Titta

UR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

UR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Om UR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Föreläsningar från Beecome-kongressen 2016, med fokus på honungsbin. Bin pollinerar en tredjedel av allt vi äter och spelar en viktig roll i bevarandet av ekosystemet. Inspelat den 12 mars 2016 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live, Malmö. Arrangör: Sveriges biodlares riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid : Att avla ett superbiDela
  1. Låt oss prata lite om Georgia.
    Utanför USA vill jag alltid klargöra-

  2. -att det inte rör sig om Georgien.
    Jag syftar på det här Georgia.

  3. Jimmy Carters, jordnötternas
    och Coca-Colans land.

  4. Vi zoomar in lite. Universitetet
    ligger i Athens, Georgia.

  5. De som tillhör en viss generation
    vet kanske om-

  6. -att banden R.E.M. och The B-52's
    kommer därifrån.

  7. Jag ser en del nickningar.

  8. Där ligger universitetet.

  9. Här är mitt kontor.

  10. Det är faktiskt sant. Huset där är...

  11. På institutionen för entomologi kunde
    vi i många år se matcherna gratis-

  12. -från fjärde våningen.

  13. Men en viceordförande kom på det
    och har byggt för med presidentloger-

  14. -så att vi inte längre kan se matcherna.
    Det ger en ett perspektiv.

  15. Jag ska förklara lite. Avling
    ur superorganism-perspektiv-

  16. -är nåt som jag
    tycker är väldigt spännade.

  17. Det knyter an till biets
    evolutionära historia.

  18. Jag har så mycket att säga att det
    bör delas upp i två föreläsningar.

  19. Jag ska först gå igenom
    koncepten bakom superorganismen.

  20. Jag har ändrat titeln till: "Tänka
    ur superorganism-perspektiv."

  21. Vi måste känna till biet
    i dess evolutionära kontext-

  22. -innan vi kan säga nåt vettigt om
    att avla ur superorganism-perspektiv.

  23. Det ska vi göra i dag.
    Det är lite brett-

  24. -men biodlare och forskare
    brukar tycka att det är intressant.

  25. Låt oss fräscha upp minnet.

  26. Tidigare påminde Geoff Williams oss
    om att en koloni har tre sorters bin.

  27. Vi har två sorters honor, de sterila
    men funktionella arbetarna-

  28. -och den ytterst fertila
    men i övrigt passiva drottningen.

  29. Sen har vi förstås hanen.
    Men jag vill fokusera på honorna.

  30. De är mycket mer intressanta.

  31. Det som skiljer dem åt är många saker
    men framför allt detta:

  32. Den sågtandade gadden.

  33. För er som är biodlare var det här
    det första att ta ställning till.

  34. Det faktum att de kan stickas
    gjorde er säkert tveksamma-

  35. -när ni övervägde biodling.

  36. Eller kanske var det era partner
    som var tveksamma.

  37. Men bin förknippas med gadden, både
    hos allmänheten och hos biodlare.

  38. Den är sågtandat, vilket ger
    den maximal försvarsstyrka.

  39. Tänk på vad som sker.

  40. Arbetaren sticker dig. Hullingarna
    gör så att gadden fastnar i köttet.

  41. Hon går därifrån, och inälvorna
    släpar efter, inklusive giftsäcken-

  42. -som har en oberoende muskulatur,
    så att den kan fortsätta pumpa.

  43. Vad gör hon sen? Hon flyger i väg
    och kommer sen tillbaka till dig.

  44. Hennes beteende fördubblar
    försvarseffekten. Förstår ni?

  45. Försvarspotentialen för hela kolonin
    blir dubbelt så stor-

  46. -eftersom alla individer
    har två försvarsbeteenden.

  47. Men i slutändan dör hon förstås.

  48. Som nybörjare
    kan man trösta sig med det.

  49. Man är alldeles uppsvälld,
    men de dog åtminstone!

  50. Förhoppningsvis mildras inställningen
    efter andra eller tredje säsongen-

  51. -men så ligger det till.

  52. Det här är ett altruistiskt,
    självuppoffrande beteende.

  53. Ni måste ha tänkt på det. Jag
    ska läsa vad det står i serien här.

  54. Här har vi en riddare
    och hans drottning.

  55. Riddaren säger: "Ers Majestät,
    jag är er undersåte."

  56. "Hur kan jag tjäna kungariket?"

  57. "Du ska göra följande:"

  58. "Du ska sticka det här
    pyttelilla svärdet i våra fiender."

  59. "Du ska också fästa svärdet
    vid dina inre organ."

  60. "Så när du sticker nån
    slits dina inälvor ut och du dör."

  61. "Fienden dör inte, men det svider lite,
    och kanske låter de oss vara sen."

  62. "Låter det som en bra plan?"

  63. Jag hoppas att ni har tänkt på det
    på nåt plan när ni har arbetat med bin.

  64. Att ni har stannat upp och tänkt på det,
    för det är så det går till.

  65. Arbetaren uttrycker den mest extrema
    form av altruism som finns.

  66. Arbetaren säger i princip:

  67. "Jag ska avstå från fortplantning."

  68. "Och jag ska dessutom ta livet av mig
    om jag måste"-

  69. -"för att hjälpa dig fortplanta dig."

  70. Det är en radikal form
    av självuppoffring, eller altruism.

  71. När vi studerar biologi
    bör vi begrunda det här lite.

  72. Det går emot allt som vi vet
    om naturligt urval och evolutionen.

  73. Varför självuppoffring? Ni är
    i gott sällskap om ni har tänkt på det.

  74. Frågan upptog Charles Darwin
    en hel del.

  75. Han ägnar flera sidor åt det
    i sitt stora verk om arternas uppkomst.

  76. Han pratar om de sterila arbetarna
    och deras självuppoffrande beteende.

  77. Det strider mot hela hans teori.

  78. Denna postulerar alltså-

  79. -att det finns genetiska variationer
    inom alla arters populationer-

  80. -och att individer med gener
    som främjar deras överlevnad-

  81. -tenderar att överleva
    och föra dessa vidare.

  82. På så vis ackumuleras
    gynnsamma gener i en population.

  83. Över långa tidsrymder tenderar
    dessa individer att uppnå en jämvikt-

  84. -gentemot ytterligheterna
    i deras naturliga miljö.

  85. Om ett träd växer i ett område med
    stor variation i fråga om nederbörd.

  86. En del säsonger dör det av torka
    och andra av för mycket vatten.

  87. Men det naturliga urvalet tenderar
    att jämna ut ytterligheterna-

  88. -så att man får arter som bokstavligen
    är formade efter sin miljö.

  89. Vi tänker för sällan på det
    när det gäller evolutionen.

  90. Den är ytterst specifik
    för sitt geografiska läge.

  91. Det är den naturliga miljön
    som bokstavligen formar arten-

  92. -som lever där.

  93. Det är det naturliga urvalets
    enda fördel gentemot artificiellt urval-

  94. -vilket vi sysslar med när vi odlar
    bin eller grödor eller avlar husdjur.

  95. Under våra korta liv har vi inte tid
    att balansera ytterligheterna.

  96. Det har naturen, och det är därför
    den är så framgångsrik.

  97. Det som vi ser på jorden är resultatet
    av en miljonårig process.

  98. Därför är arter bra på det de gör,
    att leva och fortplanta sig i sin miljö.

  99. Hur är det då med den sterila,
    självuppoffrande arbetaren?

  100. De för inget vidare,
    de sticker och dör.

  101. Hur kan det vara ett beteende
    som ackumuleras-

  102. -när de som har det dör och är sterila?

  103. Vilken märklig evolutionär process
    kan ha gjort det möjligt?

  104. Darwin gick i graven
    utan att ha löst denna motsättning.

  105. Och han var ärlig nog som forskare
    att erkänna att han inte visste.

  106. Men han var nåt på spåren och trodde
    att det hade att göra med gruppen.

  107. Gruppen med det här beteende
    kanske för sina gener vidare.

  108. Men han visste inte säkert,
    och sen dog han.

  109. Så såg det ut inom biologin
    i ungefär hundra år, fram till 1965.

  110. Då hade vi Bill Hamilton
    vid University College i London

  111. Han var nog bara 22 år.
    Blir man inte illamående?

  112. Ungdomar som når toppen
    av sin förmåga-

  113. -när de är hälften så unga
    som en själv.

  114. Men han var bara en ung grabb då-

  115. -och han tänkte mycket på det här.

  116. Hur kan en altruistisk gen
    ackumuleras i en population?

  117. Och han publicerade en artikel-

  118. -som har varit en ständig referens
    ända sen dess.

  119. Den är en av biologins
    vanligaste referenskällor.

  120. Den var avgörande för vår förståelse
    av biologi och evolutionen som helhet.

  121. Det var den första artikeln om det
    som vi i dag kallar släktskapsselektion.

  122. Selektion som bestäms
    av släktrelationer.

  123. Darwin kom nära men saknade
    den moderna kunskapen om genetik.

  124. Här kommer dagens enda matematik.
    Detta är Hamiltons resonemang.

  125. Kostnaden för en altruist.

  126. Det altruistiska draget i en population
    kommer enligt Hamilton att öka-

  127. -om kostnaden för den agerande
    är mindre än nyttan för mottagaren-

  128. -multiplicerat med graden av släktskap.

  129. Alltså, kostnaden för den agerande
    altruistiska individen ackumuleras-

  130. -om den är mindre än nyttan
    för mottagaren-

  131. -gånger mängden gener som de delar.

  132. Det här är Hamiltons regel
    i ett nötskal.

  133. Ett annat sätt att tänka på det
    uttrycktes av JBS Haldane.

  134. "Jag skulle offra mitt liv
    för två bröder eller åtta kusiner."

  135. Så funkar det.

  136. Jag är inte den ende
    som har alla mina gener.

  137. Jag har ett syskon och en dotter.

  138. Jag har föräldrar. Jag har syskonsöner
    - som nu i sin tur har barn.

  139. De delar mina gener,
    förvisso färre ju mer avlägsna de är.

  140. Men de närmaste har femtio procent.

  141. Man har hälften av sina föräldrars
    gener och hälften av sina syskons.

  142. Hamilton säger att jag kanske
    beter mig altruistiskt-

  143. -om det innebär
    att min syster kan fortplanta sig.

  144. Under de här omständigheterna kan
    detta ackumuleras i en population.

  145. Det revolutionerade
    studiet av sociala insekter.

  146. Jag har levt under Hamiltons sken
    under hela mitt yrkesverksamma liv.

  147. Det lär även kommande generationer
    av insektsforskare att göra.

  148. Regeln förklarar nämligen
    saker och ting så bra.

  149. Den har hållit i otaliga experiment.

  150. När man har en sån här fråga kan man
    göra en massa olika förutsägelser-

  151. -och testa dem.
    Vissa funkar och andra inte.

  152. Då finner vi gång på gång
    i många olika former-

  153. -att Hamiltons regel fungerar.
    Detta menar vi med en "robust teori".

  154. Den har bra prediktionsförmåga.
    Vi kan applicera modellen på en fråga-

  155. -och när vi sen testar den ser vi
    att den fungerar.

  156. Det har Hamilton gjort nu
    i nästan femtio år.

  157. Vad innebär det här
    i fallet med honungsbiet-

  158. -och den förfader
    som gav upphov till det?

  159. Tidigast i sitt evolutionära förflutna
    levde honungsbiet solitärt-

  160. -liksom de flesta biarter gör än i dag.

  161. En befruktad hona
    tar själv hand om boet.

  162. Hon samlar pollen, ruvar larverna-

  163. -och matar dem med nektar
    så att de växer och kläcks.

  164. De är till femtio procent
    släkt med henne.

  165. De har ett val - att stanna och
    hjälpa mamma att skapa fler syskon-

  166. -eller ge sig av
    och få egna avkommor.

  167. Vilket väljer de?

  168. Vi vet att hos steklar - myror, getingar
    och bin - finns det ännu en faktor:

  169. Alla hanarna är haploida, de har bara
    en uppsättning kromosomer.

  170. Det intressanta med det för oss är-

  171. -att döttrar till samma mor och far
    inte delar bara hälften av generna-

  172. -utan 75 procent av dem.

  173. Så det finns ännu större skäl
    att bli kvar i boet-

  174. -och hjälpa mamma producera
    fler systrar.

  175. De för vidare 75 procent av sina gener
    med den taktiken.

  176. En gång började jag hålla mjölkgetter.

  177. Det kunde väl inte vara så svårt?
    Man bara matar och mjölkar dem.

  178. Som ni förstår insåg jag snart
    att det är mycket mer komplicerat-

  179. -än att stoppa in foder i ena änden
    och få mjölk i andra.

  180. Jag förstod snabbt att jag
    hade tagit mig vatten över huvudet-

  181. -och var tvungen att lära mig.

  182. Min poäng är att biologi
    aldrig är så enkelt som jag sa.

  183. Det som händer är nämligen att
    drottningen även producerar drönare-

  184. -och arbetarna är bara
    till 25 procent släkt med dessa.

  185. Medelvärdet
    av 75 och 25 är 50 procent.

  186. Så en dotter till en haploid drönare-

  187. -för bara vidare sina gener till i snitt
    50 procent genom att hjälpa mamma.

  188. Men det är fifty-fifty. Jag kan välja
    den solitära eller den sociala vägen.

  189. I båda fallen för jag vidare
    i snitt 50 procent av mina gener.

  190. Och om jag är kvar i boet
    finns det andra fördelar.

  191. Man delar ingång till boet,
    man söker föda tillsammans-

  192. -och försvarar boet tillsammans.
    Det lutar mer åt det sociala hållet.

  193. Det var ett starkt incitament
    för honorna-

  194. -som hade två sätt att föra vidare
    50 procent av sina gener.

  195. Att bli kvar med gruppen
    är inte så illa.

  196. Nu har vi de tidigaste faserna
    i den sociala utvecklingen.

  197. En ensam mor har befruktats
    av en hane.

  198. Hennes döttrar har 75 procent
    av generna gemensamt-

  199. -och tar normalt beslutet att bli kvar
    och hjälpa mamma fortplanta sig.

  200. Nu har vi en koloni
    med sociala insekter.

  201. Drottningen säger: "Jag tycker
    verkligen om att få döttrar"-

  202. -"som har hälften av mina gener"-

  203. -"men de här irriterande döttrarna
    fortplantar sig på egen hand."

  204. En dotter kan smita ut, para sig,
    komma tillbaka och få avkommor.

  205. Eller så kan hon få söner utan att
    para sig. Det kunde de redan då.

  206. Men drottningen säger:
    "Jag vill inte ha barnbarn."

  207. "Dem delar jag bara 25 procent med.
    Jag vill hellre ha döttrar."

  208. Så drottningen började
    utöva kontroll.

  209. I dessa proto-bon som jag beskriver-

  210. -gick hon runt och åt äggen
    som döttrarna lade.

  211. "Det där tänker jag inte tillåta
    om du ska bo i mitt bo."

  212. Så gjorde hon,
    hon åt bokstavligen upp äggen.

  213. Detta minskade belöningen
    för de döttrar som bröt mot reglerna.

  214. De kom inte undan med det.

  215. I de här små bona var det lätt
    för modern att ta alla äggen.

  216. Det höll dem i schack, så att säga.

  217. Och detta löste reproduktiva konflikter.

  218. Jag medger att det är
    en väldigt diktatorisk metod.

  219. Jag kan inte låta bli att tänka på
    hur relativt stabil världen var-

  220. -när det bara var
    Sovjet och västblocket.

  221. Autokrati är effektivt.

  222. Autokrati är bra om man vill kuva
    upprorsmakare, inte sant?

  223. Se vad som hände i Irak.
    Vi ser det i våra samhällen.

  224. Men det funkade. På det här viset höll
    drottningen sina arbetare i schack-

  225. -och avlägsnade reproduktiva
    konflikter i boet.

  226. Med tiden ledde det till att honorna
    kunde göra det som de var bäst på.

  227. Drottningen blev bättre
    på att lägga ägg.

  228. Hon började utsöndra feromoner
    som skötte kontrollen mer subtilt-

  229. -och effektivare, eftersom det spriddes
    ut i arbetarnas mat.

  230. Och de kontrollerade sig själva,
    genom att sprida feromonerna i maten.

  231. Deras beteende blev mer sofistikerat.

  232. Till slut blev de
    morfologiskt distinkta-

  233. -så att arbetarna
    inte längre kunde para sig.

  234. Drottningen kunde inte sköta
    några sysslor i boet.

  235. De hade blivit två helt skilda kaster.

  236. Då måste vi fråga oss
    vilken Darwins selektionsenhet blir.

  237. Det är inte arbetaren.
    Hon kan inte fortplanta sig.

  238. Det är inte drottningen.
    Det enda hon kan är att lägga ägg.

  239. Det är först när man ser kolonin-

  240. -som bilden börjar klarna.

  241. Kolonin blir selektionsenheten.

  242. På kort tid
    och med väldigt grova penseldrag-

  243. -har jag målat honungsbiets evolution-

  244. -i dess allra tidigaste stadier.

  245. Även nåt annat hände.

  246. Nu var drottningen ensam äggläggare,
    och arbetarna kunde inte para sig-

  247. -så hon kunde börja praktisera
    nåt som inte var möjligt förut.

  248. Hon kunde praktisera multipel parning.

  249. Tidigare i dag berättade Sue-

  250. -om hur ineffektivt sperman vandrar
    till drottningens sädesbehållare.

  251. En väldigt ineffektiv process.
    Det mesta går till spillo-

  252. -när hon insemineras av en drönare.

  253. Men det fick de tidiga drottningarna att
    bli promiskuösa, för att tala klarspråk.

  254. Om hon parade sig med många hanar
    ökade chansen att få gott om sperma-

  255. -som skulle räcka hela livet.

  256. Egentligen räcker en drönare för
    att befrukta alla drottningens ägg-

  257. -men på grund av den här
    ineffektiviteten lär det inte funka.

  258. Bara parning med flera kan leda
    till dagens stora populationer.

  259. Så drottningarna belönades
    för promiskuitet. De fick mer sperma-

  260. -större kolonier och därmed
    större möjlighet till fortplantning.

  261. Nu stämmer det överens
    med Darwins klassiska naturliga urval.

  262. Men det är ändå en konflikt.

  263. Drottningen måste ha sina feromoner-

  264. -som undertrycker arbetarnas
    reproduktiva drifter.

  265. Och det är så det ser ut i dag.

  266. Det som jag tycker är spännande
    ur ett större perspektiv-

  267. -är att det speglar utvecklingen
    hos alla organismer omkring oss.

  268. Den naturliga evolutionen
    har inneburit en anhopning-

  269. -av lägre nivåer till högre.

  270. De högre nivåerna införlivar de lägre
    men löser inte upp dem.

  271. De måste kontrolleras, så att
    arbetarnas konflikter är här nere-

  272. -men de införlivas
    på superorganismnivån.

  273. Och det ser vi i våra egna kroppar.
    Ni ska få några exempel.

  274. Mitokondrier,
    små organeller i våra celler.

  275. Cellernas kraftstationer.

  276. I vårt evolutionära förflutna
    var mitokondrien en annan organism.

  277. En mikrob som sögs upp i våra
    förfäders genom och blev kvar.

  278. Och den är kvar i våra celler.

  279. Vi innehåller organismer
    som vi har införlivat.

  280. Det funkar genom att de lägre nivåerna
    av genetiskt intresse trycks ner-

  281. -så att de inte strider mot de högre
    nivåerna av genetiskt intresse.

  282. Oftast funkar det. Jag ska snart visa
    några exempel då det inte gör det.

  283. Men det här har vi i dag,
    som ett resultat av den här processen.

  284. Det skedde tack vare knuffen
    mot socialitet-

  285. -som orsakades av obalansen
    i släktskapet hos steklar.

  286. Den mycket lilla men faktiska nyttan
    av att välja den sociala vägen.

  287. Sen tillkommer kontrollbeteendet
    hos de tidiga mödrarna.

  288. Till det kommer den ökande genetiska
    skillnaden mellan honorna i boet-

  289. -tills de blir ömsesidigt beroende-

  290. -och sen drottningens polyandri
    eller promiskuitet-

  291. -som ledde till stora kolonier
    och stor genetisk variation.

  292. Då får vi dagens honungsbi.

  293. Polyandri har visat sig vara
    väldigt framgångsrikt.

  294. Anledningen är att genetisk variation
    oftast har belönats inom evolutionen.

  295. Det hjälper oss också se att kolonin
    nu är Darwins selektionsenhet.

  296. Jag tycker att på möten med biodlare-

  297. -och i vårt språk
    och våra traditionella böcker-

  298. -ser vi inte honungsbiet
    som en superorganism.

  299. Jag tror att vi fortfarande påverkas
    av våra medeltida förfäder-

  300. -som tittade på kolonierna
    och naturligtvis såg hierarkier.

  301. Monarker,
    och sen undersåtarna som kuvas.

  302. Det är kontexten som vi har ärvt-

  303. -av dem som tidigare studerade
    och skrev om sociala insekter.

  304. I dag vet vi att det inte stämmer.

  305. Jag ifrågasätter själva benämningen
    "sociala insekter".

  306. "Socialt" antyder att det rör sig om-

  307. -självständiga individer
    som interagerar med varandra.

  308. Vi är ett samhälle. Var och en
    av oss är reproduktivt autonoma.

  309. Men när vi inte längre är det
    kan man inte prata om ett samhälle.

  310. Det är rimligare att se kolonin
    som selektionsenheten, organismen-

  311. -eller superorganismen.

  312. Om man är intresserad av sånt här-

  313. -rekommenderar jag de här böckerna.
    Jürgen Tautz skriver väldig bra.

  314. Och bilderna är fantastiska.

  315. Om ni vill fördjupa er ännu mer har vi
    E.O. Wilson och Bert Hölldoblers bok.

  316. Det är standardverket
    om superorganismen.

  317. E.O. Wilson är fortfarande aktiv.

  318. Han är över åttio
    och föreläser fortfarande.

  319. 1971 publicerade han annan viktig bok
    som hette "The Insect Societies".

  320. 2006 publicerade han den här.

  321. Så under en livstid har tänkandet gått
    från samhällen-

  322. -till idén om en kollektiv individ,
    superorganismen.

  323. Okej, de reproduktiva konflikterna.

  324. Vanligtvis men inte alltid
    blir de lösta på lägre nivåer.

  325. Om det inte sker kan den högre
    nivån vanligtvis inte överleva.

  326. Den uppstår antingen inte alls
    eller klarar sig inte.

  327. Detta händer med oss. Mitokondrier
    är ett av de bästa exemplen-

  328. -men lyckligtvis finns där inte längre
    några reproduktiva konflikter.

  329. Men cancerceller, då?
    Cancer är ett perfekt exempel-

  330. -på genetiskt intresse på lägre nivåer-

  331. -som står i strid med genetiskt intresse
    på högre nivåer.

  332. Cancerceller vill föröka sig
    och bryr sig inte om jag dör.

  333. De lever inte i harmoni
    med resten av genomet.

  334. Därför är cancer så nedbrytande.

  335. Det får införlivade genom
    att konkurrera med varandra.

  336. Detta sker även hos honungsbina.
    Ett exempel är äggläggande arbetare.

  337. Efter en miljon år av evolution-

  338. -och aktiv kontroll av drottningen
    och sen kontroll via feromoner-

  339. -dyker det ibland fortfarande upp
    lagöverträdare som försöker lägga ägg.

  340. Om man tar bort drottningen
    släpper alla hämningar-

  341. -och allt bryter lös.
    Det kryllar av äggläggande arbetare.

  342. Ingenting håller längre tillbaka
    de lägre genetiska intressena.

  343. För att en superorganism ska fungera
    måste dessa hållas tillbaka.

  344. Det här sker också
    i drottningarnas fall.

  345. Här ser ni en rad med drottningceller,
    längst ner.

  346. Den här har utvecklats normalt,
    från änden.

  347. Sen går hon längs raden
    och dödar sina rivaliserande systrar.

  348. Det här är ren själviskhet.

  349. Drottningen säger:
    "Jag vill inte dela tronen."

  350. "Jag vill vara ensam drottning."
    Så hon dödar sina rivaler.

  351. Det här är inte i kolonins intresse.

  352. Det är ännu ett uttryck
    för reproduktiv konflikt.

  353. Men ibland bör evolutionen tillåta
    de här konflikterna.

  354. De kan leda till bättre resultat.
    Evolutionen är inte perfekt.

  355. Den är bara optimal.

  356. Jag ska ge er ett exempel
    på var biodlaren kan se det här.

  357. Det är när man har dubbla drottningar.
    När biodlare manipulerar kolonier-

  358. -så att det finns två
    eller flera drottningar-

  359. -då får man livskraftiga kolonier.
    Jag visar bara lite kort.

  360. Här är en tålig övervintrad koloni.

  361. Man kan ta en tredjedel av ynglen
    och en ny drottning-

  362. -placera dem överst
    och skärma av dem-

  363. -så att arbetarna
    inte kan sticka drottningarna.

  364. Längst nere behåller man den gamla
    drottningen och resten av ynglen.

  365. Det blir två kolonier, och när det är
    mycket yngel som kläcks-

  366. -och drottningen skyddas av arbetarna-

  367. -då kan man ta bort skärmen, så
    att de kan lagra honung tillsammans.

  368. Man får jättelika kolonier!

  369. Det gjorde jag som barn
    och fick jättestora honungsskördar.

  370. Men det var för mycket arbete,
    även för en artonåring.

  371. Jag fick ha stegar för att nå upp.

  372. Men min poäng är att som biodlare
    kan vi se vad det kostar kolonin-

  373. -att inte tillåta flera drottningar.

  374. Evolutionen är inte perfekt.

  375. Om målet vore
    att göra kolonin så stor som möjligt-

  376. -hade vi haft massor av drottningar,
    men det är för svårhanterligt.

  377. Däremot ser vi
    vad det här beteendet kostar-

  378. -när vi har dubbla drottningar.

  379. Jag vill kasta fram en idé, och det här
    är bara rena spekulationer-

  380. -men ni ser vänligt sinnade ut.

  381. Jag föreslår att vi bör rätta oss
    efter biets evolutionära biologi.

  382. En knäpp tanke, men det känns vettigt.

  383. Att se honungsbiets bo
    som en superorganism-

  384. -och inte ett samhälle av individer,
    det lär göra oss till bättre biodlare.

  385. Jag skulle titta på kolonierna
    som vi har dem i.

  386. De ser ofta inte ut som de ihåliga träd-

  387. -där Apis mellifera mellifera och alla
    andra europeiska arter utvecklades.

  388. De tenderar vara med vertikala
    än horisontella.

  389. Jag är långtifrån expert
    på europeiska bikupekonstruktioner-

  390. -av vilka det finns otaliga.

  391. Här förökas de som bananflugor,
    känns det som.

  392. Vi har bara en standard i USA.

  393. Det här är en polsk konstruktion.

  394. Jag beundrar vertikaliteten.
    Det är så enkelt-

  395. -men den tycks vara mer anpassad
    till superorganismens bakgrund-

  396. -i det ihåliga trädet.
    Men det handlar nog om mer än så.

  397. Att förstå vår insekt-

  398. -och dess plats i det naturliga
    sammanhanget som superorganism-

  399. -hjälper oss förstå vad vi ser
    och bli bättre biodlare.

  400. Vi ska titta på några saker.
    Dels förklarar det termoreglering.

  401. Det är en lögn
    att kalla honungsbiet kallblodigt.

  402. På individnivå stämmer det kanske.

  403. Om man plockar ett bi ur boet
    en kall dag så fryser och dör hon.

  404. Hon har problem med att självreglera
    men inte på superorganismnivå.

  405. De är lika homeoterma
    som ni, jag och andra däggdjur.

  406. Det beror på ännu en sak som är
    spännande med superorganismer:

  407. Emergenta principer.

  408. Ni som studerar kaosteori
    och informationsteori kan det här.

  409. Tanken är att man tar ett fält
    av oberoende aktörer.

  410. Alla reagerar på sina lokala stimuli-

  411. -och tar beslut
    utifrån den närmaste omgivningen.

  412. Och kollektivt kan det leda
    till strukturer-

  413. -som uppstår ur skenbar oordning.

  414. Ett klassiskt exempel
    är fåglar som flyger synkroniserat.

  415. Man ser fåglar
    som flyger tillsammans i flock.

  416. Var och en av dem reagerar bara
    på fågeln bredvid-

  417. -och gör ögonblickliga justeringar
    för att hålla ett jämnt avstånd.

  418. Men som grupp
    kan de undvika en klippa.

  419. Honungsbinas bo är fullt av sånt.

  420. Ett exempel är deras
    homeoterma kapacitet som grupp.

  421. Ibland är det här så enkelt
    att man känner sig dum.

  422. En del av exemplen är på dagisnivå.

  423. Säg att vi kunde sänka temperaturen
    i det här rummet till minus tio.

  424. Vad skulle vi alla då göra?

  425. Vi skulle antagligen tränga ihop oss.
    Kroppsvärme.

  426. Det är en lösning när det blir kallt.
    Men vad gör ni i mitten då?

  427. Det blir varmt,
    så ni försöker tränga er ut.

  428. Då kommer luft in.

  429. Man får en puls i vilken varje individ
    reagerar på temperaturen.

  430. In i klungan när det är kallt
    och ut när det är varmt.

  431. Så skulle gruppen överleva.
    Det är inte raketforskning.

  432. Det är varje individs agerande.
    Så är det i honungsbiets bo.

  433. Det är en emergent egenskap.

  434. När man läser gamla modeller,
    så står det en massa knasiga grejer.

  435. Att bina utanpå kommunicerar till bina
    i mitten att det är kallt-

  436. -så att de ska höga temperaturen.
    Nej!

  437. Det kan förklaras mycket enklare
    med att det är varje individs agerande.

  438. Och de kan överleva
    ända uppe i Sverige.

  439. Det förklarar
    hög reproduktiv investering.

  440. De flesta insekter fortplantar sig
    genom nåt som kallas r-selektion-

  441. -vilket bara är en term.

  442. R-selekterade organismer
    producerar massor med avkommor.

  443. Tänk havssköldpaddor eller maskrosor.
    Fröna sprids överallt.

  444. "Hej då! Lycka till!",
    säger föräldrarna till sina avkommor.

  445. Motsatsen är K-selektion.

  446. De får väldigt få avkommor men lägger
    mycket tid och kraft på dem.

  447. De är inte många, men föräldrarna
    ägnar sig mycket åt var och en.

  448. Min dotter ska börja på college.

  449. Den här investeringen kan kosta
    mycket för K-selekterade djur.

  450. De flesta insikter är det förra.

  451. Superorganismer är det senare.

  452. Förökning är kostsamt
    för honungsbinas superorganism.

  453. Man delar sin kropp i två.

  454. Och man investerar så mycket i den
    nya delen, som är ens avkomma.

  455. "Ta mina äggstockar.
    Vi vet att de fungerar. Det är bevisat."

  456. Den gamla drottningen
    följer med svärmen.

  457. I Sydamerika, hos de gaddlösa bina,
    tar de även honungen och vaxet.

  458. Det gör våra bin i alla fall inte när
    de ger sig av. Och det kostar mycket.

  459. Det är sånt som organismer gör.
    Så kan man se på superorganismer.

  460. De gör sånt som organismer gör.

  461. Jag räknar upp organismfenomen
    som bara kan förklaras på koloninivån.

  462. Det förklarar koloniernas täthet,
    och de är väldigt utspridda.

  463. Det är ungefär en per kvadratkilometer.

  464. Det är nämligen
    en stor K-selekterad organism-

  465. -som söker föda över en stor yta och
    kräver mycket energi av omgivningen.

  466. Man kan inte ha så många i samma
    område. De måste sprida ut sig.

  467. Som elefanter eller skogsvargar.
    De behöver mycket utrymme-

  468. -för att utvinna så mycket ur sin miljö.

  469. Så gör honungsbiets superorganism,
    och titta vad vi gör med dem.

  470. Det är en förvaringsplats
    för mandelpollinering i Kalifornien.

  471. De fraktar dit och ställer dem där.

  472. Efter en vecka, när de har vant sig,
    flyttas de till bigårdarna.

  473. Sen undrar vi varför vi har så många
    problem med sjukdomar i USA.

  474. Det här är en avhandling som en
    av mina doktorander jobbar på nu.

  475. Han gjorde tre mätningar av tätheten
    på en bigård med två kolonier.

  476. Han gjorde identiska bigårdar. I vissa
    fall stod de alldeles intill varandra.

  477. En del stod tio meter isär
    och andra hundra.

  478. De ritades i skala,
    så man kunde se hur långt isär de var.

  479. I varje par tillförde han 300
    varroakvalster i en av kolonierna.

  480. Sen följde han kvalsterpopulationen.

  481. I slutet av experimentet
    hade han färre kvalster-

  482. -på de bigårdar där de stod
    hundra meter isär.

  483. Det är intressant.
    Alla började med trehundra.

  484. Men de bigårdar i vilka kvalstren
    hade en mer närbelägen granne-

  485. -kunde de hoppa över och utnyttja
    ett dubbelt så stort yngelområde.

  486. Det här är medeltal för bigårdarna,
    inte kolonierna. Det är intressant.

  487. Man undrar om kvalstren verkar på ett
    helt område och inte bara i en koloni.

  488. Känns det betryggande?

  489. Vi vet att i superorganismer är det
    hälsosamt att hålla ett stort avstånd.

  490. Sjukdomar är inte så smittsamma
    när värddjuren är mer utspridda.

  491. Det tillhör grundkursen i epidemiologi.

  492. Att förstå honungsbiet
    som superorganism-

  493. -förklarar dess effektiva födosökande.

  494. Hur många veckor per år går era bin
    upp i vikt jämfört med ner?

  495. Jag skulle få hundra olika svar-

  496. -men i Georgia får vi i genomsnitt
    fyra veckor av femtiotvå-

  497. -då kolonierna går upp i vikt.

  498. Så är det nog
    på de flesta håll i Europa också.

  499. Men de måste vara riktigt bra på det
    när klimatet och floran gör det möjligt.

  500. De får inte ödsla tid.
    Då har vi det berömda dansspråket.

  501. Rekryterna har ju en dans...

  502. Jag förstorar så att ni kan fräscha upp
    minnet. Det är ett symboliskt språk.

  503. De använder solens vinkel i förhållande
    till ingången och platsen där födan är.

  504. De säger till de andra bina: "Låtsas
    att solen är toppen av vaxkakan".

  505. "Jag ska dansa lite,
    och när jag springer rakt"-

  506. -"motsvarar vinkeln mot toppen
    vinkeln mot solen"-

  507. -"när ni är utanför utgången.
    Ditåt är vår födokälla."

  508. De återskapar den här informationen
    på en tvådimensionell vaxkaka.

  509. Och ja, de hittar den. Det är
    så här superorganismen tänker.

  510. Superorganismer gör ju
    sånt som organismer gör.

  511. Superorganismen tar beslut i grupp,
    och det är inte hierarkiskt.

  512. Det är heterarkiskt,
    och det funkar så här.

  513. En dans pågår här borta. En rekryt är
    uppspelt för att hon hittat en tillgång.

  514. Här pågår en annan dans, med nån
    som är uppspelt för en annan tillgång.

  515. Och rekryter kollar dem båda.

  516. Efter en stund väljer hon den ena,
    flyger i väg och kommer dit.

  517. Och hon är ensam där.

  518. Har ni nånsin kommit först till en fest?

  519. Biet känner likadant, så hon flyger
    och kollar upp det andra stället.

  520. Där finns några kompisar
    som hälsar glatt. Det är bra stämning.

  521. Hon mår också bra, återvänder till boet
    och gör dansen som pekar ditåt.

  522. Så i en koloni med tiotusentals bin kan
    de här gruppbesluten ske omedelbart.

  523. Positiv och negativ förstärkning
    leder till omedelbara gruppbeslut.

  524. Och de tenderar att vara
    optimala gruppbeslut.

  525. Superorganismen skickar ut
    många spanare.

  526. Och när alla samlar föda där borta
    fortsätter processen.

  527. Nästa grupp av rekryter är ute
    och letar efter nästa stora guldrusch.

  528. Så tänker superorganismen.
    Det dikteras inte uppifrån.

  529. Det är bara varje individ som reagerar
    på omgivningens signaler-

  530. -och det funkar. Men hur kan vi
    översätta det till mänskligt beteende?

  531. Vid nästa styrelsemöte?

  532. De är duktiga på att samla föda-

  533. -och jag skulle föreslå att vi
    som biodlare borde hjälpa dem.

  534. När naturen inte tillhandahåller
    det som superorganismen behöver-

  535. -då skulle jag säga att det etiska
    vore att vi överbryggar klyftan.

  536. Ja, jag tar öppet ställning här-

  537. -men jag tycker att när vi
    har börjat hålla dessa insekter-

  538. -är det nästan vår skyldighet att ta
    hand om dem. Det får ni fundera på.

  539. Och biodlare liksom jordbrukare-

  540. -ger våra djur och växter en fördel
    jämfört vad naturen ger dem.

  541. Det är jordbrukets berättelse.
    Vi uppfann inte det.

  542. Jag vet en biodlare i Georgia
    som försöker få in fem gallon sirap...

  543. Det är väl tjugo liter?

  544. Tjugo liter sirap i varje kupa
    i september.

  545. Det är inte lätt!
    Men han får fantastiska resultat-

  546. -och det stämmer överens
    med biets evolution.

  547. Superorganismen utvinner omfattande
    resurser ur sin naturliga miljö.

  548. Den är mycket bra på det.

  549. Teorin om superorganismen förklarar
    minskad nepotism.

  550. Att favorisera släktingar.
    Det motsäger kanske det jag sa förut.

  551. Men superorganismen måste
    undertrycka lägre genetiska konflikter.

  552. Den kan inte tillåta interna strider.

  553. Därför har utvecklingen lett bort
    från nepotism.

  554. Och det ser vi biodlare varje gång
    vi byter drottning i en koloni.

  555. Man dödar den gamla drottningen och
    stoppar in en ny. De är inte alls släkt.

  556. Varför accepterar de henne?

  557. I en koloni utan drottning
    lägger man yngel från en annan.

  558. Varför accepterar de ynglen?

  559. Nepotismen har tonats ner
    i superorganismen.

  560. Inte i de tidigaste faserna-

  561. -men sen drottningen utvecklade
    polyandri och promiskuitet.

  562. Det förklarar social immunitet.

  563. Det finns några exempel,
    som propolis.

  564. En del arbetare råkar
    få med sig propolis.

  565. Det är lätt att samla in
    från ett savande träd.

  566. Jag tog en bild på det här biet i
    Turkiet när det samlade tallsav.

  567. Det här är ett foto från Sydafrika.

  568. De täckte för ingångarna
    med propolis.

  569. Jag har tagit bort skärmarna
    och tittar ner i lådan.

  570. Propolis har ju
    många bakteriostatiska egenskaper.

  571. Det går till så här:
    Arbetarna är ute och får det på sig.

  572. "Oj, vad hände nu?"
    De försöker bli av med det.

  573. Det är inte föda,
    så de placerar det inte i cellerna.

  574. "Vi smetar bara ut det nånstans,
    gör oss av med det!"

  575. Och de kolonier som gjorde så
    blev belönade.

  576. Draget ackumulerades, men det
    måste förstås på superorganismnivån.

  577. En del saker kan bara förklaras
    på den nivån, som dansen.

  578. Individer vinner inget på dansen,
    bara kolonin.

  579. Bara superorganismen förklarar det.

  580. En annan form
    av social immunitet är social feber.

  581. Ni vet säkert mer än vad vi i USA vet.

  582. Bålgetingar kommer in i kolonin.
    Ibland blir de ihjälstekta.

  583. En arbetare griper tag om inkräktaren.

  584. De är arga och surrar,
    och då stiger deras temperatur.

  585. Här kommer en till och hugger tag.
    Temperaturen stiger när surrar.

  586. Getingen blir innesluten i en boll
    med arga, surrande bin.

  587. Och vad händer? Getingen dör.

  588. De försöker inte steka ihjäl den.
    Det är deras individuella reaktioner.

  589. Ännu en emergent egenskap. Bina
    blir arga på getingen och steker den.

  590. Återigen, det går bara att förstå
    på superorganismens nivå.

  591. Okej... Det förklarar mönster
    i användningen av vaxkakor.

  592. Ett bi samlar nektar,
    och ni vet vad som händer.

  593. Hon samlar in nektar
    och börjar utsöndra vax.

  594. Det är bara en biprodukt av det här.

  595. I henne evolutionära förflutna grävde
    hennes solitära förfäder tunnlar-

  596. -i jord eller i träd.

  597. De brukade täcka jorden eller träet
    med sekret-

  598. -för att göra cellen vattentät.
    Därför gör hon det cylindriskt.

  599. Och hon måste bli av med vaxfjällen,
    så hon sätter det där.

  600. Varför där? Nånstans måste det vara.

  601. Sen kommer ett annat bi, som
    också har ett vaxfjäll att bli av med.

  602. Hon sätter det där. Varför där?

  603. För att biet före
    hade satt sitt fjäll där.

  604. Sen kommer nästa och nästa.
    Alla reagerar på sina lokala stimuli.

  605. Det slutar med att det blir en cylinder.

  606. Här är en annan emergent egenskap,
    och det här är verkligen sorgligt.

  607. Det är hela tanken
    om vår älskade hexagon.

  608. Ni har hört och läst om det här.

  609. Hexagonen är en idealform,
    sa en grekisk filosof.

  610. Den avleder vikten uppifrån och ner
    på grund av det spetsiga taket.

  611. Den maximerar antalet enheter per yta.

  612. Dess konstruktion
    är ett naturens under-

  613. -och det bästa exemplet
    är honungsbiet.

  614. Tyvärr, hexagonen är ytterligare
    en emergent princip.

  615. Fysikerna talar om för oss
    att om man har plastcylindrar-

  616. -och samma vikt appliceras från alla
    håll blir de spontant till hexagoner.

  617. Det där är en vän till mig
    vid Ohio State University.

  618. Han leker med sina barns modellera.

  619. Han tryckte ihop cylindrarna och det
    blev en hexagonal cylinder i mitten.

  620. Jag körde genom Mississippi en dag
    och såg en bonde-

  621. -som hade staplat sina höbalar.

  622. Återigen uppstår hexagonen spontant.

  623. Hexagonen är tyvärr bara resultatet
    av många bin-

  624. -som gör sina urtida cylindriska celler
    hoptryckta i ett bo.

  625. Hexagonen uppstår på grund av
    den bakomliggande fysiken.

  626. Och när de tar en ny vaxkaka
    eller hålighet i besittning-

  627. -hänger de ihop i kedjor och klungor-

  628. -och det brukar vara de
    som utsöndrar vaxfjällen.

  629. De verkar hänga slumpmässigt,
    som hängande mattor av bin.

  630. De börjar lägga in vaxfjällen.
    Först är det helt slumpmässigt.

  631. Vi har en klunga...
    Se dem som arbetslag.

  632. Den här mattan med bin
    är på kollisionskurs med den här.

  633. Och de kolliderar
    - i en helt rät vinkel mot varandra.

  634. De verkar tycka
    att de behöver plats att arbeta-

  635. -så de vrider sig, så att det finns
    ett mellanrum mellan dem.

  636. Vi ska göra en upptäckt här i dag.

  637. Utrymmet mellan dig
    och stolen framför-

  638. -vem bestämde det?

  639. Varför?
    För att ni ska kunna komma in och ut.

  640. Vi har upptäckt det mänskliga
    utrymmet här i dag.

  641. Det är förstås samma sak med bin!

  642. Så är det jämt
    med emergenta principer.

  643. De är självklara och sker automatiskt
    när oberoende aktörer agerar.

  644. Bina gör plats mellan vaxkakorna
    för att kunna röra sig.

  645. Sen får Langstroth nobelpriset för det.

  646. Det fanns inte då,
    men han hade nog fått det.

  647. Ser ni hur det här
    får bilden att klarna?

  648. Vi ser hur de här nivåerna fungerar
    och hur saker uppstår.

  649. Som ni nog märker tycker jag att
    superorganismen är ett viktigt koncept-

  650. -inte bara inom biologi,
    utan även för biodling.

  651. Jag har pratat om vad det leder till,
    saker som ni bör känna till.

  652. Sånt som ni ser
    när ni öppnar bikuporna.

  653. Jag menar också att superorganismen
    som koncept har mycket att säga-

  654. -och honungsbinas hälsa.
    Jag har antytt en del saker.

  655. Men ett föredrag räcker inte till.

  656. Så om ni vill veta hur det kan tillämpas
    på de genetiska problemen-

  657. -med våra honungsbin i dag, så håller
    jag ett föredrag om det i morgon.

  658. Det finns ett samband mellan
    drottningens promiskuitet-

  659. -och varroakvalster.
    Vi ska sammanfatta:

  660. Superorganism-perspektivet-

  661. -ger biodlare anledning att tänka om
    angående tätt placerade kolonier.

  662. I den mån det går
    bör man ha dem längre isär.

  663. Jag ska inte råda Kaliforniens biodlare
    att ha hundra meters mellanrum.

  664. Men hur kan ni tillämpa principen
    i er verksamhet?

  665. Utnyttja naturlig immunitet. I
    mitt land väljer vi ofta bort propolis.

  666. Vi börjar långsamt ändra oss,
    tack vare Marla Spivak och andra.

  667. Plocka bort gamla vaxkakor.
    Jag hann inte gå in på det här-

  668. -men superorganismen lever bara
    i genomsnitt i fem.

  669. Den är inte odödlig.

  670. Tom Seeley har lärt oss att vi kan vänta
    oss fem års liv av en superorganism.

  671. Efter det finns skelettet kvar.

  672. Det är vaxkakorna.
    Och sen kommer asätarna.

  673. Visst är biologi underbart?

  674. Det är lager på lager
    av sammankopplingar.

  675. De rensar ut håligheten så att
    nästa superorganism kan flytta in.

  676. Så när biodlare frågar
    hur ofta de ska gallra vaxkakorna-

  677. -skulle jag säga ungefär var femte år.

  678. Annars strider det
    mot den evolutionära historien.

  679. Att se dem som en superorganism
    i stället för en låda med småkryp-

  680. -kommer nog att få er
    att mata dem mer.

  681. Tänk på att kolonin har samma
    biomassa som en medelstor hund.

  682. Skulle nån här praktisera darwinistisk
    anpassning med vår hund?

  683. "Hej då! Den starke överlever, Rover!"

  684. Till och med i mitt land
    hamnar man i fängelse för det.

  685. Så ge dem mycket mat.

  686. Det talar för hög drönartäthet,
    multipelt parande-

  687. -och stor genetisk variation.

  688. Sue talade i förmiddags
    om den skenbara konflikten-

  689. -mellan avel och genetisk variation.
    Vi måste prata om den motsättningen.

  690. Slutligen tror jag att om vi förstår
    honungsbiet som en superorganism-

  691. -får vi en liten glimt
    in i hela naturhistoriens riktning.

  692. I naturhistorien finns det
    en tendens till anhopning.

  693. Jag menar att lägre nivåer införlivas.
    Det är en enande process.

  694. När vi hör hur allt i naturen
    är sammankopplat-

  695. -är det inte bara gaia, new age
    och trädkramande.

  696. Det finns en biologisk basis, vilket vi
    bör begrunda i många avseenden.

  697. Filosofiska, sociala och religiösa.

  698. Det är ett perspektiv på livet som är
    användbart och ofta glöms bort.

  699. Och bina ger oss allt det, plus en
    massa skoj och mycket honung.

  700. Jag har inte mer tid.
    Kanske hinner vi med frågor-

  701. -men härmed är mitt föredrag slut.
    Tack för att ni lyssnade.

  702. Okej. Vi har tid till frågor.
    Har nån här en fråga?

  703. Jag upprepar frågan.

  704. Om sociala insekter
    är så framgångsrika-

  705. -varför finns det då relativt få arter?
    Det är en bra fråga.

  706. Jag svarar med en ordbild. Det finns
    två sätt att se på biologisk framgång.

  707. Det ena är mångfalden av arter,
    och det andra är antalet individer.

  708. Här har jag en jämvikt.

  709. I den här vågskålen lägger jag
    alla ryggradsdjur på jorden.

  710. Elefanter, människor,
    blåvalar - allihop.

  711. I den här lägger jag alla myror.

  712. Visst är det fantastiskt? Myrorna
    väger mer än alla ryggradsdjur.

  713. De är den dominanta livsformen
    på jorden.

  714. Så även om det finns relativt
    få sociala arter-

  715. -så har de fyllt nischerna
    oerhört effektivt.

  716. När man fyller en nisch
    exkluderar man nån annan.

  717. Utmärkt fråga,
    men förstår ni skillnaden?

  718. De är många,
    men antalet arter är relativt litet.

  719. Hon ber mig gå in närmare på
    att byta vaxkakor.

  720. Vi har gjort experiment på mitt labb.

  721. Gamla svarta vaxkakor.
    Vi kände inte till åldern-

  722. -men jämförde kolonins tillväxt och
    hälsa när vi använde gamla vaxkakor-

  723. -jämfört med nytillverkade.

  724. Det var fler yngel
    och bättre överlevnad för de nya.

  725. Poängen är att om man ger dem
    gamla vaxkakor-

  726. -tvingar man dem
    att leva på gamla ytor-

  727. -som nog är fulla
    av gifter och patogener.

  728. Hur ofta ska man då byta dem?
    Det vet jag inte-

  729. -men vart femte år är nog är rimligt.

  730. Ofta kan man märka dem, så att man
    kan gallra ut dem efter en viss tid.

  731. Jag skulle föreslå ett sånt system.
    Tack.

  732. Om det inte finns flera frågor
    tackar vi. Vi ses om femton minuter.

  733. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att avla ett superbi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En bikoloni är en superorganism. Om man ser alla bin som en enda organism ser man saker man inte ser om man studerar varje bi för sig. Professor Keith Delaplane berättar om allt från hur stora folkmassor kan bete sig som superorganismer till varför bin dör när de sticks och hur man avlar ett superbi. Inspelat den 12 mars 2016 på Beecome-kongressen, Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: Sveriges biodlares riksförbund.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Bin, Biodling, Husdjurslära, Lantbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Bekämpningsmedels effekt på bidrottningen

Forskaren Geoffrey Williams berättar hur bin påverkas av att vara nära storskaliga jordbruk. Nervstimulerande bekämpningsmedel hittas i honungen och bivaxet, vilket påverkar drottningens äggläggningsförmåga. Drottningen är det absolut viktigaste biet i bikolonin. Hon ska leva i två-tre år, men så är det inte längre. Inspelat den 12 mars 2016 på Beecome-kongressen, Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: Sveriges biodlares riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Att avla ett superbi

En bikoloni är en superorganism. Om man ser alla bin som en enda organism ser man saker man inte ser om man studerar varje bi för sig. Professor Keith Delaplane berättar om allt från hur stora folkmassor kan bete sig som superorganismer till varför bin dör när de sticks och hur man avlar ett superbi. Inspelat den 12 mars 2016 på Beecome-kongressen, Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: Sveriges biodlares riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Biodling i världen

I början av 1900-talet hade varannan irländare bin i trädgården. Sedan kom första världskriget och allt förändrades. Philip McCabe, ordförande för den internationella biorganisationen Apomondia, berättar om de största hoten som bina står inför idag med tusentals biodlingar på samma plats, enahanda föda för bina samt gifter och kemikalier. Inspelat den 12 mars 2016 på Beecome-kongressen, Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: Sveriges biodlares riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Lilla kupskalbaggen

Den lilla kupskalbaggen är en plåga för biodlare. Den är spridd i Afrika, USA och Australien och dyker mer och mer upp även i Europa. I Italien bränns mängder av bikolonier som är drabbade. Men hur känner vi igen larven, och hur får vi bukt med den? Marc Schäfer, expert på bisjukdomar, ger svaren. Inspelat den 12 mars 2016 på Beecome-kongressen, Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: Sveriges biodlares riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Sluten populationsavel

Biodlare vill gärna ha uniforma, produktiva, snälla och vinterbeständiga honungsbin. Genetikern Susan Cobey berättar här hur hon har forskat på en mängd bidrottningar och hur hon gjorde för att få fram den bästa. Inspelat den 12 mars 2016 på Beecome-kongressen, Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: Sveriges biodlares riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Biodling för en hållbar framtid

Vitellogenin och bins livslängd

Vi vaccinerar oss mot allt möjligt. En insekt har inte några antikroppar, och är därför mycket mer känslig. Forskaren Dalial Freitak ger här en bakgrund samt presenterar ny forskning om insekter, vaccin och antikroppar. Inspelat den 12 mars 2016 på Beecome-kongressen, Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: Sveriges biodlares riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.