Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Föreläsningar med fokus på nyanlända och lärande. Experter speglar svårigheter som nyanlända ställs inför och ger råd och tips på hur lärare bäst ska möta dessa elever och skapa förutsättningar för lärande. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016 : Integration genom körsångDela
  1. Jag bad Jonas Hagström skriva kort
    om sig själv. Han skrev så här:

  2. Han är 34 år och född i Västerås.

  3. Han är uppväxt i Gräftåvallen,
    en liten fjällby med tolv invånare-

  4. -ca 7 mil utanför Östersund.

  5. Jonas var snowboardåkare i tjugo år,
    men driver sedan fem år tillbaka-

  6. -de privata musikskolorna Jämtlands
    musikskola och Hagströms musikskola-

  7. -tillsammans med sin fru Rosmari.

  8. 2015 startade de även
    integrationskören The Rockin' Pots.

  9. En kör för asylsökande och svenskar-

  10. -som på kort tid
    har blivit nationellt känd.

  11. Man blir varm i hjärtat, och glad.

  12. -Varsågod, Jonas.
    -Tack så mycket!

  13. Det var ingen kort introduktion,
    men jag hoppas att det gick bra.

  14. Hej på er! Har ni det bra?
    Jonas Hagström heter jag.

  15. Jag kommer från Östersund,
    där jag driver Jämtlands musikskola.

  16. Där kan både barn och vuxna
    lära sig spela och sjunga.

  17. Vi startade ett projekt
    för ca ett år sen.

  18. Det heter The Rockin' Pots
    - integration genom körsång.

  19. Vi står mitt i en av de största
    humanitära katastroferna-

  20. -sen andra världskriget.
    60 miljoner människor är på flykt.

  21. Det är ogreppbart. Det är mer än sex
    gånger fler än Sveriges population.

  22. Europa och Sverige
    står inför en jätteutmaning-

  23. -att ta emot de här människorna,
    välkomna dem och integrera dem.

  24. Men det är också en superchans.
    Om vi gör det här på ett bra sätt-

  25. -kommer det att bli väldigt bra
    för oss i framtiden.

  26. För mig har det varit en självklarhet
    att göra nånting.

  27. Alla kan göra nåt.

  28. Ingen kan göra allt,
    men alla kan göra nåt.

  29. Jag ska berätta vad vi på Jämtlands
    musikskola har valt att göra-

  30. -och vad som kan hända om man
    vågar säga ja till en möjlighet.

  31. Vi sa ja till...

  32. ...att ta emot
    en asylsökande som praktikant.

  33. Det började för ett år sen, ungefär.
    Vi fick ett samtal.

  34. "Vill ni ta emot en praktikant
    på musikskolan? Han är 28 år."

  35. "Han är utbildad revisor.
    Han älskar att spela trummor."

  36. Småföretagare gör allt i företaget.
    En revisor är en dröm att få in!

  37. Vi sa ja direkt. Det här blev början
    på nåt helt fantastiskt.

  38. Mötet med Edward, som han heter,
    ledde direkt till en stark vänskap.

  39. Vi började umgås på fritiden. Han
    blev en enorm resurs för företaget.

  40. Vi käkade ihop. Vi spelade fotboll.
    Vi gick på fotboll.

  41. Vi besökte honom
    på flyktingförläggningen.

  42. Den låg två mil ut i skogen
    utanför Östersund.

  43. Vi slogs av hopplösheten
    där ute i skogen.

  44. Människornas dagar bestod av att äta-

  45. -sova och vara på internet.

  46. Vi kände att vi måste göra nånting.

  47. Edward var bara en av trehundra
    som bodde där. "Vad kan vi göra?"

  48. "Vi kan inte ta in
    trehundra praktikanter"-

  49. -"men vi kanske kan göra nåt här."
    Ursäkta, jag ska ta lite vatten.

  50. "Vi startar en kör på förläggningen!"

  51. I Östersund har vi tre körer
    med tvåhundra svenskar.

  52. Körsång är friskvård. Man blir
    gladare, piggare och friskare.

  53. Oxford universitys forskning visar
    att körsång är den gruppaktivitet-

  54. -som snabbast svetsar samman
    människor till en grupp. Vi tänkte:

  55. "Varför inte starta en kör"-

  56. -"där personer av naturliga skäl
    är rädda, oroade och deprimerade?"

  57. Vi bestämde oss för att starta kören.

  58. Vi ville driva den ideellt, men insåg
    att det skulle bli kostnader ändå.

  59. Jag och Edward ringde till
    ett företagarnätverk i Östersund.

  60. Vi fick sex minuter på oss
    att presentera vår idé.

  61. Efter sex minuter grät hälften.

  62. En efter en ställde de sig upp
    och bidrog med totalt 50 000 kronor.

  63. Det var från Östersunds näringsliv.

  64. I januari 2015
    kunde vi dra i gång kören.

  65. Vi ville bidra med meningsfull väntan
    och friskvård.

  66. Att det skulle bli så mycket mer
    hade vi ingen aning om då.

  67. Kort efter att vi hade börjat sjunga
    kom människor fram till oss-

  68. -och sa att de mådde bättre.
    De hade slutat med sömntabletter.

  69. Nån hade slutat
    med antidepressiv medicin.

  70. Vi sjöng på svenska.
    Asylsökande har inte rätt till sfi.

  71. Det här blev
    ett första steg in i svenskan.

  72. Vi valde strategiska låtar.
    Tomas Ledins "Vi är på gång" går:

  73. Måndag, tisdag, onsdag,
    torsdag och fredag

  74. Genom att lägga till "lördag" och
    "söndag" lärde de sig veckodagarna.

  75. Snabbt byggdes broar mellan kulturer,
    religioner och nationaliteter.

  76. De blev mer av en grupp.

  77. Körövningarna på förläggningen
    är öppna för allmänheten.

  78. Vi fick dit företag. Vi fick dit
    studenter. Vi fick dit pensionärer.

  79. Vi fick dem att komma till
    förläggningen och se hur det är där-

  80. -se människorna och vara med dem. På
    så sätt kapades en hel del fördomar.

  81. Det enskilt viktigaste som vi gjorde
    var när vi kom på:

  82. "Vi har 200 svenska körsångare i stan
    och 100 körsångare på förläggningen."

  83. "Varför integrerar vi inte körerna
    med varandra?"

  84. Vi började öva på en gemensam
    repertoar, fast skilda åt.

  85. Tre gånger per termin
    slog vi ihop körerna.

  86. Det blev en jättekör på 300 personer.

  87. Vi övade, dansade, sjöng,
    fikade, pratade och...

  88. ...umgicks.

  89. Vad händer när man börjar umgås?

  90. Nu ska vi se
    om jag kan trycka på en knapp.

  91. Jo, man börjar äta
    sjukt mycket hamburgare.

  92. Nej då. Efter de här träffarna såg vi
    att Carina, en av kördeltagarna-

  93. -var ute och käkade
    med ett gäng asylsökande.

  94. Helt spontant.

  95. Staffan var
    på skördefest i Brynje med ett gäng.

  96. Har ni varit där nån gång, i Brynje?

  97. Vi hade också gemensamma konserter.

  98. Där sålde vi slut 600 platser.

  99. Det här är Omar. Han hade varit
    i Sverige i tre månader då.

  100. Han delade vårt inlägg och skrev
    "kände sig älskad".

  101. Det nätverk som skapas
    när människor möts-

  102. -har fått oväntade konsekvenser.

  103. Flera personer har lyckats flytta
    från förläggningen.

  104. Tack vare nätverket har de
    hittat bostäder inne i Östersund.

  105. Vissa har fått praktikplats.
    Vissa har till och med fått jobb.

  106. Edward
    är inte längre praktikant hos oss.

  107. På 18 månader har han kommit
    till Sverige, fått bostad och jobb-

  108. -skaffat en bil och fått asyl.
    Han har ett nätverk i dag.

  109. Efter en sån här konsert satt vi...
    Jag ska titta så att jag hänger med.

  110. Vi satt backstage. Vi hade sjungit
    "Vi är på gång" för 600 personer.

  111. Det hade gått så himla bra.

  112. Vi pratade om Storsjöyran,
    en stor stadsfestival i Östersund.

  113. Tomas Ledin skulle komma dit.

  114. "Kören måste dit och kolla", sa jag.

  115. Vi har en körledare, Camilla,
    som är "wild and crazy".

  116. Hon sa: "Vadå kolla? Vi ska ju sjunga
    med Tomas Ledin, så klart."

  117. "Visst, det ska vi säkert göra",
    sa jag, och vi skrattade åt det.

  118. Men vid bordet bredvid satt en man
    som hade hört vår konversation.

  119. Han sa: "Jag hörde vad ni sa. Jag har
    Tomas Ledins nummer. Vill ni ha det?"

  120. "Ja."

  121. Tre dagar senare ringer Camilla.

  122. "Nu har jag pratat med Tomas Ledin.
    Vi ska sjunga med honom."

  123. Han sa ja direkt på telefon
    när han hörde vad vi höll på med.

  124. Det är blandat,
    svenskar och asylsökande.

  125. Många av dem, de som inte var med
    på våravslutningen-

  126. -gjorde sin scenpremiär inför 20 000
    personer, ihop med Tomas Ledin.

  127. Det blev en enorm uppståndelse.

  128. Expressen, Aftonbladet, DN,
    tv och radio och allting.

  129. Det var kul med uppmärksamheten-

  130. -men det är grädde på moset
    för den viktiga verksamhet-

  131. -som vi har på förläggningen och när
    vi har våra gemensamma träffar.

  132. Sen la sig uppståndelsen lite,
    till oktober.

  133. Då var det konserten
    "Hela Sverige skramlar" i Globen.

  134. Tomas Ledin ringde till oss och sa...

  135. Det här var på en torsdag.

  136. "På tisdag ska jag sjunga i Globen.
    Vill ni vara med?"

  137. "Okej..."

  138. "Det är en ny låt,
    men ni har ju fem dagar på er."

  139. Vi tänkte:

  140. "Vi har ju asylsökande
    som precis har kommit till Sverige"-

  141. -"och de
    ska ha börjat lära sig svenska."

  142. "Fem dagar, det löser sig."

  143. Vi övade som dårar. Det var
    helt galet att få åka till Globen.

  144. Det var slutsålt. Vi fick stå där och
    sjunga, och avsluta hela konserten.

  145. Innan vi åkte dit tänkte jag och min
    fru att det här konceptet fungerar.

  146. Det är synd att The Rockin' Pots
    bara ska finnas i Östersund.

  147. Vi hade börjat skissa på en modell.
    Vi hade gjort en blyertsteckning.

  148. Jag har faktiskt gjort en bättre nu.
    Den ser ut så här...

  149. Vi har en kör på den lokala orten.
    Det kan vara i Stockholm, exempelvis.

  150. Samma ledare leder The Rockin' Pots,
    där alla är välkomna. Det är gratis.

  151. Man övar på gemensamma låtar.
    Man har gemensamma konserter.

  152. Man skapar möten. De lär sig svenska
    och får svenska vänner.

  153. Man bygger broar. Friskvård.

  154. Sen, när man får asyl...
    Här nere. Här nere får man asyl.

  155. Då kan man flytta in till stan-

  156. -och fortsätta sjunga i en kör där
    det finns personer som man känner.

  157. Den här modellen vill vi applicera.

  158. Det finns
    hundratusentals körsångare i Sverige.

  159. Hur många körer
    har jag ingen aning om.

  160. Vi vill sprida den här modellen,
    och få andra körer att använda den.

  161. Vi tog med vår lilla hopknycklade
    pappersbit till Globen.

  162. Vi sa till Tomas Ledin:

  163. "Det här vill vi göra. Vill du vara
    ambassadör för det här projektet?"

  164. Till vår stora glädje
    och förvåning...ville han det.

  165. Vår uppgift nu är att tillsammans
    sprida det här konceptet.

  166. Vi letar samarbetskörer
    runtom i landet.

  167. Vi försöker hitta finansiering
    så att vi kan betala körledarna.

  168. Arbetet pågår.

  169. Och vi har faktiskt vår första
    systerkör etablerad i Borlänge.

  170. Vi är på gång, kan man säga.

  171. Det som jag tänkte säga...

  172. Tänk er att allt det här har hänt
    under ett års tid.

  173. Och allting började med att vi sa ja
    till att ta emot en praktikant.

  174. Om vi inte hade tagit emot
    en praktikant hade det här inte hänt.

  175. Jag tänkte avsluta med
    att sjunga en sång.

  176. Jag hade en gitarrist med mig hit.

  177. Sen hörde han att UR skulle filma,
    och då drog han sig ur.

  178. Därför tänkte jag...

  179. Nån i publiken
    kanske kan hjälpa till.

  180. Du vågade ju ställa en fråga först.

  181. Du kanske vill komma upp och spela?

  182. Du ska spela gitarr.
    Det är inte svårt.

  183. En applåd!

  184. Fortsätt, hon är inte uppe än. - Hej!

  185. Hej. Lisa.

  186. -Jag är faktiskt jämte.
    -Ännu bättre, en jämte!

  187. -Har du spelat gitarr förut?
    -Ja.

  188. -Kan du e-moll?
    -Jag är nervös.

  189. Kolla!

  190. Vänta.

  191. -Du ska få ljud. Så.
    -Jag är nervös.

  192. Det kommer att gå bra.
    Du kan e-moll. Kan du göra så här?

  193. Hur många tyckte att det var skönt
    att ni inte blev ti...?

  194. Jag har inte sagt åt dig att sluta.

  195. Vilka tyckte
    att det var skönt att slippa?

  196. Bra, för det är ni som ska sjunga.
    Ställ er upp.

  197. Upp med er, allihop. Fort, jag har
    inte hur mycket tid som helst.

  198. Är ni med? Gör så här...

  199. Bra. Jag ska bara byta
    till den här micken. Sjung med mig.

  200. We will, we will rock you

  201. We will, we will rock you

  202. Det ska vara "rock you!" Är ni med?
    Det ska inte vara så mesigt.

  203. We will, we will rock you

  204. We will, we will rock you

  205. Okej...

  206. Buddy, you're a boy, make a big noise

  207. Playing in the street,
    gonna be a big man some day

  208. You've got mud on your face,
    you big disgrace

  209. Kicking your can all over the place
    Sing it!

  210. We will, we will rock you

  211. We will, we will rock you

  212. Buddy, you're a young man, hard man

  213. Shouting in the street,
    gonna take on the world some day

  214. You've got blood on your face,
    you big disgrace

  215. Waving your banner all over the place

  216. We will...

  217. Bra! Kom igen, mer kan ni!

  218. We will, we will rock you

  219. Buddy, you're an old man, poor man

  220. Pleading with your mouth,
    gonna make you some peace some day

  221. You've got mud on your face,
    big disgrace

  222. Somebody better put you back
    into your place

  223. -We will, we will rock you
    -One more time!

  224. We will, we will rock you

  225. En gång till!

  226. We will, we will rock you

  227. Sista gången.
    Sen måste man göra en pose.

  228. -We will, we will rock you
    -Rock you

  229. Rock you!

  230. Pose!

  231. Hoppa.

  232. Tack!

  233. Tack så mycket!

  234. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Integration genom körsång

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jämtlands musikskola växte med hundra körmedlemmar när Jonas Hagström startade integrationskören "The Rockin Pot's" för de asylsökande på en flyktingförläggning utanför Östersund. Han menar att dessa möten har varit oerhört betydelsefulla för de asylsökande som fått ett starkt nätverk och bidragit till en lättare språkinlärning. Här ger Jonas en demonstration direkt på plats av hur körsång kan förena. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av flyktingar, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Nyanlända och lärande

Vad är skillnaden i inlärning och bemötande för nyanlända elever i en stor respektive liten kommun i Sverige? Hur påverkar elevens skolgång i hemlandet kunskapsutveckling och inlärning i den svenska skolan? Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, har studerat hur skolans lärare kan samarbeta för att ge den nyanlända eleven maximala möjligheter. Här presenterar hon sina resultat. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration genom körsång

Jämtlands musikskola växte med hundra körmedlemmar när Jonas Hagström startade integrationskören "The Rockin Pot's" för de asylsökande på en flyktingförläggning utanför Östersund. Han menar att dessa möten har varit oerhört betydelsefulla för de asylsökande som fått ett starkt nätverk och bidragit till en lättare språkinlärning. Här ger Jonas en demonstration direkt på plats av hur körsång kan förena. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Alla talar idrottens språk

Oavsett om man pratar dari eller göteborgska så kan man ändå passa bollen, säger Magnus Berg från Alvik Basket som förra året tog in ensamkommande ungdomar i klubben. Han ger oss fyra enkla tips på hur man kan arbeta med idrott som ett universellt språk som knyter samman människor. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration eller etablering

Sam Yildirim är utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm. Här berättar han om framgångsrika satsningar för att snabbare hjälpa flyktingar att matcha sin kompetens med befintliga jobb på den svenska arbetsmarknaden. Han reder ut vedertagna begrepp som nyanländ, flykting, invandrad, etablerad, integrerad och svarar på frågan: Vad vore Sverige utan invandring? Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Vår dotter Johanna är döv

När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Deaf power i skolan

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.