Titta

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Om UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Föreläsningar från Svenska barnboksinstitutets bokprovning. Under 2015 gavs 2089 titlar ut inom barn- och ungdomslitteratur. Sett ur ett längre perspektiv är ökningen av utgivningen under 2000-talet historisk. Vad beror det på? Här diskuteras också trender i utgivningen, bland annat mer våld i barn- ungdomsböckerna och starkare fokus på sociala skillnader. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016 : En studie i våldDela
  1. På Linnéuniversitetet sysslar jag
    mycket med lärarutbildning-

  2. -men jag forskar mest kring
    ungdomsromaner och populärlitteratur.

  3. Jag skrev för några år sen
    en bok om "teen noir".

  4. Så det var intressant
    att titta på temat om våld.

  5. Jag har sett det som ett privilegium
    att få arbeta med bokprovningen.

  6. Väldigt givande och väldigt roligt.

  7. Det här har jag tänkt att prata om:

  8. Våld som tema. Om hur olika genrer
    diskuterar liknande frågor-

  9. -men på lite olika sätt.

  10. Vi ska prata om våld och ondska,
    prata mer om det här med att hämnas-

  11. -som Åsa redan har varit inne på.

  12. Jag kommer in litegrann på
    den världsbild och den människosyn-

  13. -som finns i dessa ungdomsböcker.

  14. Sen diskuterar jag litegrann
    kring berättarteknik-

  15. -för där har det hänt nånting som
    är rätt tydligt i 2015 års utgivning.

  16. Vi har mer detaljerade
    slagsmålsscener och tortyrscener.

  17. Vi pratar skräckel. När jag skickade
    första versionen av min Powerpoint-

  18. -diskuterade vi om den inte
    skulle behöva en varningstext.

  19. "Känsliga åhörare varnas."

  20. Jag lovar att flagga lite när scenen
    kommer där kattungar torteras.

  21. Då kan jag vinka till er
    som är stora kattälskare som jag.

  22. Sen måste jag prata om
    varför det ser ut så här.

  23. När jag intervjuades
    inför bokprovningen-

  24. -var det det de alltid frågade om.

  25. Jag känner frustration. De vill sätta
    mig i hörnet "moralistisk tant"-

  26. -som säger "usch, vad är det
    ungdomsboken handlar om?"

  27. Men jag tycker
    att böckerna är jätteintressanta.

  28. Jag kan inte ge definitivt svar på
    varför det ser ut som det gör.

  29. Jag ger ett politikersvar: "Det
    kan vara så eller det kan vara så."

  30. Det här är
    ett urval av 2015 års utgivning.

  31. Jag hade kunnat prata om de
    chick lit jr-böcker som har kommit.

  32. Sophie Kinsella
    har vi redan varit inne på.

  33. Stephanie Perkins "Anna och den
    franska kyssen", Suggs "Girl online".

  34. Det vore en helt annan föreläsning.

  35. Vi hade kunnat prata om romantiska
    dystopier såsom Meyers och Aveyards.

  36. Man kunde plocka upp Wahldéns
    steampunk-roman "Fripassageraren".

  37. En av få steampunk-romaner
    på svenska.

  38. Ni har väl inte missat att 2015 var
    det tioårsjubileum för "Twilight"?

  39. Vi hade kunnat prata
    om glittrande vampyrer.

  40. Men det blev våld,
    så nu blir det våld.

  41. "Han gav dig
    ett hårt knytnävslag i ansiktet"-

  42. -"men du kände dig inte hotad
    av honom efter det?"

  43. "-Nej, inte efter det."
    "-Varför inte?"

  44. "Anton slår upp ögonen. 'Då slog vi
    båda två. Då slog vi tillsammans.'"

  45. "Han var så bra på att slå."

  46. Det här är från "När hundarna
    kommer", som vi har varit inne på.

  47. Det är en roman som man kan spegla ur
    väldigt många olika synvinklar.

  48. Romanen pratar mycket
    om det oförklarliga våldet.

  49. Vad är det som gör att denna Anton,
    en helt vanlig kille-

  50. -plötsligt kan slå ihjäl
    en kille i samma ålder-

  51. -utan att känna nån skuld efteråt.
    Hur förklarar vi det?

  52. Den berör också
    vad våldet gör med oss.

  53. Inte bara den som slår
    och den som blir slagen-

  54. -men hur vi alla runtomkring

  55. Hur påverkas Antons bror, hur
    påverkas hans flickvän, hans familj?

  56. Det handlar mycket om
    vilka efterdyningar våldet får.

  57. Samma tema
    som Jessica Schiefauer diskuterar-

  58. -återfinns i en hel del andra böcker.

  59. Det är från Sally Greens
    fantasy-skräckroman "Half bad".

  60. Det här är del 2,
    där vi möter Nathan, en ung kille-

  61. -som har det rätt så jobbigt.
    I första boken torteras han.

  62. Rätt så förfärliga beskrivningar.

  63. Nathan jagas kontinuerligt
    i böckerna.

  64. Han har övernaturliga krafter, och
    ett arv som han behöver göra upp med.

  65. Han försöker undvika,
    med alla medel han kan-

  66. -att bli det monster
    som hans far sägs vara.

  67. Samtidigt tvingas han gång på gång
    döda för att överleva.

  68. I romanen finns det en diskussion
    kring vad det är han egentligen gör.

  69. Och en oro över att "om jag tvingas
    att döda för att själv överleva"-

  70. -"när blir jag det monster jag
    försöker undvika att utvecklas till?"

  71. Det kommer igen och igen.

  72. Det här är James Freys "Endgame".
    Också del 2 i en serie.

  73. I den här serien
    möter vi ett antal ungdomar-

  74. -som slåss mot varandra
    och mot andra-

  75. -för att rädda världen
    i ett slags iscensatt spel-

  76. -skapat av världslitteraturens kanske
    mest manipulerande rymdvarelser.

  77. I den andra delen
    möter vi bl.a. Sarah.

  78. Hon tvingas att ta ställning till
    det moraliska dilemmat:

  79. För att rädda miljoner människor
    - är det rätt att döda ett barn?

  80. Hon kommer fram till
    att det nog är rätt-

  81. -men är medveten om att hon kommer
    att förlora hela sin mänsklighet.

  82. Är det rätt att döda en oskyldig
    för att rädda andra? Kanske.

  83. Men vad gör våldet med oss?

  84. I ett flertal böcker
    handlar det om hämnd-

  85. -på ett sätt
    som är väldigt intressant.

  86. Här knyter jag an till en hel del av
    det som Åsa Warnqvist har pratat om.

  87. Det diskuteras i ett antal böcker
    när hämnd är rättfärdigat.

  88. I Staffan Cederborgs "Kickar"
    möter vi Joel-

  89. -som tvingas att döda sin styvfar.

  90. Styvfadern har behandlat mamman
    väldigt illa i åratal.

  91. När Joel dödar honom
    gör han det i självförsvar.

  92. Samtidigt är det anmärkningsvärt-

  93. -att killen inte uttrycker nån skuld
    eller ångest för det han har gjort.

  94. Samma tema ser vi
    i Lus "Den unga Eliten".

  95. Det är en fantasy.
    Lite dystopiskt, lite fantasy...

  96. Här möter vi den unga Adelina
    som har övernaturliga krafter-

  97. -som inte har kommit upp till ytan
    än. Hon torteras av sin far.

  98. Till slut dödar hon sin pappa.

  99. Å ena sidan
    gör hon det i självförsvar.

  100. Å andra sidan
    hajar man till som läsare-

  101. -när flickan inte känner nån skuld
    för att ha dödat pappan.

  102. I Gardners "En planet i mitt huvud"-

  103. -en dystopisk roman
    i alternativ tidslinje-

  104. -möter vi Standish, som är
    en väldigt reflekterande kille-

  105. -som funderar mycket på
    den våldsamma värld han lever i.

  106. I skolan har han en grym lärare-

  107. -som inför hela skolklassen
    sparkar en liten pojke till döds.

  108. Lite senare kommer det en agent
    från regeringen och skjuter läraren-

  109. -mitt framför ögonen på klassen.
    Standish tycker att det är rätt okej.

  110. Det var faktiskt en ond lärare.

  111. Det är nånting med
    hur hämnd diskuteras.

  112. Är det så
    att man har rätt att hämnas?

  113. En variant på det
    finns i den här boken:

  114. Det är från Michaelis
    "Nashville eller vargleken"-

  115. -där vi möter den unga Svenja.

  116. En medicinstuderande som har
    flyttat hemifrån för första gången.

  117. Hon får plötsligt ta hand om
    en hemlös kille, Nashville.

  118. Han bara dyker upp i hennes lägenhet.

  119. Efter många om och men växer det fram
    ett starkt band mellan dem.

  120. Nashville introducerar Svenja,
    som är en typisk medelklasstjej-

  121. -till den andra sidan av staden
    - de hemlösas stad.

  122. Människorna som lever mellan raderna,
    som det beskrivs i boken.

  123. I slutet... Nu "spoilar" jag
    så det står härliga till.

  124. Pojken dödas
    av en förfärlig massmördare-

  125. -som har dödat fler hemlösa
    under romanens gång.

  126. Svenja är
    uppfylld av behovet att hämnas.

  127. Den inledande meningen är det som
    precis har hänt när romanen är slut.

  128. Frågan är
    om Svenja inte dödar massmördaren-

  129. -för att hämnas den unge killens död.

  130. Att det på nåt vis är en rättfärdigad
    hämnd. Man har rätt att göra detta.

  131. Det här är från Salla Simukkas
    tredje bok "Svart som ebenholts".

  132. Här möter vi Lumikki.

  133. En twist på en mer problematiserande
    diskussion om hämnd.

  134. Lumikki har
    en väldigt dyster bakgrund.

  135. Hon har under åratal varit utsatt
    för... Mobbning är fel ord.

  136. Hon har varit kränkt och misshandlad
    av två tjejer-

  137. -på
    ett förfärligt och utstuderat sätt.

  138. Till slut får Lumikki nog.
    Hon tar till knytnävarna-

  139. -och misshandlar en av tjejerna.
    Den här behandlingen slutar.

  140. Å ena sidan är hon tacksam över
    att hon inte längre blir kränkt-

  141. -men å andra sidan är Lumikki
    väldigt oroad över vad hon har gjort.

  142. När hon själv har tagit till
    samma verktyg - knytnävarna-

  143. -som hennes mobbare.
    Vad gör det våldet med henne?

  144. Blir hon som de har varit?

  145. Flickorna
    som hon har hatat över allt annat.

  146. I den här delen
    jagas också Lumikki av en stalker.

  147. En man som försöker manipulera henne
    på olika sätt.

  148. Han iscensätter en tävling där
    Lumikki måste springa väldigt fort-

  149. -för att rädda livet på
    en av de mobbande tjejerna.

  150. Då har hon igen funderingen:
    Behöver jag riskera mitt eget liv-

  151. -för att rädda livet på
    en tjej som har gjort mig så illa?

  152. Hon kommer fram till att, ja, det
    måste hon. Hon vill inte bli som de.

  153. Hon vill behålla sin mänsklighet.

  154. Det här är från "Sagan om Turid".

  155. Turid är en flicka
    som lever under vikingatiden.

  156. Hon lever
    i en påtagligt våldsam värld.

  157. Nu märks det inte av citatet, men vi
    är på väg in i de ljusare böckerna.

  158. Det är våldsamt i böckerna.

  159. Samtidigt är Turid ett exempel på en
    huvudperson som vill nånting annat.

  160. Hon vill lära sig läsa,
    hon vill ut och resa.

  161. Hon deltar inte i de slagsmål
    som finns i böckerna.

  162. Hon är inte
    en särskilt skicklig krigare.

  163. I slutet av boken
    tvingas hon fly från sin hemby-

  164. -som då faller i rövarnas våld.

  165. Hon är ett exempel på
    en huvudperson som stretar emot.

  166. "Så här kan det inte vara meningen
    att världen ska se ut."

  167. "Det måste finnas andra vägar
    att gå."

  168. Ett annat exempel på en sån hjältinna
    är Hirka i Siri Pettersens "Röta".

  169. Hirka har lämnat det fantasy-land
    som vi möter henne i, i bok 1.

  170. Hon har hamnat bl.a. i London.

  171. Hon hamnar mittemellan två bröder som
    är nästan gudalika.

  172. De har starka övernaturliga krafter,
    och de hatar varandra och slåss.

  173. De bryr sig inte om
    att människor och huldror skadas-

  174. -i den här kampen.

  175. Hirka däremot vill försöka lösa
    konflikten utan att ta till våld.

  176. Hon är en självuppoffrande hjältinna.

  177. Hon offrar sitt eget blod
    för att hela en mängd blodslavar-

  178. -som hennes far
    har tagit kontroll över.

  179. Hon hoppas att det ska kunna gå-

  180. -utan att mer död och ondska
    ska födas ur den här konflikten.

  181. Länge ser det ut
    som om hon ska lyckas.

  182. Nu "spoilar" jag igen.
    I slutet tvingas hennes älskade Rime-

  183. -att döda en av bröderna.

  184. Det slutar med en väldigt ledsen
    och resignerad Hirka.

  185. Spännande att se hur Siri Pettersen
    löser det här i den tredje delen.

  186. Här finns i alla fall ett försök till
    att göra nånting annat.

  187. Men vad säger de här böckerna
    om vad det är för värld vi lever i?

  188. Det här är den typiska bilden som
    har ingett så många människor hopp.

  189. Finns det hopp
    om mänskligheten och världen?

  190. Både och. I alla fall
    om vi läser 2015 års ungdomsböcker.

  191. Det här är från Chris Weitz dystopi
    "Den nya världen".

  192. Det är del 2 i en serie.
    Det är Donna som talar.

  193. Den här synen på mänskligheten
    är rätt vanlig-

  194. -i en hel del av de dystopiska
    texterna och en del fantasy-texter.

  195. När man plockar bort våra resurser,
    plockar bort våra privilegier-

  196. -blir vi själviska. Vi kommer att
    göra allt för vår egen överlevnad.

  197. Att mänskligheten är fem måltider
    från anarki eller barbari-

  198. -är en människosyn som är påfallande
    vanlig i en hel del dystopier.

  199. När det kommer till kritan
    - när världen har gått under-

  200. -kämpar jag för att rädda mig själv
    och min familj-

  201. -men jag bryr mig inte
    om kollektivet.

  202. Det här är från Sofia Nordins
    "Som om jag vore fantastisk".

  203. Även om det här
    inte är superhoppfullt-

  204. -så finns här en liten öppning för
    att människor kanske är själviska-

  205. -men det finns kanske en förmåga
    att ta ansvar för kollektivet.

  206. Att se till medmänniskans bästa.

  207. Inte nödvändigtvis en medmänniska som
    jag har precis bredvid mig-

  208. -utan också en medmänniska
    som finns långt bort.

  209. Överlag är det ljusare
    i de nordiska dystopierna.

  210. Jag har en kollega som
    sysslar med det: Åsa Nilsson Skåve.

  211. Lite mer hopp
    här uppe i Skandinavien.

  212. Samtidigt är det viktigt,
    när vi har sett alla mörka citat-

  213. -att säga att de flesta av böckerna
    slutar på något vis lyckligt.

  214. Men lyckligt med vissa reservationer.

  215. Det onda besegras ofta, men samtidigt
    finns ett återkommande tema-

  216. -att även om man besegrar det onda
    kan man aldrig utrota det.

  217. Ett exempel
    är Salla Simukka "Vit som snö"-

  218. -när Lumikki befinner sig i Riga
    och räddar en ung flicka och andra-

  219. -från att brännas till döds
    i ett iscensatt självmord.

  220. De är medlemmar i en sekt.

  221. Lumikki lyckas rädda den här flickan.

  222. Hon lyckas besegra det onda
    på ett plan.

  223. Den ondsinta sektledaren
    undkommer rättvisan.

  224. I boken finns
    en väldigt cynisk nyhetschef-

  225. -som är medveten om
    att massmordet kommer att ske.

  226. Men hon tycker
    att det ger bra tittarsiffror.

  227. Hon undgår också rättvisan.

  228. Ett återkommande budskap om
    att vi kan besegra ondska-

  229. -men vi kan inte utrota den.

  230. Vi går vidare till berättarteknik.
    Vad är nytt?

  231. Jag fastnade för berättarteknik efter
    att ha läst Strandbergs "Färjan".

  232. "Här är det ju rätt så våldsamt.
    Splatter-våld är ju trevligt."

  233. Det är ju väldigt likartat det som
    jag har läst i alla ungdomsromaner.

  234. Skräcklitteratur har börjat komma in
    i ungdomsboken på ett annat sätt.

  235. Under 2015 hade vi
    t.ex. Niklas Krogs "Nattbuss 198".

  236. Skräcklitteratur
    verkar vara på frammarsch.

  237. Vad är nytt? Jo, detaljerade
    slagsmålsscener och tortyrscener.

  238. De är detaljerade på ett sätt som vi
    inte såg förrän för 5-6 år sen.

  239. Vi har också rätt mycket våld mot
    djur, på ett sätt som också är nytt.

  240. Nu får ni hålla i er.
    "Jag slet upp jägarens buk..."

  241. I det första citatet kämpar Nathan
    för sitt liv mot en ond jägare-

  242. -som hotar honom.

  243. När han kämpar förvandlas han bitvis
    till ett vargliknande djur-

  244. -men samtidigt minns han vad han
    har gjort i den här djurskepnaden.

  245. Han minns hur våldsam han har varit.
    Det är detaljerat beskrivet.

  246. I det andra citatet är det Jefferson
    i denna dystopi-

  247. -som ser ut över
    den värld som är kvar.

  248. Hur människor väldigt brutalt
    har tagit livet av varandra-

  249. -i det kaos som har utbrutit efter
    att samhället har fallit sönder.

  250. Det är två rätt så typiska exempel.

  251. Det är viktigt att påpeka att Nathan,
    som sliter upp jägarens buk-

  252. -är romanens hjälte.

  253. Det här är Rick Yanceys nästan lite
    underhållande "Monstrumologen".

  254. Det är en orgie i det groteska.

  255. Det är lik som långsamt förruttnar
    och börjar leva igen.

  256. Människor
    som äts upp långsamt av flugor.

  257. Och antropofager hotar mänskligheten.

  258. De finns bl.a. i Shakespeares dramer.
    Det är monster som inte har huvuden-

  259. -men som har
    två eller tre rader tänder i bröstet-

  260. -som de sliter sönder människor med.

  261. Det är skräcklitteratur som går över
    gränsen till att vilja vara äcklig.

  262. "Jack the Ripper" dyker upp också.

  263. Här finns
    en mörk och cynisk människosyn.

  264. Berättaren
    är en pojke som heter William.

  265. Han används väldigt krasst
    som lockbete-

  266. -när man försöker
    döda antropofagerna.

  267. Flugorna tyckte jag var lite äckliga.

  268. Annars är jag rätt så luttrad
    efter år av skräckfilmstittande.

  269. Första citatet är från "Endgame" där
    ungdomar slåss för att rädda världen.

  270. Det är Jago som minns när han
    utbildas till att bli en av Spelarna-

  271. -hur han får en rätt så gedigen
    utbildning i att slåss och döda.

  272. I det andra citatet är det Stefan,
    en karaktär i "Röta"-

  273. -som är en mördare och
    en moraliskt tvivelaktig karaktär.

  274. Samtidigt är han en av få som
    hjälper Hirka, när hon behöver hjälp-

  275. -när hon har hamnat i ett väldigt
    främmande och ogästvänligt London.

  276. Han är lite av antihjälten
    som faktiskt är attraherad av Hirka-

  277. -och hon attraheras av honom.
    Han är smått Clint Eastwood-sexig.

  278. Men han är, som sagt, en mördare.

  279. "Benjamin tog tag i sin katt..."

  280. Här är kattungescenen
    från Marta Söderbergs "Athena".

  281. Den handlar bl.a. om två ungdomar-

  282. -från samhällets bottenskikt som
    utbildas till att bli specialagenter-

  283. -mer eller mindre emot deras vilja.

  284. Det här är examinationen.
    De ska döda en liten kattunge.

  285. Det är en övning i att lyda order,
    men också att...

  286. ...döva sin empati
    för denna lilla kattunge.

  287. Maya vägrar, men Benjamin gör det.

  288. Den här typen av scener såg vi inte
    i ungdomsböcker för ett par år sen.

  289. Just våld mot djur
    är inte återkommande i bok efter bok-

  290. -men det finns en hel del exempel
    på det i 2015 års utgivning.

  291. "När hundarna kommer"
    är ett exempel.

  292. Om ni har läst den minns ni säkert
    när en tonårsfest beskrivs.

  293. Killarna är på fest.
    Man dricker för mycket-

  294. -och ett par killar får för sig att
    spola ner en chihuahua i toaletten.

  295. Det är en kort scen,
    men samtidigt får vi som läsare möta-

  296. -den lilla hundens dödsångest.
    Den klarar sig.

  297. Men det är en rätt så talande-

  298. -och otäck skildring
    av ett antal ungdomar-

  299. -som inte har nån empati alls
    med denna lilla vovve.

  300. Det är också ett exempel på
    hur djur behandlas i ungdomsböcker.

  301. Varför är det då så mörkt?

  302. Dels har vi sett att ungdomsböcker
    närmar sig vuxenlitteratur.

  303. Vi har pratat om crossover i åratal.

  304. Vi har
    en väldigt våldsam populärkultur.

  305. Jag brukar kalla den
    "Game of thrones"-effekten.

  306. Har ni sett citatet?
    Vi som tittar på "Game of thrones"-

  307. -"can't deal with the sunny optimism
    of 'The Walking Dead'."

  308. Ni som ser "The Walking Dead"
    förstår det roliga i det.

  309. Vi har mycket detaljerat våld
    i populärkulturen.

  310. Så där har vi en förklaring.
    Men det finns flera.

  311. Böckerna kan spegla en oro
    för en alltmer våldsam omvärld.

  312. Samtidigt som de handlar om våld
    handlar de om våldets konsekvenser.

  313. Jag hittade en intressant
    debattartikel av Sherman Alexie:

  314. "Why the best kids books
    are written in blood."

  315. "I write in blood because I remember
    what it felt like to bleed."

  316. Hennes poäng är
    att väldigt många ungdomar i dag-

  317. -har med sig erfarenheter av
    kränkningar, av våld, av ångest-

  318. -och de behöver
    bearbeta dem nånstans.

  319. Litteraturen är ett utmärkt medium
    för att bearbeta dessa erfarenheter.

  320. Så hon ser positivt på
    den här typen av mörka berättelser.

  321. Det finns
    väldigt lite forskning om detta.

  322. Det finns en del didaktisk forskning
    om dystopier.

  323. Denna typ av mörka berättelser öppnar
    upp för en rätt så intressant dialog.

  324. Den får oss att börja fundera över
    när är det rätt att ta till våld.

  325. Var går gränserna
    mellan människa och monster?

  326. Och vilka effekter och konsekvenser
    kan våld få?

  327. Här finns mycket mer att göra.

  328. Jag tyckte att uppdraget var
    så roligt och läste böcker från 2016.

  329. Ett av mina bästa exempel
    hade kommit 2016. Attans!

  330. Det var Tahirs "Askfödd".
    Där finns alla dessa teman.

  331. Grafiska tortyrscener, ungdomar som
    funderar över om de blir monster...

  332. Det blir spännande att se om den
    romanen har den elakaste mamman-

  333. -i 2016 års utgivning. En mamma som
    är något av det grymmaste jag läst.

  334. Jag kan
    med tämligen stor säkerhet säga-

  335. -att det våldsamma kommer vi
    att leva med ett bra tag till.

  336. Och där,
    med den vackraste katten i Sverige-

  337. -får jag tacka för uppmärksamheten.

  338. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En studie i våld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Nilson, forskare vid Linnéuniversitetet, berättar här att den tydligaste trenden i ungdomsböcker under 2015 handlar om våld och fram för allt grovt sådant. Våldet finns även i kapitel- och mellanåldersböcker men är fortfarande ovanligt i böcker för de allra yngsta. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Våld i litteraturen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Statistik, trender och tendenser under 2015

De senaste åren har barnboksutgivningen har haft en stadig ökning av antalet titlar, berättar Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Bidragande orsaker kan vara att det idag är mycket billigare att trycka bildbaserade böcker och det har tillkommit flera mindre förlag. Läsresultaten från Pisa-undersökningen kan också ha lett till ett ökat intresse för böcker menar Sofia Gydemo. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Vatten överallt

Under 2015 gavs det ut en förvånansvärt stor mängd böcker på temat vatten, berättar Lillemor Torstensson, kommunikatör på Barnboksinstitutet. Då vatten förekommer i naturen är det en självklar plats att förlägga en handling kring, menar hon. Dagens miljöintresse kan också spela roll. I ungdomsböcker är döden på, i eller omkring vattnet dominerande. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Alla lika, alla olika?

Det som sker i världen återspeglas i utgivningen av barn- och ungdomsböcker, menar Karin Mossed som är bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. På senare tid har det börjat dyka upp fler böcker med starkt fokus på sociala skillnader och mötet mellan barn med olika bakgrund. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Elakheten rättfärdigad

Elakhet är inget nytt i barn- och ungdomslitteraturen men under 2015 kom det ovanligt många titlar som hade elakhet som tema, berättar Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet. Nytt är också att många skriver så att sympatierna faller på den som är elak eller att det är helt i sin ordning att ge igen och hämnas. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Runt och fyrkantigt inramar dystopin

När det gäller en ny genre, som exempelvis ungdomsdystopin, så gäller det att signalera redan på framsidan vad boken handlar om, menar Kajsa Bäckius, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Om innehållet i de här böckerna har givna ramar så kan man säga att omslagen är desto rundare. Ofta har omslaget en bild på en cirkel som ibland får symbolisera tidens gång eller berätta om den livsbubbla inom vilken bokens handling utspelar sig, förklarar Kajsa. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

En studie i våld

Maria Nilson, forskare vid Linnéuniversitetet, berättar här att den tydligaste trenden i ungdomsböcker under 2015 handlar om våld och fram för allt grovt sådant. Våldet finns även i kapitel- och mellanåldersböcker men är fortfarande ovanligt i böcker för de allra yngsta. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Svenska nyord i tiden

Språkvårdare Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar nyord genom tiderna och några av svenskans färskaste tillskott. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.