Titta

UR Samtiden - I samma division?

UR Samtiden - I samma division?

Om UR Samtiden - I samma division?

Ett seminarium om vilka villkor som gäller för idrottande flickor och kvinnor. Vad innebär ett jämställt idrottande, och hur når vi dit? Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - I samma division? : Idrottens satsningar på jämställdhetDela
  1. Jag är idrottsforskare i botten-

  2. -och skrev 2012 en avhandling
    om genus och idrott.

  3. Jag tittade särskilt
    på barn- och ungdomssatsningar-

  4. -som hade som särskilt mål
    att satsa på flickors idrottande.

  5. Jag har även lång erfarenhet
    av jämställdhetsfrågor inom idrotten.

  6. Jag har min hemvist
    i svenska bandyförbundet.

  7. Jag har varit spelare, ledare
    och förtroendevald.

  8. Det är en hel del att göra när man
    jobbar i en mansdominerad idrott.

  9. Nu har jag fått kombinera
    dessa två spår.

  10. På riksidrottsförbundet
    har jag både forskningsfrågor-

  11. -och jämställdhetsfrågor.

  12. Det kan vara Sveriges bästa
    och roligaste jobb.

  13. Tråkigt för er andra,
    men så är det i alla fall.

  14. Vi ska titta på idrottens
    jämställdhetsarbete och satsningar.

  15. Jag ska inte resonera så mycket om
    vad som gjorts i sak och projekt-

  16. -utan mer reflektera över
    vad satsningarna präglas av-

  17. -och vad vi kan lära oss av det.

  18. Det är främst med forskarblicken
    jag tittar på det här.

  19. Det har ju redan nämnts här
    att idrottsrörelsen har jobbat-

  20. -med jämställdhet aktivt
    och har också nått framgångar.

  21. Från att inte få vara med
    och röra sig alls-

  22. -till att få vara med i speciella
    former som kvinna-

  23. -till att idag vara
    en självklar del av svensk idrott.

  24. Det har hänt mycket. 1925 fick man
    inte vara med i riksidrottsförbundet-

  25. -och man fick kämpa fram
    till 1945 för att bli det.

  26. Väl där såg man till
    att skapa sig mark-

  27. -för att få börja utöva
    på sjysta villkor.

  28. Sen har jämställdhetsarbetet
    pågått under decennierna.

  29. Den här bilden och nästa visar
    ovanför pilen att formella beslut-

  30. -har fattats om målen
    för svensk idrott.

  31. Parallellt med det
    har olika insatser gjorts-

  32. -för att nå mål eller leva upp
    till de planer man har satt.

  33. Några av er,
    bland annat mina distriktskollegor-

  34. -har varit med på en resa från
    90-talet när frågan fick stor kraft-

  35. -genom ett antal olika projekt.

  36. 2005 sattes en ny jämställdhetsplan.

  37. 2011 fattade vi nya mål
    som ska vara uppnådda till 2017.

  38. Och parallellt har vi gjort
    ett antal olika insatser.

  39. Det är dem jag
    tänker resonera lite runt.

  40. Som sagt,
    massor av bra saker har hänt-

  41. -men det hindrar inte att det finns
    saker som är problematiska.

  42. Vi kanske måste jobba annorlunda
    när vi kliver in i en annan tid.

  43. Det här bäddade
    Matthis Kempe-Bergman för.

  44. Han pratade
    om "kvinnosakspraktiken".

  45. Att förstå jämställdhet
    som en kvinnofråga främst-

  46. -har kännetecknat
    jämställdhetsarbetet.

  47. Det kanske fortfarande gör det
    med tanke på Matthis resultat.

  48. Det har varit argumentet för
    varför man ska jobba med det här.

  49. Det har även gjort att man behandlat
    frågan lite sidoordnat historiskt.

  50. Man har haft ordinarie verksamhet
    och sen tillsatt projekt och grupper.

  51. Projekt som har finansierats
    av särskilda medel-

  52. -för att komma nånstans i frågan.

  53. Det var kanske rätt för sin tid.
    Man nådde säkert en del framgång-

  54. -som man ofta gör
    när man fokuserar och satsar en del.

  55. Det vi kan ta med oss av det här
    och fäster blicken på kvinnorna-

  56. -och ger dem medel så händer ju nåt
    när man tar bort pengarna-

  57. -och projekten är avslutade
    och damkommittén läggs ner.

  58. Då ser ju den vanliga ordningen ut
    som den alltid har gjort.

  59. Dessutom har man ju missat-

  60. -att det vi menar med jämställdhet
    är relationer mellan kvinnor och män.

  61. Det handlar om att både kvinnor
    och män kan gynnas och missgynnas-

  62. -i ett system
    som har en viss genusordning.

  63. Att ha den här kvinnopraktiken
    i botten-

  64. -är nog inte
    den vägen vi ska gå framöver.

  65. I jämställdhetssatsningarna har det,
    trots sitt syfte, handlat om-

  66. -att man vill upplösa en viss
    genusordning, könsmaktordning-

  67. -som handlar om att kvinnor
    har varit underordnade män.

  68. Trots det var det flera av projekten
    på 90-talet och i början av 2000-

  69. -som snarare befäste och återskapade
    den här genusordningen.

  70. En av logikerna i genussystemet
    som Hirdman pratar om handlar om-

  71. -att vi håller fast vid vår idé om
    att göra skillnad på kvinnor och män.

  72. Män ska gilla olika idrotter-

  73. -och i och med det har man
    också samtidigt motiverat-

  74. -att det kanske är så att män är
    rättfärdigade lite högre stöd-

  75. -eller mer sponsorpengar.

  76. De projekt som vi har haft
    inom den här ramen-

  77. -har den här präglingen. Jag
    återkommer till hur vi kan se det.

  78. Jag ska först visa hur genusordningen
    kan se ut i praktiken.

  79. Det här är en produktkatalog
    som säljer bandyutrustning.

  80. Katalogen är ganska tjock.

  81. Alla bilder utom en är
    på bandyspelande män.

  82. De är dessutom väldigt duktiga.
    De spelar i landslaget.

  83. Eller så är det på pojkar.

  84. Det finns en idé om att den här
    idrotten främst är till för ett kön.

  85. Det är vad katalogen signalerar och
    vad barn ser när de bläddrar i den.

  86. Samtidigt kan vi se
    den andra principen i genusordningen.

  87. När man ska ange storlekar...
    Ett pyttelitet fel.

  88. När man ska ange storlekar när
    man ska köpa sin målvaktshandske-

  89. -anges den i seniorstorlek,
    juniorstorlek eller pojk.

  90. Det sänder ju en tydlig signal om-

  91. -vem som ska köpa utrustningen
    och vem som ska utöva idrotten.

  92. Vi ser genusordningens isärhållande-

  93. -och hur den slår över
    och blir en manlig norm.

  94. Tillbaka till hur detta har tagit sig
    uttryck i jämställdhetssatsningarna.

  95. Då jämställdhet blir en kvinnofråga
    är det dem man fäst blicken på.

  96. Vi har i grunden en könsuppdelad
    idrott. Det har vi pratat om.

  97. Men man har också gjort
    insatser för tjejer.

  98. Man har gjort särskilda tjejdagar,
    särskilda projekt.

  99. Man delar in flickor i grupper,
    gärna med kvinnliga tränare-

  100. -och gärna med en kvinnlig förebild.

  101. Och gärna också utbildar
    dessa kvinnor eller tjejer.

  102. Det har funnits mentorskaps-
    utbildningar för yngre och äldre.

  103. Och nätverk av olika slag.

  104. Istället för att ta itu
    med genusordningen-

  105. -har man fäst blicken på dem
    som är lite avvikande i systemet.

  106. Vi har haft utbildningar
    som både har handlat om kvinnor-

  107. -och att vara ledare för kvinnor.

  108. Det finns även utbildningsmaterial
    om kvinnor och tjejer.

  109. De är rätt gamla.
    De kom på mitten av 90-talet.

  110. De är ett uttryck för genusordningen.

  111. Jag har oerhört svårt att se-

  112. -att den här typen av material
    skulle handla om "typiskt pojkar".

  113. Eller "Att växa upp
    som idrottskille".

  114. Vi ser att det finns en norm.
    I de andra utbildningsmaterialen-

  115. -har vi redan byggt in kunskap
    om pojkar, om hur de utvecklas-

  116. -vilken typ av träning de behöver
    och hur de fungerar mentalt.

  117. Men man gav ut särskilda böcker
    eller skrev särskilda avsnitt-

  118. -om flickors tonårstid och pubertet.
    Och sen handlar allt annat om pojkar.

  119. Jag tror inte vi har
    sånt material idag-

  120. -men det har ändå på nåt sätt funnits
    med och vi behöver ta med oss det.

  121. För frågan är
    om det här gör skillnad?

  122. Vad kan vi ta med oss från det här?

  123. Så länge vi håller fast
    vid att göra skillnad-

  124. -mellan kvinnor och män
    kommer vi samtidigt att bidra till-

  125. -att ordningen upprätthålls.

  126. Ju mindre vi fäster uppmärksamhet
    på att göra skillnad-

  127. -desto lättare blir det att tala
    om individer istället för kön.

  128. Vi tenderar ju att klumpa ihop
    flickor som om de var lika-

  129. -och pojkar som om de var lika,
    men så är ju inte alls fallet.

  130. Det finns större skillnader
    inom könen än mellan könen.

  131. De tappar vi bort om vi gör
    satsningar på flickor eller pojkar.

  132. Vi kommer inte åt det där.
    Vi har lärt oss en sak här.

  133. När vi har den här genusordningen
    i botten av våra satsningar-

  134. -får vi en
    "tolererande jämställdhetsstrategi".

  135. Det är självklart
    för oss inom idrotten-

  136. -att flickor och pojkar
    ska få idrotta på samma sätt.

  137. Men det blir ändå
    på nåt sätt ett tillägg.

  138. Vi ska ju inte förändra
    den vanliga idrotten.

  139. Vi måste kanske fundera på andra sätt
    att organisera vår verksamhet.

  140. Det ska också locka och inkludera
    andra än flickorna vi har för ögonen.

  141. Det här isärhållandet
    leder också till-

  142. -att vi skapar föreställningar
    som är väldigt könsstereotypa.

  143. Jag ska ge några exempel på det.

  144. Med könsstereotyp uppfattning
    menar vi-

  145. -att individer, grupper av individer
    tillskrivs särskilda egenskaper.

  146. Vi upprepar dem så till den grad
    att de uppfattas som en sanning-

  147. -eller som nåt normalt, naturligt.
    "Du vet, det är typiskt grabbar."

  148. Eller: "Tjejer är inte
    så intresserade av att tävla."

  149. "De är här mest för det sociala."
    "Typiskt, pojkar ska alltid slåss."

  150. Vi vet att det inte gäller
    alla pojkar, men gör det ändå.

  151. Till exempel tillskriver vi
    olika egenskaper-

  152. -som får direkt bäring
    på flickors och pojkars idrottande.

  153. Här är två grattiskort.

  154. På det blå kortet
    till vänster står det:

  155. "Gratulerar till en kille
    som har allt."

  156. "Han är cool, han har charm,
    han är smart, han är stark."

  157. På det rosa står det: "Gratulerar
    till en tjej som har allt."

  158. "Hon är söt, hon är trevlig,
    hon är smart, hon är kul."

  159. Och så här håller vi på
    inom och utanför idrotten.

  160. Till slut blir det så starka mönster
    att de individer som växer upp-

  161. -måste förhålla sig till det här.

  162. Om en tjej jämt får höra
    att hon mest idrottar-

  163. -för det sociala och för kompisar
    så lever hon ju upp till den bilden.

  164. Det finns ingen forskning som visar
    att det är stora skillnader-

  165. -mellan flickors
    och pojkars uppfattning om tävling.

  166. Det är snarare mer lika än olika
    när det gäller just det.

  167. Man vill vara riktig flicka och pojke
    så man förhåller sig till detta.

  168. Ett annat kort som jag fick
    vid nåt tillfälle handlar om-

  169. -att vi tillskriver kvinnor och män
    egenskaper som ledare.

  170. Genom olika ord
    signalerar vi olika saker.

  171. Det här är givetvis menat
    som ett skämt.

  172. Men det skulle inte gå om det inte
    fanns överenskommelser om-

  173. -att det finns skillnader att skämta
    om som vi själva har skapat.

  174. Vad kan vi ta med oss
    av de här könsstereotypa idéerna-

  175. -som vi är benägna
    att hålla fast vid?

  176. När vi normaliserar nåt
    blir det en begränsning.

  177. Det var Sofia inne på.
    Även när det är i positiva ordalag.

  178. Man beskriver inte bara en individ
    eller kategori som något dåligt.

  179. Det gör nåt med personen om man
    ständigt ska leva upp till nåt.

  180. På nåt sätt reducerar vi människor.
    Vi ger dem färre egenskaper-

  181. -kvaliteter eller intressen
    än vad de faktiskt har.

  182. Vi vet genom identitetsforskning
    att det omgivningen talar om för mig-

  183. -blir jag till stor del.

  184. Då tänker vi att vi vill ge mer
    än en begränsad värld.

  185. Ytterligare en sak som har präglat
    jämställdhetssatsningar genom åren.

  186. Det handlar om könsförståelsen.

  187. Så länge vi har en bild av att kön
    primärt handlar om biologi...

  188. Det gör det också. Genusforskare
    menar att det finns skillnader.

  189. Men det är än mer intressant
    med det andra vi gör.

  190. Det som vi skapar socialt och
    kulturellt för det går att påverka.

  191. Det är det vi kan förhålla oss till
    på olika sätt.

  192. Så länge vi ser på kön
    som nånting som är snarare än gör-

  193. -kommer det också påverka vad vi tror
    oss behöva göra och kunna göra.

  194. En faktor som gör att det blir så
    handlar helt enkelt om-

  195. -att kroppen är så central
    i idrotten.

  196. Kroppen ska göra saker
    och värderas.

  197. Till och med rangordnas
    utifrån vad den presterar.

  198. Om det då är till förmån
    för de allra flesta män, inte alla-

  199. -kommer det att ge män
    ett slags normgivande position.

  200. Därför blir det svårt att prata om
    och jobba med jämställdhet.

  201. Många argument handlar om
    sponsring och massmedialt utrymme.

  202. Men om nu män springer fortast
    eller slår bollen hårdast-

  203. -eller gör ett snyggare mål
    eller har fler tekniska kvaliteter-

  204. -borde inte det generera mer pengar
    och massmedialt utrymme?

  205. Det gör den här verksamheten
    lite klurigare att jobba med-

  206. -i jämförelse med till exempel skolan
    där kroppen inte är så central.

  207. Vi tenderar att hålla fast vid köns-
    förståelsen, vilket gör det knepigt.

  208. Den tar vi med oss även när det inte
    handlar om vem som är starkast.

  209. Att vara fysiskt stark och
    ha 30 % mer överkroppsstyrka-

  210. -förklarar ju inte varför kvinnor
    inte kan vara ledare inom idrott-

  211. -i lika hög grad som män. Ändå
    utgör det en del av kompetensen-

  212. -när man diskuterar
    vem som ska vara ledare.

  213. Till höger är en bild på ett gym
    där jag tränade tidigare.

  214. Där könsmärkte man
    till och med vikterna med färger.

  215. Helt obefogat i min värld.

  216. Jag vet inte riktigt
    vad de fyller för funktion.

  217. Viktplatta 1-6 får en rosa färg,
    viktplatta 7-12 får en blå färg.

  218. För att förstärka nån bild av-

  219. -att vi faktiskt är olika starka.
    Kom ihåg det!

  220. Vad kan vi ta med oss från det här
    som har präglat jämställdhetsarbetet?

  221. Det blir svårt
    att motivera en ny ordning-

  222. -så länge vi håller kvar vid idén om
    att det är viktigt med fysisk styrka-

  223. -i alla lägen.

  224. Eftersom det inte går
    att förändra så mycket-

  225. -kanske det inte är det vi ska
    ägna oss så mycket åt att fastställa-

  226. -utan fundera över andra delar
    som vi faktiskt kan göra nåt åt.

  227. Det handlar om hur vi ser
    och värderar de prestationer vi gör.

  228. Vi hävdar att det är spännande-

  229. -att se de yttersta idrotts-
    prestationerna där nån springer fort.

  230. Men idrott finns ju
    i många olika sammanhang.

  231. Vi kanske inte heller av det skälet
    bara ska prata om biologi.

  232. Det här är några saker som har
    präglat jämställdhetsarbetet.

  233. Kanske i vissa avseenden
    försvårat det.

  234. Inte med avsikt,
    syftena är alltid goda.

  235. Med de sista bilderna frågar jag mig
    vad vi skulle ta med oss.

  236. Vad kan vi göra framåt?

  237. Nån här var inne på ledningen.

  238. Det är viktigt
    att de här frågorna är förankrade.

  239. All forskning visar att så länge
    vi inte har en ledning...

  240. Då menar jag ledningen i svensk
    idrott, föreningar, distrikt.

  241. Tar inte ledningen frågan på allvar
    kommer det inte hända så mycket.

  242. Då är vi kvar i det här
    med tjejprojekt och några eldsjälar.

  243. Någon nämnde tomtebloss förut.
    Det brinner ut.

  244. Vi behöver förankra frågan
    och det kräver systematiskt arbete.

  245. Vi måste fortsätta sätta mål
    och ha nån idé om hur vi ska nå dem.

  246. Vi har varit inne på mikro-
    och makrohandlingar.

  247. Vi kan sätta representationsmål,
    men vi måste också fundera på-

  248. -varför vi inte når de där
    representationsmålen överallt.

  249. Inte ens till 2017
    om inget under sker.

  250. Vi bör fundera på vad det är
    som omgärdar den här strukturen.

  251. Vi har jobbat med en metod
    inom svensk idrott under en period.

  252. Även inom svensk politik och det
    handlar om jämställdhetsintegrering.

  253. Den har också brister, men man
    måste ändå fortsätta jobba med-

  254. -att trycka in frågan
    i ordinarie verksamhet.

  255. När man jobbar med utvecklings-
    och förändringsarbete längre fram.

  256. När vi jobbar med "Strategi 2025"
    för att vara intern.

  257. Vi måste fundera på
    vilken plats frågan har.

  258. Hur ser vi till att det här blir en
    aspekt när vi diskuterar utveckling?

  259. Vi behöver heller inte vara
    så himla...

  260. ...jagade av att bara prata
    om jämställdhet som kvantitet.

  261. Vi måste prata om kvalitet,
    allt det som handlar om normer-

  262. -och vilka värderingar
    som finns i idrotten.

  263. Var det nu så problematiskt
    med särskilda kvinnosatsningar-

  264. -som enkönade grupper
    och kvinnliga ledare för tjejer?

  265. Vi kan fortsätta med den typen
    av särskilda satsningar.

  266. Men parallellt måste vi jobba
    med orsakerna till ojämställdheten.

  267. Vi måste titta på kultur, normer
    och ledning.

  268. Mattis och jag delar slutsatsen om-

  269. -att vi måste jobba
    med normkritisk ansats.

  270. Vi behöver inte bara titta på vad
    som är knepigt med tonårsflickor-

  271. -som bara vill sluta med idrott eller
    kvinnor som inte vill bli ledare-

  272. -och allt sånt vi säger
    om våra utövare och ledare.

  273. Vi måste titta på varför de inte
    vill vara kvar i svensk idrott.

  274. Varför slutar de i tonåren?
    Vad är inte tillräckligt attraktivt?

  275. Varför har vi inte kvinnliga ledare?

  276. Eller snarare,
    varför vill män bli ledare?

  277. Vilka faktorer möjliggör deras
    ledarskap och som inte når kvinnor?

  278. Att jobba med normkritiskt perspektiv
    och flytta blicken-

  279. -så det inte blir kvinnoprojekt-

  280. -till att fundera på varför det
    har blivit så här. Det är viktigt.

  281. Så där ska det vara.

  282. Vi måste fortsätta prata
    om jämställdhet.

  283. Vi fortsätter ansatsen att kön
    är viktigt. Kön är en viktig...

  284. ...social kategori,
    en variabel om man så vill.

  285. Men vi gör det lite enkelt för oss-

  286. -om vi inte förstår att det finns
    skillnader inom gruppen kön.

  287. Som man har man inte per automatik
    tillgång till svensk idrott.

  288. Alla män passar inte in
    i en lagidrott.

  289. Det visade Sofia idag.

  290. Vi behöver ha de där delarna med oss.

  291. Intersektionalitet handlar om
    att vi ser att kön sammaflätas-

  292. -med ett gäng andra perspektiv
    som påverkar mitt handlingsutrymme-

  293. -i idrott
    och andra delar i samhället.

  294. Kön behöver finnas med.

  295. Ställer vi kloka och smarta frågor
    ur ett jämställdhetsperspektiv-

  296. -kommer vi även åt andra aspekter.

  297. Om vi funderar på vad vi kan göra för
    att inkludera flickor och kvinnor-

  298. -kommer vi förhoppningsvis ha
    så pass god blick att vi ser:

  299. "Den här organisationen
    eller den här träningsformen"-

  300. -"kanske inte är attraktiv
    för alla pojkar heller."

  301. Jag tror det är ett viktigt grepp.

  302. Jag slutar där i tid. Tack.

  303. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Idrottens satsningar på jämställdhet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet, berättar hur satsningar på jämställdhet inom idrott historiskt sett bara befäst könsordningen och cementerat idén om skillnaderna mellan kvinnor och män. Jenny Svender vill se en dubbel strategi i framtiden: dels måste idrottsrörelsen fortsätta att uppmärksamma marginaliserade grupper, dels måste de normer som har gjort dessa grupper marginaliserade uppmärksammas och förändras. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Idrott, Idrott och samhälle, Idrottssociologi, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - I samma division?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Idrottare i offentlighetens ljus

Sportjournalisten Anja Gatu menar att det sker en dubbel bestraffning av idrottskvinnor. Å ena sidan förväntas kvinnorna framstå som kvinnliga, å andra sidan kan de tvärtom tvingas försvara sig om de bryr sig för mycket om sitt utseende. Anja Gatu ger en inblick i hur kvinnliga idrottare bevakas i medierna. Hon exemplifierar bland annat med hur löparen Caster Semenya förödmjukades då hon inte levde upp till bilden av hur en kvinna förväntades se ut. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Fotbollen och manligheten

Sofia B Karlsson skulle hjälpa AIK:s fotbollslag att skapa en trygg miljö där alla är välkomna. Men när de manliga traditionerna och normerna utmanades mötte hon hat och hot. Här berättar hon om den manlighetskultur som råder, om arbetet mot homofobi, transfobi, sexism och rasism inom AIK och om det motstånd hon mötte. Hon ger fem tips för dem som vill öka mångfalden inom en idrottsförening. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Mot jämställd idrott

Idrotts- och genusforskaren Matthis Kempe-Bergman har skrivit en doktorsavhandling om jämställd idrott och gjort djupintervjuer med manliga idrottsledare. Här ger han en översyn över vad jämställdhet inom idrotten kan betyda och hur det uppfattas, något som skiljer sig från idrott till idrott och från ledare till ledare. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Idrottens satsningar på jämställdhet

Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet, berättar hur satsningar på jämställdhet inom idrott historiskt sett bara befäst könsordningen och cementerat idén om skillnaderna mellan kvinnor och män. Jenny Svender vill se en dubbel strategi i framtiden: dels måste idrottsrörelsen fortsätta att uppmärksamma marginaliserade grupper, dels måste de normer som har gjort dessa grupper marginaliserade uppmärksammas och förändras. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Gå mot strömmen men ändå komma fram

Maria Rooth har haft en lysande karriär som ishockeyspelare med OS-medaljer och blivit invald i internationella hockeyns Hall of fame. Här berättar hon om sin kärlek till sporten och hur det var att ständigt vara ensam tjej bland killar. Idag driver hon hockeyskola för tjejer och möter fortfarande motstånd mot tjejhockeyn i form av dåliga istider och det hon kallar "alibiverksamhet", alltså klubbar som har verksamhet för tjejer men lägger alla väsentliga resurser på killarna. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Jämställdhet i idrottens vardag

Panelsamtal om vilka insatser det går att göra på olika nivåer för en mer jämställd och inkluderande idrott. Vad kan Riksidrottsförbundet, idrottsförbunden och föreningarna göra? Och vad kan enskilda individer göra? Medverkande: Matthis Kempe-Bergman, idrotts- och genusforskare, Maria Rooth, ishockeytränare och tidigare landslagsspelare, Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet och Cecilia Gyllenberg Bergfast (MP), ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Linköpings kommun. Moderator: Åsa-Karin Engstrand. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - I samma division?

Idrottare i offentlighetens ljus

Sportjournalisten Anja Gatu menar att det sker en dubbel bestraffning av idrottskvinnor. Å ena sidan förväntas kvinnorna framstå som kvinnliga, å andra sidan kan de tvärtom tvingas försvara sig om de bryr sig för mycket om sitt utseende. Anja Gatu ger en inblick i hur kvinnliga idrottare bevakas i medierna. Hon exemplifierar bland annat med hur löparen Caster Semenya förödmjukades då hon inte levde upp till bilden av hur en kvinna förväntades se ut. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?