikhet, annars
    kan vi inte göra vårt jobb ordentligt.

  300. Vad skulle du vilja forska mer på
    inom det här området?

  301. Arbete. Arbetet är viktigt-

  302. -eftersom skatter och sociala avgifter
    har en så viktig roll.

  303. Ekonomin måste göra
    en större del av jobbet.

  304. Folk måste ha välbetalda jobb
    för att få ett tillfredsställande liv-

  305. -inte bara få understöd som tillåter
    en väldigt låg levnadsstandard.

  306. Det är det jag kommer att forska på
    de närmaste åren-

  307. -och titta på hur man skapar ordentliga
    jobb där de anställda kan påverka.

  308. Lycka till, och tack för att du kom hit.
    - Deborah Hardoon, Oxfam.

  309. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framsteg för vem?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De 62 rikaste personerna i världen är lika förmögna som de 3,6 miljarder fattigaste. Deborah Hardoon, biträdande forskningschef för hjälporganisationen Oxfam i Storbritannien, berättar här om Oxfams forskning över fördelningen av rikedomar i välden. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Fattigdom, Finansväsen, Förmögenhetsfördelning, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forte talks 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Europeisk solidaritet

Martin McKee, professor i europeisk folkhälsa, berättar om uppdelning och segregation genom Europas historia. Vad säger det förflutna oss om utmaningarna som Europa står inför idag? Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Framsteg för vem?

De 62 rikaste personerna i världen är lika förmögna som de 3,6 miljarder fattigaste. Deborah Hardoon, biträdande forskningschef för hjälporganisationen Oxfam i Storbritannien, berättar här om Oxfams forskning över fördelningen av rikedomar i välden. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Flickors och kvinnors situation i världen

Vad har jämställdhet med välfärd att göra? Paneldiskussion med Camilla Wagner, vd Klara K, Kerstin Alnebratt, Nationella sekretariatet för genusforskning, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör Sida och Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Migrationens upp- och nedsidor

Vad är bra och vad är dåligt med migration? Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, berättar om sin forskning i ämnet. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Integrationspolitik och jämlikhet i Europa

Andrea Spehar, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, berättar här om sin forskning kring integration. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Migration och integration

Vart är Europa på väg med sin integrationspolitik? Paneldiskussion om vad dagens politiska beslut kommer att betyda för kontinenten i framtiden. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande svenska Röda Korset, Joakim Palme, professor i statskunskap, Marianne Olsson, stadsdelsdirektör Angered, Merjem Maslo, omvärldsanalytiker Migrationsverket och Andrea Spehar, docent i statsvetenskap. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Mellan det förflutna och framtiden

Henry Ascher, professor vid Göteborgs universitet, berättar om vad tidigare uppleveser har för påverkan på nyanlända ungas välmående, hur förutsättningarna ser ut och vilket stöd nyanlända barn och unga behöver. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Barn och unga

Paneldiskussion om nyanlända barn och ungas situation utifrån dagens politiska beslutfattande. Medverkande: Fredrik Malmberg, Barnombudsman, Dilsa Demirbag-Sten, verksamhetsansvarig Berättarministeriet, Henry Ascher, professor och Maria Rönn, vice ordförande Lärarförbundet. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.