Titta

UR Samtiden - Forte talks 2016

UR Samtiden - Forte talks 2016

Om UR Samtiden - Forte talks 2016

Föreläsningar från Forte talks 2016, ett kunskapsutbyte mellan forskare, beslutsfattare och övriga aktörer som på olika sätt arbetar med människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Till första programmet

UR Samtiden - Forte talks 2016 : Flickors och kvinnors situation i världenDela
  1. Det är den 8 mars i dag,
    internationella kvinnodagen-

  2. -och fortfarande är jämställdhet
    en av nyckelfaktorerna-

  3. -för att globalt eliminera fattigdom
    och främja utveckling för alla.

  4. Hur står det till med makten,
    och är vi på väg i rätt riktning?

  5. Det ska vi fokusera på
    i den här panelen.

  6. Vi inleder med att tala
    om de utmaningar som vi ser globalt.

  7. Charlotte, du kanske kan börja?

  8. De nordiska länderna
    toppar många jämställdhetsindex.

  9. Hur är det globalt? Vilka utmaningar
    har kvinnor i världen i dag?

  10. Enorma utmaningar,
    men man måste se att nåt går framåt.

  11. Vi måste hämta kunskap
    och inspiration i det när vi jobbar.

  12. Fler flickor och kvinnor
    går i skolan. Så är det.

  13. Vi har stiftat lagar som gör att
    diskriminering av kvinnor minskar.

  14. Kvinnors frihet
    att vara aktörer ökar.

  15. Fler kvinnor väljs i demokratiska val
    till parlament och regeringar.

  16. Det har en enorm betydelse-

  17. -för kvinnor arbetar vidare med
    de frågorna när de får inflytande.

  18. När världen kom överens i september
    om en hållbarhetsagenda-

  19. -blev ett av målen - "finally" -
    jämställdhet.

  20. Man har kämpat länge för att
    det ska vara ett mål i sig självt.

  21. Samfundet har sagt att jämställdhet
    förutsätts för att utrota fattigdom-

  22. -och har satt det på agendan.
    Det är positivt.

  23. Samtidigt finns det många frågor
    som går i motsatt riktning.

  24. Våldet mot kvinnor ökar,
    framför allt i konfliktsituationer.

  25. Våld hemma, sexuellt våld-

  26. -våld mot kvinnor som engagerar sig
    för kvinnor i kvinnoorganisationer.

  27. Civilsamhället som beskrevs tidigare,
    som får svårare att verka-

  28. -handlar ofta om
    kvinnoorganisationer.

  29. Jämställdheten flyttar ut på nätet.

  30. Kvinnor som arbetar med att påverka
    på nätet får väldigt mycket hat-

  31. -och man hittar metoder
    att stänga ner deras röster.

  32. Digitaliseringen har
    enorma möjligheter, men...

  33. -Är det två steg fram och ett bakåt?
    -Ja, och så här kan man fortsätta.

  34. Kerstin, jag nämnde inledningsvis att
    fokus på kvinnors och flickors roll-

  35. -är en drivande faktor
    för allas välstånd.

  36. Vad kan man säga om det, egentligen?

  37. Det kan man se både internationellt
    och hemma i Sverige, naturligtvis.

  38. Det är helt fundamentalt-

  39. -att när vi pratar om
    att ha fokus på kvinnor och flickor-

  40. -så är det nödvändigt att se
    att kvinnor inte bara är kvinnor-

  41. -lika lite som män bara är män.

  42. Det är avgörande, om vi ska kunna
    åtgärda de skillnader vi ser-

  43. -att vi ser
    att vi är mer än bara det.

  44. Andra maktfaktorer spelar också roll.

  45. Samtidigt som det går framåt,
    ser vi också stora fickor-

  46. -bland grupper som halkar efter.

  47. Vi måste förmå oss
    att fördjupa analysen.

  48. På vilket sätt?

  49. Vi hörde inledningsvis
    från ministern-

  50. -att skillnaden
    i förväntad livslängd-

  51. -mellan högutbildade kvinnor
    och lågutbildade kvinnor har ökat.

  52. Jag är från Göteborg.
    Där brukar vi säga-

  53. -att skillnaden i livslängd
    mellan Bergsjön och Älvsborg...

  54. Det är ungefär som mellan Solsidan
    och Rinkeby, i Stockholmstermer.

  55. Den är tio år!
    Kombinerar vi det med kön-

  56. -ser vi att de verkar tillsammans.

  57. Och det som vi verkar se just nu-

  58. -är att lågutbildade kvinnor
    halkar efter-

  59. -också i såna högst materiella,
    kroppsliga saker-

  60. -som den förväntade livslängden.

  61. Vi pratar ibland
    om barnfattigdom i Sverige-

  62. -som en viktig jämlikhetsfråga-

  63. -men när vi gör det
    döljer vi det faktum-

  64. -att de barnen för det mesta
    är barn till ensamstående mammor.

  65. Det är en grupp som vi inte ens den
    8 mars fokuserar på i första hand.

  66. Även en dag som den 8 mars
    är det de stora symbolfrågorna:

  67. "Hur många kvinnor sitter det
    i de stora bolagens styrelser?"

  68. Det är viktigt, men om vi löser det
    löser vi inte jämställdheten per se.

  69. Det är viktigt vilka som sitter
    i de beslutande församlingarna-

  70. -men vi måste också förmå att se de
    grupper som definitivt halkar efter-

  71. -här hemma i Sverige
    och på ett globalt plan.

  72. Birgitta har både ett global och ett
    svenskt perspektiv. Vad säger du?

  73. Vi måste väl ändå vara
    feminist-optimister i det här landet?

  74. Min mormor föddes 1912.
    Hon gick i skolan tre terminer-

  75. -och började jobba heltid
    när hon var tio år.

  76. Mamma föddes 1942, och var den första
    i släkten som läste på universitetet.

  77. Jag är född 1975 och har haft enorma
    möjligheter, blev minister vid 34-

  78. -och fick två döttrar 2010 och 2014.
    De kommer att ha ännu större frihet.

  79. Oavsett vilken kvinnoklass
    eller grupp vi tillhör-

  80. -så har kvinnors frihet ökat
    för varje generation.

  81. Det är viktigt
    att inte vara historielös.

  82. Men globalt sett...
    Om nån skulle fråga mig:

  83. "Vad är den största symbolen
    för kvinnoförtrycket 2016?"

  84. Då skulle jag säga en siffra: 1 452.

  85. 1 452 kronor.

  86. Det är vad en nioårig yazidisk flicka
    säljs för som sexslav av Daesh nu.

  87. 1 452 kronor, det är
    essensen av kvinnoförtryck i världen.

  88. Som Charlotte sa: Även globalt går
    det bättre för flickor och kvinnor-

  89. -men 65 miljoner flickor
    går inte i skolan världen över.

  90. 39 000 flickor varje dag
    ingår barn- och tvångsäktenskap.

  91. På fält efter fält
    kan man se de enorma orättvisorna.

  92. Vi behöver en feministisk utrikes-
    och en feministisk inrikespolitik-

  93. -för vi ser också
    ett stort glapp i vårt land.

  94. Jag hade tänkt börja
    med ett globalt perspektiv-

  95. -men vi talar också
    om den situation som pågår här hemma.

  96. Camilla, du jobbar inte med att lyfta
    situationen för ensamstående kvinnor-

  97. -men med en annan form av
    jämställdhetskamp. Hänger de ihop?

  98. Allt hänger ihop. Du kan inte välja
    en fråga, för allt påverkar varann-

  99. -men om jag måste så tar jag kvinnors
    möjlighet att försörja sig själva.

  100. I alla de saker som vi diskuterar-

  101. -så handlar det om hälsan,
    de ensamstående mammorna-

  102. -men det handlar ju också
    om sexslavarna.

  103. Om de haft pengar och makt, så hade
    de haft en annan situation också.

  104. Om vi tittar på Sverige så är det att
    kunna försörja sig själv på sin lön-

  105. -och kunna välja
    vem du vill leva med.

  106. Om du lever i ett äktenskap
    med tre barn-

  107. -där huvudansvaret för försörjningen
    ligger på mannen, och han slår dig-

  108. -så kan det vara svårt
    att ta sig ur den situationen-

  109. -om du inte kan hitta en bostad
    och försörja dig och dina barn.

  110. Kerstin, den maktanalys du talar om,
    kan den rymma olika grupper?

  111. Om man gör en kombinerad maktanalys-

  112. -där man ser att lön samvarierar
    med socioekonomisk bakgrund-

  113. -klass, etnicitet, hudfärg, ålder-

  114. -var i världen,
    om vi håller oss på den nivån-

  115. -och var i Sverige man lever-

  116. -ser man att maktordningarna
    förstärker varann.

  117. Det är helt avgörande,
    och forskningens viktigaste bidrag-

  118. -att kunna sätta ord på
    hur det de facto ser ut-

  119. -och då inkluderar ju det att visa
    på de framsteg som Birgitta lyfter.

  120. Det är det som ändå är det hoppfulla-

  121. -att det har gått att göra
    saker och ting, internationellt-

  122. -och definitivt här i Sverige.
    Det är den lärdom vi måste dra nu-

  123. -att både med hjälp av komplicerad
    kunskap som forskningen kan generera-

  124. -och politiskt ansvarstagande
    går det att åstadkomma förändring.

  125. Man kan få känslan av att vi lever
    i en deterministisk tid just nu-

  126. -och att lära av det historiska
    är helt avgörande i en tid som denna-

  127. -men då krävs det att progressiva
    krafter, inom forskningen-

  128. -biståndsarbetet, i det civila
    samhället eller i politiken-

  129. -faktiskt förmår att bryta den känsla
    av determinism som många känner.

  130. Hur redo är politiken för
    den här mer komplicerade analysen-

  131. -och även det privata näringslivet?
    Charlotte, ska du börja?

  132. Jag välkomnar
    den globala agendan med sjutton mål-

  133. -som inte säger "jämställdhet
    är en sak och hälsa en"-

  134. -utan det är när vi vågar
    se sambanden som vi kan förändra.

  135. Vi börjar göra det, men jag
    vill också framhålla vikten av-

  136. -att Sverige fortsätter utvecklas
    inte bara för Sveriges skull.

  137. Vi har barnaga-lagstiftning sen 1979,
    som haft stor betydelse i biståndet.

  138. Att kunna peka på erfarenheter
    där man målade upp problem.

  139. "Ska vi kriminalisera föräldrar?"
    Nej, syftet var att respektera barn.

  140. Att gå före så,
    i de här komplicerade frågorna-

  141. -skapar modeller
    som andra kan lära av.

  142. Pengarna i biståndet
    får mindre betydelse.

  143. Modeller, erfarenheter, forskning,
    kunskapsutveckling får mer betydelse.

  144. Det är viktigt vad vi gör i Sverige.

  145. Att vi kan utveckla modeller
    för egen nytta-

  146. -men också i utvecklingssamarbete.

  147. Det jobbar jag stenhårt för.

  148. Man säger att det handlar om
    resurser, där bistånd spelar en roll-

  149. -och rättigheter, men det handlar
    också om representation.

  150. Sverige var sista landet i Norden
    där kvinnor fick lika rösträtt-

  151. -och vi blir sist i Norden
    med en kvinna som statsminister.

  152. Vi är duktiga
    på ha en feministisk bredd.

  153. Det är nästan
    hälften kvinnor i Riksdagen-

  154. -och det händer mycket på lokal nivå-

  155. -men i maktbastionerna
    är vi dåliga på att spränga glastak-

  156. -både i näringslivet och politiken.

  157. Det är ett historiskt år
    vi befinner oss i.

  158. Det är inte bara så att USA,
    världens mäktigaste land-

  159. -kan få en kvinna som president,
    som är den mest meriterade...

  160. -Eller nån helt annan.
    -Hoppas att Hillary Clinton vinner.

  161. FN kan få en kvinnlig general-
    sekreterare. Det pratar vi inte om.

  162. De två, tre som är "shortlisted"
    är starka kvinnor från Östeuropa.

  163. Kvinnor och män är mer lika än olika,
    men för med sig olika erfarenheter.

  164. Därför ger det skillnad
    att ha kvinnor som når-

  165. -de absoluta maktpositionerna.
    Man måste slåss på olika nivåer.

  166. Vi återkommer till resursfördelning.

  167. Du träffar ju näringslivet.
    Du träffar både män och kvinnor-

  168. -som sitter på kapitalet och ska
    fatta de här besluten i sina företag-

  169. -om resursfördelning, arbete och så.

  170. Hur stor är medvetenheten,
    om vi talar om de sista bastionerna?

  171. Väldigt låg. De flesta anser ju
    att de inte alls lönediskriminerar.

  172. Man gör lönekartläggningar och
    så vidare, men de är ganska tandlösa.

  173. Om man går in på "nitty gritty"-nivå-

  174. -och tittar på hur folk fattar beslut
    om lön eller utdelning av bonus-

  175. -så finns det alltid
    ett visst utrymme för magkänsla.

  176. Utan medvetenhet
    tenderar den magkänslan-

  177. -att komma till mannens fördel
    och kvinnans nackdel.

  178. Det ser ut så i varje fall jag tittat
    på, och jag har tittat på 60 bolag.

  179. Just den här lilla godtyckligheten
    faller till männens fördel.

  180. Det finns ingen ondska i det.
    Det är bara en omedvetenhet.

  181. Det är inte det värsta när vi pratar
    om kvinnors försörjningsmöjligheter.

  182. Det största problemet där
    är alla kvinnor i offentlig sektor.

  183. Vi pratade om ifall Sverige var moget
    för att ta det här stora greppet.

  184. Jag tror inte det. Vi har inget mod
    i den politiska diskussionen-

  185. -om vilken förändring vi kan behöva
    i finansieringen av det offentliga.

  186. Just nu är det de som arbetar
    i offentlig sektor, mest kvinnor-

  187. -som subventionerar hela systemet.
    Det är oacceptabelt.

  188. Där även hälsoproblematiken är en
    stor del. - Tar du pucken, Birgitta?

  189. Det mest sorgliga
    när man tittar på offentlig sektor-

  190. -är att kvinnors kompetens och
    erfarenhet inte syns i lönekuvertet.

  191. Man går nästan in på samma startlön
    som blir slutlönen.

  192. Mamma var lärare i 30 år och hade
    fil. kand. och speciallärarexamen.

  193. Hennes slutlön var betydligt sämre än
    vad en nyutexad, manlig ingenjör har-

  194. -inte ens civilingenjör. Det säger
    nåt om hur vi värdesätter saker.

  195. Krävs det en stor reform när det
    gäller de kvinnodominerade jobben?

  196. Framför allt måste man se till,
    att ju mer ut...

  197. Det är kontroversiellt i politiken,
    men våga tala om lönespridning.

  198. Det måste synas, det du lägger till.

  199. Om du är specialistsjuksköterska,
    till exempel.

  200. Karriärvägarna måste bli tydligare
    i offentlig sektor-

  201. -oavsett om det handlar
    om läraryrket eller vård.

  202. Där har vi varit dåliga i Sverige.

  203. Om det är nåt som ökat på senare år
    så är det ju lönespridningen.

  204. I slutet av 1990-talet, eller i
    mitten, satt kvinnomaktsutredningen.

  205. I slutbetänkandet
    pratade man om det här-

  206. -som handlar om
    hur offentlig sektor överlever.

  207. Man sa så här: "Offentlig sektor
    i Sverige överlever"-

  208. -"av att profitera
    på kvinnors vilja till arbete."

  209. Så säger vi inte längre,
    men det är det du talar om.

  210. Under senare år har många
    av dessa högutbildade kvinnor-

  211. -som jobbar
    i de människonära yrkena...

  212. De nedskärningar som varit har gjort
    att inte bara lönerna halkar efter-

  213. -utan arbetsvillkoren
    har också försämrats.

  214. Vi ser ökade sjukskrivningar,
    som går ut över de som behöver dem-

  215. -och också över de kvinnor
    som behöver den offentliga sektorn.

  216. Här är det en helhetsfråga
    vi måste börja diskutera-

  217. -och vi måste diskutera den med kön i
    fokus, men inte bara med kön i fokus-

  218. -utan också förmå att se att
    specifika kvinnor halkar efter mer-

  219. -och att vi måste göra riktade in-
    satser för att åstadkomma förändring.

  220. -Behövs det mer forskning?
    -Det behövs det alltid.

  221. Jag vill säga
    att det jag skulle vilja se-

  222. -är mer ganska konkret forskning-

  223. -som handlar om hur skillnaderna
    har ökat, för det har de gjort.

  224. Det har gjorts reformer gällande
    socialförsäkringar och skattesystem-

  225. -och hur arbetsmarknaden organiseras-

  226. -och hur de slår, inte bara för
    kvinnor och män, utan över landet-

  227. -och hur de slår på olika sätt i de
    här kombinationerna jag pratade om.

  228. Det behöver vi se. Jag tror,
    som de forskare som var här innan-

  229. -att vi behöver veta hur detta ser ut
    i Sverige. Det gör vi inte i dag.

  230. Vi talar för lite om att vi har
    en så könssegregerad arbetsmarknad.

  231. Sverige sticker ut
    mot jämförbara länder.

  232. Det har blivit en uppdelning
    att kvinnor är i de vårdande yrkena.

  233. På en skola i Iran, ett av världens
    mest kvinnoförtryckande länder-

  234. -var kvinnor i majoritet
    på civilingenjörsutbildningar.

  235. Jag har inte sett så många exempel
    i vårt eget land.

  236. Camilla, vad är din erfarenhet av
    att bryta sig in i andra yrkesroller?

  237. Att vi fick den segregerade
    arbetsmarknaden har historiska skäl.

  238. Vi tog bort sambeskattningen för att
    få ut kvinnor på arbetsmarknaden-

  239. -när vi hade ett skriande behov
    av att bemanna offentlig sektor-

  240. -vilket var bra på många sätt.

  241. Nu har vi låga löner
    och taskiga arbetsvillkor.

  242. Incitamentet för en man
    att bryta normen-

  243. -för att välja ett jobb
    som sliter ut dig-

  244. -och ger dig en pension du inte kan
    leva på är inte jättelockande-

  245. -när de har en annan arbetsmarknad
    där de får mer betalt.

  246. Vi ska avsluta med... Vi inledde med
    de globala utmaningarna som kvarstår-

  247. -som är på en annan nivå än i
    Sverige, även om vi har maktanalysen-

  248. -men nu kommer världen till Sverige,
    också. Vilka utmaningar ser ni där?

  249. Det är viktigt
    att vi har en feministisk kamp-

  250. -som är lika för alla
    i det här landet.

  251. Vi kan inte ha olika måttstockar.
    Det har vi haft, tyvärr.

  252. En tjej som heter Ohlsson kan
    förvänta sig en högre nivå av frihet-

  253. -än om man är från en mer patriarkal
    miljö. Det har varit ett hyckleri.

  254. Samma rättigheter, friheter och
    drömmar gäller för alla i Sverige.

  255. Hur lätt är det, Kerstin?

  256. Det är inte lätt
    ens utan en stor migration.

  257. Det ser väldigt olika ut
    redan här hemma.

  258. Jag tror att två saker är viktiga nu.

  259. Vi tänker
    att jämställdhet är nåt vi har-

  260. -men jämställdhet är nåt vi gör,
    ibland.

  261. Ibland gör vi det bra,
    och ibland mindre bra.

  262. Nu ska vi lära alla som kommer hit
    hur det ska vara.

  263. Det finns delar i det
    som är helt avgörande.

  264. Många kvinnor här...

  265. När vi säger att det kommer många
    som inte kan vår jämställdhet-

  266. -riskerar vi att osynliggöra
    de kvinnor som har blivit slagna-

  267. -och utsatta för våld i vanliga,
    svenska relationer under lång tid-

  268. -liksom det förtryck
    många flickor utsätts för på skolor.

  269. Med det vill jag inte relativisera
    det som händer i andra länder-

  270. -och vad det kan finnas för bilder
    med människor som kommer hit-

  271. -men vi behöver se
    att vi inte är färdiga.

  272. Det sätt varpå vi organiserar
    flyktingmottagandet nu-

  273. -där vi förhindrar möjligheten
    till återförening av familjer-

  274. -måste vi ha ett könsperspektiv på.

  275. Det kan få förödande konsekvenser
    om vi inte har det.

  276. Vi måste komma bortom
    den akuta situationen-

  277. -och hitta en lösning
    som gör att folk som kommer hit-

  278. -kan få leva med sina familjer,
    även om nån har kommit före.

  279. Du säger mycket av det jag vill säga.
    Vi tar faktiskt av biståndsbudgeten-

  280. -för att låta nyanlända komma hit. 30
    procent används till asylmottagning.

  281. Vi måste arbeta
    med samma värderingar för pengarna-

  282. -här och där, och i värderingarna
    ligger det vi pratar om.

  283. Svenskt bistånd är världsberömt
    för att jobba för jämställdhet.

  284. Om vi skulle sluta med bistånd
    skulle en röst tystna på det området.

  285. Det betyder inte
    att vi gör allt rätt-

  286. -men att vi måste vara konsekventa i
    hur vi ser på frågan när man är här.

  287. Skolorna måste få resurser för
    att ta emot i den här situationen.

  288. Vi pratar inte om
    att det faktiskt är biståndsbudgeten-

  289. -och att samma värderingar bör gälla.

  290. Vi pratar väl då om
    att det har kritiserats?

  291. Ja, det gör ju mindre nytta
    på annat ställe-

  292. -men det handlar om
    att balansera en situation över tid.

  293. Man kan tänka lite mer inspirerat-

  294. -av att tänka att det är samma
    värderingar som biståndet står för.

  295. Vi kan lära av vad vi gör i Irak.

  296. Vi satsar på entreprenörsutbildning
    för kvinnor direkt in i teknikyrken.

  297. Vi hoppar över steg
    som Sverige har problem med.

  298. Det finns en fantastisk sjö att ösa
    ur, där nya generationer hoppar över.

  299. Vad kan vi lära oss av de som kommer
    hit, ur ett jämställdhetsperspektiv?

  300. Vi kan säkert lära oss mycket.

  301. Vi är bra på många saker i Sverige-

  302. -men det finns mycket
    vi inte är bra på.

  303. När det gäller lika lön för lika
    arbete ligger vi på nummer 42-

  304. -enligt World economic forum
    gender gap report.

  305. Rwanda ligger på första plats.
    Det tror man inte riktigt.

  306. Vi är efter Filippinerna och Malaysia
    gällande kvinnor på höga positioner-

  307. -så vi har väldigt mycket att lära.

  308. Av de som kommer nu får vi väl
    lära oss, till att börja med-

  309. -att vara öppna
    för att inkludera människor.

  310. Kan vi inkludera den massa som kommer
    nu kan vi bryta normer på vägen.

  311. När man börjar tänka nytt kommer det
    en massa positiva saker på vägen.

  312. Avslutningsvis: Firar ni kvinnodagen
    på nåt speciellt sätt, privat?

  313. Det blir mycket en seminarie-
    verksamhet i dysterhetens tecken.

  314. Jag tycker dagen kännetecknas av det.

  315. Visst kan man fira, men man måste se
    världens stora fläckar av orättvisor.

  316. Är vi på rätt väg, Kerstin?

  317. Ja, det tycker jag nog. Vi är ju här
    i dag. Det är väl "på rätt väg".

  318. Sen är vi inte alltid det,
    men så länge arbetet fortsätter-

  319. -så länge ny kunskap kommer fram
    och kvinnor och män organiserar sig-

  320. -är vi på rätt väg, men vi är det
    bara om vi lär av det som varit-

  321. -och ser att det inte är en
    deterministisk väg vi går till mötes.

  322. Tack, Kerstin Alnebratt,
    Camilla Wagner, Birgitta Ohlsson-

  323. -och Charlotte Petri Gornitzka.

  324. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Flickors och kvinnors situation i världen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har jämställdhet med välfärd att göra? Paneldiskussion med Camilla Wagner, vd Klara K, Kerstin Alnebratt, Nationella sekretariatet för genusforskning, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör Sida och Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forte talks 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Europeisk solidaritet

Martin McKee, professor i europeisk folkhälsa, berättar om uppdelning och segregation genom Europas historia. Vad säger det förflutna oss om utmaningarna som Europa står inför idag? Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Framsteg för vem?

De 62 rikaste personerna i världen är lika förmögna som de 3,6 miljarder fattigaste. Deborah Hardoon, biträdande forskningschef för hjälporganisationen Oxfam i Storbritannien, berättar här om Oxfams forskning över fördelningen av rikedomar i välden. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Flickors och kvinnors situation i världen

Vad har jämställdhet med välfärd att göra? Paneldiskussion med Camilla Wagner, vd Klara K, Kerstin Alnebratt, Nationella sekretariatet för genusforskning, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör Sida och Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Migrationens upp- och nedsidor

Vad är bra och vad är dåligt med migration? Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, berättar om sin forskning i ämnet. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Integrationspolitik och jämlikhet i Europa

Andrea Spehar, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, berättar här om sin forskning kring integration. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Migration och integration

Vart är Europa på väg med sin integrationspolitik? Paneldiskussion om vad dagens politiska beslut kommer att betyda för kontinenten i framtiden. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande svenska Röda Korset, Joakim Palme, professor i statskunskap, Marianne Olsson, stadsdelsdirektör Angered, Merjem Maslo, omvärldsanalytiker Migrationsverket och Andrea Spehar, docent i statsvetenskap. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Mellan det förflutna och framtiden

Henry Ascher, professor vid Göteborgs universitet, berättar om vad tidigare uppleveser har för påverkan på nyanlända ungas välmående, hur förutsättningarna ser ut och vilket stöd nyanlända barn och unga behöver. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forte talks 2016

Barn och unga

Paneldiskussion om nyanlända barn och ungas situation utifrån dagens politiska beslutfattande. Medverkande: Fredrik Malmberg, Barnombudsman, Dilsa Demirbag-Sten, verksamhetsansvarig Berättarministeriet, Henry Ascher, professor och Maria Rönn, vice ordförande Lärarförbundet. Moderator: Jenny Strömstedt. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mäns våld - hur kan vi minska det?

Regeringens syn på mäns våld

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér berättar om sitt eget jämställdhetsengagemang och om hur regeringen jobbar för att minska mäns våld. Hon pratar också om att man idag ser allvarligare på mäns våld än tidigare då det sågs som en familjeangelägenhet. Inspelat den 6 november 2015 på Clarion Hotel Stockholm. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unizon.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.