Titta

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Om UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

När och hur blir ett miljöengagemang så stort att det tippar över och bidrar till en förändring? Kan företagen gå i spetsen för en klimatomställning? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan : Moralen och kapitalet i samma båt?Dela
  1. Först tänkte jag fråga dig,

  2. Vad betyder egentligen divestera?

  3. Divestera är ett nyord
    som vi har hittat på-

  4. -som är motsatsen till att investera.

  5. I stället för att satsa pengar i ett
    företag så tar man pengarna därifrån.

  6. "Avinvestera."

  7. Det blev känt under bojkotten
    mot Sydafrika under apartheid.

  8. I dag är det nästan synonymt med
    att divestera ur fossilindustrin.

  9. Det kanske är mest aktuellt.

  10. -Varför ska man divestera?
    -Det viktiga är...

  11. Det finns kampanjer. Studenter och
    anställda på universitet driver det.

  12. Kommuners invånare driver det.
    Organisationers medlemmar driver det.

  13. Att försöka se till
    att våra egna institutioner-

  14. -inte har intressen
    gemensamma med fossilindustrin.

  15. Vi är intellektuellt överens om-

  16. -att de fossila bränslena till
    80 procent måste stanna i marken.

  17. Då blir det här ett steg som gör att
    vi distanserar oss från dessa bolag.

  18. Det öppnar sen upp för att gå vidare.

  19. Ser vi till att det blir verklighet
    kan vi klara klimatmålen.

  20. -Hur har det gått för er kampanj?
    -Jo, tackar som frågar.

  21. Det har blivit en hel del
    stora vinster i just Norden.

  22. Stockholms universitet
    var bara två veckor sen.

  23. Det är en seger som ger ringar
    på vattnet på svenska lärosäten.

  24. Det får vi nog höra mer om
    redan innan året är slut.

  25. Sen har vi stora aktörer som Oslos
    pensjonsfond, för några månader sen.

  26. I Köpenhamn är det
    bara ett beslut i parlamentet kvar.

  27. Nu minns jag inte vad det heter.
    Byrådet?

  28. Det händer mycket.
    Internationellt också.

  29. Man kan titta på
    reaktioner som vi får emot oss.

  30. En intressant sak är
    att Saudiarabiens oljeminister-

  31. -också är landets klimatförhandlare.

  32. Jag pausar några sekunder,
    så det får sjunka in.

  33. Han varnar för det här och säger:
    "Vi tillhör inte 'the dark side'."

  34. Det får alla att direkt tänka på
    att de är Darth Vader-inspirerade.

  35. Den typen av lite desperata utspel
    kan också vara ett tecken på-

  36. -att det finns en oro i vissa delar.

  37. Det borde finnas en motsvarande
    optimism i resten av befolkningen.

  38. Det känns
    som om det är kraft i frågan.

  39. Det är inte minst ert arbete
    ett bevis för.

  40. Mats, kan du berätta litegrann-

  41. -om vad ni har gjort
    på Fjärde AP-fonden?

  42. Det brukar ta två timmar. Jag ska ta
    den extremt korta versionen.

  43. För fem år sen
    kom vi till slutsatsen-

  44. -att klimatfrågan och klimathotet
    är på riktigt.

  45. Klimatfrågan och -hotet
    är på riktigt.

  46. Hur ska man hantera en sån risk
    som pensionsfond?

  47. Har man ett långt mandat...
    Vi ska investera på 25-40 års sikt.

  48. Det måste hanteras
    likt alla andra risker.

  49. Jag åkte till andra länder.
    "Vad har ni för risker?"

  50. "Sex eller sju finansiella risker."
    Ingen hade nåt mått på klimatrisken.

  51. Vi åkte hem och gjorde vår egen läxa.

  52. Vi hittade ett sätt
    där vi divesterar-

  53. -men gör det
    med värstingarna i varje bransch.

  54. Vi har lyckats minska CO2-avtrycket
    i vår portfölj med 30-35 procent.

  55. Vi ska nu köra hela aktieportföljen
    och ta andra tillgångsklasser.

  56. Vi minskar risken, men har höjt
    avkastningen under denna period.

  57. Folk tror att det finns en konflikt
    mellan avkastning och hållbarhet.

  58. Gör man det här på ett klokt sätt
    kan man göra tvärtom.

  59. Ändå har under en period oljepriset
    fallit. Och det finns ingen skatt.

  60. Om man ska få fart på det här inför
    man en skatt på fossila bränslen.

  61. Det skulle omedelbart få kapitalet
    att svänga åt andra hållet.

  62. Det har varit lönsamt för er
    att göra arbetet.

  63. Titeln på seminariet är "Moralen
    och kapitalet sitter i samma båt?"

  64. Du redovisar för de moraliska
    anledningarna till att divestera.

  65. Vad jag vet så är det nåt som
    inledningsvis initierade ert arbete-

  66. -men som ni sedan visade
    var lönsamt.

  67. Om de ekonomiska argumenten räcker-

  68. -behövs det verkligen en rörelse då
    som driver på den här utvecklingen?

  69. Jag tror att ganska många
    av de finansiella argumenten-

  70. -skapas av klimatrörelsen.

  71. Ett stort argument mot att investera
    fossilt är "stranded assets".

  72. Bolag äger väldiga tillgångar
    av t.ex. kol och olja.

  73. Om de inte tillåts exploatera, för
    att det strider mot klimatmålen...

  74. Då har aktiekurserna hittills
    verkat som en solskensdag.

  75. Men den risken är nånting
    som skapas. Den är inte självklar.

  76. Det är sånt som vi håller på med
    i Fossil Free Sverige-

  77. -och i 350.org, som är
    den globala klimatorganisationen.

  78. Att se till
    att bli en finansiell risk själv.

  79. I maj
    kommer det att vara stora aktioner.

  80. I Tyskland tänker folk gå in i
    kolgruvorna och stoppa driften.

  81. Den typen av saker tillsammans med
    andra delar av rörelsen-

  82. -skapar också
    de ekonomiska argumenten.

  83. Vissa saker har att göra med
    andra faktorer också.

  84. Men en stor del
    är risken för att folk har fått nog.

  85. Vad händer på marknaden när man
    är på väg att nå en "tipping point"-

  86. -på den här typen av tillgångar?

  87. Mats, Mattias var i sin presentation
    inne på oljeprisets roll.

  88. Hur mycket har det betytt för att ni
    har blivit lönsamma i ert arbete?

  89. Det är en ganska begränsad påverkan.

  90. Det är först när du identifierar
    en risk som du börjar bearbeta den.

  91. I vår bransch var man för fem år sen
    inte medveten om att det var en risk.

  92. När vi startade det här fick vi inte
    med oss nån. Vi fick kämpa själva.

  93. Sen blev vi ombedda av FN
    att starta en koalition.

  94. Vi ska få ihop 100 miljarder dollar
    av pensionspengar runtom i världen-

  95. -som är satta
    i nån typ av lågkoldioxidstrategi.

  96. Efter nio månader, fram till COP21-

  97. -så hade vi fått ihop 45 miljarder.

  98. Jag förberedde försvarstalet
    varför vi inte nådde de 100.

  99. Under sista månaden, upp till COP21,
    gick vi från 45 till 600 miljarder.

  100. Nåt hände i samband med COP21.

  101. Man är medveten om att det är en risk
    och då måste man börja göra saker.

  102. Det finns ingen återvändo. Man inser
    att man sitter med risk i portföljen.

  103. Sen är jag agnostiker. Om man
    vill divestera eller investera-

  104. -i fossilfria... Det är "fine".

  105. Bara ni gör nånting.
    Låt de hundra blommorna blomma.

  106. Det är otroligt stora summor,
    som man reagerar på.

  107. På er hemsida kan man läsa,
    att i läsande stund-

  108. -var det 29 biljoner svenska kronor
    som hade divesterats hittills-

  109. -av över 500 institutioner
    över hela världen.

  110. Det är otroligt stora belopp.
    Vad kan man säga om det?

  111. Har det räckt
    för att nå denna "tipping point"?

  112. Vad har det resulterat i?

  113. Alla institutioner som har plockat ur
    sitt ägande i olje- och kolbolagen.

  114. Den koalition som vi startade,
    vi är nu 25 medlemmar i den-

  115. -har använt nån lågkoldioxidstrategi
    för 600 miljarder dollar.

  116. Sammantaget förvaltar vi
    25 medlemmar 3 200 triljoner dollar.

  117. Har man börjat med 600 och ser
    att det funkar, varför stanna där?

  118. Man kommer att gå bit för bit, och
    kommer att ta längre tid än vi vill.

  119. Men vi är på väg - utan väg tillbaka.

  120. Det blir ett tryck från politiker,
    sparare och omvärlden.

  121. Vi måste hantera risken,
    som vi hanterar andra risker.

  122. Kommer vi att komma till en punkt där
    vi når en "tipping point" på börsen?

  123. Så att deras värde plötsligt rasar?

  124. Som när Volkswagens miljöskandal
    uppdagades.

  125. Eller Lehman Brothers under
    finanskrisen. Kommer vi att se sånt?

  126. Jag tror att vi är på väg in i det.
    Man behöver inte vara Einstein-

  127. -för att förstå att vi
    inte kan ta upp de kända källorna.

  128. Det måste stanna i jorden.

  129. Onda exempel är goda exempel.

  130. Utilities, kolbolag och annat... Hur
    ont det har gjort i olika portföljer.

  131. Ingen kan längre bortse från det här.

  132. Om det är nåt vi borde vara duktiga
    på så är det att hantera risker.

  133. För mig är siffran om
    500 institutioner nästan viktigare.

  134. Även en institution som
    knappt har innehav i fossila aktier-

  135. -och divesterar, är en stor vinst.

  136. När det händer... En tydlig
    distansering från fossilindustrin-

  137. -öppnar både för politiker,
    som vill införa koldioxidskatt-

  138. -och klimatrörelsen och -aktivister,
    som bedriver civil olydnad.

  139. Den är väldigt viktig,
    den politiska delen också-

  140. -även om den
    inte kan mätas i triljoner.

  141. När man tittar på listan över
    placerare som har gjort de här valen-

  142. -så är det ganska många värdedrivna
    placerare. Samfund och institutioner.

  143. Kan inte det vara ett tecken på
    att det ännu inte...?

  144. Att det krassa ekonomiska argumentet
    inte är riktigt där.

  145. Jag hävdar att det är enorm skillnad
    bara de två senaste åren-

  146. -på hur man ser på frågorna.

  147. Man är lite vilsen i pannkakan.
    Man vet inte vad man ska göra.

  148. Man har tryck uppifrån, underifrån
    eller från sidan att göra nånting.

  149. Jag är inte lika dogmatisk - att det
    finns en väg. Pröva olika strategier.

  150. Det viktiga är att inse att det är
    en risk och att man gör nånting.

  151. Gör det transparent och återrap-
    portera. Då får vi en större rörelse.

  152. Många ställen man är och pratar...
    Divestera - det funkar inte.

  153. Man har en lång utläggning om varför
    och hur man kan hantera frågorna-

  154. -och ändå behålla s.k. "fiduciary
    duties" gentemot sina pensionstagare.

  155. Det är inte enkelt. Kraften jag har
    sett under de senaste 18 månaderna...

  156. Jag har aldrig sett nåt liknande
    under min tid i branschen.

  157. Det kommer från alla möjliga håll.
    Fantastiskt kul att vara med om!

  158. Du nämnde ett begrepp, som jag inte
    kan uttala. Vad var det för "duties"?

  159. Det finns ett problem när det gäller
    pensionsfonder framförallt i USA.

  160. De säger: "Vi kan inte sälja ut
    några speciella bolag."

  161. "Vår förpliktelse
    mot våra pensionstagare"-

  162. -"är högsta möjliga avkastning."

  163. Historiken är att man sålde ut
    tobaksbolagen på 80-talet.

  164. Efter tio år kollade nån vad de hade
    förlorat på att inte äga tobaksbolag.

  165. Sen frågade man pensionärerna:

  166. "Vill ni vara utan tobak i portföljen
    eller vill ni ha avkastning?"

  167. Man sa avkastning. Nu har man
    inte rätt att plocka bort bolagen-

  168. -om det inte är klockrent
    att det ger en lägre avkastning.

  169. Man måste säga: "Det är ett sätt att
    sänka risken och höja avkastningen."

  170. Det går långsamt,
    men det börjar hända nu.

  171. Det finns väl nåt sånt inom
    svensk reglering av pensionsfonderna.

  172. Att man inte får ge avkall på
    avkastningskravet.

  173. Nej. Enligt lag ska AP-fonderna
    ta hänsyn till miljö och etik-

  174. -utan att göra avkall på avkastning.
    Nu har vi hittat vägen där.

  175. Det som bekymrar mig är
    att pensionspengarna ni har-

  176. -har ni oftast på nåt ställe
    i kanske 15-30 år.

  177. Men förvaltarna utvärderas på årlig
    basis. Och man har regelverk via EU.

  178. Man blir kortsiktig. I korta per-
    spektiv är hållbarhet en slumpfaktor.

  179. Om man förlänger perspektivet till
    10-20 år måste man ta upp det här.

  180. Det är ett sätt att minska risken
    och höja avkastningen.

  181. Regelfrågan äger dessvärre
    politikerna mer än vi gör.

  182. Men vi får dem att förstå
    att det här är viktigt.

  183. Det finns kritiker kring
    strategin kring divestering.

  184. Man fokuserar på att dra sig ur
    som placerare.

  185. Bill Gates är inte positivt inställd.
    Han är en tongivande person där.

  186. De ansvarsfulla investerarna
    behövs i bolagen också.

  187. Vad säger du om den kritiken?

  188. Jag tänker lite på
    det här med Exxon-historien.

  189. Stora oljebolaget Exxon Mobil.

  190. Det här med klimatförändringar har de
    varit de främsta experterna på.

  191. De tog fram data kring hur det här
    verkade på 70-talet och hade koll.

  192. Sen lade man ned stort arbete på
    att anställa pr-konsulter-

  193. -journalister som jobbade för deras
    tidskrifter, för att hålla locket på.

  194. Det är
    en överlevnadsfråga för bolagen.

  195. Om deras största tillgång
    är fossila bränslen-

  196. -kan inte en ansvarsfull ägare
    komma in och ge kunskap.

  197. De kanske vet mer
    än vad miljöaktivisterna har vetat.

  198. Problemet med just den här industrin,
    så att det kan bli schystare...

  199. För att nå målen att inte utvinna
    mer olja, kol och gas...

  200. Då är hela deras marknadsmodell slut-

  201. -och även bolagen
    i deras nuvarande form.

  202. Om de har patent som kan användas
    till nåt bra, kan de använda dem-

  203. -men sagan är slut för dessa bolag.

  204. Det tror jag att man gör en tydligare
    poäng med när man överger dem.

  205. Det handlar både om vad man tror
    är möjligt och rent praktiskt.

  206. -Håller du med?
    -Nej, jag är agnostiker.

  207. Man får göra vad man vill,
    bara man gör nånting.

  208. Vi svenskar är vana vid att ägaren
    bestämmer hur bolaget ska styras.

  209. Men i USA har man klippt de banden.

  210. Ägaren kan inte påverka
    på samma sätt som i Sverige.

  211. Jag skulle vilja att ägarna fick
    bestämma vem som sitter i styrelsen.

  212. Att ägarna
    bestämde färdriktning på bolaget.

  213. Då skulle man kunna göra mer som
    ägare, så att de styrde åt rätt håll.

  214. Både Shell och BP
    har på sina bolagsstämmor-

  215. -98,5 procent av närvarande röster
    som säger "förbättra informationen"-

  216. -"kring hur ni påverkar och påverkas
    av klimatfrågan."

  217. Stämman avslutas med
    att en ledamot säger:

  218. "Ni kan säga vad ni vill. Temperatur-
    förhöjningen blir fyra grader."

  219. Han ska inte sitta i den styrelsen.

  220. Utanför Sverige är det ovanligt
    att man tar den ägarrollen.

  221. Jag önskar att ägarna i Shell sa: "Ge
    oss nån som förstår dessa frågor."

  222. Därför är jag inte övertygad om att
    enda lösningen är att sälja ut dem.

  223. Nån annan får bita dem på annat håll.
    Vi kan driva dem från hörn till hörn.

  224. Till slut ska vi få kol på dem.
    "Kol" kanske inte var ett bra ord.

  225. Du kanske kan hjälpa oss
    att förstå det finansiella systemet.

  226. Det kan vara lite svåråtkomligt
    och obegripligt ibland.

  227. Om ni visar
    att det är lönsamt att tänka så här-

  228. -varför gör inte hela marknaden så?
    När ny information finns tillgänglig-

  229. -är det som en flock
    som rusar åt samma håll.

  230. Insikten börjar komma nu-

  231. -i industrin
    som förvaltar pengar på lång sikt.

  232. När vi startade för fem år sen trodde
    jag att vi skulle få med oss massor.

  233. Efter två år var det bara slumpen.
    Men nu har vi fem år.

  234. De som har avyttrat oljebolag visar
    att de har tjänat pengar på det här.

  235. Så nu finns de goda exemplen.

  236. Den förändring som skett de senaste
    arton månaderna är ny för mig.

  237. Medan vi sitter här är det pengar
    som flyttas runt åt olika håll-

  238. -för att ta hand om den här risken.

  239. Det är bra att man
    har infört eller börjat tala om-

  240. -att alla fonder
    måste deklarera sin klimatrisk.

  241. Det kan man göra med "carbon
    footprint". Fransmännen har en lag.

  242. Man tvingar alla pensionsfonder
    att rapportera sin risk.

  243. De får göra som de vill,
    men de måste rapportera.

  244. Det är fiffigt, för när man börjar
    mäta saker brukar det hända saker.

  245. Första dörren till att man agerar
    är att man mäter.

  246. Sista frågan...

  247. ...innan vi släpper in frågor
    från publiken. Eller reaktioner.

  248. Man hör alltmer tongivande namn
    som förespråkar denna bild.

  249. Att det finns strandade tillgångar.

  250. Bolagen är övervärderade, då man inte
    kan elda upp alla fossila bränslen.

  251. T.ex.
    Storbritanniens centralbankschef.

  252. Hur viktigt är det
    att såna röster kommer fram?

  253. Oerhört viktigt.
    Mark Carneys tal på Lloyd's-

  254. -är ett av de bästa talen jag har
    läst. Gå in på Bank of Englands sida-

  255. -och läs det. Då har ni citat till
    nästa gång ni ska hålla föredrag.

  256. Det är fantastiskt.
    Han slår huvudet på spiken.

  257. "Vi som centralbank
    ska hantera systemrisker."

  258. Det är normalt sett bankerna.
    Det är penningsystemet.

  259. "Men en minst lika stor risk
    är klimatrisken."

  260. Då måste man hantera den också.
    I försäkringsbranschen säger man:

  261. En temperaturhöjning över två grader,
    den världen kan man inte försäkra.

  262. Då är det viktigt
    att trycket kommer från alla håll.

  263. Från politiker, sparare,
    centralbankschefer... Alla.

  264. Den rörelsen är i gång.
    - Ni är ett levande exempel på det.

  265. Det är kul att höra.
    Jag blir ännu gladare-

  266. -när jag hör om en namninsamling för
    att ett universitet ska divestera.

  267. Jag tror på att det är en fråga
    som måste pressas på underifrån.

  268. Att folk tittar på
    vilket sammanhang de är i.

  269. Med klimatfrågan
    har folk fått dåligt samvete.

  270. Man har tänkt på
    sina individuella konsumtionsmönster-

  271. -men divestering
    har varit en språngbräda för folk.

  272. "Vi är gemensamt
    del av olika sammanhang."

  273. "Hur kan vi se till att vi inte
    är en del av klimatförstörelsen?"

  274. Det tycker jag är jättehäftigt.

  275. Tidigare var de som skötte hållbar-
    hetsfrågorna på pensionsfonderna-

  276. -en eller två personer
    som satt i ett hörn.

  277. Frågorna har flyttats från hörnet
    in till ledningen och vd:arna.

  278. Spännande att höra. - Hörs jag? Okej.

  279. Då ska vi se
    om vi har några frågor från publiken.

  280. Från Twitter, #caminodagen.
    - Johanna, kom gärna upp.

  281. Sätt dig i ena hörnet av soffan.

  282. Vi hinner kanske bara med en fråga.

  283. "Ingen konflikt mellan hållbarhet
    och hög avkastning."

  284. "Vad säger ni om social hållbarhet,
    exempelvis dammolyckan i Brasilien?"

  285. Vi blir jagade i alla hörn.

  286. Vi försöker göra ett bra arbete.
    Etikrådet har besvarat de delarna.

  287. Jag är tacksam för alla NGO:er
    och alla som reser frågorna för oss.

  288. Sen måste vi ges chans
    att kommunicera dem.

  289. Vår första reaktion
    är att försöka reda ut det här.

  290. Hållbarhet är inte bara klimat.

  291. Vi försöker beta av delarna.
    Bolagen som tar hållbarhet på allvar-

  292. -är bolagen som tar resten av
    verksamheten på samma allvar.

  293. Då får vi en bättre avkastning också.

  294. Tack för att ni kom hit,
    så vi fick ta del av er vishet.

  295. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Moralen och kapitalet i samma båt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mats Andersson som är VD för Fjärde AP-fonden och Christian Tengblad som är campaigner på Fossil Free Sverige talar här om att divestera. Att divestera handlar framför allt om att göra sig av med aktier från fossilbolag, något som enligt dem är både moraliskt rätt och lönsamt. Moderator: Ingemar Tigerberg, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Aktier, Fossila bränslen, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Historiska vändpunkter som förändrat världen

En händelse som skapar ett stort klimatengagemang och bidrar till förändringar kan vara en så kallad tipping point. Caroline Petersson, marknadsansvarig på Camino, presenterar ett antal historiska händelser som skapat tipping points, till exempel Al Gores tal "En obekväm sanning", kärnkraftsolyckor och en dokumentär om Kinas dåliga luft. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Årets skörd av tipping points

Mattias Goldmann, VD för den liberala, gröna tankesmedjan Fores, presenterar vilka områden som har nått eller är på väg att nå en tipping point i klimatfrågan och ger oss sex positiva klimatnyheter som ger hopp i mörkret. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Moralen och kapitalet i samma båt?

Mats Andersson som är VD för Fjärde AP-fonden och Christian Tengblad som är campaigner på Fossil Free Sverige talar här om att divestera. Att divestera handlar framför allt om att göra sig av med aktier från fossilbolag, något som enligt dem är både moraliskt rätt och lönsamt. Moderator: Ingemar Tigerberg, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Företagen som förtrupp för klimatet

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Nycklarna till förändring

Erik Fernholm har en bakgrund inom neuro-, motivations- och lyckoforskning. Här ger han oss olika underhållande och tänkvärda exempel på vad som motiverar oss och vad som påverkar våra beteenden i både klimatfrågor och i allmänhet. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Mobiltelefoner och konfliktmineraler i Kongo

Holländska aktivister startade företaget Fairphone med målet att skapa en rättvis telefon i alla led, från produktion till klimatpåverkan. Det visade sig vara svårare än vad de kunde tro. Loek van der Helm, säljchef på Fairphone berättar historien om hur det gick till. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Från folkrörelser till företagsaktivister

Forskarna Michele Micheletti, Erik Amnå och Karin Bradley har bland annat forskat om politisk och kollaborativ konsumtion, delningsekonomi och hur passiva blir aktiva. Här samtalar de med Loek van der Helm om den nya aktivismen och hur vi mobiliserar till förändring. Moderator: Caroline Petersson, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Det finns ingen planet B

Vi måste se matkrisen genom linsen av möjligheter, menar Bjørn Haugland från DNV GL Group som vill inspirera om utvecklingsmöjligheterna för ett hållbart företagande. Här berättar han om vilka möjligheter som finns för investerare, om smart farming, aerofarms och appen Too good to go som kopplar ihop restauranger med företag som vill köpa dagens rester billigare. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?