Titta

UR Samtiden - Vikten av vikten

UR Samtiden - Vikten av vikten

Om UR Samtiden - Vikten av vikten

Varför blir man egentligen sjuk av fetma? Ett seminarium som försöker förklara de bakomliggande mekanismerna till fetma och vad som händer i kroppen när vi ökar för mycket i vikt. Inspelat på Skånes universitetssjukhus i Lund den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vikten av vikten : Fetmakirurgi botar typ 2-diabetesDela
  1. Jag ska prata om hur fetmakirurgi kan
    leda till nya diabetesbehandlingar.

  2. Efter en gastric bypass förbikopplas
    majoriteten av magsäcken-

  3. -och ungefär 1,5 meter av tunntarmen.

  4. I stället gör man en liten ficka
    med samma volym som en tumme-

  5. -och på den kopplar man magsäcken.

  6. Man kan säga att man kopplar
    tunntarmen direkt till matstrupen.

  7. Som ni hörde leder detta
    till en kraftig minskning av vikten.

  8. Den gröna kurvan är viktminskning-

  9. -jämfört med den kontrollgrupp som
    genomgått icke-kirurgisk behandling.

  10. Dessutom får man en minskad dödlighet
    i fetmarelaterade sjukdomar.

  11. Här har vi en patient före gastric
    bypass med ett BMI på ungefär 40.

  12. Ett år senare har tre saker ändrats.

  13. Ni ser att han har ny klocka. Det kan
    vara tecken på ökad livskvalitet.

  14. Han har även nya kalsonger.

  15. Det viktigaste är att hans stora mage
    är borta och att han har normalt BMI.

  16. Men gastric bypass botar även
    diabetes hos de flesta patienter.

  17. Effekten är hastig och sker
    inom dagar efter operationen.

  18. Effekten är bättre
    ju kortare tid man haft sjukdomen-

  19. -men det är fortfarande oklart
    hur gastric bypass kan bota diabetes.

  20. Det ger oss en intressant modell
    för att hitta nya behandlingar.

  21. Vi kan förutsäga när man blir frisk-

  22. -och kan tajma blodprovstagning
    till före och efter tillfrisknandet.

  23. Vi tar blodprover före operationen-

  24. -och jämför dem med blodprover
    efter operationen.

  25. Med "professor Balthazar"-maskinen
    hoppas vi få en förklaring...

  26. ...till vad det är som skiljer
    mellan sjuka och friska prover.

  27. Enbart den minskade vikten
    kan inte förklara den här effekten-

  28. -eftersom fenomenet
    sker långt före viktminskningen.

  29. Andra operationer,
    som till exempel gastric banding-

  30. -där man snörper åt magsäcken
    med ett band-

  31. -har inte alls
    den här akuta effekten på diabetes.

  32. Vår studie visar att inte heller
    minskat födointag är förklaringen.

  33. Vi gav måltidsbelastningar dels via
    munnen, alltså den "bypassade" vägen-

  34. -och dels via kateter till magsäcken-

  35. -för att simulera den "obypassade"
    situationen i en bypassad patient.

  36. Så här ser en sån slang ut och den
    är fylld med chokladsmakande dryck.

  37. När vi ger måltiden via munnen-

  38. -får vi kraftig insulinfrisättning-

  39. -jämfört med när vi ger samma måltid
    till den förbikopplade magsäcken.

  40. Det trots att det är samma mängd mat
    och patienten väger lika mycket.

  41. Nånting i själva operationen
    har den här effekten.

  42. Det är vedertaget att gastric bypass
    leder till ökad insulinfrisättning-

  43. -men även till att effekten av
    insulin ökar. Det är oklart varför.

  44. Vi har en del tänkbara förklaringar.

  45. Mag- och tarmkanalen
    är fullproppad med hormoner.

  46. Där.

  47. Man får ökade nivåer av hormoner
    som stimulerar insulinfrisättningen-

  48. -till exempel GLP-1 och GIP.

  49. Men det är också så att möss som
    saknar GLP-1 blir lika friska ändå-

  50. -så det kanske inte är hela svaret.

  51. Man har även belägg för att gallsalt-
    sammansättningen i blodet ändras...

  52. ...och det tros påverka insulin-
    frisättning och ämnesomsättning.

  53. Bakterier påverkar ämnesomsättningen-

  54. -och det är vedertaget att tarmens
    bakterieflora ändras efter operation-

  55. -och det här tros påverka hormonerna.

  56. Kostens betydelse för detta är okänd.

  57. Vi har gjort studier som visar-

  58. -att människor med fetma har minskat
    blodflöde i bukspottskörteln-

  59. -det organ som producerar insulin.

  60. Detta normaliseras efter gastric
    bypass och effekten är väldigt snabb.

  61. Den sker inom ett par veckor.

  62. Vi tror att det kan vara en anledning
    till att insulin frisätts kraftigare.

  63. Blodflödet hjälper till
    att pumpa ut insulinet effektivare.

  64. Gastric bypass botar sjuklig fetma-

  65. -men även, i de flesta fall,
    typ 2-diabetes.

  66. När vi förstår varför hoppas vi kunna
    härma effekten av gastric bypass.

  67. Tack för mig.

  68. Jag funderade över en grej.

  69. Viktnedgången tar inte bort diabetes.

  70. Du nämnde att en del patienter får
    tillbaka sin diabetes så småningom.

  71. Spelar det roll om de har gått upp
    i vikt igen eller kan alla drabbas?

  72. Om man räknar med alla faktorer
    och är negativ-

  73. -så är det ungefär femtio procent av
    diabetespatienterna som blir friska.

  74. Det är fortfarande en stor andel.

  75. I det akuta skedet är det tjugo
    procent som inte blir botade.

  76. Det är ju ingen "quick fix".

  77. Kan man inte ändra sin livsstil
    funkar det inte.

  78. Det kanske är viktigt att påpeka.
    Det låter ju som en "quick fix".

  79. Jag är färgad av att min forskning
    handlar om de akuta effekterna.

  80. Okej. Du nämnde tarmbakterierna.

  81. Deras sammansättning är ett
    intressant område att forska på.

  82. Har vi underskattat tarmarna?

  83. Är det där lösningen kan finnas?

  84. Tarmarna har en viktig roll
    i regleringen av ämnesomsättningen.

  85. Hormonerna står för merparten av det
    insulin som frisätts under en måltid-

  86. -så tarmarna är oerhört viktiga.

  87. Vi tackar våra tarmar
    och vi tackar Nils Wierup.

  88. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fetmakirurgi botar typ 2-diabetes

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Nils Wierup berättar att dödligheten i fetmarelaterade sjukdomar minskar vid en gastric bypass-operation. Redan några dagar efter operationen är de flesta patienter botade från sin typ 2-diabetes. Ett häpnadsväckande resultat, menar Wierup. Fortfarande är det dock oklart hur det går till och vad det är för biologiska och biokemiska mekanismer som är involverade. Endast den minskade vikten kan inte förklara den kraftiga effekten, eftersom effekten sker långt före själva viktminskningen. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Gastric bypass, Kirurgi, Kirurgisk gastroenterologi, Medicin, Övervikt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vikten av vikten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Med dagens livsstil är det normalt att vara sjuk

Den internationellt kände diabetesforskaren Leif Groop berättar att med dagens livsstil är det naturligt att vara fet och sjuk. I många länder är mer än 30 procent av befolkningen överviktig. I en del länder, som till exempel USA, är siffran ännu högre. När fett lagras på fel ställen i kroppen leder detta ofta till sjukdomar som typ 2-diabetes, som idag är den snabbast ökande sjukdomen i världen. Andra följdsjukdomar är högt blodtryck, höga blodfetter, hjärtproblem, stroke med flera. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Så funkar våra fettceller

Forskaren Olga Göransson förklarar hur våra fettceller fungerar, hur fettet hamnar i fettcellerna och vad som händer vid fetma. En nyligen gjord upptäckt är att fettcellerna själva kan producera hormoner som via blodet kommunicerar med resten av kroppen och styr vår aptit. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Våra tarmbakterier kan göra oss överviktiga och sjuka

De flesta vet att vi kan bli sjuka av bakterier men alla kanske inte vet att vi kan bli överviktiga av våra tarmbakterier, berättar livsmedelsforskaren Frida Fåk. I våra mag- och tarmkanaler finns ungefär ett kilo bakterier som också är kopplade till vårt immunförsvar, som i sin tur kan påverka vikten. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Rätt behandling till rätt person

I takt med att vi blir bättre på att hjälpa människor med fetma blir det också viktigare att hitta rätt behandling till rätt person, säger endokrinologiforskaren Martin Ridderstråle. De som har mest nytta av att gå ner i vikt är de som lider av typ 2-diabetes, menar han. Varför vissa feta blir sjuka medan andra förblir friska vet vi inte. Om vi visste det skulle vi bli mycket bättre på att vägleda våra överviktiga patienter, säger han. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Fetmakirurgi botar typ 2-diabetes

Forskaren Nils Wierup berättar att dödligheten i fetmarelaterade sjukdomar minskar vid en gastric bypass-operation. Redan några dagar efter operationen är de flesta patienter botade från sin typ 2-diabetes. Ett häpnadsväckande resultat, menar Wierup. Fortfarande är det dock oklart hur det går till och vad det är för biologiska och biokemiska mekanismer som är involverade. Endast den minskade vikten kan inte förklara den kraftiga effekten, eftersom effekten sker långt före själva viktminskningen. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Träning som gör oss friskare

Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att vara tränad och lite överviktig än smal och otränad, säger fysioterapeuten Åsa Tornberg. Den som inte tränar löper större risk för typ 2-diabetes. Mycket pekar på att det krävs en viss träningsvolym, men även intensiteten på träningen är viktig för att göra cellerna insulinkänsliga, menar Åsa Tornberg. Att lägga in högintensiva intervaller i sin träning gör den mer effektiv. Dock är det alltid bättre med lite träning än ingen träning alls. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Hur motverkar vi fetma hos barn?

Det är inte barnens fel att de blir feta, säger arbetsterapeuten Kristina Orban. Fokus måste flyttas från barnets vikt till ett mer rörligt liv för hela familjen, och här spelar föräldrarnas agerande en stor roll. Enligt WHO:s hälsorekommendation har alla barn rätt till en hälsosam livsstil. Barn bör röra sig minst 60 minuter per dag, vilket inte sker idag. Barns fetma är ett globalt hälsoproblem. 42 miljoner barn har idag en övervikt, och en stor del har fetma redan vid fem års ålder. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vikten av vikten

Ta kontroll över din sjukdom

Hur hanterar typ 2-diabetespatienter sin sjukdom? Det måste till nya grepp och skräddarsydda lösningar för att nå patienterna, säger diabetesforskaren Anders Rosengren. Han har varit med och tagit fram ett internetbaserat verktyg speciellt avsett för äldre och medelålders patienter. Verktyget kan användas i vardagen och anpassas för den enskilde patientens behov och också öka patienternas inflytande på sin hälsa. Inspelat på Skånes universitetssjukhus, Lund, den 4 november 2015. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.