Titta

UR Samtiden - Är finanssystemet en bluff?

UR Samtiden - Är finanssystemet en bluff? : Är finanssystemet en bluff?Dela
  1. Kvällens ämne är:
    "Är finanssystemet en bluff?"

  2. Jag har några frågor här
    som jag tror att vi kan få svar på-

  3. -som också kanske folk ställer sig.

  4. Är banker egentligen som alla andra
    företag? De säger ju det ibland.

  5. Är de helt missförstådda,
    eller är det nånting annat?

  6. Den frågan kan vi nog få svar på.

  7. Är din bankkontakt
    en kompis i finansdjungeln-

  8. -eller en bonushungrig person
    med empatistörning?

  9. Det kan vi nog också få svar på.
    Ni kanske har er åsikt klar i frågan-

  10. -men vi kan få svar. Eller den enkla
    frågan: Kan jag lita på min bank?

  11. Det tror jag också vi kan få svar på.

  12. Som ni redan hörde,
    Joris Luyendijk, nåt sånt.

  13. Det är lika svårt att uttala som att
    få ett rakt besked om boräntan.

  14. Andreas Cervenka, förstås, kollega
    till mig på Svenska Dagbladet-

  15. -som skriver mycket om banker. Okej.

  16. Just det, vi tar diskussionen
    på engelska. Så är det bara.

  17. Mest för att jag
    inte talar holländska.

  18. -Visst är tajmingen bra?
    -Den kunde inte ha varit bättre.

  19. De flesta av oss har säkert
    följt debatten i svenska medier-

  20. -om Mossack Fonseca
    och Panamadokumenten.

  21. Kan du berätta kort om hur man
    pratar om det i Storbritannien?

  22. Jag tror att samma sak har hänt
    som efter kraschen 2008.

  23. Det blir väldigt snart personifierat.
    Man fokuserar på David Cameron-

  24. -och den fond hans far hade i Panama,
    och varför och om han ska avgå...

  25. Så i stället för att
    se på strukturen bakom-

  26. -får vi det att handla om Putin
    eller Cameron. Det är väldigt stort.

  27. Det får konsekvenser.
    Nu debatteras utträdet ur EU-

  28. -och det här underminerar
    Camerons integritet och omdöme.

  29. Det är väldigt stort. Om man skriver en
    bok behöver man en skandal...

  30. -...som bekräftar huvudtesen i boken.
    -Så du ligger bakom?

  31. Jag gav ut en bok om islam
    i mars 2001.

  32. Jag sa till min fru att vi behöver
    nåt stort för att den ska sälja.

  33. Vad handlar nästa bok om?

  34. Slutet på Sverige.

  35. Vad hemskt.

  36. Kommer diskussionen i Storbritannien
    att vändas mer mot banken...

  37. -...om några veckor eller så?
    -Att man fokuserar på banken?

  38. -Ja.
    -Ja, och hela offshore-industrin.

  39. Revisorer, konsulter, advokater av
    alla slag... Det är en enorm industri.

  40. Storbritannien är inte bankrutt än, för
    den sektorn drar in så mycket kapital-

  41. -in i landet, som annars har
    en negativ handelsbalans.

  42. Som med alla de andra skandalerna-

  43. -vill inte London att man ska se det
    som ett centrum för missgärningar.

  44. De måste göra nåt. Deras egen tidning
    The Guardian eldar på.

  45. Det är jobbigt för britterna,
    och härligt om man inte är britt.

  46. -Är folk arga på bankerna?
    -Folk är nog trötta på alla skandaler.

  47. Det har varit så många skandaler.

  48. Jag funderade på om det kan komma
    nåt som är ännu större än tidigare...

  49. Det måste antingen handla om
    nåt slags sexuella perversioner-

  50. -som alltid går hem, eller nåt
    som är kvalitativt större, som detta.

  51. Mossack Fonseca är världens tredje
    eller fjärde största företag i sektorn-

  52. -så det finns tre till som är ännu
    större, och vad har de för namn?

  53. Vi ska prata mer om det. I din bok har
    du pratat med hundratals bankirer...

  54. -Några sysslar med precis sånt här.
    -Jaha. Intressant.

  55. Andreas, hur skulle du beskriva
    debatten i Sverige så långt?

  56. Folk är väldigt arga,
    och jag har fått många mejl.

  57. Jag har skrivit om banker länge.
    och det har varit många skandaler-

  58. -men nu tycker folk att det räcker.

  59. Det är imponerande
    att ha så låga förväntningar på sig-

  60. -men ändå lyckas göra folk besvikna.

  61. Det är inte illa.

  62. Det känns som om
    alla visste att det pågick-

  63. -men ingen trodde
    att det var så här illa.

  64. Som du sa är det toppen på isberget,
    och det får folk att känna-

  65. -att hela systemet kanske är korrupt.
    Det är inte bara en bok eller en film.

  66. Kanske hela systemet är korrupt
    och folk känner att det räcker nu.

  67. -Vad menar du med korrupt?
    -Jag menar att man har ett system...

  68. ...som säger att de är ens bästa vän,
    och att de är bra för samhället...

  69. ...men egentligen
    gör de precis tvärtom.

  70. Det spelar ingen roll hur många
    skandaler det blir, det fortsätter ändå.

  71. Då blir folk arga.

  72. I Storbritannien har man pratat mycket
    om människor, som premiärministern.

  73. I Sverige har man
    fokuserat mer på en bank, Nordea.

  74. Hur har de hanterat situationen?

  75. Inte så bra.
    Jag tror att problemet är...

  76. De höll en presskonferens
    där de sa: "Vi tar det på stort allvar."

  77. -Det är alltid ett tecken.
    -"Vi är väldigt upprörda och besvikna."

  78. "Men vi har inte gjort nåt fel.
    Vi följde alla lagar och regler."

  79. Varför är ni besvikna då? På vem?

  80. Styrelseordföranden, Björn Wahlroos,
    sa att de följde alla lagar och regler-

  81. -och att huruvida man bör göra
    sånt här är en annan fråga.

  82. Men det kanske är det viktiga, att folk
    tycker att man inte ska göra sånt.

  83. En bra sak med Joris bok är
    att den visar hur bankerna fungerar-

  84. -och hur de verkar
    oberoende av varandra.

  85. Nordea har en avdelning i Stockholm-

  86. -som arbetar med etiska frågor-

  87. -och de jobbar hårt
    med att få företag att bli mer etiska-

  88. -och att de ska ha en skattepolicy.

  89. Samtidigt hjälper en annan avdelning
    på Nordea folk att undkomma skatt.

  90. -Det är bisarrt.
    -Så kan Nordea investera i Nordea nu?

  91. Om de ska följa sina egna riktlinjer
    är det en bra fråga. Antagligen inte.

  92. Jag har en till fråga
    specifikt om Nordea.

  93. Tror du att de
    missbedömde reaktionerna?

  94. Jag har skrivit mycket om banker
    och felaktigheter och falska fonder-

  95. -och räntor som höjs utan anledning,
    bara för att man vill tjäna mer pengar.

  96. Men den här gången
    verkar folk ha blivit argare än förut.

  97. Vad är det som gör människor så arga?

  98. Jag tror att det är hyckleriet.
    Det här är inte den första skandalen.

  99. För ett par år sen tyckte de
    att det var en bra investering-

  100. -att köpa en lägenhet i Stockholm
    åt sin vd för 23 miljoner-

  101. -när de sparkade tusentals anställda.
    På frågor svarade styrelseordföranden:

  102. "Han måste ju bo nånstans."

  103. 240 kvadratmeter låter mycket
    för en journalist, men han är ju bankir.

  104. Då blev folk också arga.
    Plötsligt trendade Nordea på Twitter-

  105. -kunderna lämnade banken
    och även de anställda var arga.

  106. Så de fick lägga in backen och vd:n
    åkte till alla kontor och bad om ursäkt.

  107. Så jag tror att de har
    underskattat ilskan-

  108. -både från kunderna
    och sina egna anställda.

  109. Vad säger du, Joris? Ser vi en bankkris
    i efterspelet till Panamadokumenten?

  110. Man ser ju här hur globaliseringen
    har gett oss en postnationell elit-

  111. -av både individer och företag
    som inte längre bryr sig om reglerna-

  112. -som gäller i den värld
    som de kontrollerar.

  113. Det finns två kategorier människor,
    de som betalar skatt och bor i ett land-

  114. -och sen finns de andra, som oftast
    inte syns och som har en fin fasad-

  115. -men nu har vi fått en glimt
    av vad som finns under den ytan.

  116. Som vi inte egentligen skulle se?

  117. Inom hedgefondvärlden
    anlitar man publicister-

  118. -inte för att synas i medierna,
    utan för att bli osynliga.

  119. När man söker på deras namn hittar
    man inget. De betalar för osynlighet.

  120. Det handlar om bankernas beteende-

  121. -men också om vem de jobbar för,
    de här företagen som undviker skatter.

  122. Det finns en växande besvikelse
    med den så kallade eliten.

  123. Man ser mer och mer på politiker
    som människor-

  124. -som utnyttjar sin politiska karriär
    som språngbräda in i det toppskiktet.

  125. Tony Blair är ett bra exempel. Han får
    2,5 miljoner om året av J. P. Morgan...

  126. -...som nåt slags rådgivare.
    -En av de stora bankerna.

  127. Ja. I Holland finns ett antal exempel-

  128. -på politiker som skulle
    reglera finanssektorn-

  129. -men som inte gjorde det
    och fick höga poster i finanssektorn.

  130. -Det är nog likadant här.
    -Javisst.

  131. Helt nyligen blev den minister som var
    ansvarig för att kontrollera bankerna-

  132. -invald i Swedbanks styrelse.

  133. Och hans närmaste man,
    statssekreteraren på departementet-

  134. -blev precis generaldirektör
    för Finansinspektionen.

  135. -Så alla känner varandra?
    -Ja. Vd:n för Bankföreningen...

  136. ...har också arbetat för regeringen.

  137. Det lämnar en dålig eftersmak,
    tycker jag.

  138. Demokrati är ett system
    där man separerar maktens funktioner-

  139. -men det verkar mer och mer som att
    det är samma personer som går runt-

  140. -och alla blir rika, oavsett vad de gör.

  141. Du kan reglera bankerna
    i Storbritannien fram till 2007-

  142. -fullständigt misslyckats med det,
    och få ett fint jobb hos RBS-

  143. -en bank som fick räddas
    på grund av din inkompetens.

  144. Det finns väldigt många exempel.

  145. Man bara väntar på att ilskan
    ska leda till en politisk rörelse.

  146. Att det inte finns nån är intressant.

  147. Hur skulle man kunna skapa
    en politisk rörelse av detta?

  148. Åtminstone i Storbritannien
    är det väldigt tydligt-

  149. -eftersom de är det enda europeiska
    land där det socialdemokratiska partiet-

  150. -leds av en äkta vänsterpolitiker,
    Corbyn.

  151. Problemet är att medieetablissemanget
    ligger till höger om honom.

  152. Han har inga vänner. I en väljar-
    undersökning låg han före Cameron-

  153. -men ingen skrev om det. Samröret
    mellan politikerna och finansvärlden-

  154. -har även påverkat journalistiken.

  155. Det finns väldigt få trovärdiga,
    tillgängliga, populära vänsterröster-

  156. -i hela norra Europa som är välkomna
    i populära tv-program.

  157. Som mr Corbyn? Ses han inte så ofta?

  158. Man skulle behöva folk inom media
    som står på hans sida-

  159. -krönikörer, ledarskribenter...
    Det finns knappt.

  160. Sen har vi det som förenar Corbyn
    med Le Pen och Wilders...

  161. Corbyn kommer aldrig att jobba för
    en storbank, men bland journalister-

  162. -är det ganska vanligt
    att man går över till andra sidan.

  163. Men om det nu finns en ilska
    bland folket mot finanssektorn-

  164. -så borde ju de politiska partierna
    ta fasta på det. De vill ha röster.

  165. Ja, men människor är ganska
    schizofrena på det viset.

  166. Det är samma sak med miljöfrågor.
    Man svarar en sak i enkäter-

  167. -men i affären köper man ändå
    de sämsta produkterna.

  168. Vi kan inte veta om den här ilskan
    finns kvar om ett halvår-

  169. -för det kommer terroristattacker
    och läkemedelsskandaler-

  170. -och sen kommer Melodifestivalen-

  171. -men vi vet att banklobbyn
    kommer att finnas kvar om ett år.

  172. Vad säger du, Andreas? Kommer det
    här bankföraktet att påverka politiken?

  173. Det är intressant...

  174. Det här är inget nytt med bankkriser
    och lågt förtroende för bankerna.

  175. Varje kris leder till
    en reaktion mot bankerna.

  176. Det var några tyska forskare
    som jämförde-

  177. -bankkriser under
    de senaste 140 åren-

  178. -inte konjunkturnedgångar
    utan regelrätta bankkriser-

  179. -och vad som hände med politiken.
    Man såg att man fick högerrörelser-

  180. -parlamenten splittrades i mindre delar
    och det blev svårare att regera-

  181. -och vad ser man
    runt om i världen i dag?

  182. Högerrörelser och splittrade parlament
    som har svårt att bilda regeringar.

  183. På ett sätt är det precis som vanligt.

  184. Det nya är att allt sker
    i mycket större skala-

  185. -eftersom världen har finansialiserats
    dramatiskt de senaste 30-40 åren.

  186. -Vad menar du med det?
    -Bankernas storlek och makt...

  187. De har aldrig haft så mycket makt
    i historien eller under vår livstid.

  188. Så på ett sätt
    är det mycket värre än det har varit.

  189. Det är lätt att...

  190. När man pratar om kris tänker man sig
    att bankomaterna ska stänga-

  191. -som på film, men det fungerar inte så.
    Det går långsamt.

  192. Det vi ser nu är fortfarande
    effekter av det som hände 2008.

  193. Det är som en film
    där man får se en filmruta i veckan.

  194. Det ser inte särskilt dramatiskt ut,
    men egentligen är det det.

  195. Det känns som att det skulle
    kunna vara ett demokratiskt problem-

  196. -om politiker bryr sig om vad bankerna
    tycker, för att de vill få jobb där sen.

  197. -Det är väl inte så bra?
    -Är man ett land med en finanssektor...

  198. ...eller är det en finanssektor
    som har ett land?

  199. Som Pakistan. Det är inte ett land med
    en armé, det är en armé med ett land.

  200. Det man ser
    i alla europeiska länder nu-

  201. -är att ett par banker styr marknaden
    utan att konkurrera med priser-

  202. -för då skulle deras löner gå ner,
    vilket de aldrig gör.

  203. Med ett oligopol får man extra vinster
    som man annars inte skulle få.

  204. Vinsterna går till bonusar, men också
    till lobby- och sponsorverksamhet.

  205. Det finns många huvudstäder i Europa
    där många museer och parker-

  206. -inte skulle kunna finnas
    utan sponsringen från bankerna.

  207. En del går till talararvoden. Hillary
    Clinton får 200 000 dollar för ett tal.

  208. Hon håller ett antal.
    Det är ett ganska sjyst jobb.

  209. -Hur mycket får du?
    -Jag får inget från storbankerna.

  210. -Bjuder de inte in dig?
    -Nej, de är väldigt trevliga.

  211. I Holland gick boken väldigt bra
    och alla banker där har bjudit in mig.

  212. De vill visa att de är öppna. Du får
    säkert också en massa inbjudningar-

  213. -för att prata om saker och sen frågar
    de om du alltid vill vara journalist-

  214. -eller om du kanske funderar på
    nya utmaningar lite senare...

  215. När du säger att Nederländerna
    är en finanssektor med ett land-

  216. -vad säger de då? De nickar och ler.

  217. De säger: "Det är
    ett intressant sätt att se på saken."

  218. Jag slås av hur lite oroliga
    bankerna faktiskt är-

  219. -och hur de bara tänker
    att de ska vädra ut stormen.

  220. -Hur ser du att de inte är oroliga?
    -De ser ingen politisk process...

  221. ...eller nåt program på horisonten,
    som skulle kunna bryta deras makt.

  222. Det börjar med förvirringen
    mellan "omoralisk" och "amoralisk".

  223. Vi är arga på bankerna,
    men vad är vi arga för?

  224. Är det för att de bryter mot lagen
    eller för att lagarna är så dåliga-

  225. -att de inte behöver bryta mot dem?

  226. Vi tänker oss att det är
    som i filmen "The Wolf of Wall Street":

  227. En kokainsniffande psykopat
    som säljer icke existerande aktier.

  228. Publiken älskar sånt.
    Ingen går och ser "Margin Call"-

  229. -som är en mycket bättre bankskildring.

  230. Jag oroar mig också för att man
    kommer att fokusera på det olagliga-

  231. -och inte på de lagliga affärerna.

  232. Nu har Obama sagt att problemet är
    att mycket av det här är lagligt.

  233. Men om det är lagligt
    krävs det globala lagändringar.

  234. Vi har ingen världsregering,
    och vi vill inte ha en-

  235. -men vi har en global ekonomi.
    Den obalansen gör bankerna trygga.

  236. Andreas...

  237. Bankerna säger ju alltid att de bara är
    som vilket företag som helst.

  238. Det är ju inte helt sant.

  239. Banker är ju väldigt speciella.

  240. Bara det faktum att banker...

  241. Vi har lagt ut allt som rör
    pengar och betalningar på bankerna.

  242. Bankerna står för 97 procent
    av alla pengar som finns i cirkulation.

  243. Det ger dem ett stort inflytande.
    De sköter också alla betalningar.

  244. Bara det gör ju
    att de inte är vanliga företag.

  245. Jag håller med.

  246. Lagstiftare och politiker har varit
    väldigt naiva när det gäller banker.

  247. Ta till exempel LIBOR-skandalen,
    som ju var väldigt stor.

  248. Det handlade ju om
    att systemet var gjort så-

  249. -att ett antal handlare, inte så många,
    rapporterade in aktiekurser.

  250. Allt byggde på att de var ärliga.

  251. Det är som att ställa tio alkoholister
    i en bar och säga "Rör inget, okej."

  252. Det fungerade inte. Man behöver inte
    råna en bank om man äger en bank.

  253. Det är så det fungerar.

  254. I Sverige har vi just nu...

  255. Ett av de största problemen
    efter krisen har varit kapital.

  256. Banker behöver mer kapital.

  257. Då sa de: "Ni kan själva räkna ut
    hur mycket kapital ni behöver."

  258. Och hur gick det?

  259. Förra veckan sa de att de var besvikna
    för att man hade utnyttjat systemet.

  260. Det är... De har varit väldigt svaga.

  261. Varför...

  262. Om man jämför regeringens makt
    med bankernas-

  263. -till exempel i Sverige eller i Holland,
    som har starka finanssektorer-

  264. -är politikerna rädda för att reglera
    för mycket och för att vara för tuffa?

  265. Definitivt. Det alla lärde sig av LIBOR-
    skandalen var "Rör inte bankerna."

  266. "Följ inte reglerna när allt går snett."

  267. Det handlade aldrig om
    att göra det moraliskt rätta-

  268. -utan om att undvika härdsmälta.
    Vi har tagits som gisslan av bankerna.

  269. Om det bara handlade om att göra
    det rätta vore det väldigt enkelt-

  270. -att bryta bankernas makt.
    Men det är inte så enkelt.

  271. Konsekvenserna blir för stora.

  272. Bankerna hävdar också att om man
    skulle bryta upp dem i mindre banker-

  273. -så blir det mycket dyrare för kunderna
    och systemet blir krångligare.

  274. Är det bara trams?

  275. Ja.

  276. Enligt det argumentet
    är oligopol bättre än en fri marknad-

  277. -eftersom man i ett oligopol
    delar upp marknaden mellan sig.

  278. Det här är en av de fina motsägelser
    som finns i den fria marknadens hjärta.

  279. Man får ingen fri marknad.

  280. Tänk er en restaurang som säljer
    den giftiga skit som bankerna sålde-

  281. -fram till 2008, och dess kockar
    och servitörer får bankirlöner.

  282. Enligt teorier om den fria marknaden
    kommer två saker att hända.

  283. Ett: restaurangen får stänga.
    Två: nya restauranger dyker upp.

  284. Folk ser hur mycket pengar man tjänar
    och vill också starta restauranger-

  285. -vilket gör att priserna sjunker.
    Det är så konkurrens fungerar.

  286. Fråga taxichaufförerna
    i de städer där Uber har lanserats.

  287. Men efter 2008 såg vi inga nya banker
    och vi såg inga sänkta löner.

  288. Det är allt man behöver veta,
    men de har starka PR-avdelningar.

  289. Det är komplext, men inte särskilt.

  290. Det handlar om perversa incitament,
    och till och med sjuåringar förstår det.

  291. Politiker måste hantera mycket.
    Se på Europa. Vi har haft Ukraina-

  292. -problemen med Grekland,
    terrorism, flyktingar-

  293. -så man måste ha smarta människor
    som kan läsa genom allt skitsnack-

  294. -och alla medveten förvirring
    för att komma till kärnan.

  295. Det är svårt. Och en del av den
    finansiella pressen har varit bra på-

  296. -att låtsas som om allt är som vanligt-

  297. -genom att inte efter 2008 säga
    att de ska göra om journalistiken-

  298. -eftersom deras gamla journalistik
    lät det här gro i alla år.

  299. Det handlar om att det kom ett antal
    siffror, och sen ska man tolka dem-

  300. -och kommentera de tolkningarna
    och sen presentera dem...

  301. Det är en väldig massa siffror.

  302. Vi journalister måste också granska
    oss själva. Vi måste vara vakthundar.

  303. Väldigt ofta har vi
    snarare varit knähundar.

  304. Okej... Kanske inte.

  305. Det här med Mossack Fonseca, är det
    ovanligt ur journalistisk synvinkel?

  306. Jag tror att alla...

  307. Jag träffar väldigt många
    rika holländare som säger:

  308. "Om jag ville hade jag slutat
    betala skatt för länge sen."

  309. För dem blir det
    ett livsstilsval att betala skatt.

  310. Det får dem att känna sig bättre,
    och gör det inte det så slutar de.

  311. Så har det varit länge,
    och det är ju lagligt-

  312. -och vi journalister
    är ju ute efter Watergate-

  313. -olagliga saker
    som tvingar presidenten att avgå.

  314. Det här är lagligt, så det är inte kul.

  315. Det är svårt för oss journalister,
    och det gäller många saker-

  316. -att skriva tillgängligt om system.

  317. Vi är bra på att skriva om människor.
    Sanders mot Clinton - mycket saftigt.

  318. Det är svårt att skriva om system.
    Klimatförändring kräver isbjörnar.

  319. Ett djur, ja. Nåt att fokusera på.

  320. Det här låter väldigt deprimerande.
    Bankerna har makten.

  321. Politikerna vill få jobb hos bankerna,
    så de gör inget... Vad ska vi göra?

  322. Paradoxen är ju som du säger-

  323. -att vi måste reagera
    med mer regler för bankerna-

  324. -vilket gör det svårare för nya banker.

  325. Det innebär ju egentligen
    att ju mer bankerna beter sig dåligt-

  326. -desto säkrare sitter de.

  327. Vad har hänt i USA?
    De stora bankerna har blivit större-

  328. -systemet har blivit mer koncentrerat
    som resultat av alla nya regler-

  329. -så på ett sätt är det mycket skörare
    än det var 2008.

  330. Det som är intressant med banker
    är att man kan...

  331. Man skulle kanske kunna säga
    att det här är vänsteråsikter-

  332. -eller ideologiskt grundad kritik,
    men det stämmer inte.

  333. Min erfarenhet är att ju mer man vet
    om banker desto mer kritisk blir man.

  334. För några år sen kom
    Occupy Wall Street-rörelsen.

  335. För några år sen höll den som är
    stabilitetsansvarig för Bank of England-

  336. -som är ansvarig för att övervaka
    Londons banker, alltså hela systemet-

  337. -han höll ett tal och sa: "Det här
    var intressant, för ni har rätt."

  338. "Ni har rätt, Occupy Wall Street."

  339. Han sa saker
    som var betydligt mer radikala-

  340. -än vad nån europeisk politiker
    nånsin har sagt-

  341. -för de förstår inte hur det fungerar.
    Det är det läskigaste med alltihop.

  342. Det är bland det läskigaste i boken.
    När du går in på djupet...

  343. -...det är då du blir rädd och upprörd.
    -Ja.

  344. Det är komplexare
    än bara bonusar och girighet.

  345. Jag studerade Mellanöstern i flera år-

  346. -och man blir mer nyanserad
    ju mer man vet-

  347. -och det blir omöjligt att säga nånting
    om araber, palestinier, israeler-

  348. -eftersom allt blir så mångfacetterat.

  349. Med banker har jag gått igenom
    samma process som Andreas.

  350. Man inser att nyanserna hindrar oss
    från att se det stora, verkliga hotet.

  351. -Så det är tvärtom?
    -Ja, det är tvärtom.

  352. Och det finns också enorma brister
    vid de ekonomiska institutionerna-

  353. -särskilt vid de
    så kallade elituniversiteten.

  354. Det kommer inga
    revolutionerande saker därifrån.

  355. Piketty, David Graeber och andra
    jobbar på mindre universitet.

  356. Om man vill hitta nationalekonomiska
    institutionen vid ett universitet-

  357. -ska man se på bilarna.

  358. Nästan alla professorer i ekonomi
    har en liten konsultfirma-

  359. -och jobbar för banker
    och andra aktörer.

  360. Det de får betalt av universitetet
    är bara en sidoinkomst.

  361. Men universiteten måste också
    producera utexaminerade studenter.

  362. Ju fler av dem som får välbetalda jobb,
    desto bättre rankat blir universitetet.

  363. Det är precis som inom finanssektorn,
    med rankningar och mål.

  364. Å ena sidan är vi arga på-

  365. -hur ekonomer och universitet
    misslyckas i sitt kritiska granskande-

  366. -men å andra sidan
    tvingar systemet dem att göra det.

  367. Som med bankerna. Investerarna,
    era pensions- och försäkringsbolag-

  368. -tvingar dem att öka sina vinster.

  369. Man ökar vinsten antingen
    genom att ta större risker eller luras-

  370. -eller sänka lönerna.
    Ni får gärna skratta nu.

  371. De sänker säkert sina löner.

  372. Borde jag som privatperson helt enkelt
    acceptera att bankerna är som de är?

  373. De är onda
    och inget kommer att förändras-

  374. -men jag kan välja en bank eller
    en leverantör av finansiella tjänster-

  375. -som inte är en storbank, utan en
    mindre bank. Är det rätt väg att gå?

  376. Det är svårt, eftersom din
    banktjänsteman inte är ond.

  377. 99 procent av alla som jobbar
    på banker är ärliga människor-

  378. -som inte tjänar för mycket pengar,
    precis som alla andra.

  379. Men de kan ju vara
    delar i ett korrupt pussel.

  380. Du pratade om
    ditt förhållande till din bankman.

  381. Om du går till en Volvo-återförsäljare
    kallar han sig inte "personlig bilman"-

  382. -men om du frågar vilken bil du ska ha
    svarar han att du borde ha en Volvo.

  383. Precis samma sak händer i en bank.
    De rekommenderar sina egna fonder-

  384. -och som du har visat
    kan de här fonderna vara en bluff.

  385. Det är inte bra för kunderna.
    Man lurar kunderna.

  386. Banktjänstemannen vet nog det,
    och det känns nog inte så bra.

  387. På sätt och vis blir de som gisslan till
    ett system som inte... Det är svårt.

  388. Jag tror att... De tider vi lever i...

  389. För några år sen var Nokia helt
    dominerande, men nu är de borta.

  390. -Kunderna gillade inte deras grejer.
    -Nej.

  391. Om banker gör saker som vi inte gillar
    kommer de med tiden att få problem-

  392. -på ett eller annat sätt.
    Det kommer ny teknik, nåt kan hända...

  393. Det kan gå väldigt fort. Man kan inte
    lura sina kunder. Det fungerar inte.

  394. Det som är så deprimerande,
    i Nederländerna och Storbritannien-

  395. -är att nästan ingen byter bank.

  396. Det finns en nyliberal idé
    bakom det här. Folk tänker:

  397. "Om bara jag byter bank
    så förändras inget."

  398. "Om många människor byter bank
    så behöver ju inte jag byta."

  399. Jag slås av
    hur många människor det är-

  400. -som använder sig av sånt här
    anti-kollektivistiskt tänkande.

  401. "Jag vill må bra,
    så jag väljer en annan bank"-

  402. -"och om resten av världen går under
    är det inte mitt fel."

  403. Det är det viktigaste:
    Hur känner jag?

  404. Om man ser på stora förändringar,
    som kvinnors rättigheter-

  405. -så kan man ju bestämma
    att inte själv diskriminera kvinnor-

  406. -men man vill ju
    att hela samhället bestämmer det.

  407. Om de som slogs för kvinnors
    rättigheter för 100 år sen hade väntat-

  408. -på att majoriteten skulle tycka
    att jämlikhet var en bra sak-

  409. -skulle det bara sitta gubbar här.
    Och inte bara på podiet.

  410. Ja. Inte bara på podiet.

  411. Man måste alltså kämpa.

  412. Det handlar om två saker.
    Tyglandet av eliten.

  413. Vi glömmer det, för det anglo-saxiska
    tänkandet är så dominant-

  414. -och de gillar inte den här tanken-

  415. -att man inte kan överlåta
    saker och ting åt en fri marknad-

  416. -där lösningen kommer att dyka upp
    förr eller senare.

  417. Om eliterna bestämmer sig
    för att inte gå hela vägen-

  418. -utan kan se sin roll som vd som
    en social roll och inte som ett pris...

  419. Det slog mig när jag intervjuade folk,
    som påminner om oss tre-

  420. -som har bott utomlands
    och har många valmöjligheter-

  421. -att de sa: "Men vad ska jag göra?"

  422. "Jag står inför enorma frestelser
    som jag inte kommer att straffas för"-

  423. -"eftersom allt jag gör är lagligt,
    och det här händer överallt."

  424. De kommer inte att förändras,
    och samhället är inte intresserat.

  425. Det är fantastiskt
    att det är några hundra här-

  426. -men folk i allmänhet vet inte vad
    Panamadokumenten är för nånting.

  427. Vi kan inte vänta på majoriteten.
    Eliten måste tyglas.

  428. -Vad betyder det?
    -Jo, till exempel...

  429. Det de vill göra är att lura systemet
    men hålla sig inom reglerna.

  430. De vill ligga så nära gränsen
    som möjligt. Det är inte att tygla sig.

  431. Det finns saker som är lagliga,
    men som man ändå inte borde göra.

  432. Det finns ingen som tänker så.
    Jag har också fått många mejl-

  433. -nu när boken finns ute i hela Europa,
    från folk inom många olika sektorer-

  434. -som säger att det jag sysslar med
    är företagsantropologi.

  435. Deras aktieägare vill ha vinster inom
    lagens råmärken och det ska de få.

  436. Den här modellen är dödsdömd.

  437. Den skapar fler och fler krascher
    och skandaler som kommer allt tätare.

  438. Vad tror du kommer att hända?

  439. Människor brukar uttömma
    alla alternativ innan de gör det rätta.

  440. Med varje ny skandal tänker jag:
    "Nu händer det."

  441. Under kvinnornas
    eller de homosexuellas frigörelse-

  442. -kunde det också se svart ut, men det
    är ofta värst precis innan det vänder.

  443. Man ska aldrig underskatta människors
    förmåga att göra dumheter-

  444. -men också att tids nog göra det rätta.
    Kvinnofrigörelsen var mycket svårare-

  445. -än att stifta lagar som belönar folk
    som gör sånt som är bra för samhället.

  446. -Det är inte raketforskning.
    -Behöver vi lagstiftning, Andreas?

  447. -Politiker som stiftar lagar?
    -Den här situationen är ganska ny.

  448. På 70- och 80-talet
    var finanssektorn hårt reglerad.

  449. I början av 80-talet jobbade
    de riktiga storfräsarna på IBM.

  450. De tjänade mer pengar
    än bankirer gjorde.

  451. Bankirer var tråkiga,
    riskmedvetna människor-

  452. -som satt och jobbade
    på ett tråkigt kontor.

  453. Sen avreglerades hela finanssystemet
    för att de ville skapa mer tillväxt-

  454. -som skulle göra det bättre för alla.
    De kanske borde tänka om.

  455. Finanssektorn exploderade
    och vi fick en massa problem.

  456. Man ska komma ihåg att det var
    politiska beslut som gjorde det möjligt.

  457. I Sverige var det
    till exempel väldigt hårt reglerat-

  458. -hur mycket bankerna kunde låna
    eller låna ut.

  459. Det var nästan
    ett politiskt ställningstagande.

  460. Men 1985
    togs den begränsningen bort-

  461. -och fem år senare fick vi en krasch.
    Bara fem år senare. Där ser man.

  462. Liknande saker hände
    i stora delar av världen.

  463. Om man kan fatta ett sånt beslut kan
    man naturligtvis också återkalla det-

  464. -även om det blir
    svårare och svårare med tiden.

  465. En annan sak som har hänt är att
    aktieägarna har kidnappat systemet.

  466. I en bank står aktieägarna
    för kanske fem procent av risken.

  467. Men aktieägarna tillsätter styrelsen
    och de tar alla vinster-

  468. -och det är inte...

  469. -Den stora risken tar skattebetalarna.
    -Ja, och samhället.

  470. Det här är inte självklart.
    Det är också ganska nytt.

  471. Förr såg man att man hade företaget,
    de anställda och samhället i stort-

  472. -och man balanserade allas intressen.
    Nu är det en liten grupp aktieägare-

  473. -som bestämmer över företaget.

  474. Tror du att Panamadokumenten
    kommer att förändra nåt för bankerna?

  475. Det tror jag, om politiska grupperingar
    kan göra nåt intelligent med det.

  476. Om de kan översätta det till den typen
    av slagord som man behöver-

  477. -som å ena sidan
    levererar budskapet till folks hjärtan-

  478. -men som inte går för långt
    från sanningen och blir löjliga.

  479. Politiker kan nog fiska röster genom att
    säga att problemet är onda bankirer-

  480. -i stället för onda banker.
    Det är ett stort problem.

  481. Många som röstar är pensionärer,
    och det är deras pensionsfonder.

  482. Sen har vi också
    den bostadsägande medelklassen.

  483. John Kay har skrivit boken
    "Other People's Money"-

  484. -där han beskriver hur bara tre procent-

  485. -av all valutahandel
    ingår i den riktiga ekonomin.

  486. En svensk krona gör 33 stopp
    innan den når sin destination.

  487. Alla på vägen får sin andel.
    Samma sak gäller bostadspriserna.

  488. Eftersom bankerna lånar ut så mycket
    får de priserna att stiga-

  489. -och min erfarenhet
    av att hålla föredrag-

  490. -är att folk blir argare och argare-

  491. -och då säger jag
    att om vi ändrar riktning-

  492. -kommer bostadspriserna
    att sjunka med 50 till 70 procent.

  493. Det är då publikens stöd för åtgärder
    fullständigt kollapsar.

  494. Bara unga studenter
    är fortfarande för åtgärder.

  495. Många bostadsägare anser att värdet
    på bostaden är deras förtjänst.

  496. Det var bara tur.

  497. Under många år
    har deras kapitalökning från arbete-

  498. -varit betydligt lägre än den
    från bostadens ökande värde.

  499. Vi vet vad du pratar om i Sverige.
    Folk är som galna.

  500. Det är här de intellektuella
    måste ta rodret. Till en början...

  501. "Rör inte våra bostäders värde."
    Det är det du menar.

  502. Det är det stora problemet.

  503. Att erkänna att man har köpt ett hus
    som man aldrig kan betala-

  504. -eller sälja, för att det har
    sjunkit i värde, det är stort.

  505. Särskilt för folk som skryter om hur
    smarta de är som betalar lite ränta.

  506. Jag bor i hyresrätt,
    så jag kan säga det här.

  507. Säger du det först nu?

  508. Du har träffat många
    inom finansvärlden.

  509. Ja, runt 200 stycken.
    De hade liksom ett ordförråd-

  510. -som var befriat från alla möjligheter
    till en dialog om etik.

  511. De pratade om
    "skatteeffektiva lösningar".

  512. Det var Panamadokumenten.
    Eller "skatteoptimeringsstrategier".

  513. -Tjänar de mycket pengar på det?
    -Vissa av dem.

  514. Man har de faktiska bankirerna,
    som är idrottsstjärnorna-

  515. -men 90 procent har stödfunktioner,
    och de tjänar inte lika mycket.

  516. Det är bara den högsta toppen
    som gör det.

  517. Av hundra medarbetare kanske tre
    kan bli direktörer i vår ålder-

  518. -som tjänar miljoner
    och inte betalar skatt-

  519. -eftersom de utnyttjar de
    "skatteeffektiva lösningar" som erbjuds.

  520. De som tar hem sjusiffriga bonusar
    är faktiskt inte så många.

  521. Vi journalister fokuserar på dem-

  522. -och det är bara i bonustider
    som BBC är intresserade av min bok-

  523. -eftersom alla
    kommer att bli arga på alla bonusar.

  524. Det är en liten grupp människor
    som tjänar mycket pengar.

  525. Om man lämnar finanssektorn får man
    ta barnen ur privatskolan i England.

  526. Det är en ännu galnare bostadsbubbla
    där än här och i Amsterdam.

  527. Det som var förvånande
    var att de är så lika oss andra-

  528. -som är intresserade av världen
    och talar engelska.

  529. Då hamnar man bland de två-tre
    procenten i den europeiska eliten.

  530. Och de är de smartaste
    och de mest ambitiösa av dem.

  531. Så de är inte onda.
    Vissa av dem är det.

  532. Inom journalistiken
    finns det också onda människor.

  533. -Andreas.
    -Om man ser på bankernas strategi...

  534. ...så ser de det bara som ett problem
    om de åker fast.

  535. -Att göra det är inget problem.
    -Det handlar om risk.

  536. Ja, man har ju riskhantering
    i stället för moral.

  537. Om man kan göra det så gör man det.
    Det nya är att man kan åka dit.

  538. Det är det Panamadokumenten visar,
    att man kan åka dit.

  539. Eller som vi såg med Volkswagen.

  540. Det skulle kanske
    kunna förändra nånting.

  541. Många banker har haft bråda dagar
    de senaste veckorna-

  542. -med att distansera sig
    från offshore-industrin.

  543. Det var uppenbart
    på Nordeas presskonferens-

  544. -att de aldrig hade förväntat sig
    att behöva svara på frågor-

  545. -om Panamadokumenten och deras
    kunder, konton och brevlådeföretag.

  546. -Det var intressant...
    -"Vi har aldrig hört talas om det."

  547. En historia var att de hade lånat ut
    miljarder till en fastighetsoligark-

  548. -som stod nära diktatorn i Kazakstan.

  549. Frågan var:
    "Vet ni vem ni lånar ut pengar till?"

  550. "Vi kollar alltid upp våra klienter."

  551. "Så ni visste att ni lånade ut pengar
    till den här typen?"

  552. "Vi kan inte kommentera
    specifika klienter."

  553. "Om han hade velat låna pengar,
    hade det varit okej?"

  554. -De verkade inte ens förstå frågan.
    -Nej.

  555. Varför skulle de inte
    låna ut pengar till honom?

  556. I Holland hade vi en spegelbild
    av det här för ett år sen.

  557. När EU:s bonustak trädde i kraft-

  558. -blev chefer på ABN Amro av med sina
    bonusar, men de lade det på lönen.

  559. Det blev inte särskilt populärt.
    ABN Amro är en katastrof.

  560. Då ägdes det av staten
    och kostade oss femton miljarder.

  561. Det hade kostat dubbelt så mycket
    om vi inte hade lyckats sälja en del.

  562. I England brukar jag börja med att
    tacka dem å alla holländares vägnar:

  563. "Tack för att ni köpte ABN Amro."

  564. Samtidigt som de avskedade folk
    höjde de sina egna löner.

  565. Alla papper var i ordning
    och de hade ministerns godkännande-

  566. -men då exploderade allt,
    och de var lika förvånade som här.

  567. De hade lika stora problem med
    att förstå frågan som de hade här.

  568. De här människorna lever i en bubbla.

  569. När du har blivit chef
    nånstans inom affärsvärlden-

  570. -har ditt liv inte längre nåt att göra
    med normala människors liv.

  571. Jag tror dem när de blir förvånade.
    Alla omkring dem gör precis likadant.

  572. De lever i en bubbla,
    omgivna av PR-folk och sina likar-

  573. -och alla andra fjäskar för dem.
    Alla företagsekonomistudenter-

  574. -vill skaka hand med en vd.
    De lever ett liv i glamour-

  575. -och de har ingen kontakt
    med vanliga människor och deras liv.

  576. Det är svårt.
    Hundratals miljoner européer-

  577. -lever på kanske 500-600 euro
    i månaden efter alla kostnader.

  578. De har inget gemensamt med nån
    som kan lägga det på en middag.

  579. -Så de blir verkligen förvånade?
    -Ja, det tror jag. Ja.

  580. Låt mig få återkomma till det här...

  581. Tror du verkligen att vi kommer till
    en period av förändring nu?

  582. Att bankerna tvingas att ändra sig?
    De gör det ju inte själva.

  583. Det som har hänt...

  584. För att rädda alla inblandade
    och deras misstag och hela systemet-

  585. -måste man göra extrema saker,
    som att införa negativa räntor-

  586. -och det har skapat helt nya problem,
    helt nya, ännu större problem-

  587. -som har spridits
    till Kina, Brasilien och så vidare.

  588. Det kommer förr eller senare att sluta
    med nåt slags krasch, antagligen-

  589. -eller nåt slags motreaktion,
    som kommer att leda till ny kritik-

  590. -som kan bli mycket hårdare, och som
    kan öppna för radikalare lösningar.

  591. Men jag är pessimist när det gäller
    att politikerna ska göra nåt åt det.

  592. -De tillhör samma elit.
    -Och de är beroende av finanssektorn.

  593. Det är inte lika illa
    i kontinentala Europa-

  594. -som "kampanjfinansieringen"
    i Afrika, Asien eller i Sydamerika-

  595. -där man ger pengar till politiker,
    som sen gör det man vill.

  596. Vi kallar det nåt annat,
    inte "kampanjfinansiering".

  597. Det börjar på K...

  598. Men vi har inte det
    i kontinentala Europa-

  599. -och i vissa länder, som i Belgien, kan
    inte politiker börja jobba för banker-

  600. -men där bestämmer ändå bankerna.

  601. Makten verkar komma
    från en djupare källa.

  602. Intellektuellt tror jag
    att det första steget-

  603. -som också är det mest komplicerade,
    är ordet "tillväxt"

  604. Ordet "tillväxt" kom till-

  605. -när man insåg att om man hade
    en fabrik och tillsatte arbete-

  606. -teknik och råvaror,
    så får man hundra limpor varje timme.

  607. Men om man förändrar
    produktionsprocessen-

  608. -kan man i stället få 110 limpor.
    Vi väljer att kalla det "tillväxt".

  609. Det är en produktivitetsökning.
    Numera kan tillväxt också betyda-

  610. -inte att producera mer,
    utan att skapa pengar ur ingenting-

  611. -spendera dem på konsumtion,
    och det kallas också "tillväxt".

  612. Vi lägger till det till vår BNP-

  613. -och när vi vill låna pengar jämför vi
    det med BNP och tycker att det är okej.

  614. De lånade pengarna
    nästlar sig in i BNP-

  615. -och rättfärdigar lånandet retroaktivt.

  616. Så länge vi blandar ihop
    riktig tillväxt med papperstillväxt-

  617. -blir det frestande för politiker att
    vinna nästa val genom att göra just det.

  618. Ofta kritiseras bankerna
    för att de inte lånar ut tillräckligt.

  619. Va?

  620. -Ja?
    -Vi lånar för mycket pengar...

  621. ...och vill bara låna mer och mer.
    Det är det som är problemet.

  622. Hela systemet är i princip
    förankrat på bostadspriser.

  623. Förr var det guld,
    men nu är det bostadspriser.

  624. Det påverkar så många människor,
    vilket gör det mycket svårare att...

  625. Allt lånande som pågår i Sverige
    har att göra med att priserna går upp.

  626. Det är också
    djupt rotat i vår psykologi.

  627. Man kan läsa i tidningarna om hur
    man skapar sig en bostadskarriär-

  628. -alltså att köpa, sälja dyrare,
    köpa igen, sälja igen och så vidare.

  629. Ingen pratar om att göra aktiekarriär,
    för alla vet att aktiekurser fluktuerar-

  630. -men bostadspriser kan bara gå upp.

  631. Tänk om det lät så här: "Goda nyheter.
    Bröd har aldrig varit lika dyrt som nu."

  632. Alla bostadsägande journalister tycker
    att det är bra för bostadsmarknaden.

  633. Tror du att det krävs en bostadskrasch
    för att bankerna ska ändra sig?

  634. Bankerna är en del av ett större
    problem, den mest synliga delen.

  635. De har också spelat den rollen mest-

  636. -men så länge man inte
    tar hand om de större problemen-

  637. -är det lönlöst att förändra bankerna.
    De verkar i en väldigt komplex miljö.

  638. Som journalist märker jag
    att när man vill analysera system-

  639. -verkar allting alltid försvinna.
    Folk skyller på varandra.

  640. Centralbanker, kreditinstitut,
    revisorer, banker...

  641. Folk vill ha en skurk som man kan
    köra ut ur byn och må bättre sen.

  642. Som människor har vi byggt system
    som vi inte längre kan berätta om.

  643. Eftersom vi kommunicerar
    med berättelser-

  644. -blir det väldigt svårt att förändra
    systemen utan att använda berättelser.

  645. -Väldigt få människor förstår systemen.
    -Bara vi tre.

  646. Det kommer att göra oss väldigt rika.

  647. Hur många människor i Europa
    kan förklara-

  648. -OTC:s marknad för optioner
    och kreditinstitut och så vidare?

  649. Det är inte särskilt många. De som kan
    det jobbar inte för Finansinspektionen.

  650. Det är ett problem.
    Ett annat problem är också-

  651. -att alla de som har begått misstag-

  652. -som i USA, när de var giriga
    och de begick misstag-

  653. -trots att de visste att de gjorde det.
    De spenderade aktieägarnas pengar-

  654. -och vad hände? Nu använder de
    samma pengar till att betala sina böter.

  655. Det är ju vansinne. Och ingen...

  656. Om man ser på höga bankchefer i USA
    så har ingen blivit åtalad-

  657. -och ingen har fått utstå
    några ekonomiska konsekvenser.

  658. Det vore annorlunda om de fick betala
    böterna på 50 miljarder dollar själva.

  659. "Du, Stephen, ska betala fem miljarder.
    De ska vara inne i morgon."

  660. Det här hände i Frankrike.
    Det är så många skandaler-

  661. -men där kan individer förlora
    enorma mängder pengar.

  662. Det ska ju finnas begränsningar, så att
    man inte förlorar hur mycket som helst.

  663. Några av de här aktörerna är så bra
    på att manipulera systemen-

  664. -att de kan dölja sina förluster och ta
    ännu större risker för att komma igen.

  665. En bankman, Jérôme Kerviel,
    förlorade 4,9 miljarder euro.

  666. Det är mycket pengar.
    På banken var de inte glada.

  667. Två saker hände.
    Ingen av cheferna åtalades.

  668. Plötsligt var han en ensamvarg.

  669. Det är inbyggt i konceptet ensamma
    handlare. De ska tjäna mycket pengar-

  670. -men om de misslyckas
    står de för sig själva.

  671. Då fick banken en domstol att ge
    Kerviel böter på 4,9 miljarder euro.

  672. Domen överklagades, men det verkade
    som om han skulle få leva på socialen-

  673. -och att allt han skulle tjäna framöver,
    utöver existensminimum-

  674. -skulle gå till banken.

  675. Tänk om cheferna på de banker som
    räddades fick betala pengarna i böter.

  676. Bankcheferna skulle leva på existens-
    minimum tills skulden var betald.

  677. Det skulle göra att man fick...

  678. ...folk med ett helt annat temperament
    till de här bankerna.

  679. Folk skulle vara mer som tjänstemän.
    Det är det man skulle vilja ha.

  680. Det är dags att öppna för frågor.
    Vad säger ni om det?

  681. Har vi några frågor?

  682. Gröna tröjan där.
    Har vi en mikrofon?

  683. Tack för ett bra samtal. Tror ni
    att det finns en risk, eller möjlighet-

  684. -att banksektorn kan störas på samma
    sätt som taxisektorn störs av Uber-

  685. -eller hotellsektorn av Airbnb?
    Att vi kan frångå banksystemet?

  686. -Vem vill börja?
    -Jag tror det.

  687. Det blev intressant
    när Bitcoin dök upp för några år sen.

  688. J.P. Morgans vd, Jamie Dimon, sa:
    "Det här är väldigt farliga saker."

  689. "Sånt här kan vi inte ha."

  690. Några månader senare lade de själva
    hundratals miljoner på tekniken bakom.

  691. Alla de stora bankerna
    håller på med det.

  692. Så visst. Om man lurar sina kunder
    kan man bli ersatt för eller senare.

  693. Det är inte säkert,
    men det är en stor risk.

  694. Det kan bli Bitcoin eller nåt annat.

  695. Man kan ju fråga sig om det ska ta två
    dagar att föra över pengar nu för tiden.

  696. Det gör det. Att föra över pengar
    till Frankrike tar två dagar.

  697. "Vi har våra rutiner."

  698. Så... I verkligheten tar det
    en tusendels sekund.

  699. Vad är det som händer
    under de två dagarna? Vilka rutiner?

  700. Det vore deprimerande
    om vi inte kan lösa det politiskt-

  701. -utan måste ta bakvägen
    genom en teknisk lösning.

  702. Men tror ni att det kommer
    nya banker och nya tekniker-

  703. -som kan plocka russinen ur kakan?

  704. Det händer redan.

  705. Det finns tusentals nya företag
    som sysslar med finansteknik-

  706. -och bankerna är medvetna om det
    och försöker hänga med i utvecklingen.

  707. Man kan ju mena att Swish,
    pengaöverföring med mobilen...

  708. I Sverige kan man
    föra över pengar med mobilnumret.

  709. Är poängen att stoppa andra företag
    från att ge sig in i bankbranschen...

  710. -...och förhindra konkurrens?
    -Javisst. Det är det de vill.

  711. Men jag håller med. Det vore bättre
    att lösa det på ett demokratiskt sätt.

  712. Fler frågor? Här.

  713. Jag skulle vilja veta om ni kan säga
    tre saker som jag kan göra i kväll-

  714. -som jag som privatperson,
    som inte har makt över systemet-

  715. -eller har personligt inflytande
    över det skulle kunna göra.

  716. Tre saker som skulle göra skillnad.

  717. Skriv till din pensionsförvaltare-

  718. -och säg att du inte enbart
    är intresserad av avkastning-

  719. -och att du vill se
    var de investerar dina pengar.

  720. Två: rösta inte på de partier
    som skapade det här systemet.

  721. Tre: plocka ut pengarna ur systemet.
    Det finns mindre banker.

  722. Å andra sidan finns en holländsk bank,
    Triodos, som fungerar annorlunda-

  723. -och som inte kan tvingas att ta risker-

  724. -men de har problem med att ta emot
    alla pengar som kommer in.

  725. De anlitar folk från de gamla bankerna,
    men att avprogrammera dem-

  726. -så att de slutar tänka som de har
    lärt sig att tänka, tar lång tid.

  727. Prata också med andra om det här.

  728. Det är nåt som man har förbisett.

  729. Från och med 90-talet har politik varit
    underhållning med fula människor.

  730. Allt vi vill veta är vem som är populär
    och vem som inte är det.

  731. Nästa steg
    är att göra politik av det igen-

  732. -och att vänja sig vid
    riktiga politiska konflikter.

  733. Det kommer att krävas.

  734. Jag tror att Nordea har...

  735. Jag tror att Nordea har
    runt elva miljoner kunder.

  736. Om de fick elva miljoner mejl som sa
    "Kan jag få tillbaka mina pengar?"-

  737. -skulle de nog ta det på allvar,
    och inte bara säga det.

  738. -Man kan kommunicera med sin bank.
    -Ja, med banken och med politiker.

  739. Börja med banken.
    De är väldigt känsliga.

  740. Gå ut på sociala medier.
    Företag är mycket känsligare än vi tror.

  741. I dag blir det en twitterstorm
    om nån får några hundra retweets.

  742. Tänk er 100 000 tweets,
    eller Facebookposter eller nåt.

  743. -Det skulle skaka om dem.
    -Om man vill ha en bank...

  744. ...som gör saker annorlunda,
    finns det nån sån?

  745. Det finns mindre banker.
    Man kan se på...

  746. Det finns mått på hur nöjda kunder är
    med olika banker.

  747. Där kan man se att de mindre
    bankerna har fler nöjda kunder.

  748. Man kan se på sånt.
    Det finns alternativ.

  749. De flesta av oss pensionssparar, och
    de fonderna fattar långtgående beslut.

  750. Man kan kräva att få se
    vart pengarna går-

  751. -och få dem att inse att de har fel, och
    att kunder inte bara vill ha avkastning.

  752. Det här händer redan
    med klimatförändringarna-

  753. -där folk pressar pensionsfonder
    att sluta investera i fossila bränslen.

  754. Vi som har varit med ett tag
    såg att det fungerade i Sydafrika.

  755. Pengar har väldig makt. Financial
    Times hade en hemsk, cynisk artikel-

  756. -om hur jordbruksföretagen pressas
    till att använda mindre antibiotika-

  757. -för att deras investerare
    även har investerat i ett antal företag-

  758. -som förlorar pengar om antibiotika-
    användandet leder till en stor pandemi.

  759. Det är pengarna som styr. En jurist
    vid London School of Economics sa:

  760. "1900-talet handlade om
    att organisera arbetskraften."

  761. "2000-talet handlar om
    att organisera kapitalet."

  762. Vi är medskyldiga, men vi har också
    inflytande genom fonder och banker.

  763. Joris pratar om tjänstepension,
    som arbetsgivaren betalar in.

  764. Den hamnar ju hos pensionsförvaltare.
    Man kan fråga förvaltaren:

  765. "Var finns mina pengar?" Är det inte
    bra så kan man flytta dem.

  766. Här borta.

  767. Tack för en intressant diskussion.

  768. Du pratade om politiker
    som går över till den mörka sidan-

  769. -och blir lobbyister. Kan man
    mäta deras inflytande på nåt sätt-

  770. -och borde man begränsa
    och reglera deras inflytande? Tack.

  771. Det är bara att ställa en enkel fråga
    i nästa direktsända valdebatt-

  772. -där man har en massa politiker
    som vill bli statsminister:

  773. "Kan du lova att din finansminister inte
    ska jobba för finanssektorn efteråt?"

  774. Det vore ganska avslöjande.
    Det är väldigt enkelt.

  775. Vi hade en statsminister, en
    finansminister och två bankministrar.

  776. Statsministern jobbar för Merrill Lynch,
    finansministern för Citigroup-

  777. -och bankministern för Swedbank.

  778. Den tidigare finansministern
    jobbade för banklobbyn förut.

  779. Här måste vi ta i med hårdhandskarna.

  780. Enda gången jag får hårda reaktioner
    och fula tjuvnyp i Holland-

  781. -är när jag börjar nämna namn:
    "Den chefen sitter där..."

  782. "Den kungliga rådgivaren
    är rådgivare för Goldman Sachs..."

  783. I varje europeiskt land har de stora
    bankerna en betydelsefull person-

  784. -som är "rådgivare", och i princip
    berättar vad som händer.

  785. De brukar vara före detta chefer
    för företagarlobbyn.

  786. Om man har strukturer där företagar-
    lobbyn och facket samarbetar-

  787. -har de varit väldigt aktiva där.
    Vi borde se deras bilder i tidningarna-

  788. -och peka på hur insyltade
    etablissemanget är med finanssektorn.

  789. Då kommer allt det där trevliga: "Hej,
    Andreas, funderar du på att byta jobb?"

  790. Allt det där tar slut.
    Jag är oönskad på många ställen.

  791. I Holland säger man
    att jag har blivit oacceptabel.

  792. -För att du har avslöjat dem?
    -Ja. I tv.

  793. Jag har hängt foton av dem på väggen.

  794. "Den jobbar där, den jobbar där..."

  795. Så gör man inte i Holland.
    Att tala i abstrakta termer går an.

  796. Vad händer när du har avslöjat dem?

  797. Inget.

  798. Politik nu för tiden handlar inte längre
    om vänster och höger.

  799. Det finns ett postideologiskt
    etablissemang, och sidogrupper.

  800. Inom etablissemanget
    är man politiker ett tag-

  801. -och sen går man vidare
    till nästa utmaning, i företagsvärlden.

  802. Det är en grupp. Och de som står vid
    sidan ombeds aldrig att bli rådgivare.

  803. Som journalist blir det svårt.

  804. För att få tillgång till källor
    och för att bli accepterad-

  805. -vill man inte hamna på sidolinjerna.

  806. Där finns ju också rasisterna
    och fullblodsgalningarna.

  807. Men bland galningarna
    finns de som ser saker för vad de är-

  808. -för att de inte vill bevara status quo.

  809. Jag tänkte på att du pratade om
    kvinnors och homosexuellas frigörelse-

  810. -och andra mänskliga rättigheter,
    men ingen har nämnt fattigdom.

  811. Fattigdom dödar,
    och fattigdom blir ofta rasifierat.

  812. Det är intressant att det inte nämns,
    så varför nämner du inte det alls?

  813. Jag nämnde lite om det
    när jag pratade om välfärdsstaten.

  814. Det är en bra liknelse, för fattigdom
    är ett mycket mer komplext problem-

  815. -jämfört med kvinnornas frigörelse,
    som är en mer juridisk fråga.

  816. Ungefär en tredjedel
    av de jag intervjuade var kvinnor-

  817. -och alla sa att de fick mer kritik
    för att de jobbade på bank-

  818. -än de fick för att de var kvinnor,
    så de gamla skillnaderna har kollapsat-

  819. -där klass och genus korsar varandra.
    Men fattigdom är...

  820. Det finns också en medskyldighet,
    där man kan vara fattig i Västvärlden-

  821. -men ur ett globalt perspektiv
    tillhör man de rikaste-

  822. -och drar stor nytta
    av det nuvarande finansiella systemet.

  823. Det faktum att... När vi åker
    till Marocko och köper deras produkter-

  824. -så betalar vi i euro,
    som vi bara trycker ur tomma luften.

  825. Om marockanerna gör samma sak
    kollapsar deras valuta.

  826. Det är ett sant förtryck.

  827. Vi kan skapa pengar ur tomma luften
    för att köpa deras produkter.

  828. Fattiga människor här
    tjänar också på det.

  829. Om vi hade ett rättvist globalt system
    skulle de fattiga här bli fattigare.

  830. Tack er för att ni kom och lyssnade
    på vår diskussion om bankerna.

  831. Förhoppningsvis fick ni svar
    på de frågor som ni hade.

  832. Tack, Andreas Cervenka
    och Joris Luytendijk.

  833. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Är finanssystemet en bluff?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal mellan Joris Luyendijk och Andreas Cervenka. Finansvärlden beskrivs ofta som en värld där girighet lättja och frosseri härskar, men är det verkligen den enskilde bankmannen som bär skulden eller står orsaken att finna i det system vi har byggt upp där bankerna fått orimligt mycket makt och inflytande på våra liv? Joris Luyendijk har skrivit den omtalade boken "Simma med hajar" som är en resa mot finansvärldens innersta. Andreas Cervenka är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och författare till boken "Vad är pengar?". Moderator: Joel Dahlberg. Inspelat den 11 april 2016 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Bankväsen, Ekonomi, Finansiella marknader, Finansväsen, Nationalekonomi, Penningväsen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyanlända föräldrar

Rätten till modersmålsundervisning

Varför det är viktigt med modersmålsundervisning? Är det inte svenska man ska lära sig i skolan? Kaylee tar reda på allt du behöver veta om modersmålsundervisning. Tema: Fatta svensk skola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.