Titta

UR Samtiden - Språkforum 2016

UR Samtiden - Språkforum 2016

Om UR Samtiden - Språkforum 2016

Föreläsningar och samtal om språkbruk och språkregler i olika former. Möt språkvetare och författare som diskuterar ämnen som skiljetecken, smeknamn, språklig mångfald, Bellman och nyord. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkforum 2016 : Smeknamnens hemlighetDela
  1. Jag ska prata om smeknamnen-

  2. -och vad de kan lära oss
    om fonologi och ljudstruktur.

  3. Ni känner igen smekformer som Svempa
    och Kicki till Sven och Kristina-

  4. -men det finns smekformer till verb,
    som funka-

  5. -dagis till sammansättningar
    och punka till andra substantiv.

  6. Det finns också smekformer
    som inte har nån förlaga.

  7. Pucko passar in i smekformsfonologin
    men vi vet inget om utgångsformen.

  8. Det finns många olika utgångspunkter.

  9. Sven har en stavelse och Robert två.

  10. Kristina har tre och Katarina fyra.
    Den blåa stavelsen är betonad.

  11. Men när de kommer ut som smekformer
    har alla två stavelser.

  12. Alla smekformer ska ha två stavelser
    med betoningen på den första.

  13. Därtill ska det vara morfologiskt
    komplext, med en rot och en ändelse.

  14. Jag har försökt markera
    ganska tydligt där.

  15. Den rytmiska formen är en troké,
    välkänd från versmetriken.

  16. Betoning på första,
    obetonad andra stavelse.

  17. Utgångspunkterna är olika,
    men målet är ett.

  18. Ett sätt att illustrera det är
    med metaforen från "Askungen"-

  19. -med hennes fot och sko,
    som skulle passa ihop.

  20. Om ni kommer ihåg historien-

  21. -när prinsen rider runt med skon
    efter en fot som passar-

  22. -och vid Askungens hus
    skickar styvmodern fram en dotter-

  23. -som har alldeles för stora tår.

  24. I en av versionerna
    tar hon med sig dottern ut i köket-

  25. -ger henne en kniv och säger
    åt henne att skära av sig tårna.

  26. Hon gör det,
    och sen får hon i foten i skon.

  27. Sen hoppar hon upp bakom prinsen,
    och så rider de bort mot slottet.

  28. Då kommer de till albusken, där
    en fågel säger att det är fel brud.

  29. Då vänder prinsen
    och kommer tillbaka.

  30. Då skickar mamman fram nästa dotter,
    som har en för stor häl.

  31. Karolina heter hon.

  32. Hon tar med henne ut i köket. Hon
    skär av sig hälen och får i foten.

  33. Hon hoppar upp på hästen,
    och de rider bort.

  34. I albusken säger en fågel
    att det är fel brud i sadeln.

  35. I den här versionen fanns det
    en tredje styvsyster, Elisabet.

  36. Hon hade lite för stor häl och för
    stora tår, så mamman skar bort dem.

  37. Sen till albusken och tillbaka -
    springaren börjar bli trött.

  38. Den fjärde systern Margaretas problem
    är att hon har för stor hålfot.

  39. Så "argar" ska bort
    så att det blir "Meta" kvar.

  40. I den här versionen av sagan finns
    det en styvlillebror, Bo.

  41. Han hade alldeles för liten fot, men
    nu fanns det en del att fylla ut med.

  42. Det finns en till brorsa.
    Han heter Lennart.

  43. Han gick ut i köket
    och skar av lite för mycket-

  44. -och det slutade med att han satte
    ner båda stympade fötter i skon.

  45. "Lelle."

  46. Det illustrerar
    olika bildningssätt för smeknamn.

  47. Man kan komma från olika håll.

  48. För långa ord, för korta ord.
    Resultatet passar alltid i skon.

  49. Konstant prosodisk form
    och konstant morfologisk form.

  50. Att det måste vara rot plus ändelse-

  51. -kan vi se
    i ord som redan är tvåstaviga.

  52. Varför kan inte Magnus
    och Tomas också vara smekformer?

  53. De är ju tvåstaviga
    med betoningen på första.

  54. Nä, de är inte morfologiskt komplexa.

  55. Vi måste välja ut en rot, med en
    stavelse, och sätta dit en ändelse.

  56. Magnus blir Mankan eller Mange,
    och Tomas blir Tomme eller Tompa.

  57. Det här gör
    en del åverkan på grundordet.

  58. Från Katarina eller Margareta
    tar vi bort en massa segment.

  59. Det kan leda till ogenomskinlighet,
    vilket vi kan se i en del smekformer.

  60. Ett ord som "markan",
    som kommer från "marketenteriet".

  61. Vi är några här som gjort lumpen,
    och då har vi kanske lärt oss det.

  62. Vi har lärt oss "markan" men känner
    kanske inte till "marketenteriet".

  63. Kopplingen daghem-dagis
    är rätt tydlig-

  64. -men att "dille" kommer från
    "delirium" är nog på väg att glömmas.

  65. Det går fint med
    den här typen av ogenomskinlighet-

  66. -att man säger "markan"-

  67. -så länge det är
    riktigt välbekanta benämningar.

  68. Så länge vi har kvar
    ordet daghem går det fint.

  69. Det funkade för "dille" på 30-talet,
    men nu är det på väg att glömmas.

  70. Men det skulle inte hålla att ha
    relationen mellan formerna-

  71. -om all avledning
    fungerade som smeknamnsavledning-

  72. -om all ordbildning
    fungerade som smeknamn bildas.

  73. Att säga "medis" i stället
    för "medborgare" vore inte bra-

  74. -eller "mötis"
    för "mötesprotokollförare".

  75. Eller "hallis" för bussen som går
    från Västerås till Hallstahammar.

  76. Det kan nog funka
    för de som åker hallisen-

  77. -men det går ju inte
    att använda med en främmande person.

  78. Så det är problematiskt, och därför
    är smeknamnsbildningen marginell-

  79. -och begränsad till namn.

  80. Men vi kan lära oss
    mycket om ljudsystem-

  81. -genom att studera smeknamnen.

  82. Och då är det en grundläggande
    dialektik som är intressant.

  83. Om vi tänker på grammatikens upp-
    byggnad har vi först nåt i huvudet.

  84. Vi har ett begrepp
    som vi ska klä i ord och i syntax.

  85. Mot slutet ska det ut genom munnen-

  86. -och då ser fonologin till
    att det går att uttala.

  87. Det betyder
    att morfologin i allmänhet dominerar.

  88. Morfologin är viktigare
    än fonologin i normalfallet.

  89. Men i smeknamnsbildningen
    sätts förhållandet ur spel delvis-

  90. -så att fonologin
    blir viktigare än morfologin.

  91. Jag ska illustrera detta.
    Vi har i fonologin-

  92. -det man kallar för trohetskrav
    gentemot morfologin.

  93. Då har vi Bengan,
    som har begreppet "fisk" i huvudet.

  94. Han har också en form för begreppet.
    Formen är fonologisk.

  95. Den består av f, i, s och k
    och är kopplad till betydelsen.

  96. När han ska säga det här ordet-

  97. -kommer det ut nåt
    som är riktigt likt formen i huvudet.

  98. Och det beror på
    den här trohetsrelationen.

  99. Det man säger måste vara likt
    det man har i huvudet.

  100. I det här fallet förlängs s:et lite.
    Det är inte långt i huvudet-

  101. -utan blir långt på ytan.

  102. Det är viktigt att Bengan inte
    säger "lejon" eller "mamma".

  103. För då är trohetsrelationen
    satt ur spel.

  104. När det kommer till smeknamnsbildning
    har vi kvar fisken-

  105. -och så formen för fisk.
    Och så säger man ju "firre".

  106. Det är ju inte identiskt
    med den form man har i huvudet-

  107. -men ändå lite likt.

  108. Den relationen är speciell
    för smeknamnsbildningen.

  109. Samma sak är det med smekformer.

  110. Här har vi Bengan och hans
    normala former med hög trohet.

  111. Han säger "fisk" och "Sven".

  112. Här använder han smekformer.

  113. Han säger "firre" och "Svempa".

  114. Då är det lägre trohet
    mellan form och det som han säger.

  115. Men Bengan
    har de andra formerna i huvudet.

  116. Han har den grundläggande relationen
    till originalordet också.

  117. En del tror att det finns en relation
    direkt mellan formen "fisk"-

  118. -som man uttalar, och smekformen.

  119. Då det är fråga om nära och kära kan
    vi släppa på morfologiska krav.

  120. Det finns nästan alltid paralleller.
    Jag nämnde "pucko"-

  121. -men inte många former har bara
    en smekform och ingen grundform.

  122. Okej. När vi
    återvänder till dialektiken...

  123. Om ljudstrukturen får bestämma-

  124. -är den överordnad
    syntaxen och morfologin.

  125. Men inom fonologin finns det
    det som är bättre och sämre-

  126. -de saker som är föredragna
    framför de man inte ska ha.

  127. Så allt är relativt i dialektiken.
    Här kommer exempel på detta.

  128. Bättre konsonanter är p, t, k, s
    jämfört med b, d, g, z.

  129. De bättre konsonanterna hittar vi
    i fler språk runtom i världen.

  130. Många språk har t och k,
    men långtifrån alla har d och g.

  131. Svenska har de fyra upptill,
    men z saknas.

  132. Bättre konsonanter är klusiler, där
    luftströmmen bryts av och släpps på.

  133. P, t, k, b, d, g är bättre-

  134. -än frikativor,
    sånt som f, v, sje, tje och h.

  135. Allt det här förekommer, men om man
    får välja tar man de lite bättre.

  136. Andra prefererade saker
    är enkel stavelsestruktur.

  137. Det är bättre att ha ord som
    inte innehåller konsonantkluster-

  138. -som rata, mat och moll.

  139. Lite sämre är prata, mast och smolk -
    de är lite mer krävande.

  140. Vi vill helst ha en vokal som kärna.

  141. Ortnamnet Bern och ordet varg
    är bättre-

  142. -än staden Brno,
    med r som stavelsekärna-

  143. -eller vlk, från ett annat språk-

  144. -med ett l som stavelsekärna.
    Det betyder varg.

  145. Kontakter mellan stavelser
    är också underkastad där.

  146. Ett ord som "femte" är bättre än
    "fetma". Man nästan känner det.

  147. Det är lättare att säga "kolten" än
    "kottla" och "grymta" än "rytmen".

  148. "Grymta", "kolten" och "femte" passar
    bättre in i svenskans fonologi.

  149. Alla finns, men om man fick välja
    säger man hellre "femte" än "fetma".

  150. Alla språk
    strävar efter bättre fonologi-

  151. -men troheten
    mot morfologin håller tillbaka.

  152. Troheten håller tillbaka formerna.

  153. Om fonologin släpptes lös
    skulle alla ord bli "mamma".

  154. Ett annat exempel är att många språk
    undviker konsonantkluster.

  155. Här är en bild på vår stad.

  156. "Stockholm" inleds med ett kluster.

  157. Andra språk tolererar inte kluster.
    På finska säger man "Tukholma".

  158. Man skippar s:et
    och får en bättre stavelse.

  159. Spanjorerna
    sätter till en vokal i början-

  160. -så att s:et
    bildar stavelse med ett e-

  161. -och nästa stavelse börjar då på t.
    Det är vad punkterna betyder.

  162. Så är det också
    i smeknamnen i svenskan.

  163. Vi kan hitta
    de här tendenserna ute i världen-

  164. -men vi kan också
    titta på svenskan själv.

  165. Kluster som Nils, ls där,
    reduceras i smeknamnsformerna.

  166. Det blir i stället Nisse och
    inte Nilse, som inte är möjligt.

  167. Margareta
    blir Maggan och inte Margan.

  168. Albert blir Abbe och inte Albe.

  169. Viktor blir Vicke och inte Vikte.

  170. Regeln verkar vara endast
    en konsonant mellan vokalerna.

  171. Då kommer vi till det här
    med den bästa konsonanten.

  172. I Ulf har vi l och f att välja på.

  173. Då blir det Uffe, för f är tonlöst
    och därmed bättre än l.

  174. L är lite mer som en vokal.
    Det såg vi i "vlk".

  175. Uffe är ett bra smeknamn.
    Ulle är det inte.

  176. Maggan är bra. Marran är dåligt.
    Albert - Abbe men inte Alle.

  177. Urban - Ubbe men inte Urre.

  178. Om konsonanterna är lika bra
    verkar man ta den första.

  179. I Hjalmar är l och m lika dåliga.

  180. Då blir det hellre Hjalle än Hjamme.

  181. Viktor blir Vicke och inte Vitte.

  182. Björn blir Björre snarare än Bjönne.
    Här börjar det svaja lite.

  183. Gösta blir Gösse snarare än Götte.

  184. Men Gottfrid och Mats
    har haft olika status.

  185. Vi säger nog Matte för Mats nu,
    men tidigare sa man gärna Masse.

  186. Även Gottfrid finns som Gotte och
    Goffe. Det är ingen bombsäker regel.

  187. Ibland byter vi ut hela kluster,
    gärna när de involverar s.

  188. Gustav blir Gurra. Syster blir syrra.

  189. Fest blir ferre, visky virre, fisk
    firre, flaska flarra, franska fralla.

  190. Det är en strategi
    i smeknamnsbildningen.

  191. Ibland byter vi ut
    enstaka konsonanter.

  192. Fot blir fossing, bjuda bjussa,
    frisyr frilla, Klas Klabbe-

  193. -Fredrik Frippe.

  194. Eller så lägger vi till en konsonant,
    som Bo, som var för kort.

  195. Då måste man lägga till nåt.
    Och då dyker s upp gärna, eller l.

  196. Samma
    konsonanter kommer tillbaka.

  197. Bosse, kossa
    och Grålle.

  198. Men vissa kluster tillåts,
    och hur förklarar vi det?

  199. Henrik heter ju Henke-

  200. -Tomas Tompa-

  201. -Hans Hansa, Anders Ante,
    Sven Svempa. Hur förklarar vi det?

  202. I de här klustren
    är det alltid en nasal med.

  203. Det verkar som att regeln är
    inte en konsonant mellan vokalerna-

  204. -utan ett artikulationsställe.
    Det verkar vara generaliseringen.

  205. Det ni ser är att n:et och k:et
    får samma artikulationsställe.

  206. Det blir ng och k.
    Det uttalas på samma ställe.

  207. Så Henkan är ett möjligt smeknamn,
    men inte Hengta.

  208. Tomas - Tompa men inte Tomta.

  209. Margareta - Maggan men inte Margan.

  210. Hans - Hansa går bra, men Bengse
    skulle vara omöjligt för Bengt.

  211. Ja. Och när det är ett sånt kluster
    ska andra konsonanten vara tonlös.

  212. Det är det där med "femte" kontra
    "fetma", som jag talade om.

  213. Tomas kan heta Tompa men inte Tomba.

  214. Bengt - Benke men inte Benge.

  215. Anders blir Ante men inte Ande
    i norra Sverige. Hansa...

  216. En annan tendens är att det ska vara
    lång konsonant mellan vokalerna.

  217. Katarina heter hellre Katta än Kata,
    som dock har funnits.

  218. Karolina - hellre Karro än Lina. Det
    är svårt att avgöra i enstaka fall.

  219. Maggan hellre än Meta.
    Jag tror aldrig man kallas för Tome.

  220. Bo - Bosse. Med Bo börjar vi med
    för lite och ska lägga till nånting.

  221. Det blir aldrig Bose
    utan Bosse med långt S.

  222. Det här har förklarats
    med nån slags expressiv geminering-

  223. -att lång konsonant
    skulle vara uttrycksfullt.

  224. Det är väldigt svårt att bevisa-

  225. -att en lång konsonant skulle ha
    en annan betydelse än lång vokal.

  226. Svaret är nog
    en form av optimalitet:

  227. Man försöker göra så bra
    fonologisk struktur som möjligt.

  228. En sluten stavelse verkar
    vara bättre än en öppen stavelse-

  229. -om man ska vara en rot.
    Det är kopplat till morfologin.

  230. Därför är Kattis bättre än Kata
    och Maggan bättre än Meta.

  231. Reduplikation är
    en annan smeknamnsbildning.

  232. Lennart blir Lelle. Det ger samma
    resultat. Här kommer lite exempel.

  233. Sofia -
    reduplikationsformen är Fiffi.

  234. Där har vi dubblerat stavelsen fi.

  235. Men det blir Fiffi och inte Fifi.

  236. Hon heter ju Sofia - lång vokal.
    Varför blir det inte Fifi?

  237. Nej, det blir Fiffi, Kicki, Titti,
    Lelle, Bobbo och så vidare.

  238. De här reduplikationerna
    verkar peka på samma sak.

  239. Alltså en preferens
    för en lång konsonant-

  240. -vilket kommer ur att roten - den
    första stavelsen - är sluten.

  241. Nu ska vi se... Det finns en pre-
    ferens för labialer i smekformerna.

  242. Det ser man i de fall
    där man byter ut konsonanter.

  243. Det finns en viss preferens
    för s och för l-

  244. -men annars för b - Klabbe.
    Johan - Joppe, Fredrik - Frippe.

  245. P kan komma från ingenstans
    när vi bildar ett smeknamn.

  246. I vissa dialekter
    kan ett k komma från ingenstans.

  247. Det är centralsvenska
    som jag beskriver här.

  248. Den labiala konsonanten dyker upp
    i en annan reduplikation.

  249. När vi dubblerar Anna
    lägger vi alltid till ett p.

  250. Det heter inte Annatanna.

  251. Jannepanne, Ollepolle, Affepaffe.

  252. När vi tittar bara på smekformer-

  253. -verkar namnen vara bättre
    än de andra smekformerna.

  254. Namnen är ännu mer otrogna sina
    grundformer än andra smekformer.

  255. Viktor och vaktmästare
    har båda kt i sig.

  256. Viktor blir Vicke - jättefint. Men
    vi kan inte kalla Vicke för Vikte.

  257. Med vaktmästare måste vi säga vaktis.

  258. Vi kan inte kalla honom för vacke.
    Helst inte.

  259. Albin blir Abbe, men vulgär
    blir inte vuggo utan vulgo.

  260. Man behåller klustret. Regeln mot
    konsonantkluster är strängare-

  261. -när det gäller namn än
    när det gäller andra smekformer.

  262. Ett exempel till...
    Kristina blir Titti.

  263. Man kan inte kalla henne Kristitti
    och behålla början på ordet.

  264. Men det kan vi göra med andra smek-
    former. Galonbyxor kan heta lonis-

  265. -men sen kan det heta galonisar.
    Det är en bra smekform-

  266. -där bara mitten är smekdelen. Man
    kan behålla resten på varsin sida.

  267. Vad lär vi oss då om vanligt språk?
    Om vi lämnar smekformen-

  268. -vad kan vi lära oss om svenskans
    fonologi i övrigt?

  269. Det som är obligatoriskt i smekformer
    kan vi leta efter som tendenser.

  270. Om alla språk
    vill bli bättre ljudmässigt-

  271. -kan man förvänta sig att språk-
    förändringar kommer styra lite-

  272. -mot att förbättra fonologin,
    men med morfologin som broms.

  273. Vi kan se hur svenskan...

  274. Vi kan se
    hur orden i svenskan borde vara.

  275. Rötter borde vara enstaviga,
    betonade och helst slutna.

  276. Och suffix
    ska helst vara en stavelse.

  277. -is, -e, -a, -an. Flera av dem
    finns i den vanliga morfologin.

  278. -e finns i "gubbe" och -a i "gumma".

  279. De är bättre än tvåstaviga suffix.

  280. Så de prosodiska kraven
    på enskilda morfem ska vara åtlydda.

  281. De är det i en smekform, och kan vi
    hitta det i andra delar av språket?

  282. Och optimaliteten är ännu högre i
    smekformerna än vad vi kanske tror-

  283. -eller
    än vad vi kan se i smekformerna.

  284. De flesta suffix i svenskan
    vill stå intill en betonad stavelse.

  285. Ändelserna
    vill stå intill en betonad stavelse.

  286. Och det gör de ju alltid i
    smekformerna, som är tvåstaviga.

  287. Det är ingen dynamik där.
    De har alltid två stavelser.

  288. Men det visar sig att det här
    är en viktig generalisering.

  289. När vi tittar lite
    på språket i övrigt-

  290. -ser vi att germanska suffix-

  291. -nästan alltid
    står intill en betonad stavelse.

  292. Janne, Kattis, Maggan. Ärlig,
    grötig, spelare, mognad, tackling-

  293. -lingon, glömska, veke. Verb som
    vekna, boka, tvättande, hämtad.

  294. Suffixen står direkt efter
    den betonade stavelsen.

  295. Bäst ser vi det när vi tittar
    på former som inte förekommer.

  296. "Ärolig" och "sommarig" är omöjliga
    former. Såna former hittar vi inte-

  297. -för då står inte -ig
    intill den betonade stavelsen-

  298. -utan i stället gör vi en annan typ
    av avledning. Vi säger "ärorik".

  299. Eller avledningar som "sommaraktig".

  300. "somrig"
    är ett annat sätt att lösa det på.

  301. "Päronlig" blir "päronaktig".

  302. Genom att titta på ord
    som inte förekommer-

  303. -kan vi se att suffixen generellt
    vill stå intill betonad.

  304. Vi kan också se en tendens till
    tvåstavigheten i det vanliga språket.

  305. Bestämd artikel varierar mellan bara
    konsonant och vokal och konsonant.

  306. Pentry-t eller bly-et.

  307. De två formerna är båda
    neutral bestämd artikel.

  308. Varför är det bara t i pentryt
    men vokal i blyet?

  309. Jo, för då får vi tvåstaviga former,
    och det är prefererat.

  310. Det heter geten men regeln.

  311. Det kunde lika gärna hetat regelen,
    och det gör det på vissa ställen.

  312. Troheten mot morfologin gör att vi
    ibland måste bryta mot reglerna.

  313. Vi kan även se det i suffixet -isk,
    som ibland bara blir -sk.

  314. En del av variationen betingas av
    att man vill ha en tvåstavig form.

  315. När betoningen flyttar, och -isk kan
    bestämma var betoningen ska hamna-

  316. -så blir det alltid tvåstavigt.
    Det heter dramátiskt-

  317. -mekániskt - alltid med ett i.

  318. Det heter inte drámatiskt eller
    mekánsk, vilket vore mot principerna.

  319. Det heter Aristóteles
    men inte aristótelisk.

  320. Då blir det inte tvåstavigt
    från betoningen till slutet.

  321. Då flyttar sig betoningen,
    så blir det aristotélisk i stället.

  322. I vissa former
    varierar formen på suffixet.

  323. Det heter belgisk,
    men hälsingsk med -sk.

  324. Också tvåstavigt.
    Det heter inte hälsingisk.

  325. Nitisk men fåvitsk.

  326. I den vanliga morfologin
    ser vi strävan mot tvåstavighet.

  327. Det som inte händer är "senapisk"
    och "mammutisk".

  328. Om det måste hända skulle det
    bli "senapsk" och "mammutsk".

  329. Vi håller oss till det tvåstaviga.

  330. Det här ger form
    åt ordförrådet som helhet.

  331. Man kommer att undvika
    de missgynnade formerna när man kan-

  332. -och föredra
    de gynnade formerna när man kan.

  333. Jag har ett par minuter kvar...

  334. Principen är i alla fall-

  335. -att fonologin dominerar över
    morfologin i smeknamnsbildningen-

  336. -och det måste vara ord som vi känner
    till för att det ska fungera bra.

  337. Men fonologin
    kan dominera också syntaxen-

  338. -i bunden poesi.

  339. I smeknamnen dominerar det
    över morfologin, ordbildningen-

  340. -i versbildning dominerar fonologin
    över hela syntaxen.

  341. Vi ser till exempel sånt här:
    "Gud som haver barnen kär..."

  342. "...se till mig som är liten."
    Det vore bra syntax.

  343. Men i versen heter det
    "...se till mig som liten är"-

  344. -med konstig ordföljd men bättre
    ljudstruktur, bättre rytm.

  345. Det är ett exempel på att
    ljudstrukturen dominerar även där.

  346. Vi ser det
    i ordningen på leden i en vers.

  347. "Flickan knyter i Johannenatten kring
    den gröna broddens späda stänglar..."

  348. "...silkestrådar utav skilda färger."
    Där är objektet sist.

  349. Det objektet vill stå intill verbet:

  350. "Flickan knyter silkestrådar
    utav skilda färger..."

  351. "...kring den gröna broddens
    späda stänglar i Johannenatten."

  352. Men det där löses upp i versen så
    att vi får en bättre fonologisk form.

  353. Jag bad studenter skriva rim,
    för att se vad som kommer upp-

  354. -och även där är den prefererade
    formen för den vers som kommer fram-

  355. -just trokéer.

  356. "Denna sal som är så kvav
    får mig drömma om ett hav."

  357. Man bryter mot syntaxen
    men får en trokeisk rytm.

  358. Och smekformerna är ju trokéer.

  359. Det är det som kommer upp i svenska
    huvuden om man inte spärrar det.

  360. En del av det skulle man
    kunna tänka sig att spärra.

  361. Preferens för trokéer i smeknamn,
    -iskbildningar och bestämda former-

  362. -och i versen.

  363. Hemligheten som stod i rubriken
    är ungefär den här.

  364. Om fonologin bestämde
    vore vi alla poeter-

  365. -alla ord skulle vara trokéer, och vi
    skulle använda smekformer hela tiden.

  366. Tack.

  367. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Smeknamnens hemlighet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Smeknamn, Språkbruk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Konsten att kommatera

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvirtuosen Bellman

Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmanssällskapet, talar om Bellmans liv och sånger. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språklig mångfald i Sverige

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Hantverket bakom en succé

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Svenska nyord i tiden

Språkvårdare Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar nyord genom tiderna och några av svenskans färskaste tillskott. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.