Titta

Hbtq i ungdomsboken

Hbtq i ungdomsbokenDela
  1. Hej och välkomna
    till detta seminarium.

  2. Vi ska prata om HBTQ-litteratur,
    och sån för unga i synnerhet.

  3. Jag heter Erik Titusson och är
    förläggare för Lilla Piratförlaget.

  4. Jag är glad att få vara här
    med Sara Lövestam-

  5. -radiodomptör, författare
    och grammatikexpert, bland annat.

  6. Och Sebastian Lönnlöv
    som är recensent, krönikör-

  7. -och författare
    till en bok som heter:

  8. "HBTQ: böcker bortom normen."
    En otroligt passande titel.

  9. Sara, dina böcker
    är ju ofta böcker bortom normen.

  10. -Håller du med om det?
    -Ja, så har det blivit av sig själv.

  11. Jag väjer mig lite
    från HBTQ-författare.

  12. Jag är författare-

  13. -och de grejer jag gillar att skriva
    om råkar inte betraktas som norm.

  14. -Det ligger inte hos dig, utan...
    -...hos världen och samhället.

  15. Men vill du förändra
    världen och samhället?

  16. Det skulle jag gärna göra-

  17. -men om du menar om jag
    via mina böcker vill förändra det-

  18. -så är det...

  19. För att citera en annan av mina
    böcker: en sanning med modifikation.

  20. Det tar tio månader för mig
    att skriva en bok.

  21. Jag skulle inte orka skriva
    i tio månader-

  22. -om jag inte var jättebetuttad
    i historien som jag skriver.

  23. Jag skriver det jag själv vill läsa.

  24. Alla romaner är politiska.

  25. Antingen förstärker de en norm
    eller så bryter de mot en norm.

  26. Du debuterade 2009
    med romanen "Udda".

  27. -Sen dess har det blivit sex böcker.
    -Typ, ja.

  28. Men sen debuterade du igen i sommar,
    kan man säga.

  29. Du debuterade
    som ungdomsboksförfattare.

  30. Då kom boken "Som eld" ut.

  31. Berätta lite kort om boken.

  32. Jag skulle egentligen
    skriva en annan bok.

  33. Jag håller på med en romanserie för
    vuxna om privatdetektiven Kouplan.

  34. Jag skulle precis skriva
    andra delen i den.

  35. Men det var sommar och jag satt
    på en brygga och kände så här:

  36. Wow! Den här dagen
    känns som en ungdomsbok.

  37. Ön där jag satt på en brygga
    ligger i Stockholms skärgård.

  38. Där bor det väldigt många
    väldigt rika-

  39. -speciellt de som har strandtomterna
    med sina palats.

  40. De har hus utanför för olika saker:
    gästhus, båthus och lusthus.

  41. Egen brygga och extra båt
    och extra allt.

  42. Sen finns det de på öarna
    som har ärvt sin tomt-

  43. -av en farfar som köpte den
    på 70-talet och som inte har pengar-

  44. -men de har i alla fall
    den lilla tomten.

  45. De som inte har så mycket,
    utan bara tomten-

  46. -men inte har råd att rusta upp
    eller att ha en lyxbåt-

  47. -möter de rika. Världarna möts.

  48. En ö är en väldigt tacksam plats
    för en roman-

  49. -för man kommer inte därifrån.
    Det är en liten värld i världen.

  50. Då började jag faktiskt tänka på
    min flickvän.

  51. Hon växte upp på ön och var
    en av dem som inte hade mycket.

  52. De kunde inte rusta upp.
    Men hon kunde hela den här ön.

  53. Hon sprang omkring som en "tomboy",
    mest intresserad av fotboll-

  54. -och visste var det fanns ormar,
    var man kunde fiska och fixade båten.

  55. Jag undrade hur det var för henne
    när hon var typ femton år.

  56. Tänk ifall det hade varit
    en annan tjej där.

  57. En tjej från den rika delen,
    från ett rikt hus.

  58. De här två möts på den här bryggan
    där jag satt.

  59. Deras föräldrar är inte med,
    i alla fall inte hela tiden-

  60. -och deras blickar möts och de känner
    att de blir intresserade.

  61. Den rika tjejen
    skulle kunna heta Lollo-

  62. -och den andra tjejen
    skulle kunna heta Anna.

  63. Jag sprätte upp från bryggan
    och sa att jag måste gå.

  64. Min tjej frågade vart jag skulle.

  65. "Inspiration!" Och så sprang jag upp
    till vårt lilla hus vi har byggt-

  66. -och skrev de 100 första sidorna-

  67. -istället för att skriva
    andra delen i serien om Kouplan.

  68. Fantastiskt.
    Det är som en författardröm-

  69. -men som man tänker att det inte är,
    utan att de harvar.

  70. -Sen harvar man.
    -Okej. Men ändå skönt att höra.

  71. Lollo och Anna möts på skärgårdsön
    och blir förälskade.

  72. -Är det en komma ut-bok?
    -Nej, det tycker jag inte.

  73. Man kan inte komma ifrån
    att det är att bryta mot normen-

  74. -även i dag
    och särskilt i vissa sammanhang.

  75. Men för det behöver inte
    alla kärleksböcker om HBT-

  76. -handla om att komma ut.
    Det kan få vara en kärleksbok.

  77. När jag var fjorton fanns det en
    person som var öppet homosexuell här.

  78. Så är det ju inte nu.

  79. Anna visste redan
    att hon var mer inne på tjejer-

  80. -men har inte tänkt mycket på kärlek,
    men det har Lollo.

  81. Hon är inne i sfären
    där tjejer snackar om killar-

  82. -och man dras med i det.
    Ungefär som det var för mig.

  83. Det finns många förväntningar.

  84. Sebastian, du har skrivit
    "HBTQ: böcker bortom normen"-

  85. -som är en veritabel guldgruva-

  86. -för alla som är intresserade
    av HBTQ-temat. Varför skrev du den?

  87. Jag hade haft en dröm i många år
    om att skriva den boken-

  88. -men tänkte
    att ingen skulle vilja ge ut den.

  89. Sen såg jag
    att BTJ Förlag sökte manusidéer-

  90. -och skickade in den här manusidén.

  91. De var intresserade,
    och jag skrev boken.

  92. Det var en dröm som besannades, för
    det finns så många bra HBTQ-böcker.

  93. Det är så roligt att tipsa om dem,
    men det finns fler än de i boken.

  94. Du gör en genomgång
    av litteraturhistorien-

  95. -och beskriver böcker
    som tar upp HBTQ på olika sätt.

  96. Var det nåt
    som överraskade dig under arbetet?

  97. Det som överraskade mig först
    var att det aldrig tar slut.

  98. Man tänker
    att det är en begränsad tematik-

  99. -särskilt om vi går tillbaka ganska
    lång tid. Att inte mycket skrevs.

  100. Men det tar verkligen aldrig slut.

  101. Det finns hur många såna här böcker
    som helst bara du letar efter dem.

  102. Man börjar nysta.

  103. Det lite sorgliga var att det kommit
    många böcker om homosexualitet-

  104. -men fortfarande extremt få om trans-
    personer, queer eller bisexualitet.

  105. Så det är fortfarande
    ganska normativt i HBTQ-litteraturen.

  106. Vad tror du att det beror på?

  107. Jag tror att man hellre skriver
    om homosexualitet-

  108. -för att det är enkelt
    att ha en kärlekshistoria-

  109. -med två personer av samma kön.

  110. Man kan ta ett invant koncept,
    men göra om det.

  111. Det är konstigt att det är
    så få böcker om bisexualitet.

  112. Man borde kunna göra många intriger.

  113. Ja, det öppnar upp
    för en massa drama.

  114. -Eller polyamorösa.
    -Ja, det finns hur mycket som helst.

  115. Hur skulle du sätta in "Som eld"-

  116. -i ett historiskt sammanhang?
    Hur skulle du göra det?

  117. Ser man en modern HBTQ-historia som
    främst är böcker om homosexualitet-

  118. -så börjar det nånstans på sent
    1800-tal eller tidigt 1900-tal.

  119. Då kommer identiteten homosexualitet.

  120. Då blir det mer möjligt att skriva om
    personer med särskilda egenskaper.

  121. Ungdomsboksproduktionen
    kom inte i gång förrän på 70-talet.

  122. Det skulle vara böcker
    som var ganska avskräckande-

  123. -och tragiska. Alla är inte det,
    men att gå ut till ungdomar-

  124. -och tala om det...
    Det dröjde innan det var rumsrent.

  125. Det dröjde väl tills kampglöden
    i HBTQ-rörelsen kom på 70-talet.

  126. Sen har vi den typiska
    komma ut-ungdomsboken-

  127. -som levde kvar längre
    som ungdomsbok än som vuxenbok.

  128. Där handlar det om
    att en person inser:

  129. "Nej, jag är homosexuell.
    Fan, också!"

  130. Sen har den jättemycket ångest
    i minst ett halvår och mår dåligt.

  131. Sen blir det bättre. Den kommer ut
    och allt blir lyckligt.

  132. Det fick inte sluta olyckligt-

  133. -utan skulle vara föredömligt
    åt andra hållet.

  134. Så det har gått
    från tragiska slut till glada?

  135. Ja. Men det översattes en bok
    från finska, "Ljus, ljus, ljus".

  136. En bok om kärlek mellan tjejer
    som slutar tragiskt.

  137. Jag blev helt chockad. "Är det okej?"

  138. -Kom den ut nyligen?
    -Ja, för ett par år sen.

  139. Men det som din bok ingår i är
    att man fokuserar mer på kärleken-

  140. -inte bara på
    att det är homosexuella personer.

  141. Du har också med klassaspekter.

  142. Det räcker inte bara med två personer
    av samma kön för en intrig längre.

  143. Det måste in nåt annat.

  144. Du blev överraskad
    av "Ljus, ljus, ljus".

  145. Är det...

  146. Kan man skriva
    om elaka HBTQ-personer?

  147. Eller måste de vara
    uppbyggliga och glada?

  148. Det är nog nästa steg
    att det ska bli så normaliserat-

  149. -att det inte är nån skillnad på en
    homo- eller heterosexuell karaktär.

  150. Riktigt där tror jag inte
    att litteraturvärlden är än.

  151. Det finns en typ av olyckligt slut
    man kanske skulle vilja se-

  152. -i lesbisk litteratur.

  153. Den har en historia av
    att ett olyckligt slut innebär-

  154. -att personen antingen dör
    eller blir hetero.

  155. Det är inte det vanligaste
    olyckliga slutet för lesbiska.

  156. Det vanliga är att den man är ihop
    med blir kär i ens bästa tjejkompis.

  157. Så det där att två tjejer är ihop-

  158. -en blir dumpad,
    men blir inte ihop med en kille.

  159. Ingen blir hetero plötsligt i slutet.

  160. Den typen av olyckliga slut
    skulle jag acceptera.

  161. Och det finns ju-

  162. -men det är fortfarande
    en skillnad på kärleksberättelser-

  163. -med personer av samma kön
    eller av olika kön.

  164. Både i att vi pratar om det
    som en särskild litteratur-

  165. -och att det fortfarande inte
    behandlas på samma villkor.

  166. Hur menar du rent konkret att det
    inte behandlas på samma villkor?

  167. Från bokmarknaden, läsarna
    eller biblioteken?

  168. Det är nog bara normativiteten
    i samhället i stort.

  169. Om en bok handlar om nån med
    invandrarbakgrund, fokuseras på det-

  170. -men har personen inte det
    säger vi inte:

  171. "Åh, en bok
    om en utan invandrarbakgrund!"

  172. Äntligen! Klas Östergren har skrivit
    om en vit, medelålders man.

  173. Vi utgår hela tiden
    från majoriteten och normen-

  174. -och det som avviker blir
    nånting särskilt, på gott och ont.

  175. Det kan vara en särskild ställning
    att faktiskt utnyttja i litteraturen.

  176. Jag har sett i recensionerna
    av "Som eld" att många har skrivit...

  177. Och tänk er den här formuleringen
    om en heterosexuell kärlekshistoria.

  178. "Det är så skönt att det bara
    får handla om deras kärlek"-

  179. -"och inte deras kön."

  180. Det kommer i jättemånga
    av recensionerna av "Som eld".

  181. Man skulle knappt förstå den meningen
    med en heterosexuell kärlekshistoria.

  182. Betydelsen blir en annan.

  183. Vad skönt att det inte
    handlar om deras kön hela tiden.

  184. Det skulle jag också tycka
    var ganska skönt.

  185. Skulle ni säga att vi är bortom
    komma ut-berättelsen...

  186. -...eller finns det ett behov än?
    -Jag tror att det behövs.

  187. Vi är långt ifrån ett samhälle
    där folk inte behöver komma ut.

  188. Så länge folk förutsätter
    att man är hetero eller cis...

  189. ...kommer man behöva komma ut.

  190. Och så länge det är så
    kommer man behöva litteratur-

  191. -som man kan känna igen sig i
    och få styrka ifrån. - Eller?

  192. Jo, det behövs litteratur
    om samkönad kärlek-

  193. -och om personer som kommer ut,
    för det är fortfarande vår vardag.

  194. Men om din nästa bok skulle vara så
    här: "Åh, en person är homosexuell."

  195. "Nej! Men det blev bra ändå.
    Den kom ut."

  196. "Familjen och kompisarna tyckte
    det var okej." Och så inget mer.

  197. Då skulle alla bli besvikna.

  198. Jag ser det som en utmaning.
    Jag kan inte göra nåt annat.

  199. Nästa år pratar vi om det.
    "Hur kunde du?!" heter seminariet.

  200. Jag tänker på det du säger
    med Lollo i boken.

  201. Hon verbaliserar det här.

  202. När hon inser att hon är kär i Anna-

  203. -blir hon inte så skakad i grunden
    över att vara förälskad i en tjej.

  204. Hon säger så här:

  205. "Allt skulle förändras. Deras bild
    av henne skulle ändra färg."

  206. "Folk skulle behöva acceptera."

  207. Det var så kärnfullt. Kan du utveckla
    vad du sätter fingret på?

  208. Många är fortfarande rädda för
    att familjen inte ska acceptera dem.

  209. Men det finns också många
    som bara är rädda för det här:

  210. "När jag har berättat kommer de
    aldrig mer se på mig som de gör nu."

  211. "Deras bild av mig
    kommer att förändras lite grann."

  212. "Sen kommer de aldrig se mig som
    den Sara som de alltid sett mig som."

  213. Den rädslan tror jag
    att nästan alla har.

  214. Ingen upplever nog sin omgivning
    som så frigjord-

  215. -att man inte tror att de
    överhuvudtaget ändrar syn på en.

  216. Fast nån finns det alltid.

  217. Jag tänker också på hennes
    förhållande till kompisen Douglas-

  218. -som är öppen,
    extrovert, homosexuell.

  219. Hon har en kompis hemma i stan
    som hon går i skolan med, Douglas.

  220. Han är jätteöppen med att han är bög.

  221. När hon tampas med hur hon ska göra
    med sina känslor för Anna-

  222. -om hon ska svara på dem eller inte,
    då blir hon arg på Douglas.

  223. Varför ska han vara så himla fri för?

  224. -"Måste han gapa om det?", säger hon.
    -Ja, måste de fläka ut det.

  225. Hon blir som
    en klassisk Prideparad-kritiker.

  226. "Måste de stå och vifta?"

  227. Du fångar nåt där.

  228. Just den internaliserade känslan av:

  229. "Varför ska jag behöva kämpa med nåt
    och inte du?"

  230. Att det finns en orättvisa i det.

  231. Men om man ska extrapolera
    utifrån din bok-

  232. -hur ser du på framtiden
    för HBTQ-litteraturen för unga?

  233. Jag hoppas att det kommer
    mer böcker om trans och bisexualitet.

  234. Och om att det inte behöver vara
    olika, fasta identiteter-

  235. -utan att livet är ganska flytande.

  236. Vi behöver inte hela tiden
    vara så besatta av fack-

  237. -utan att kärlek kan handla mer
    om personer och inte identiteter.

  238. Där finns nog
    ganska mycket outforskat.

  239. Hur ser du på
    ditt framtida författarskap?

  240. Jag ska naturligtvis skriva
    en komma ut-bok.

  241. Bara komma ut-böcker. Nej.

  242. Jag håller med
    och tycker att det är intressant.

  243. Nu har jag skrivit
    min kärlekshistoria för ungdomar-

  244. -som jag hade velat läsa som ung.
    Nu vill jag kolla vad mer...

  245. Du vet ju att jag skriver på nåt nu.

  246. Det kanske är lite ett svar
    på det du efterlyser.

  247. Det är i alla fall troligt
    att jag skriver fler ungdomsböcker-

  248. -som troligtvis inte är fullt
    och helt hetero- och cisnormativa.

  249. Det låter jättebra. Vi ska
    avsluta med att ge lite boktips.

  250. Har ni tips på litteratur
    som betytt mycket för er som unga?

  251. Jag har valt...

  252. Vad heter den?
    "Spelar roll" av Hans Olsson.

  253. Det var den enda som fanns
    när jag var ung.

  254. Den kom nog när jag var runt fjorton.

  255. Den handlar om en bög.
    Det är en typisk komma ut-bok.

  256. Det tog mig månader
    att låna den på biblioteket.

  257. Jag visste precis var den stod
    och gick förbi den.

  258. "Ska jag låna bögboken? Nej,
    de kan tro att jag är homosexuell."

  259. Vem? Jo, bibliotekarierna
    och alla på biblioteket.

  260. När lånade jag den?

  261. Jo, det var på 90-talet då det fanns
    papperskort i biblioteksböckerna-

  262. -där man skrev sitt namn
    när man lånade boken.

  263. Jag såg till att låna den
    när kortet var nästan fullt-

  264. -så mitt namn blev det sista.

  265. Efter min låning skulle de
    ersätta kortet med ett nytt.

  266. Ingen skulle nånsin se
    att jag hade lånat bögboken.

  267. Jag hade en hög med femton böcker.

  268. Det var maxantalet
    på Sigtunastiftelsens bibliotek.

  269. Jag la den i mitten-

  270. -så att ingen skulle se
    att jag tog den först eller sist.

  271. Men där i mitten satt den och lyste.

  272. -Den var grön.
    -Ja, ljusgrön.

  273. Jag flyttade den,
    så att den låg en tredjedel upp.

  274. Och jag såg särskilt oberörd ut-

  275. -när bibliotekarien tog den boken
    och tog ut lånekortet.

  276. Det säger nåt om hur mycket en HBT-
    bok kan betyda för nån som är HBT.

  277. -Har du en sån bok?
    -Den här kom för ett par år sen.

  278. Den heter "Åror"
    och är skriven av Elias Ericson.

  279. Den är en extremt ångestfylld bok
    i serieformat.

  280. Hela serietecknandet är ångestfyllt
    i varje drag-

  281. -om att vara sexton
    och behöva komma ut som kille.

  282. Men det kanske blev bra på slutet.

  283. -Vi hoppas på det.
    -Två komma ut-böcker.

  284. Tack så jättemycket,
    Sara och Sebastian.

  285. De har lovat att stanna här utanför
    om nån har frågor till dem.

  286. Kanske få fler boktips
    eller få böckerna signerade.

  287. "Som eld"
    och "HBTQ: böcker bortom normen".

  288. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hbtq i ungdomsboken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal mellan författarna Sara Lövestam och Sebastian Lönnlöv om homosexuella karaktärer i ungdomsböcker. Behöver det vara någon skillnad mellan homosexuella och heterosexuella karaktärer? Här diskuteras bland annat att fiktiva karaktärer kan fungera som förebilder. Moderator: Erik Titusson. Inspelat på Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och BTJ Förlag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ, Svenska
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, HBTQ-personer, Homosexualitet i litteraturen, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.