Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod : Att sammanfatta sin forskningDela
  1. Jag måste skriva en sammanfattning.
    I mina granskningar-

  2. -finner jag att framför allt oerfarna
    författare gör en sammanfattning-

  3. -genom att ta den första meningen
    i vart och ett av avsnitten i timglaset.

  4. Finns det andra sätt
    att skriva en sammanfattning?

  5. Ja, en del kan också förväxla
    sammanfattningen med inledningen-

  6. -och se inledningens första stycke
    som en sammanfattning.

  7. När man skriver en sammanfattning
    måste man tänka på-

  8. -att det ska vara en fristående text.
    Här visar vi en sammanfattning.

  9. Vi kan inte titta på längre texter
    i den här föreläsningen.

  10. Det här är ett behändigt sätt-

  11. -att visa hur vetenskaplig
    kommunikation fungerar.

  12. En sammanfattning är
    på sätt och vis en egen genre.

  13. Den är inte riktigt samma sak
    som själva texten-

  14. -oavsett om det är en C-uppsats, en
    forskningsartikel eller en avhandling.

  15. Sammanfattningar har fått
    ett eget liv-

  16. -på grund av Internet.

  17. En texts titel och sammanfattning
    är tillgängliga för alla läsare.

  18. Sen måste man kanske gå in
    i en särskild databas-

  19. -för att få se hela texten.

  20. Sammanfattningar ger med andra ord
    en ungefärlig uppfattning om texten.

  21. De redogör för bakgrund,
    resultat och slutsatser-

  22. -oftast väldigt kortfattat.

  23. De flesta sammanfattningar
    är kortare än tvåhundra ord.

  24. Som ni ser
    i den här sammanfattningen-

  25. -som är kortare än tvåhundra ord-

  26. -har vi fem olika retoriska drag.

  27. När vi pratade om inledningen
    pratade vi om retoriska drag-

  28. -som att etablera territorium,
    skapa en nisch och så vidare.

  29. Här har vi andra retoriska drag-

  30. -och de speglar hela texten.

  31. Den första meningen
    tar upp studiens syfte.

  32. Den andra meningen
    ger bakgrunden.

  33. Den tredje meningen
    fokuserar på metod-

  34. -följt av resultaten i den fjärde
    meningen och till sist avslutningen.

  35. Med andra ord innehåller denna
    korta text alla de olika element-

  36. -som sen utvecklas i själva artikeln,
    i det här fallet.

  37. Och det finns nyckelord som hjälper
    oss att identifiera huvuddelarna-

  38. -som i "artikeln presenterar"-

  39. -eller "vi analyserar förekomsten
    av pluralistisk ignorans".

  40. Då förväntar vi oss
    nåt som har med metoden att göra.

  41. "Med hjälp av urval"
    och "resultaten visar"-

  42. -är också tydliga markörer.

  43. Detta bör ni tänka på
    när ni skriver en akademisk text.

  44. Man får inte vara alltför kreativ.

  45. Vi lär oss ofta att när man skriver
    ska man inte upprepa samma ord-

  46. -utan borde variera sig
    och vara lite originell.

  47. Det är förstås viktigt
    att själva forskningen är självständig-

  48. -men det är oerhört viktigt att hänvisa
    till författare och använda referenser.

  49. Men när det handlar om
    att kommunicera effektivt-

  50. -måste man förstå vilka uttryck
    som är vanliga inom området-

  51. -så att man kan använda dem också.

  52. Det finns ingen mening med
    att uppfinna hjulet.

  53. "Artikeln presenterar",
    "resultaten visar"-

  54. -eller "vi analyserar ett urval
    med 195 spelare"-

  55. -dessa är väldigt etablerade
    ordförbindelser-

  56. -inom en specifik disciplin.

  57. Och för varje disciplin skiljer sig
    antagligen uttrycken en aning.

  58. Så innan ni skriver nåt-

  59. -bör ni läsa så många texter som
    möjligt i genren som ni ska skriva i-

  60. -och se vilka uttryck som är vanliga-

  61. -och hur man kan använda dem
    i sina texter-

  62. -så att man talar
    till andra forskare-

  63. -som förstår ens språk.

  64. Här gör disciplinen en stor skillnad.

  65. Harko, på institutionen där du arbetar
    finns det många underavdelningar-

  66. -och jag är säker
    att de alla har sin egen jargong.

  67. Ja. Ett problem som uppstår
    på en så stor och bred institution-

  68. -är att ord ibland används
    inom olika områden på helt olika sätt.

  69. Det går bra så länge vi bara
    kommunicerar inom samma fält-

  70. -men i kommunikation med andra bör
    man veta om samma uttryck används.

  71. Det handlar om språket
    men också begrepp och så vidare-

  72. -bara så att man vet att läsarna
    hänger med i ens resonemang.

  73. Det är viktigt att läsa,
    inte bara för innehållets skull-

  74. -utan även för att lära sig
    hur man konstruerar en text-

  75. -i hur man konstruerar argument
    och i språket som används.

  76. När man skriver
    bör man tänka på läsaren.

  77. Som läsare uppskattar ni säkert själva
    texter som är tydliga-

  78. -och strukturerade
    så att ni kan läsa dem väldigt fort.

  79. Där skiljer sig också
    vetenskaplig kommunikation-

  80. -från att läsa en roman.
    Man hinner inte gå in på detaljer-

  81. -utan man vill identifiera nyckelorden.

  82. "Den här artikeln
    besvarar följande forskningsfrågor."

  83. Sen i slutledningen kan man också
    identifiera de stycken-

  84. -som tar upp huvudresultaten.

  85. Och när man skriver
    måste man tänka på det.

  86. Om vi summerar
    det som vi har pratat om i dag:

  87. När man skriver en vetenskaplig text-

  88. -ska man fokusera
    på en specifik forskningsfråga-

  89. -och sen presentera sina resultat
    på ett tydligt och koncist sätt.

  90. Men det räcker inte.

  91. Resultaten ska också ställas
    i relation till fältet.

  92. I inledningen ger man mycket utrymme
    till andras forskning-

  93. -visar vad som saknas eller hur
    man bygger vidare på andras arbete-

  94. -och etablerar sin egen nisch.

  95. Och i diskussion och avslutningen
    visar man betydelsen av sin forskning-

  96. -med evidens som man redogör för
    i resultatavsnittet.

  97. Detta kan man också göra genom att
    hänvisa till andras forskning-

  98. -och med referenser, ofta till
    samma men även andra författare.

  99. Därmed placerar man det återigen
    i ett sammanhang.

  100. Och vi pratade om olika nivåer.

  101. Makrostrukturen handlar om
    hur olika avsnitt hänger ihop.

  102. Mesonivån handlar om
    hur varje avsnitt utvecklas-

  103. -som i fallet med inledningen.

  104. Och mikronivån: Hur knyter man an
    till läsaren? Hur används referenser?

  105. Hur uttrycker man sitt förhållande
    till tidigare forskning?

  106. Nämner man sig själv eller inte,
    beroende på syftet och läsarna.

  107. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att sammanfatta sin forskning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Bokväsen, Vetenskaplig verksamhet, Vetenskapligt skrivande
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Science fiction som publik kultur

Det är för enkelt att avfärda science fiction som underhållning, menar Michael Godhe, forskare inom kultur och media vid Linköpings universitet. Här diskuterar han genren utifrån grundantagandet att vårt tänkande påverkas av science fiction. Science fiction behandlar frågor som människan kan ställas inför i en högteknologisk civilisation och kan därför både utmana och förstärka en pågående politisk diskussion. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.