Titta

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Om UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

När och hur blir ett miljöengagemang så stort att det tippar över och bidrar till en förändring? Kan företagen gå i spetsen för en klimatomställning? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan : Företagen som förtrupp för klimatetDela
  1. Varför är det mer lönsamt
    att bedriva klimatarbete?

  2. Vad avgör om klimatarbetet blir en
    konkurrensfördel snarare än en börda?

  3. Nina, du kommer
    från Hagainitiativet-

  4. -som är en samling företag som jobbar
    med att ta ett aktivt klimatansvar.

  5. Vad tror era medlemmar ska till för
    att det ska bli en konkurrensfördel-

  6. -där de här sammastrålar?

  7. Vi är fjorton företag i ett
    företagsnätverk, Hagainitiativet.

  8. Ett lönsamt näringsliv
    utan klimatpåverkan är visionen.

  9. Företagen kommer så här långt
    med rådande styrmedel.

  10. För att gå längre
    behövs ytterligare styrmedel.

  11. Det är lönsamt till stor del.

  12. Det är ingen konflikt
    mellan lönsamhet och avkastning.

  13. Mattias visade samma sak
    med "decoupling".

  14. Men ska det bli mer lönsamt behövs
    styrmedelsförändringar.

  15. Just nu tar Miljömålsberedningen fram
    nya klimatmål för Sverige.

  16. Teasern är 85 procents minskning
    till 2045.

  17. I dagarna släpps betänkande 1.

  18. Utmaningen är att fram till juni
    plocka fram styrmedel.

  19. Målen är lätta, styrmedlen svåra.

  20. Men om vi ska klara klimatmålen
    och minska utsläppen på kort sikt-

  21. -måste vi höja ribban rejält
    gällande styrmedel på klimatområdet.

  22. Vi kommer in på styrmedel
    lite senare.

  23. Men vad avgör att det är
    en konkurrensfördel-

  24. -och vilka sektorer handlar det om?

  25. Det är väl olika för olika sektorer?

  26. Carolina, du är aktiv
    inom Axfoundation-

  27. -som har en koppling till Axel
    Johnson-gruppen där Axfood ingår.

  28. Kan du ge exempel på vilken sorts
    arbete ni har ägnat er åt-

  29. -där man ser vad som är både lönsamt
    och klimatsmart?

  30. Just den gruppen vi jobbar nära
    i många av bolagen-

  31. -är en grupp som har två miljoner
    kundbesök per dag, 22 000 anställda.

  32. Axel Johnson-gruppen har företag
    som Lagerhouse, Kicks, Åhléns-

  33. -Filippa K, Willys, Hemköp.
    Många konsumentrelaterade företag.

  34. Vi har också en stark ägarfamilj
    som ger den här långsiktigheten-

  35. -vilket är viktigt i den här frågan.

  36. För många av företagen...
    Axfood jobbar med Hagainitiativet.

  37. Man kan titta på sin egen verksamhet,
    som transporter.

  38. Hur kan vi ruttoptimera?
    Vilka bränslen använder vi?

  39. Man kan titta på kylkedjor.

  40. Ska vi ha dörrar på kylarna
    i mataffärer, till exempel?

  41. De delarna är lätta att börja med.

  42. Men inom livsmedelsföretag är den
    stora påverkan och de svåra frågorna-

  43. -leverantörsledet.

  44. "Hur ska jag göra
    med min kaffeförsörjning?"

  45. "Jag är beroende av kaffebönor.
    Hur ska jag kunna jobba med"-

  46. -"kaffebönderna i östra Afrika,
    som påverkas av klimatet?"

  47. "Hur ska jag göra med mandlarna, som
    till stor del finns i Kalifornien"-

  48. -"där det är extrem torka nu?"

  49. De här frågorna kommer bara
    accelerera ju längre vi kommer.

  50. Man har kommit långt
    och är otroligt duktiga-

  51. -men de stora puckarna, det som
    verkligen påverkar långsiktigt-

  52. -är det man har börjat med.

  53. När jag intervjuade Åsa Domeij,
    hållbarhetschef på Axfood-

  54. -lyfte hon fram vikten för henne
    av att ha en ägare-

  55. -som tydligt stödde den linjen.

  56. Det anknyter till diskussionen
    tidigare, om att det är ägardrivet.

  57. Ser de kopplingen mellan lönsamhet
    och hållbarhet-

  58. -eller är det en moralisk fråga?

  59. Företaget har funnits
    i fem generationer-

  60. -så det har varit en långsiktig,
    ekonomisk hållbarhetsfråga.

  61. Det är därför Axfoundation startade
    för tjugo år sen-

  62. -när inte så många jobbade
    med de här frågorna.

  63. Det kommer från företagandet
    som en positiv förändringskraft.

  64. Hur man kan bidra till
    samhällsutvecklingen.

  65. Där har det här med fem generationer
    varit otroligt starkt och viktigt.

  66. Nina, kan du berätta om incitamenten
    för företagen i Hagainitiativet.

  67. Är den moraliska ryggsäcken
    viktigast-

  68. -eller ser de en tydlig
    konkurrensfördel.

  69. Vi har undersökt vad som gör-

  70. -att det är lönsamt att arbeta
    med klimat- och miljöfrågor.

  71. Vi hittade sex punkter. Förstärkt
    varumärke hamnar ofta överst.

  72. Kostnadsbesparingar.

  73. Attraktiva arbetsgivare är viktigt
    framför allt för 80-talisterna.

  74. Nya produkter stärker arbetet i
    företaget. Proaktiv riskhantering.

  75. Förbättrade finansieringsmöjligheter.

  76. Svenskt näringsliv
    har gjort en undersökning.

  77. De talade med små och medelstora
    företag-

  78. -om engagemang och drivkrafter.

  79. 66 procent var krav från kunder att
    man skulle jobba med miljöarbetet.

  80. 57 procent var eget engagemang.
    54 procent, viktigt för varumärket.

  81. Det var både krav från kunder
    och viktig för varumärket.

  82. Om man tittar på vilka branscher
    som har varit tidiga med detta-

  83. -ser vi att livsmedel har varit
    snabba med klimat- och miljöfrågor.

  84. Likaså energibranschen.

  85. Ni undrar nog varför jag inte
    har öppnat mitt orangea kuvert.

  86. Det är för att allt som inte-
    ligger riktigt nära oss-

  87. -och är lite svårare när vi ska göra
    val själva, är vi dåliga på.

  88. Hur många har en grön pensionspolicy
    i sitt företag? Upp med handen.

  89. Inte alla. Hur många tänker på att
    köpa ekologiskt i mataffärerna?

  90. De sektorer som kanske är på gång,
    men där det händer väldigt lite-

  91. -är basindustrin och transporterna.

  92. Och vi förlitar oss på transporterna
    för att klara omställningen.

  93. -Du vill flika in nåt.
    -Tre grejer driver detta.

  94. Medarbetarna. Investerarna.

  95. Och förväntan om framtida lagkrav.
    Men det är inte konsumentdrivet.

  96. I tjugo år har vi försökt
    locka kunden med klimat-

  97. -men det avgörande för att jag tar
    tåget är att jag kan jobba där.

  98. Jag är med i en bilpool för att jag
    slipper besiktningar och sånt.

  99. De riktigt bra klimatgrejerna
    har vi haft som hel och ren.

  100. Sen lade man till ökad bekvämlighet,
    livskvalitet, produktivitet-

  101. -om du beter dig klimatsmart.

  102. Bilden som kommer fram här känns
    väldigt rosenskimrande och lätt.

  103. Klimatarbetet rullar på av sig själv,
    det är inga konstigheter.

  104. Men så är det inte.

  105. -Vilka är eftersläntrarna?
    -Just nu går det jättedåligt.

  106. Transportsidan är vår viktigaste
    klimatpåverkan, och den ökar.

  107. Vi skaffar fler bilar, kör fler mil,
    miljöbilsförsäljningen minskar-

  108. -och andelen som tankar förnybart
    har gått rakt ner i källaren.

  109. Så ser kurvan ut,
    och nu går det neråt.

  110. Man har slutrea på olja och bensin.
    16 spänn härom dagen, 12 spänn nu.

  111. Den förändringen behöver fyllas
    med politik.

  112. Vi har en total handlingsförlamning
    över alla blockgränser i politiken.

  113. Vi behöver politik mer nu än för nåt
    år sen när oljan var skitdyr.

  114. Oljepriset har verkligen
    olika dimensioner av påverkan.

  115. Angående handlingsförlamning.

  116. Sju partier lyckades ändå
    komma överens om ett klimatmål.

  117. Vi i Hagainitiativet
    hade velat se mer tidigare-

  118. -för vi behöver börja
    böja kurvorna tidigare.

  119. Det är coolt när företag som Axfood
    ställer sig bakom-

  120. -en bild av att vi behöver börja böja
    kurvorna nu och att det är lönsamt.

  121. Så transportsektorn är en bransch
    som inte har hängt på det här tåget?

  122. Och basindustrin.

  123. Man kan se på hur alla
    har röstat igenom sina...

  124. Många äger aktier.
    Hur gör man med det? Sparandet.

  125. Om man pratar om styrmedel-

  126. -har vi testat
    "Environmental Profit and Loss"-

  127. -där man tar fram en varas
    totala kostnad.

  128. Vad kostar det att producera en tomat
    i Spanien jämfört med Holland?

  129. Vad kostar det med vatten,
    i växthusgaser-

  130. -och i social påverkan?

  131. Där är vi absolut inte hemma. En vara
    bär inte sina riktiga kostnader.

  132. Bör lagstiftaren bara koncentrera sig
    på eftersläntrande sektorer?

  133. Framför allt när det är synd att de
    är efter.

  134. Vi har nog världens bästa energibolag
    i Sverige.

  135. Man vill göra biobränsle
    av skogsavfall.

  136. Man vill ta marker som ligger i träda
    och göra nåt med dem.

  137. Vi har världsledande biogasindustrier
    och gröna elmixar.

  138. De står på tå,
    vilket ju inte basindustrin gör.

  139. Och transport-, energi- och
    bränsleindustrin vill mer.

  140. Men sen är det förnybara det dyraste
    att tanka, så de kommer inte igång.

  141. -Vill du säga nåt?
    -Jag håller med.

  142. Utmaningen framöver är att få med
    transportsektorn.

  143. Vi har alla förutsättningar,
    men ändå händer det inte.

  144. Här behövs ytterligare tryck
    från er här-

  145. -och framför allt från företag
    i transportbranschen.

  146. Det kommer några undersökningar
    i vår. En av dem visar-

  147. -att transportsektorn segar
    på det här området.

  148. Andra sektorer traskar framåt.

  149. Inte basindustrin,
    på grund av tekniska svårigheter.

  150. Men transportsektorn borde ge mer.

  151. Hjälp oss att förstå.

  152. I Sverige finns en koldioxidskatt-

  153. -och en basindustri som omfamnas av
    EU:s utsläppsrättshandel.

  154. Är inte det tillräckligt goda
    styrmedel?

  155. Koldioxidskatten är världens
    högsta skatt på koldioxid.

  156. Under tiden vi har haft den har
    Sveriges välfärd gått så här.

  157. Andra länder har varit dåligt
    förberedda.

  158. Men nu säger EU att koldioxidskatten,
    och därmed lägre skatt på förnybart-

  159. -får vi inte behålla
    för det missgynnar det fossila.

  160. Vi kanske inte får ha kvar den,
    och då vågar ingen satsa.

  161. Alla här tänker
    att det där låter knasigt.

  162. Det tycker vi med, liksom sju av åtta
    partier i riksdagen.

  163. Vi har en tuff strid mot EU. Det är
    dags att sluta göra som EU säger.

  164. Enda gången vi protesterade
    var för snuset.

  165. Kanske dags för ett undantag till?

  166. För att klara klimatmålen måste vi
    beskatta koldioxid.

  167. Där har regeringen
    inte satt ner foten.

  168. EU har också klimatambitioner,
    klimatmål-

  169. -och var en av de pådrivande
    grupperna inför klimatavtalet.

  170. Varför är man samtidigt
    så restriktiv?

  171. Det är sjukt ledsamt att EU inte kan
    komma överens om migrationspolitiken.

  172. Men här, där man kan ta och ge
    som man vill-

  173. -borde EU ställa klimatkrav
    som vi får lösa på vårt sätt.

  174. Polen, kolen, kanske gör på nåt annat
    sätt, men man får själv välja.

  175. EU förbjuder överkompensation av det
    förnybara med två års eftersläpning.

  176. De jämför med vad det fossila kostade
    för två år sen.

  177. Nu sa Riksrevisionen att det där inte
    stämmer. Det förnybara är dyrast.

  178. Men politiken har inte tagit fasta på
    det, varken i Sverige eller i EU.

  179. Skulle du vilja att svenska
    regeringen trotsar EU-

  180. -och tar eventuella böter?

  181. Nej. Jag säger nej.

  182. Då blir det svårt att låna pengar
    på banken till en ny fabrik.

  183. Men man ska säga: "Så här gör vi."
    Storbritannien får alltid undantag.

  184. Finland fick sin biobränsle-
    beskattning. Sverige fick sitt snus.

  185. Heliga snuset.

  186. Det behövs politiker i EU som gör
    klimatfrågan till en snusfråga.

  187. Skattefrågorna måste dit,
    annars händer det inte.

  188. Fick ni med den på Twitter?

  189. Vår regering har sagt att Sverige-

  190. -ska bli ett av världens
    första fossilfria välfärdsländer.

  191. Man har lanserat initiativet
    Fossilfritt Sverige.

  192. Hagainitiativet är med, Fores är med,
    Axfood är med.

  193. Kommer det att resultera i nåt bra?

  194. När vi gick med i FN:s process
    för klimatmål-

  195. -fick vi många frågor om
    additionalitet.

  196. "Var skulle utsläppen öka?"
    Det tog jättelång tid.

  197. Tillslut skrev några av våra partners
    på i andra sammanhang. Bra gjort.

  198. Fossilfritt Sverige fick en fråga:
    "Var kan man ladda ner er logga?"

  199. Fossilfritt Sverige
    har inget värde än.

  200. Men det kan börja så
    och sen slänga ut dem som inte orkar.

  201. Det är dags för regeringen att visa
    att det här betyder nåt.

  202. Det finns olika nivåer.

  203. En del i Fossilfritt Sverige
    kopplas till NAZCA.

  204. Det finns de företag som kör
    den tröga vägen.

  205. Precis som för Fores
    var det otroligt svårt.

  206. Några tog en annan väg
    och skrev på dagen efter.

  207. Kontrollerna var olika. Man kopplade
    NAZCA till Fossilfritt Sverige.

  208. Målet är att bli världens första
    fossilfria välfärdsland.

  209. Det är en vision och det är
    fantastiskt, för det är drivande.

  210. Sen måste det kopplas
    till tydliga åtgärder-

  211. -så det finns tydliga mål
    och styrmedel.

  212. Den processen pågår nu under våren.

  213. Alla företagen i Haga har skrivit på.

  214. Många företag, kommuner och regioner
    har skrivit på.

  215. Det är klart att vi flyttar fram
    positionerna när så många är med.

  216. Vi ser en framtid
    utan fossila bränslen.

  217. Det är mycket man ska skriva på nu.

  218. Men man vet inte riktigt
    hur man ska göra det här.

  219. Det är lite som att lajka på Facebook
    eller nåt.

  220. Var kommer man framåt?

  221. Det saknar jag hos politikerna.

  222. Och det gäller inte bara
    klimatfrågan.

  223. Ta exempelvis textilbranschen. Där
    finns kemikalier, vatten, klimat...

  224. Man vet vilka de fem största
    utmaningarna är.

  225. "Okej, en femårsplan. Vi behöver
    forskning där, åtgärder där."

  226. Det skulle vara enkelt att göra,
    bransch för bransch.

  227. För att komma åt det här.
    "Det är klart att vi skriver på."

  228. Men hur och på vilket sätt?

  229. Vilka är de tre viktigaste styrmedlen
    du vill se framöver-

  230. -för att det här ska ske?

  231. Konkreta årtal. Fossiloberoende
    fordonsflotta 2030.

  232. Sju partier är överens. Klubba det i
    riksdagen då, så att man kan agera.

  233. Jag vill se en "backcasting". Om vi
    bestämmer fossilfritt till 2045-

  234. -hur ser då resan ut?

  235. Och så en screening. Egentligen vill
    jag ha en ordentlig klimatlag-

  236. -men mer rimligt är en screening av
    vilka lagar, förordningar, skatter-

  237. -som motverkar att vi når målen.

  238. Reseavdraget är högt om man kör själv
    men noll om man cyklar.

  239. Många regler är försvårande,
    och de måste ut genom fönstret.

  240. Om man implementerade de här
    skulle alla eftersläntrande företag-

  241. -komma med på köpet?

  242. Nej. I varje lopp kommer det
    att finnas eftersläntrare.

  243. Det är viktigt, och nu kommer många
    att twittra surt om mig-

  244. -men det är värdefullt att behålla
    en viss stålindustri i Sverige.

  245. De har lägre utsläpp än de i Kina.

  246. Det är svårt att flytta stålindustrin
    och de har tjänat på klimatlagarna.

  247. Men man måste förklara för alla hur
    resan ser ut, inte bara för de bästa.

  248. Det kommer alltid att finnas såna
    som är duktiga och går först.

  249. Men det viktiga är att lyfta
    bottenplattan. Vi måste ha med dem.

  250. Nu tar vi frågor från publiken.
    - Välkommen upp, Johanna Stål.

  251. Vi har hashtagen caminodagen, där vi
    vill få reaktioner och frågor.

  252. Flera här undrar varför ni inte har
    lyft köttfrågan. Kanske främst Ax.

  253. Varför gör ni inte mer? Många är
    inspirerade av filmen "Cowspiracy".

  254. Den frågan har vi jobbat med
    många år.

  255. En fråga där vi har fått igenom
    kriterier i Svensk dagligvaruhandel-

  256. -är antibiotikafrågan.

  257. Hur ska vi minska antibiotikan
    till livsmedelsproducerande djur?

  258. Enligt WHO är det en av våra största
    folkhälsoutmaningar.

  259. Fler resistenta bakterier gör att
    vi inte kan bota lunginflammationer-

  260. -eller göra en höfttransplantation.

  261. Så köttfrågan jobbar vi aktivt med-

  262. -tillsammans med Axfood,
    men även ute i hela branschen.

  263. Mattias. Styrmedel på köttsidan.

  264. En köttskatt kommer
    i den bemärkelsen-

  265. -att koldioxidskatten ska omfatta mer
    än bara bränslen.

  266. Däremot är det korkat
    att ha det bara på kött-

  267. -när en havskräfta kan ha högre
    klimatpåverkan.

  268. Tofu har högre klimatpåverkan än
    kyckling. Influgna frukter påverkar.

  269. Så man bör inte ha det bara på kött,
    men så småningom måste även köttet-

  270. -få en tydlig koldioxidprislapp.

  271. Du vill se en mer livsmedelsbred
    beskattning av koldioxid.

  272. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Företagen som förtrupp för klimatet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Företag, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Historiska vändpunkter som förändrat världen

En händelse som skapar ett stort klimatengagemang och bidrar till förändringar kan vara en så kallad tipping point. Caroline Petersson, marknadsansvarig på Camino, presenterar ett antal historiska händelser som skapat tipping points, till exempel Al Gores tal "En obekväm sanning", kärnkraftsolyckor och en dokumentär om Kinas dåliga luft. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Årets skörd av tipping points

Mattias Goldmann, VD för den liberala, gröna tankesmedjan Fores, presenterar vilka områden som har nått eller är på väg att nå en tipping point i klimatfrågan och ger oss sex positiva klimatnyheter som ger hopp i mörkret. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Moralen och kapitalet i samma båt?

Mats Andersson som är VD för Fjärde AP-fonden och Christian Tengblad som är campaigner på Fossil Free Sverige talar här om att divestera. Att divestera handlar framför allt om att göra sig av med aktier från fossilbolag, något som enligt dem är både moraliskt rätt och lönsamt. Moderator: Ingemar Tigerberg, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Företagen som förtrupp för klimatet

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Nycklarna till förändring

Erik Fernholm har en bakgrund inom neuro-, motivations- och lyckoforskning. Här ger han oss olika underhållande och tänkvärda exempel på vad som motiverar oss och vad som påverkar våra beteenden i både klimatfrågor och i allmänhet. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Mobiltelefoner och konfliktmineraler i Kongo

Holländska aktivister startade företaget Fairphone med målet att skapa en rättvis telefon i alla led, från produktion till klimatpåverkan. Det visade sig vara svårare än vad de kunde tro. Loek van der Helm, säljchef på Fairphone berättar historien om hur det gick till. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Från folkrörelser till företagsaktivister

Forskarna Michele Micheletti, Erik Amnå och Karin Bradley har bland annat forskat om politisk och kollaborativ konsumtion, delningsekonomi och hur passiva blir aktiva. Här samtalar de med Loek van der Helm om den nya aktivismen och hur vi mobiliserar till förändring. Moderator: Caroline Petersson, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?