Titta

UR Samtiden - Vikten av vikten

UR Samtiden - Vikten av vikten

Om UR Samtiden - Vikten av vikten

Varför blir man egentligen sjuk av fetma? Ett seminarium som försöker förklara de bakomliggande mekanismerna till fetma och vad som händer i kroppen när vi ökar för mycket i vikt. Inspelat på Skånes universitetssjukhus i Lund den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vikten av vikten : Träning som gör oss friskareDela
  1. Träning är bra för oss alla.

  2. Det ger muskler som ökar
    ämnesomsättningen och förbränningen.

  3. Skelettmuskulaturen
    förbränner mest energi-

  4. -och är ett viktigt mottagarorgan
    vid reglering av blodsocker.

  5. Muskelmassan ger fler mottagarceller
    för insulin som reglerar blodsockret.

  6. Det gäller att behålla
    sin muskelmassa metabolt vältränad.

  7. Fysisk inaktivitet är den största
    orsaken till muskelförlust.

  8. Fysisk inaktivitet ökar också
    inlagringen av fett i buken.

  9. Att behålla muskelmassa och hålla
    den i trim minskar risken för ohälsa.

  10. Att vara vältränad men överviktig är
    bättre än att vara smal och otränad.

  11. Den som utan att träna går upp i vikt
    gör detta i fett.

  12. Den som går ner i vikt utan att träna
    gör det i både fett och muskelmassa.

  13. Men fettceller är inte bara en depå
    för överbliven, passiv energi-

  14. -utan också fettcellerna blir mer
    metabolt välfungerande av träning.

  15. I början av ett pass använder
    musklerna energi lagrad i musklerna-

  16. -och från socker, alltså kolhydrater.

  17. Ju längre man tränar
    på låg intensitet-

  18. -desto större andel energi
    får musklerna från fett.

  19. Ju högre intensitet man arbetar på-

  20. -desto större andel energi
    får musklerna från kolhydrater.

  21. Under korta,
    högintensiva intervaller-

  22. -får musklerna den största mängden
    energi från kolhydrater.

  23. Musklerna får sin energi från fett
    vid långa, lågintensiva träningspass.

  24. Det krävs en viss träningsvolym-

  25. -men även intensiteten är viktig för
    att göra cellerna insulinkänsliga.

  26. Att lägga in högintensiva intervaller
    gör träningen mer effektiv.

  27. Lite träning är bättre än ingen alls
    men det finns ett tydligt samband.

  28. Ju mer man tränar, desto bättre
    effekt får man av sin träning.

  29. Det varierar vad olika individer ska
    göra för att uppnå samma intensitet.

  30. Detta beror på ålder, samt på
    hur vältränad personen i fråga är.

  31. För den som är äldre eller otränad-

  32. -kan snabb gång räcka
    för att träna på hög intensitet.

  33. Den vältränade kan behöva springa i
    backar för att uppnå hög intensitet.

  34. För att veta vilken intensitet
    nån ska träna på-

  35. -måste man veta
    den maximala förmågan.

  36. Man testar kondition, alltså kroppens
    förmåga att transportera syre.

  37. Man kan skatta maximal hjärtfrekvens-

  38. -eller ta reda på
    den maximala styrkan.

  39. Intensiteten bestäms sedan i procent
    av den maximala förmågan.

  40. Själv kan man följa intensiteten
    genom att mäta sin hjärtfrekvens-

  41. -eller genom att skatta
    hur ansträngande träningen känns.

  42. Det är viktigt att längden på passen
    blir lagom för intensiteten-

  43. -för att få rätt volym på träningen.

  44. Även tiden mellan träningspassen
    är viktig för effekten av träningen.

  45. Är tiden för lång kommer effekten
    av träningen att utebli.

  46. Om tiden mellan passen är för kort
    hinner kroppen inte anpassa sig.

  47. Kroppen behöver längre återhämtning-

  48. -efter högintensiv träning
    med hög volym-

  49. -jämfört med ett träningspass
    på låg intensitet med låg volym.

  50. För att minska risken
    för typ 2-diabetes...

  51. ...bör man konditionsträna
    minst 150 minuters medelintensiv-

  52. -eller minst 75 minuters
    högintensiv träning per vecka-

  53. -detta fördelat på minst tre dagar.

  54. Intensiteten kan kompensera för tid.

  55. Det krävs ett kortare intensivt pass-

  56. -än ett träningspass på medelnivå
    för att få kontroll över blodsockret.

  57. För att gå ner i vikt krävs det
    minst 300 minuters medelintensiv-

  58. -eller 150 minuters
    högintensiv träning per vecka.

  59. Två gånger i veckan krävs dessutom
    styrketräning som komplement.

  60. För att uppnå effekt får det inte gå
    mer än två dygn mellan passen.

  61. Träning ger muskler
    och muskler ger hälsa. Tack.

  62. Tack. Du sa en grej jag fastnade för.

  63. Det är bättre
    att vara överviktig och träna-

  64. -än att vara smal och sitta stilla?

  65. -Är det så?
    -Det är det vi har hört här.

  66. Man kan lagra fett i buken-

  67. -och fysisk inaktivitet ökar
    inlagringen av fett i buken.

  68. Är man tung och aktiv
    så får man en ökad muskelmassa-

  69. -och muskelmassan är det
    som håller ämnesomsättningen i gång.

  70. Räcker inte en halvtimmes promenad?

  71. Du säger att vi ska träna
    2,5 timmar i veckan på viss puls.

  72. Det är lätt för nån som är vältränad-

  73. -men kan den som lider av fetma
    komma upp i så hög intensitet?

  74. Ja, det kan man. Intensiteten
    är relativ till individen.

  75. Är man tung får man göra nåt annat.

  76. Det kan vara att gå
    eller att arbeta i trädgården-

  77. -som gör att man kommer upp i puls.

  78. Så det krävs klockor och grejer?
    - Är det nån som har tappat sin?

  79. Räcker det inte
    att bara ge sig ut och gå?

  80. Absolut, men man kan skatta
    att det ska kännas ansträngande.

  81. Man ska kunna prata några få ord.
    Då är man uppe på rätt intensitet.

  82. Det behövs för en effektiv träning.

  83. Var får man goda råd angående detta?

  84. Din vårdcentral har fysioterapeuter
    som är duktiga på detta.

  85. Muskler kan man träna på gym och
    syreupptagningen genom att springa.

  86. -Kan man träna sitt fett?
    -Ja, det kan man göra.

  87. Det sker en tillvänjning
    i fettcellerna också.

  88. -Vad händer då?
    -Ämnesomsättningen blir effektivare.

  89. Mår fettcellerna bra av samma träning
    som lungor och hjärta?

  90. -Kunskapsläget pekar på det, ja.
    -Då fortsätter vi träna.

  91. -Tack så mycket, Åsa Tornberg.
    -Tack.

  92. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Träning som gör oss friskare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att vara tränad och lite överviktig än smal och otränad, säger fysioterapeuten Åsa Tornberg. Den som inte tränar löper större risk för typ 2-diabetes. Mycket pekar på att det krävs en viss träningsvolym, men även intensiteten på träningen är viktig för att göra cellerna insulinkänsliga, menar Åsa Tornberg. Att lägga in högintensiva intervaller i sin träning gör den mer effektiv. Dock är det alltid bättre med lite träning än ingen träning alls. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Gymnastik, Idrott, Övervikt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vikten av vikten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Med dagens livsstil är det normalt att vara sjuk

Den internationellt kände diabetesforskaren Leif Groop berättar att med dagens livsstil är det naturligt att vara fet och sjuk. I många länder är mer än 30 procent av befolkningen överviktig. I en del länder, som till exempel USA, är siffran ännu högre. När fett lagras på fel ställen i kroppen leder detta ofta till sjukdomar som typ 2-diabetes, som idag är den snabbast ökande sjukdomen i världen. Andra följdsjukdomar är högt blodtryck, höga blodfetter, hjärtproblem, stroke med flera. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Så funkar våra fettceller

Forskaren Olga Göransson förklarar hur våra fettceller fungerar, hur fettet hamnar i fettcellerna och vad som händer vid fetma. En nyligen gjord upptäckt är att fettcellerna själva kan producera hormoner som via blodet kommunicerar med resten av kroppen och styr vår aptit. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Våra tarmbakterier kan göra oss överviktiga och sjuka

De flesta vet att vi kan bli sjuka av bakterier men alla kanske inte vet att vi kan bli överviktiga av våra tarmbakterier, berättar livsmedelsforskaren Frida Fåk. I våra mag- och tarmkanaler finns ungefär ett kilo bakterier som också är kopplade till vårt immunförsvar, som i sin tur kan påverka vikten. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Rätt behandling till rätt person

I takt med att vi blir bättre på att hjälpa människor med fetma blir det också viktigare att hitta rätt behandling till rätt person, säger endokrinologiforskaren Martin Ridderstråle. De som har mest nytta av att gå ner i vikt är de som lider av typ 2-diabetes, menar han. Varför vissa feta blir sjuka medan andra förblir friska vet vi inte. Om vi visste det skulle vi bli mycket bättre på att vägleda våra överviktiga patienter, säger han. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Fetmakirurgi botar typ 2-diabetes

Forskaren Nils Wierup berättar att dödligheten i fetmarelaterade sjukdomar minskar vid en gastric bypass-operation. Redan några dagar efter operationen är de flesta patienter botade från sin typ 2-diabetes. Ett häpnadsväckande resultat, menar Wierup. Fortfarande är det dock oklart hur det går till och vad det är för biologiska och biokemiska mekanismer som är involverade. Endast den minskade vikten kan inte förklara den kraftiga effekten, eftersom effekten sker långt före själva viktminskningen. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Träning som gör oss friskare

Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att vara tränad och lite överviktig än smal och otränad, säger fysioterapeuten Åsa Tornberg. Den som inte tränar löper större risk för typ 2-diabetes. Mycket pekar på att det krävs en viss träningsvolym, men även intensiteten på träningen är viktig för att göra cellerna insulinkänsliga, menar Åsa Tornberg. Att lägga in högintensiva intervaller i sin träning gör den mer effektiv. Dock är det alltid bättre med lite träning än ingen träning alls. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Hur motverkar vi fetma hos barn?

Det är inte barnens fel att de blir feta, säger arbetsterapeuten Kristina Orban. Fokus måste flyttas från barnets vikt till ett mer rörligt liv för hela familjen, och här spelar föräldrarnas agerande en stor roll. Enligt WHO:s hälsorekommendation har alla barn rätt till en hälsosam livsstil. Barn bör röra sig minst 60 minuter per dag, vilket inte sker idag. Barns fetma är ett globalt hälsoproblem. 42 miljoner barn har idag en övervikt, och en stor del har fetma redan vid fem års ålder. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Ta kontroll över din sjukdom

Hur hanterar typ 2-diabetespatienter sin sjukdom? Det måste till nya grepp och skräddarsydda lösningar för att nå patienterna, säger diabetesforskaren Anders Rosengren. Han har varit med och tagit fram ett internetbaserat verktyg speciellt avsett för äldre och medelålders patienter. Verktyget kan användas i vardagen och anpassas för den enskilde patientens behov och också öka patienternas inflytande på sin hälsa. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.