Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Föreläsningar med fokus på nyanlända och lärande. Experter speglar svårigheter som nyanlända ställs inför och ger råd och tips på hur lärare bäst ska möta dessa elever och skapa förutsättningar för lärande. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016 : Alla talar idrottens språkDela
  1. Nästa talare heter Magnus Berg.

  2. Han skrev så här till mig-

  3. -att han jobbar med asylsökande,
    praktik och arbete-

  4. -hos Migrationsverket
    tills för två veckor sen-

  5. -och nu hos Ledarna,
    som jag tror är fackförbund-

  6. -för att skapa snabb integration
    av utrikesfödda chefer.

  7. Han är väldigt engagerad i idrotten
    sen blöjåldern.

  8. Som spelare, tränare, ordförande
    i Alviks basket-

  9. -kunde han locka in ensamkommande
    flyktingungdomar i basketen.

  10. -Så jag passar bollen till dig.
    -Bra.

  11. Tack så mycket.
    Jätteroligt att vara här.

  12. Kort om min tid på Migrationsverket
    och alla asylsökande.

  13. Det finns en guldgruva bland de
    185 000 som just nu finns i systemet.

  14. Det finns jättemånga lärare som
    egentligen bara ska gå och vänta.

  15. Men det finns möjligheter
    till praktik-

  16. -för lärare till exempel,
    som det ju lär vara lite brist på.

  17. Men nu handlar det om idrott.

  18. Det handlar om de ensamkommande,
    eller barn i familjer.

  19. Jag kan ge en bild av det hela.

  20. Förra året kom det
    35 000 ensamkommande ungdomar.

  21. 29 000 av dem är afghaner,
    och en stor majoritet är killar.

  22. Bara för att ge en bild av att det är
    ganska många. Det vet vi ju redan.

  23. Det är häftigt med idrott.

  24. Arbete och skola är ännu viktigare
    för att komma in i samhället-

  25. -men idrotten är, precis som körsång,
    supereffektivt.

  26. Vi är inte unika,
    utan flera tusentals klubbar där ute-

  27. -lockar in ungdomar från alla
    världens hörn i idrotten-

  28. -därför att det går och är så enkelt.

  29. För även om en pratar dari och
    en göteborgska, kan vi passa bollen.

  30. Vi var relativt tidigt ute,
    vilket har gett erfarenhet.

  31. Vi har fyra enkla tips som jag brukar
    ta upp när jag är ute och pratar.

  32. De är så enkla att jag nästan blir
    generad, men det är också poängen.

  33. Jag ska inte bli långrandig.

  34. Alvik startade 1956. 900 spelare,
    100 ledare. 52 procent tjejer.

  35. Basketen är speciell på så vis att
    det är lite fler tjejer än killar.

  36. Och det är lite fler med utländska
    rötter än i andra sporter.

  37. Men det får vara som det vill
    med den saken.

  38. Tips nummer 1 är det där med-

  39. -varför man som idrottsklubb
    ska göra det här.

  40. Idrottsklubbar som drivs ideellt
    är generellt lite under hot-

  41. -vad det gäller ekonomi, och för alla
    15-16-åringar som slutar.

  42. Det är en utmaning.

  43. För 4-5 år sen sa vi
    att vi måste bredda oss-

  44. -i synen på verksamheten,
    utan att komplicera det.

  45. Så tips 1 är att definiera
    varför vi ska närma oss-

  46. -eller locka in, afghanska killar
    i vår klubb?

  47. I vårt fall definierade vi oss
    som att vi ska växa.

  48. Vi ville bli det bästa växthuset
    för unga basketspelare.

  49. Och det här gäller ju all idrott,
    såklart.

  50. Det bygger på
    att alla ska trivas alltid-

  51. -men vi har olika mätpunkter för
    hur vi växer, i antal och bredd.

  52. Det satte igång olika saker,
    som jag inte går in på här.

  53. Alvikslinjen, som är hur vi behandlar
    unga spelare, med toppning och sånt-

  54. -har funnits sen gammalt.
    Vi jobbar med skolan.

  55. Vi har ett program sen några år som
    förebygger mobbning och övergrepp.

  56. Så av ganska naturliga skäl
    tänker vi på unga flyktingar.

  57. Vi känner att vi bottnar i
    varför vi ska göra det här.

  58. Jag åkte runt och började fatta
    att det kommer många flyktingar hit.

  59. Det var runt 2014,
    vilket var relativt tidigt.

  60. Nu gör tusentals klubbar så här.

  61. Det här är exempel på grejer vi har
    gjort för att bredda vårt erbjudande.

  62. Inte minst för att hålla kvar
    ungdomar i idrott längre-

  63. -och få allt känsligare föräldrar att
    tycka att det här är relativt sunt.

  64. Vi föräldrar har ju blivit allt
    känsligare, med visst fog säkert.

  65. Nästa är det viktigaste, och det har
    ni minst lika mycket erfarenhet av...

  66. "Vem?" Alltså bemötandet.
    Jag har ritat den där själv.

  67. Bemötandet av individerna. Tjejerna
    är lika välkomna, fast de är färre.

  68. Det här gäller företagare som ska ta
    emot praktikanter, och alla möjliga-

  69. -men även oss som vuxna, välvilliga,
    omtänksamma svenskar.

  70. Vi har ibland lite beröringsskräck-

  71. -eller överdriven respekt
    för den här killen.

  72. Vi komplicerar ibland-

  73. -och vill ta hänsyn till
    allt han har varit med om.

  74. Traumatisk resa,
    borta från sin familj.

  75. Men om han står på rutan som heter
    "idrott" tänker jag: "Skit i det".

  76. Det här är också en kille som vill ha
    kul, som vilken ung svensk som helst.

  77. Så ganska tidigt började vi säga:
    "Tänk att han är göteborgare."

  78. Jag är göteborgare, och det är gott
    virke i dem. Men ni fattar poängen.

  79. Det här är lite roligt, förstås,
    men det är helt sant.

  80. Det är absolut helt sant.

  81. Är du 15-16 år,
    oavsett varifrån du kommer-

  82. -har du precis samma inställning
    till idrott och social samvaro-

  83. -även om du har trasslat
    via nån båt hit.

  84. Vi som håller på med idrott
    ska ha den inställningen.

  85. Verktyget idrott är bortom eventuella
    bagage eller språksvårigheter.

  86. Vi kan passa bollen ändå.
    Det har vi liksom fått in.

  87. Det leder till ett okomplicerat
    förhållningssätt till dem.

  88. Vi behandlar Ali precis likadant
    som Fabian från Bromma.

  89. I idrottens bemärkelse
    är det ingen skillnad.

  90. Så tips 2: Tänk att han
    är göteborgare. Eller hon.

  91. Bra. Få se vad klockan är.
    Oj, jädrar! Förlåt.

  92. Det här är också ett svenskt fenomen.

  93. På förbundshåll, inom idrotten
    och kanske i andra sammanhang.

  94. Planera inte. Eller planera lagom.

  95. Många gånger kommer frågan:
    "Nu kommer det afghanska killar här."

  96. "Hur gör vi nästa år? Vad händer om
    de inte får plats i 15-årslaget?"

  97. Skit i det. Faktiskt. Det är så.

  98. Ibland ska vi ha svar på alla
    tänkbara frågor. I många sammanhang.

  99. Frågan om alla som har kommit
    skulle man behöva sticka hål på.

  100. Det dök upp i vår förening också.
    "Hur ska det gå? Den tränaren..."

  101. Skit i det.
    Vi börjar och ser vad som händer.

  102. Problemet med att afghanska killar
    slutar i vår klubb... Ja?

  103. Våra helsvenska 15-åringar paraderar
    ut för att nåt annat ser roligare ut.

  104. Det är samma.

  105. Tips 3 var det.

  106. Det här är klyschigt också, men det
    hänger ihop med att inte planera.

  107. Planera lagom, då.

  108. Gör en aktivitet i taget.

  109. Man behöver inte göra
    nån sorts helhet. Och blanda direkt.

  110. Vårt inträde... Det lät pampigt.
    Vår aktivitet heter Öppet hus basket.

  111. Det har vi haft...
    Då är alla välkomna dit.

  112. Det blir en blandning av välkammade,
    12-åriga Brommaungar-

  113. -och så afghaner
    och några kongoleser.

  114. Vi gör enkla övningar,
    och sen spelar vi.

  115. Det häftiga är inte minst att höra-

  116. -de helsvenska, priviligierade
    12-åringarna fråga:

  117. "Pratar inte han svenska?"
    "Nej."

  118. "Var kommer han från?"
    "Syrien."

  119. "Vad gör han här?"
    "Det är krig där."

  120. Det är inte djupsinnigt, men den
    effekten är minst lika värdefull.

  121. På riktigt.
    Om inte viktigare, på nåt sätt.

  122. Det är ett ömsesidigt lärande
    på alla plan.

  123. Så en aktivitet i taget. Och sen nåt
    vi har varit måna om: Berätta om det.

  124. Idrott är nånstans organiskt.

  125. Då blir det ringar på vattnet med
    fler helt naturliga aktiviteter.

  126. Föräldrar hör av sig,
    det blir läxläsning.

  127. Som nåt idrottsklubbar kämpar med:
    Starta nybörjarlag för 15-åringar.

  128. Det är helt otänkbart
    i Idrottsverige.

  129. "Har du inte spelat förut
    kan du inte börja nu."

  130. Plötsligt finns det en plattform
    med blandlag med svenska 15-åringar-

  131. -och syriska 15-åringar.
    Så det finns bara möjligheter.

  132. En krass sida av det:
    I föreningar med kämpande ekonomi-

  133. -är det här faktiskt potentiella
    medlemmar och aktivitetsstödsobjekt.

  134. Så det finns lite ekonomi i det här.

  135. Och när man börjar berätta om
    sin verksamhet, kan man få sponsorer.

  136. Det må vara en bisak, men för
    idrotten blir det en realitet.

  137. Sammanfattningsvis... Helt plötsligt
    ser det ut som om man har planerat.

  138. Kärnpunkten är varför man ska göra
    det här utan att komplicera det.

  139. Man kan göra det ändå, bara för att
    det öppnas ett flyktingboende nära.

  140. Men också förhållningssättet.
    Säg: "Kom och testa."

  141. När vi står i olika samlingslokaler
    på boenden är bollen alltid med.

  142. Det kan finnas viss språkförbistring-

  143. -och då är det bättre att visa att
    det är kul, eller handlar om idrott-

  144. -än att en gubbe från Sverige säger:
    "Basket är roligt. Kom och spela."

  145. Då passar vi en gång, så känns det
    i alla fall. Sånt här vet ni mer om.

  146. Ungefär så.
    Och, "Han är göteborgare".

  147. Det är supereffektivt.

  148. Det blir fler som gör så, och tänker
    man så blir det mycket effektivare.

  149. Säg inte att det är enkelt och kul,
    utan utstråla det och gör det roligt.

  150. Det sprider sig som vågor
    på vattnet till olika aktiviteter.

  151. Folk börjar fatta att det här pågår
    och vill hjälpa till.

  152. De här individerna kan bli
    lägerledare, publik, funktionärer.

  153. Äldre nybörjarlag, läxläsning,
    sponsorer, medlemsavgifter...

  154. Det är fullständigt paradisiskt.
    Nej då.

  155. Ja, det var det.
    Visst var det ganska kärnfullt?

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alla talar idrottens språk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Oavsett om man pratar dari eller göteborgska så kan man ändå passa bollen, säger Magnus Berg från Alvik Basket som förra året tog in ensamkommande ungdomar i klubben. Han ger oss fyra enkla tips på hur man kan arbeta med idrott som ett universellt språk som knyter samman människor. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av flyktingar, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Nyanlända och lärande

Vad är skillnaden i inlärning och bemötande för nyanlända elever i en stor respektive liten kommun i Sverige? Hur påverkar elevens skolgång i hemlandet kunskapsutveckling och inlärning i den svenska skolan? Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, har studerat hur skolans lärare kan samarbeta för att ge den nyanlända eleven maximala möjligheter. Här presenterar hon sina resultat. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration genom körsång

Jämtlands musikskola växte med hundra körmedlemmar när Jonas Hagström startade integrationskören "The Rockin Pot's" för de asylsökande på en flyktingförläggning utanför Östersund. Han menar att dessa möten har varit oerhört betydelsefulla för de asylsökande som fått ett starkt nätverk och bidragit till en lättare språkinlärning. Här ger Jonas en demonstration direkt på plats av hur körsång kan förena. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Alla talar idrottens språk

Oavsett om man pratar dari eller göteborgska så kan man ändå passa bollen, säger Magnus Berg från Alvik Basket som förra året tog in ensamkommande ungdomar i klubben. Han ger oss fyra enkla tips på hur man kan arbeta med idrott som ett universellt språk som knyter samman människor. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration eller etablering

Sam Yildirim är utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm. Här berättar han om framgångsrika satsningar för att snabbare hjälpa flyktingar att matcha sin kompetens med befintliga jobb på den svenska arbetsmarknaden. Han reder ut vedertagna begrepp som nyanländ, flykting, invandrad, etablerad, integrerad och svarar på frågan: Vad vore Sverige utan invandring? Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration eller etablering

Sam Yildirim är utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm. Här berättar han om framgångsrika satsningar för att snabbare hjälpa flyktingar att matcha sin kompetens med befintliga jobb på den svenska arbetsmarknaden. Han reder ut vedertagna begrepp som nyanländ, flykting, invandrad, etablerad, integrerad och svarar på frågan: Vad vore Sverige utan invandring? Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Belöna eller bestraffa?

Hur ska föräldrar tänka kring belöningar och bestraffningar? Det undrar en mamma som vill att hennes dotter ska komma till skolan i tid. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor.