Titta

UR Samtiden - I samma division?

UR Samtiden - I samma division?

Om UR Samtiden - I samma division?

Ett seminarium om vilka villkor som gäller för idrottande flickor och kvinnor. Vad innebär ett jämställt idrottande, och hur når vi dit? Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - I samma division? : Jämställdhet i idrottens vardagDela
  1. Nu ska vi köra igång
    en paneldiskussion.

  2. Förutom Matthis, Maria och Jenny-

  3. -är Cecilia Gyllenberg Bergfasth
    från Miljöpartiet här.

  4. Du är ordförande i Kultur-
    och fritidsnämnden i Linköping.

  5. Du har inte fått hålla nåt anförande,
    så du kan få berätta om-

  6. -hur Linköpings kommun arbetar med
    jämställdhetsfrågor inom idrott.

  7. Jag kan berätta om ett projekt inom
    idrottsområdet som startade 2013.

  8. Det heter
    "Winning Ground fotbollsfestival"-

  9. -och startades i samband
    med fotbolls-EM-

  10. -som Linköpings arena byggdes för.

  11. Den här fotbollsfestivalen
    riktar sig till tjejer, 10-12 år.

  12. Man räknar inga poäng,
    så det är ingen tävling.

  13. Varje lag får spela en...finalmatch-

  14. -på Linköpings arena, som spelas in
    och läggs upp på YouTube.

  15. Vi vill skapa känslan
    av ett mästerskap.

  16. Det ska vara roligt att spela
    fotboll, det är huvudtanken.

  17. Festivalhelgen avslutas med att man
    får titta när Linköpings FC spelar-

  18. -en mästerskapsmatch.

  19. Nu senast blev det cupfinalen
    mot Rosengård.

  20. Det är ett av projekten vi har haft.

  21. Vi vill jobba åt
    det normkritiska hållet.

  22. Därför har vi tagit fram
    Breddmiljonen.

  23. En satsning som idrottsföreningarna
    i Linköping jobbar mot.

  24. Man lämnar in ett handlingsprogram.

  25. Framför allt vill vi höra
    hur man ska nå funktionsnedsatta-

  26. -hbtq-personer, nyanlända-

  27. -och hur man ska hitta en väg att nå
    dem som slutar i tidig ålder.

  28. Det startade vi med förra året,
    och har nu även utbildningsinsatser-

  29. -för våra föreningar.

  30. Det är lite kort om vad vi gör.

  31. Ni har ombetts tänka på nån viktig
    aspekt som ni vill lyfta.

  32. Matthis, vad är den viktigaste frågan
    vi borde fokusera på i dag-

  33. -nu när vi har gått igenom så mycket?

  34. Vi skulle tänka kring hur föreningar
    ska jobba med jämställdhet.

  35. Vad som... Precis.

  36. Vad gör man som förening om man är
    intresserad av de här frågorna?

  37. Det har jag tänkt lite kring,
    och skrivit om.

  38. Ett första steg för en förening,
    ett förbund eller en verksamhet-

  39. -är ju att föreningen eller förbundet
    gör ett slags översyn-

  40. -av verksamheten och tittar igenom-

  41. -vilka jämställdhetsproblemen är
    i verksamheten i fråga.

  42. Det är ett slags första steg.

  43. Det var så jag förstod att vi
    skulle tänka kring det här samtalet.

  44. Och att det är viktigt
    att tänka kring-

  45. -vilka frågor man vill arbeta med-

  46. -i den verksamhet man är aktiv i-

  47. -och försöka tänka brett.

  48. Även kring andra aspekter än kön.

  49. Att man tänker kring etnicitet,
    funktionshinder, klass, sexualitet.

  50. Att det finns en bredare syn
    i början-

  51. -när man börjar tänka kring det här.

  52. Så skulle jag vilja säga först.

  53. Jenny, har du tänkt i liknande banor?

  54. Vi pratar om att bredda begreppen.
    Är detta möjligt?

  55. -Ska jag svara på om det är möjligt?
    -Du får säga vad du vill.

  56. Men du var inne lite på det
    i ditt föredrag.

  57. Det jag tänker hänger delvis ihop
    med det Matthis säger.

  58. Jag skulle vilja att
    jämställdhetsfrågan går-

  59. -från att bli en isolerad fråga
    som vi jobbar med-

  60. -och på många ställen rent
    förtjänstfullt-

  61. -till att bli en aspekt
    av annat utvecklingsarbete.

  62. När man ska förändra verksamheten-

  63. -och man har gjort en genomlysning
    av sin förening-

  64. -och diskuterat hur man kan bli fler,
    vilket är en återkommande fråga-

  65. -kunde den här aspekten finnas med
    som en del.

  66. Som ett sätt att komma åt
    kvalitetsaspekten.

  67. Man kan ställa sig nya frågor.

  68. Vilka faktorer kan vara hindrande?

  69. Vilka begränsningar finns
    i verksamheten?

  70. Hur marknadsför vi vår förening?
    Vilka får synas och höras?

  71. Om jämställdhetsfrågan kom in där
    skulle vi nå långt-

  72. -snarare än att det blir enskilda
    jämställdhetsprojekt.

  73. Så bind ihop jämställdhetsfrågan
    med annat utvecklingsarbete.

  74. Ett kort komplement till mitt inlägg,
    för att hänga på dig.

  75. Problemformuleringsfasen är viktig.

  76. När man ska resonera kring
    vad som är problemet i verksamheten-

  77. -och vad man vill jobba med.

  78. Det är en viktig fas.

  79. Hur formuleras ett problem,
    vad ska det problemet handla om-

  80. -och vilka får vara med
    och formulera det?

  81. För att det ska bli ett bra arbete
    måste det finnas en förankring-

  82. -där det finns en legitimitet
    för det arbete som görs.

  83. Problemet måste anses legitimt
    och engagerande i verksamheten.

  84. Maria, vad har du funderat på?

  85. Reflektioner kring hur man kan se
    på de här frågorna.

  86. Jag har tänkt på hur föreningar
    vill profilera sig utåt.

  87. Man ser ofta såna affischer
    som nån hade i sin presentation.

  88. I en ishall är det sällan man ser
    en bild på en hockeyspelande tjej.

  89. Det behöver inte vara så stereotypt.

  90. Om man funderar på hur man vill
    förändra sin förening-

  91. -och man vill ha in olika människor-

  92. -är det viktigt att få alla
    att känna sig sedda.

  93. Att man inte fortsätter
    i gamla banor.

  94. Förändring är oftast till godo
    i slutändan.

  95. Hur jobbar Riksidrottsförbundet
    med detta?

  96. Som konsument av idrott...

  97. Jag pratar om mig själv
    som betraktare.

  98. När jag går på matcher,
    eller läser på hemsidor-

  99. -kan representationen brista.

  100. Klubben kanske inte lyfter fram
    att de har en damhockeyverksamhet.

  101. Det är herrhockeyn som prioriteras.

  102. På Svenska Fotbollförbundets hemsida
    kommer damerna väldigt långt ner-

  103. -när man jämför olika serier och så.

  104. Jobbar ni nånting så med förbunden,
    när det gäller att synliggöra?

  105. Varje förbund äger
    sin egen verksamhet-

  106. -så vi kan inte gå in och styra,
    även om vi blir sugna.

  107. Men man kan höja kunskapsnivån
    kring just den här delen.

  108. Om man inte vet att det spelar roll
    vem som symboliserar verksamheten-

  109. -vem som får vara bilden
    som företräder föreningen-

  110. -kanske man underskattar den delen.

  111. På en av mina bilder
    här på slutet påtalade jag-

  112. -att vid en förändring
    behöver en ledning vara med.

  113. De som får tala om vad som ska synas
    och hur verksamheten ska beskrivas.

  114. Då behövs den här kunskapsaspekten.

  115. Då måste man hitta ytor och utrymmen
    för att skapa kunskapshöjningen.

  116. Riksidrottsförbundet, tillsammans med
    SISU idrottsutbildarna-

  117. -ska erbjuda kunskapspaket
    om de här frågorna.

  118. För olika målgrupper,
    inte minst specialidrottsförbunden.

  119. Då är det här ett konkret exempel på
    att försöka poängtera-

  120. -att bara genom att analysera sina
    broschyrer, affischer, hemsidor-

  121. -och alla de exponeringsvis
    som finns, kan man göra skillnad.

  122. Det är ett tydligt, lättarbetat
    exempel.

  123. Det finns redan framtagna metoder
    som förbund kan använda.

  124. Inte minst 4R-metoden-

  125. -som går ut på att man tittar
    på en hemsida-

  126. -hur många kvinnor som syns på bild,
    och hur många män.

  127. Hur ofta benämns kvinnor eller mäns
    idrottande?

  128. De verktygen finns,
    men de måste användas.

  129. Vad jag kan känna
    om jämställdhetsarbete i allmänhet-

  130. -är att många som redan är
    intresserade söker mer information-

  131. -medan vi även vill nå dem
    som inte är intresserade.

  132. Det känner jag är ett sånt dilemma.

  133. Du pratar om verktyg,
    utbildningar, tips.

  134. Men det kanske är de intresserade
    som lyssnar. Hur kommer vi åt resten?

  135. Ur mitt kommunperspektiv
    är det en viktig fråga.

  136. Vi vill att alla ska få tillgång
    till idrott.

  137. I dag sker inte det.

  138. Därför har vi startat Breddmiljonen.

  139. Det är också där
    vi behöver fortsätta arbeta.

  140. Ibland skulle jag önska
    att RF och andra-

  141. -vågade vara lite mer framåt
    och ifrågasätta saker som-

  142. -vad den viktigaste uppdelningen
    inom idrotten är.

  143. Det kanske är mellan dem som vill
    satsa och dem som vill motionera.

  144. Det kanske är
    den viktigaste uppdelningen.

  145. -Vad menar du med uppdelning?
    -Man delas upp i exempelvis träning.

  146. Reflektioner?

  147. Det där är vad jag började
    med att säga.

  148. Spännande utvecklingsarbeten
    som vi vill göra.

  149. Flera av våra specialidrottsförbund
    gör den resan nu.

  150. Man funderar på hur man ska driva
    sin barn- och ungdomsidrott.

  151. Man ska kartlägga den
    och sen bestämma hur man ska göra.

  152. Det är ett typexempel på när vi inte
    ska särskilja jämställdhetsfrågan-

  153. -från generella frågor.

  154. Hur borde tävlingsformer se ut?
    Ska vi ha seriespel?

  155. Kan vi spela bordtennis på
    ett annat sätt? Vad vill ungar ha?

  156. Jämställdhetsfrågan
    ska finnas med där.

  157. Det kanske visar sig att flickor
    inte slutar för att de är flickor-

  158. -utan att vi har dåliga metoder
    för att nå olika grupper.

  159. Man kanske når flickor
    med olika härkomster-

  160. -och pojkar som inte vill spela
    elittennis när de blir stora.

  161. Man måste ta ett förändringsarbete
    man ändå gör, och lägga på det här.

  162. Jag tror på det.

  163. Fler reflektioner?

  164. Vi har pratat mycket i dag
    om normkritik.

  165. Att vi ska arbeta mer normkritiskt
    i jämställdhetsfrågor.

  166. Jag vill specificera
    och konkretisera det lite mer-

  167. -och se vad det skulle kunna innebära
    i praktiken.

  168. Inom vissa vintersporter satsar man
    mer på mixlag och mixtävlingar.

  169. Det kanske går att uppfinna
    nya grenar och tävlingsformer.

  170. Jag är intresserad av att
    konkretisera det lite.

  171. Det kanske Jenny vill svara på.

  172. Vad ska jag konkretisera?

  173. Du var inne på det
    i din presentation.

  174. Vad normkritiskt jämställdhetsarbete
    kan innebära i praktiken.

  175. Du sa att man ska ställa nya frågor
    om ledarskap, till exempel.

  176. Det är verkligen ett modeord,
    normkritik.

  177. Det är viktigt att försöka
    specificera.

  178. Man kan tänka att idrott kan utövas
    på olika sätt.

  179. Får jag ställa en parentesfråga?

  180. Det händer att kvinnor
    spelar hockey med killar.

  181. Men det sker, vad jag vet,
    väldigt sällan inom fotbollen.

  182. Hur kommer det sig att det förekommer
    inom hockeyn? Det är ju normbrytande.

  183. Det är väl antagligen såna tillfällen
    när det är få tjejer där.

  184. När det inte finns nåt annat val.

  185. Jag vet inte.

  186. Hockeyn är en väldigt
    mansdominerad idrott kulturellt.

  187. Sen har tjejerna lyckats kriga sig in
    och fått behålla sin plats-

  188. -för om man kan tävla får man spela
    med det andra könet.

  189. Det har väl hållit i sig-

  190. -för att det inte har funnits
    nåt damlag.

  191. Då har de fått tävla med killarna
    och man har tillåtit dem att spela.

  192. Vi har ett exempel i en spelare
    från Kanada-

  193. -som spelade med ett herrlag
    i division 2, Jennifer Wakefield.

  194. Hon fick lov att spela med killarna-

  195. -för att behålla sin VM-plats
    i Kanadas landslag.

  196. Det säger nånting om deras syn på
    kvaliteten på svensk damhockey.

  197. Det var en liten reflektion
    vid sidan av.

  198. Men det är nåt normbrytande
    på seniornivå-

  199. -som jag inte känner igen
    inom fotbollen.

  200. Jag kan vara lite mer konkret
    gällande normkritiken.

  201. Det Sofia B. Karlsson pratade om-

  202. -är ett bra exempel på
    hur man kan arbeta normkritiskt.

  203. Man bör i den egna organisationen,
    diskutera jargong, beteende-

  204. -vilka som är välkomna, om man
    skrattar åt nån grupp i samhället.

  205. Att hålla den typen av frågor aktiva
    och jobba så.

  206. Det brukar ge väldigt bra resultat-

  207. -för man börjar fundera på
    hur man bemöter andra människor.

  208. När varje person börjar tänka så
    har man ett förhållningssätt-

  209. -som fungerar i alla lägen
    i samhället.

  210. Just normkritik är väl det
    förhållningssätt, eller arbetssätt-

  211. -som det finns mycket material kring,
    även idrottsspecifikt.

  212. Det finns korta filmer
    som visar hur man ställer nya frågor.

  213. En bok från SISU idrottsböcker
    har ett kapitel om normkritik.

  214. Hur det kan se ut i omklädningsrum,
    i styrelserum, på hemsidor.

  215. Men det är ett arbetssätt
    som man måste öva in.

  216. Annars gör vi
    som vi alltid har gjort.

  217. Att orka bråka lite med det,
    och uppmärksamma sina kollegor på-

  218. -varför vi kommenterar flickors
    utövande på ett visst sätt-

  219. -eller säger: "Bra jobbat, tjejer."
    Måste vi könsbestämma alla jämt?

  220. På just det området finns det
    en del material-

  221. -som man kan ta hem.

  222. Ofta när man pratar om normkritik-

  223. -tror alla att det är så många normer
    som ska ifrågasättas.

  224. Men många normer kan vara bra.

  225. Det handlar om vilka normer vi
    bestämmer oss för att förändra.

  226. Det har med problemformuleringen
    att göra.

  227. Vilka förändringsstrategier
    vi väljer.

  228. Vi håller fast vid normer en stund.

  229. Vad är en problematisk norm?

  230. Om ni får säga nån som ni känner
    är mest problematisk.

  231. Finns det nån norm man kan sätta
    fingret på, eller är det svårt?

  232. Om vi kommer åt problematiska
    och stereotypa könsnormer-

  233. -knäcker vi en del.

  234. Speciellt inom idrotten är det så
    tajt sammankopplat med heteronormen.

  235. Om vi börjar där kommer vi nog åt
    ras- och etnicitetsdiskrimineringen.

  236. Det är svårt att hålla isär dem-

  237. -men om man knäcker koden att börja
    tala om verksamheten-

  238. -och flytta blicken
    från de speciella grupperna...

  239. "Tjejer är annorlunda, och vi ska
    inte tala om dem med annan härkomst!"

  240. Bara man funderar på
    vad det är för idrott man erbjuder-

  241. -vem den är tillgänglig för, vilka
    hinder eller möjligheter det finns-

  242. -kommer vi nog åt en del.

  243. Jag skulle börja med stereotypa
    könsnormer och heteronormer.

  244. Men så är jag ju genusforskare också.

  245. Nån annan reflektion kring normer?

  246. Det är intressant att tänka
    kring genusnormer.

  247. Men jag tycker att det
    är spännande att fokusera på-

  248. -uppdelningen mellan män och kvinnor
    i mer formella strukturer.

  249. Hur man tävlar i olika idrotter.

  250. Som utförsåkning.
    Vilka backar och banor åker man?

  251. Distanser i vintersport
    eller löpning.

  252. Distanserna skiljer sig åt.

  253. Män och kvinnor spelar
    olika golfbanor på olika tourer.

  254. Vad får det för konsekvenser
    av olika system av praktiker?

  255. Det är också normer.

  256. Vad skapar det för manliga
    och kvinnliga idrottare?

  257. Olika regelverk
    och olika måttstockar.

  258. I det här sammanhanget utesluter vi
    ganska effektivt-

  259. -de personer som varken definierar
    sig som män eller kvinnor.

  260. De kan inte idrotta bland varken män
    eller kvinnor.

  261. Det är en problematik i sig.

  262. Just den gruppen av individer-

  263. -skulle man komma åt om man pratar
    om köns- och heteronormer.

  264. Det är det som utmanas där, dem vi
    inte kan eller vill kategorisera.

  265. Vi har fångat upp och fått det här
    som frågor till oss.

  266. Vi kanske inte har varit handfallna,
    men väl ovana vid det.

  267. Och där händer det spännande saker.

  268. När en förening ringer: "Nån som var
    en pojke vill tävla i friidrott"-

  269. -"men han vill se sig som en flicka.
    Hur sorterar vi in honom, henne?"

  270. Det ställer mycket på ända
    som vi har haft som självklarheter.

  271. Då vill jag återvända till-

  272. -att när vi ser över hur barn- och
    ungdomsidrotten ska utformas-

  273. -blir det en ingång.

  274. Hur skapar man, eller upplöser,
    vissa regler som har varit givna-

  275. -sen 1900 kallt,
    till att ske på nåt annat sätt?

  276. Där könsdelning inte är det som ska
    påtala hur organiseringen ska se ut.

  277. Just den kategorin ställer nya,
    nyttiga frågor till idrotten.

  278. Det finns en paradox här, för kön är
    så centralt inom idrotten.

  279. Vad händer om vi på sikt
    luckrar upp detta?

  280. Kan vi ha idrott som vi ser den i
    dag? Är det över huvud taget möjligt?

  281. Nu tänker jag på väldigt lång sikt.

  282. Min dotter säger: "Om du tänker
    att kön är en social konstruktion"-

  283. -"kan du inte titta på damfotboll,
    för det kan inte finnas som fenomen."

  284. "För då har vi bestämt
    att det finns nåt som är damidrott."

  285. Idrotten är ingen naturlag.

  286. Det är ett kulturellt fenomen som
    många vill utöva eller titta på.

  287. En betydande del av samhället
    som ser ut som vi vill ha den.

  288. Om vi vill ha en annan idrott
    som matchar ett modernt samhälle-

  289. -kommer vi att forma den.

  290. Idrotten ser inte likadan ut
    tillbaka i historien.

  291. Det är varken förklaring eller ursäkt
    för hur den ska formuleras framöver.

  292. Vi har nog en annan idrott om hundra
    år än för hundra år sen och i dag.

  293. -Det är väl spännande?
    -Ja, det verkar rimligt.

  294. Beroende på vilka normer
    som ligger fast och hänger kvar.

  295. Vad kan olika organisationer
    och institutioner göra?

  296. Vi har olika roller.

  297. Universitetet kan forska om detta.

  298. Vi kan arrangera såna här evenemang
    för att lyfta frågor.

  299. RF har sin roll,
    och du har startat en hockeyskola.

  300. Vad kan politiken i stort göra?

  301. Vad kan politiken göra på nationell
    nivå, och kanske internationell?

  302. Finns det möjligheter här
    som inte har utnyttjats?

  303. Det tror jag absolut. Nu tänker jag
    inte jättemycket på så höga nivåer.

  304. Men jag ser ändå att vi
    borde samarbeta närmare-

  305. -med Riksidrottsförbundet,
    och fundera på vad vi kan göra där.

  306. Jag skulle gärna se att en sån här
    diskussion skedde internationellt.

  307. Vi behöver diskutera
    med andra länder.

  308. Vi kan inte hålla på i vår lilla pöl.
    Så det är viktigt.

  309. Det jag kan påverka
    på kommunnivå är...

  310. Jag har också spelat hockey en gång
    i tiden-

  311. -så jag har upplevt de sena tiderna
    och morgontiderna på helger.

  312. Det ser inte annorlunda ut i dag,
    och det är mest förvånande.

  313. Det jag och min nämnd har satt igång-

  314. -är ett arbete med att riva upp
    lokalbokningsreglerna.

  315. Och likadant med bidragsreglerna.

  316. Så att de grupper som missgynnas
    i dag får samma villkor som de andra.

  317. Riksidrottsförbundet
    äger ju inte idrotten.

  318. Svensk idrott måste välja sin väg
    tillsammans.

  319. Det gör vi ytterst på vår stämma
    vartannat år.

  320. Nästa år ska vi läsa av målsättningen
    man satte 2011-

  321. -kring just jämställdhet.

  322. Riksidrottsförbundet ska naturligtvis
    ta fram underlag-

  323. -för att kunna svara på
    hur det ser ut.

  324. Det är en av de vanligaste frågorna
    jag får.

  325. Dels inifrån rörelsen,
    men framför allt från media.

  326. Följdfrågorna är: Varför ser det ut
    så här? Vad gör RF?

  327. Svensk idrott måste tillsammans
    bestämma sig.

  328. Det var nära 2005-

  329. -att jämställdhetsplanen
    i sin första tappning sa-

  330. -att idrottsrörelsen skall, till
    2011, uppnå ett antal olika saker.

  331. I första versionen stod det "skall".

  332. Sen ändrades det till "bör".

  333. En av de saker vi måste göra är
    att gå från "bör" till "skall".

  334. Om det står "skall" är det dels
    ett mer tydligt ställningstagande-

  335. -och det förpliktigar
    uppföljningsarbetet.

  336. "Hur går det med frågan som vi
    'skall' göra?"

  337. Precis som man har tagit anvisningar
    eller annat.

  338. Men det kan inte RF själv bestämma.

  339. Där krävs det ett annat mod
    och en annan bestämdhet.

  340. Vi kan peppa i vardagen till det,
    men det krävs en bestämdhet.

  341. Vad säger du, Maria?

  342. Jag berättade i min presentation om-

  343. -där man har lagstadgat om det här.
    Det gör att alla måste följa det.

  344. Har man "bör" istället är det lätt
    att förbise det.

  345. Så det måste komma högt uppifrån.

  346. Att följa nåt nytt
    för att skapa nåt nytt och bättre.

  347. Att inte kunna gå
    i de gamla hjulspåren.

  348. Det är nog en ganska bra grej.

  349. Om kommunala pengar
    går till en förening-

  350. -ska man ha en ambition att skapa
    nåt, i det här fallet för båda könen.

  351. Många hockeyföreningar kör
    i gamla hjulspår och säger-

  352. -att tjejer inte är intresserade.
    Men man söker inte aktivt dem.

  353. Det som alltid har varit är bekvämt.

  354. Men om det kommer ett direktiv
    måste nåt hända.

  355. Hur skulle ledarna som du intervjuade
    reagera-

  356. -på en sån uppifrånstyrd sak?
    Det blir väldigt spekulativt.

  357. -Det är en bra fråga.
    -De definierade jämställdhet olika.

  358. Jag tror på,
    och det får ni reagera på-

  359. -att det gäller att ge
    specialidrottsförbund och idrotter-

  360. -resurser att jobba
    utifrån sina förutsättningar.

  361. Idrott ser olika ut i olika miljöer-

  362. -och också i relation
    till könsmönster och genusordningar.

  363. Det är en sån reflektion som jag gör-

  364. -och kanske inte tänkte så mycket på
    när jag började för ett antal år sen.

  365. Normerna ser olika ut
    i olika idrottssammanhang.

  366. Även om det finns likheter, förstås.

  367. Vi pratar mycket om organisationer,
    vad vi har gjort, politikens roll.

  368. Men vad kan man
    som enskild individ göra?

  369. Det kan också vara
    utanför sitt yrkesliv.

  370. Vill ni skicka med nåt till dem
    som tittar?

  371. Vad kan man göra själv om man inte är
    engagerad i de här frågorna?

  372. En vanlig Svensson, så att säga.

  373. Jag är också idrottsledare ideellt
    på min fritid sen många år.

  374. Jag försöker göra mikrohandlingar,
    som Sofia Karlsson kallade det.

  375. Tänka på att inte återskapa
    könsstereotypa mönster.

  376. Om jag är tränare för flickor,
    som jag oftast har varit-

  377. -ser jag till att inte benämna dem:

  378. "Ja ja, ni är typiskt tjejer."

  379. Eller uppmärksamma utseende.

  380. Jag försöker se till att
    i nån mening komplettera-

  381. -andra signaler som de får
    från övriga samhället.

  382. Jag uppmanar till
    att vara fysiskt stark.

  383. Ger återkoppling som handlar om
    prestationer.

  384. Inte hur de ser ut
    eller om de har klippt sig.

  385. Jag försöker i varje handling se dem
    som barn och som idrottare.

  386. Det kan tyckas puttenuttigt,
    eller litet-

  387. -men om de får lära sig
    att det är bra med muskler-

  388. -och viktigt med styrka och snabbhet,
    ger man dem en större repertoar.

  389. Det andra om hur en flicka ska vara
    fångar de upp nån annanstans.

  390. Men jag försöker i handling vara
    genusmedveten som idrottsledare.

  391. Reflektioner?

  392. Jag kan bara hålla med.

  393. Det är de små handlingarna där vi
    sprider vidare-

  394. -att inte fokusera på utseende,
    utan på prestation.

  395. Vem man är som människa.

  396. Det kan vi göra i möte
    med andra människor.

  397. Tror ni att det lönar sig att skriva
    irriterade insändare till media-

  398. -och säga att nu får ni faktiskt
    bevaka lite mer jämställt?

  399. Vad taskigt att ge er den frågan,
    men man kan fundera på-

  400. -vilka strategier som kan fungera.

  401. All typ av reaktion...

  402. Använd de resurser du har
    för att göra skillnad.

  403. Vi har alla olika förutsättningar.

  404. Det kan vara en lika bra sak
    som nåt annat att göra.

  405. Jag tycker att det är spännande
    att titta på idrott-

  406. -och försöka utmana min blick lite.

  407. Det är mycket som vi tar för givet,
    som inte är så givet.

  408. Som Jenny sa, vi har gjort idrotten
    själva och kan förnya den.

  409. "Mästarnas mästare"
    är ett intressant program.

  410. Jag har inte sett på länge,
    men där görs idrott på andra sätt.

  411. På lite mer könsöverskridande
    och alternativa sätt.

  412. Då blir det också lite resultat där-

  413. -som vi kanske inte hade väntat oss.

  414. Då måste jag säga att det var en
    kvinnlig före detta ishockeyspelare-

  415. -som blev mästarnas mästare
    förra året.

  416. Har ni nåt ni vill tillägga?

  417. Fast jag har problematiserat
    en massa grejer vill jag säga-

  418. -att det även om erfarenheter
    och forskning visar-

  419. -att det finns smartare sätt att
    jobba med jämställdhet-

  420. -och saker som kanske mer effektfullt
    gör skillnad-

  421. -är ändå det viktiga
    att vi gör nånting.

  422. Om jag inte lyckas vara genusmedveten
    på varje träning-

  423. -eller om en förtroendevald
    fattar ett mindre genusklokt beslut-

  424. -gör det ändå skillnad
    om man försöker ofta.

  425. En metod kan vara rätt
    för ett förbund nu-

  426. -och nån annan tid
    kan det vara nåt annat.

  427. Släpp inte taget om frågan,
    utan gör nåt.

  428. Jättebra. Det får nog avsluta
    den här paneldiskussionen-

  429. -och den här dagen.
    Tack för att ni kom.

  430. Vi hoppas på att det går framåt,
    och det tror vi att det gör. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jämställdhet i idrottens vardag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om vilka insatser det går att göra på olika nivåer för en mer jämställd och inkluderande idrott. Vad kan Riksidrottsförbundet, idrottsförbunden och föreningarna göra? Och vad kan enskilda individer göra? Medverkande: Matthis Kempe-Bergman, idrotts- och genusforskare, Maria Rooth, ishockeytränare och tidigare landslagsspelare, Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet och Cecilia Gyllenberg Bergfast (MP), ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Linköpings kommun. Moderator: Åsa-Karin Engstrand. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Sport och idrott, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Idrott, Idrott och samhälle, Idrottssociologi, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - I samma division?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Idrottare i offentlighetens ljus

Sportjournalisten Anja Gatu menar att det sker en dubbel bestraffning av idrottskvinnor. Å ena sidan förväntas kvinnorna framstå som kvinnliga, å andra sidan kan de tvärtom tvingas försvara sig om de bryr sig för mycket om sitt utseende. Anja Gatu ger en inblick i hur kvinnliga idrottare bevakas i medierna. Hon exemplifierar bland annat med hur löparen Caster Semenya förödmjukades då hon inte levde upp till bilden av hur en kvinna förväntades se ut. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Fotbollen och manligheten

Sofia B Karlsson skulle hjälpa AIK:s fotbollslag att skapa en trygg miljö där alla är välkomna. Men när de manliga traditionerna och normerna utmanades mötte hon hat och hot. Här berättar hon om den manlighetskultur som råder, om arbetet mot homofobi, transfobi, sexism och rasism inom AIK och om det motstånd hon mötte. Hon ger fem tips för dem som vill öka mångfalden inom en idrottsförening. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Mot jämställd idrott

Idrotts- och genusforskaren Matthis Kempe-Bergman har skrivit en doktorsavhandling om jämställd idrott och gjort djupintervjuer med manliga idrottsledare. Här ger han en översyn över vad jämställdhet inom idrotten kan betyda och hur det uppfattas, något som skiljer sig från idrott till idrott och från ledare till ledare. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Idrottens satsningar på jämställdhet

Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet, berättar hur satsningar på jämställdhet inom idrott historiskt sett bara befäst könsordningen och cementerat idén om skillnaderna mellan kvinnor och män. Jenny Svender vill se en dubbel strategi i framtiden: dels måste idrottsrörelsen fortsätta att uppmärksamma marginaliserade grupper, dels måste de normer som har gjort dessa grupper marginaliserade uppmärksammas och förändras. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Gå mot strömmen men ändå komma fram

Maria Rooth har haft en lysande karriär som ishockeyspelare med OS-medaljer och blivit invald i internationella hockeyns Hall of fame. Här berättar hon om sin kärlek till sporten och hur det var att ständigt vara ensam tjej bland killar. Idag driver hon hockeyskola för tjejer och möter fortfarande motstånd mot tjejhockeyn i form av dåliga istider och det hon kallar "alibiverksamhet", alltså klubbar som har verksamhet för tjejer men lägger alla väsentliga resurser på killarna. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Jämställdhet i idrottens vardag

Panelsamtal om vilka insatser det går att göra på olika nivåer för en mer jämställd och inkluderande idrott. Vad kan Riksidrottsförbundet, idrottsförbunden och föreningarna göra? Och vad kan enskilda individer göra? Medverkande: Matthis Kempe-Bergman, idrotts- och genusforskare, Maria Rooth, ishockeytränare och tidigare landslagsspelare, Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet och Cecilia Gyllenberg Bergfast (MP), ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Linköpings kommun. Moderator: Åsa-Karin Engstrand. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Mer idrott i skolan förstärker inlärningsförmågan

Forskaren Ingegerd Ericsson berättar om resultatet av Bunkefloprojektet. Projektet innebar att alla elever som ingick fick en timme schemalagd idrott varje skoldag för att undersöka hälsovinsterna. Hälsovinsterna visade sig så positiva att projektet blev till Bunkeflomodellen med ökad idrott, motorikobservationer och stöd för elever med behov. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?