Titta

UR Samtiden - Vikten av vikten

UR Samtiden - Vikten av vikten

Om UR Samtiden - Vikten av vikten

Varför blir man egentligen sjuk av fetma? Ett seminarium som försöker förklara de bakomliggande mekanismerna till fetma och vad som händer i kroppen när vi ökar för mycket i vikt. Inspelat på Skånes universitetssjukhus i Lund den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vikten av vikten : Så funkar våra fettcellerDela
  1. I det här föredraget ska jag förklara
    hur fettceller fungerar, ser ut-

  2. -hur fettet hamnar i fettcellerna-

  3. -och vad som händer med dem
    vid fetma.

  4. I bilden till vänster
    som visar en fettcell-

  5. -ser vi i grönt
    glukostransportörerna.

  6. De ligger runt kanten av cellen
    och runt ett mörkt område i mitten.

  7. Det är där fettet finns.

  8. Fettcellerna har en stor fettdroppe i
    mitten som fyller nästan hela cellen.

  9. Cellens övriga maskineri,
    till exempel cellkärnan-

  10. -ligger hopträngt som en tunn film
    runt det här fettet.

  11. Fettcellen är ett exempel på de
    anpassningar människan gått igenom-

  12. -för att klara
    en ojämn tillgång på mat.

  13. Fettcellens allra främst uppgift
    är att lagra energi-

  14. -som vi får i oss via födan,
    i form av fett.

  15. Den processen stimuleras av insulin,
    som ökar i blodet efter en måltid.

  16. Vid behov kan den här energin
    frigöras i form av fettsyror-

  17. -som kan transporteras ut i blodet
    till vävnader som behöver energi.

  18. Den processen stimuleras
    av andra hormoner, som adrenalin-

  19. -som ökar i blodet
    när vi tränar eller fastar.

  20. Fettcellen har också andra uppgifter
    som vi inte känt till lika länge.

  21. Till exempel kan fettcellerna
    själva producera hormoner-

  22. -som via blodet kommunicerar
    med resten av kroppen, som hjärnan-

  23. -där de här hormonerna
    kan styra aptiten.

  24. De här hormonerna kan även
    kommunicera med muskler och lever-

  25. -där de kan bibehålla de här
    vävnadernas känslighet för insulin.

  26. Hur hamnar då fettet i fettcellen?

  27. På lunchsmörgåsen finns energi i form
    av kolhydrater, proteiner och fett.

  28. Alla de näringsämnena kan lagras som
    fett om vi äter nog mycket av dem.

  29. För att det ska ske måste de brytas
    ner till mindre delar i tarmen.

  30. Därifrån tas de upp i blodet
    och når så småningom levern-

  31. -som är ett viktigt organ, inte minst
    för att kolhydrater och protein-

  32. -ska kunna omvandlas till fett.
    Till slut når fettet fettcellen.

  33. Upptaget och lagringen av fettet
    i fettcellerna stimuleras av insulin.

  34. Om man tar tag lite
    i sitt energiförråd-

  35. -så är det inte bara fettceller
    man får tag på.

  36. Fettvävnaden består, förutom
    av fettceller, också av blod-

  37. -blodceller, blodkärl,
    nerver, bindväv-

  38. -och även celler ur immunförsvaret.
    Det är de små rosa cellerna.

  39. På den här bilden
    syns också fettcellshormonerna.

  40. Man kan ha fett
    på olika ställen av kroppen.

  41. De två viktiga fettcellsdepåerna
    vi talar om är dels underhudsfettet-

  42. -som sitter under huden,
    det var det jag klämde i-

  43. -och så finns det bukfettet
    som omger de inre organen.

  44. Beroende på vilken fettdepå
    som expanderar-

  45. -så talar vi om olika sorters fett.

  46. Vi pratar ofta om äppelformen
    när man har bukfetma-

  47. -och så päronformen.

  48. Vad händer med cellerna vid fetma?
    Om vi hamnar i positiv energibalans-

  49. -och får i oss mer energi än vi gör
    av med, börjar fettcellerna att växa-

  50. -för att klara av
    att lagra överskottsenergin.

  51. Som Karin Stenkula sa
    är de oerhört bra på att göra detta.

  52. Tyvärr händer inte bara det. Vi får
    ofta otillräcklig blodförsörjning-

  53. -i förhållande till den stora fett-
    vävnaden, och också ofta läckage...

  54. Nu slutade den här fungera.

  55. Vi får ofta också
    ett läckage av fettsyror ut i blodet.

  56. Vidare är det vanligt med en
    låggradig inflammation i fettväven-

  57. -som leder till att mängden
    inflammatoriska ämnen i blodet ökar.

  58. Vi får också obalans i de fettcells-
    hormoner som fettcellerna producerar-

  59. -till exempel för lite av skyddande
    hormoner och för mycket av skadliga.

  60. Allt detta händer
    i större utsträckning i bukfettet-

  61. -än i underhudsfettet.

  62. Hur leder detta till sjukdom?

  63. Jo, den här förhöjda nivån
    av fettsyror i blodet-

  64. -kan leda till skador på blodkärlen.

  65. Vidare leder det till att fettet
    lagras på fel ställe i kroppen-

  66. -som i lever och muskler, som inte är
    lika bra på att lagra fett.

  67. Detta tillsammans med ökad mängd
    inflammatoriska ämnen i blodet-

  68. -och även obalansen
    i fettcellshormonerna-

  69. -leder ofta till en försämrad verkan
    för insulin i de här vävnaderna.

  70. Om det pågår länge kan vi drabbas
    av hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

  71. Risken för detta är större
    vid bukfetma än vid underhudsfetma.

  72. Vi ska vara väldigt glada
    att vi har fettceller.

  73. Om de fungerar kan de lagra och till-
    handahålla energi på ett säkert sätt.

  74. De hjälper till att styra aptiten
    och ser till att kroppen fungerar-

  75. -som att vi förblir känsliga
    för insulin.

  76. För att kunna förebygga
    och behandla fetmans följdsjukdomar-

  77. -är det jätteviktigt att ta reda på
    mer om hur fettceller fungerar-

  78. -ner på ett molekylärt plan,
    både i friskt och i sjukt.

  79. Tack.

  80. Tack så mycket, Olga.

  81. En reflektion: Fettceller verkar
    ha fått oförtjänt dåligt rykte?

  82. Absolut, absolut.

  83. Förut trodde man till och med att
    en strategi för att behandla fetma-

  84. -vore att utplåna dem. Då skulle
    fettet inte ha nånstans att ta vägen.

  85. Det är en dålig strategi.

  86. Då hamnar fettet i andra vävnader
    där det gör mycket mer skada.

  87. Det ska vara på rätt ställe.

  88. Vad jag har förstått så
    av alla som har typ 2-diabetes-

  89. -så är 80-90 procent
    överviktiga eller lider av fetma-

  90. -men av de som är överviktiga är det
    bara tio procent som får diabetes.

  91. Är det ett mysterium vad som gör
    att vissa blir sjuka och andra inte?

  92. Inte helt och hållet, men det är en
    fråga vi forskare gärna vill besvara.

  93. Vi veta att det spelar roll
    var fettet sitter-

  94. -och att bukfettet och
    underhudsfettet har olika egenskaper.

  95. Bukfett släpper ut mer fettsyror och
    är mer inflammerat än underhudsfett-

  96. -men vad som avgör var fettet lagras-

  97. -och hur de här skillnaderna uppstår
    känner vi inte till.

  98. Det jobbar ni på.
    Har kvinnor mer underhudsfett än män?

  99. Ja, absolut.

  100. Din kollega Karin berättade ju
    i filmen som vi såg-

  101. -att ni forskare funderar på
    om man skulle kunna lura kroppen-

  102. -att öka förbränningen
    genom att lukta på nåt eller så.

  103. Är det bara science fiction, eller?

  104. Jag tror inte att det är det.

  105. Om vi kan fastställa,
    på en molekylnivå-

  106. -vad som skiljer sjukt fett
    från mer metabolt hälsosamt fett-

  107. -och identifierar precis-

  108. -vad som avgör om fettet
    fungerar effektivt eller ej-

  109. -tror jag att vi antingen skulle
    kunna bota, så att säga, bukfettet-

  110. -eller stimulera underhudsfettet
    att öka sin lagringskapacitet-

  111. -så fettet lagras in på rätt ställe.

  112. Skulle man kunna bota fettet
    som uppstått, eller förebygga det?

  113. Hon sa att man kanske kan äta
    och leva som tidigare.

  114. Jag tror att Karin menade att
    vi kanske kan hitta en behandling-

  115. -som innebär att fettet lagras
    i underhudsfettet på ett säkert sätt-

  116. -i stället för att det hamnar i
    buken, blir inflammerat och läckande.

  117. I din forskning,
    vad är den ultimata drömmen?

  118. Vad är det mest spännande, roliga
    och viktiga med din forskning?

  119. Ett långsiktigt mål är att
    bidra till att besvara den frågan-

  120. -vad som skiljer
    sjukt från friskt fett.

  121. Vad vi gör nu är
    att vi har hittat ett protein-

  122. -som det finns mycket mindre av
    om man är överviktig.

  123. Bristen på proteinet är ännu starkare
    kopplat till insulinresistens.

  124. Det är spännande. Vi undersöker
    vad det här proteinet gör.

  125. Har ni många människor ni kan testa,
    eller är det registerforskning?

  126. Fördelen med
    att arbeta med fettceller-

  127. -är att folk är ganska villiga
    att dela med sig av dem.

  128. Så vi kan samarbeta
    med duktiga kliniker-

  129. -kirurger eller endokrinologer-

  130. -som vi kan få human fettvävnad
    och humana fettceller från.

  131. Då kan vi mäta nivån
    av olika proteiner i det här fettet-

  132. -hur fettcellerna reagerar på olika
    hormoner och hur de lagrar fettet.

  133. Så utan engagerade patienter och
    befolkning skulle ni stå er slätt?

  134. Absolut.
    Det är verkligen ett samarbete.

  135. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så funkar våra fettceller

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Olga Göransson förklarar hur våra fettceller fungerar, hur fettet hamnar i fettcellerna och vad som händer vid fetma. En nyligen gjord upptäckt är att fettcellerna själva kan producera hormoner som via blodet kommunicerar med resten av kroppen och styr vår aptit. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Celler, Medicin, Ämnesomsättningssjukdomar, Övervikt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vikten av vikten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Med dagens livsstil är det normalt att vara sjuk

Den internationellt kände diabetesforskaren Leif Groop berättar att med dagens livsstil är det naturligt att vara fet och sjuk. I många länder är mer än 30 procent av befolkningen överviktig. I en del länder, som till exempel USA, är siffran ännu högre. När fett lagras på fel ställen i kroppen leder detta ofta till sjukdomar som typ 2-diabetes, som idag är den snabbast ökande sjukdomen i världen. Andra följdsjukdomar är högt blodtryck, höga blodfetter, hjärtproblem, stroke med flera. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Så funkar våra fettceller

Forskaren Olga Göransson förklarar hur våra fettceller fungerar, hur fettet hamnar i fettcellerna och vad som händer vid fetma. En nyligen gjord upptäckt är att fettcellerna själva kan producera hormoner som via blodet kommunicerar med resten av kroppen och styr vår aptit. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Våra tarmbakterier kan göra oss överviktiga och sjuka

De flesta vet att vi kan bli sjuka av bakterier men alla kanske inte vet att vi kan bli överviktiga av våra tarmbakterier, berättar livsmedelsforskaren Frida Fåk. I våra mag- och tarmkanaler finns ungefär ett kilo bakterier som också är kopplade till vårt immunförsvar, som i sin tur kan påverka vikten. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Rätt behandling till rätt person

I takt med att vi blir bättre på att hjälpa människor med fetma blir det också viktigare att hitta rätt behandling till rätt person, säger endokrinologiforskaren Martin Ridderstråle. De som har mest nytta av att gå ner i vikt är de som lider av typ 2-diabetes, menar han. Varför vissa feta blir sjuka medan andra förblir friska vet vi inte. Om vi visste det skulle vi bli mycket bättre på att vägleda våra överviktiga patienter, säger han. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Fetmakirurgi botar typ 2-diabetes

Forskaren Nils Wierup berättar att dödligheten i fetmarelaterade sjukdomar minskar vid en gastric bypass-operation. Redan några dagar efter operationen är de flesta patienter botade från sin typ 2-diabetes. Ett häpnadsväckande resultat, menar Wierup. Fortfarande är det dock oklart hur det går till och vad det är för biologiska och biokemiska mekanismer som är involverade. Endast den minskade vikten kan inte förklara den kraftiga effekten, eftersom effekten sker långt före själva viktminskningen. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Träning som gör oss friskare

Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att vara tränad och lite överviktig än smal och otränad, säger fysioterapeuten Åsa Tornberg. Den som inte tränar löper större risk för typ 2-diabetes. Mycket pekar på att det krävs en viss träningsvolym, men även intensiteten på träningen är viktig för att göra cellerna insulinkänsliga, menar Åsa Tornberg. Att lägga in högintensiva intervaller i sin träning gör den mer effektiv. Dock är det alltid bättre med lite träning än ingen träning alls. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Hur motverkar vi fetma hos barn?

Det är inte barnens fel att de blir feta, säger arbetsterapeuten Kristina Orban. Fokus måste flyttas från barnets vikt till ett mer rörligt liv för hela familjen, och här spelar föräldrarnas agerande en stor roll. Enligt WHO:s hälsorekommendation har alla barn rätt till en hälsosam livsstil. Barn bör röra sig minst 60 minuter per dag, vilket inte sker idag. Barns fetma är ett globalt hälsoproblem. 42 miljoner barn har idag en övervikt, och en stor del har fetma redan vid fem års ålder. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Ta kontroll över din sjukdom

Hur hanterar typ 2-diabetespatienter sin sjukdom? Det måste till nya grepp och skräddarsydda lösningar för att nå patienterna, säger diabetesforskaren Anders Rosengren. Han har varit med och tagit fram ett internetbaserat verktyg speciellt avsett för äldre och medelålders patienter. Verktyget kan användas i vardagen och anpassas för den enskilde patientens behov och också öka patienternas inflytande på sin hälsa. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

En framtidsspaning

Var står vi idag och vad kommer att ha hänt när vi ses på nästa sällsynta konferens våren 2020? Tre spanare, alla med ett stort engagemang för sällsynta diagnoser, ger sina visioner av ett samhälle där vården fungerar och där patienter med en sällsynt diagnos känner sig omhändertagna. Deltagare: Anders Olauson, Ågrenska, Emma Lindsten och Christin Lind, Riksförbundet sällsynta diagnoser. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.