Titta

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Om UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kung Carl XVI Gustafs 70-årsdag uppmärksammas med en föreläsningsserie där forskare, historiker, författare och politiker belyser Östersjön på ett tvärvetenskapligt sätt. Samtalen handlar om allt från historia, miljö och säkerhetspolitik till folkvandring, folkrätt och framtid. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot : Östersjön och miljönDela
  1. Hur står det till med Östersjön?
    Man läser mycket om miljögifter-

  2. -klimatförändringar, algblomning,
    utsläpp... Jag blir lite deppig.

  3. Det blir ju mycket mer media om man
    är lite pessimistisk och alarmistisk.

  4. Det går ju också åt rätt håll.
    Havsörnar och sälar kommer tillbaka.

  5. Det som är så otroligt bra
    är att vi har mycket kunskap-

  6. -som, om vi tillämpar den, skulle
    lösa många problem som vi står inför.

  7. Därför är det tur att vi har ett gäng
    forskare. Ska vi kalla in dem?

  8. En och en?
    För att göra det extra spännande. Ja.

  9. Kan jag få bjuda in
    Ragnar Elmgren först? En applåd.

  10. Välkommen, Ragnar.

  11. Ragnar Elmgren
    är professor i brackvattensekologi-

  12. -vid Stockholms universitet.

  13. Får jag bara fråga en sak?
    Brackvatten, är det bräckt vatten?

  14. -Ja.
    -Bra. Tack.

  15. Vi hör ofta att Östersjön
    har ett unikt djur- och växtliv.

  16. -Är det verkligen så, och varför?
    -Ja, det är det på två sätt.

  17. Dels för att man har en säregen
    blandning av djur och växter-

  18. -från sött och salt vatten som man
    sällan ser tillsammans annars-

  19. -och dels därför att
    artantalet är så litet.

  20. När Östersjön bildades
    ur en sötvattenssjö-

  21. -höjdes salthalten så mycket att
    väldigt många organismer försvann.

  22. De klarade inte salthalten.
    Men salthalten förblev för låg-

  23. -för flertalet organismer i Nordsjön,
    så de kunde inte tränga in.

  24. Därför har vi
    den här låga biodiversiteten.

  25. Är det några arter
    som bara specifikt finns i Östersjön?

  26. Vi känner till en sån art... Oj!

  27. Men det var inte den där. Det där är
    en riktig knöltång från västkusten.

  28. -Väldigt fin.
    -Den specifika Östersjöarten...

  29. ...är en betydligt diskretare
    historia, som också kallas smaltång.

  30. Den lever i...
    växer i framför allt Bottenhavet-

  31. -och har utvecklats där ur blåstången
    under de senaste par tusen åren.

  32. Men det du beskriver
    är väl det egentliga Östersjön-

  33. -som den har utvecklats naturligt,
    med betydande variationer?

  34. -Har människan påverkat havet?
    -Ja, på många sätt.

  35. Om vi tittar på de senaste...

  36. Sen början på 1900-talet har vi först
    nästan utrotat sälar och havsörn.

  37. Sen har vi förgiftat Östersjön
    med PCB, DDT och andra miljögifter.

  38. Därefter har vi gödslat den
    med stora mängder växtnäringsämnen-

  39. -och sen har vi överfiskat
    de viktigaste fiskbestånden.

  40. Så det har varit
    många negativa insatser-

  41. -men de sista decennierna har vi
    också försökt åtgärda problemen.

  42. Vi ser till exempel att
    de värsta miljögifterna har minskat-

  43. -och att sälar och havsörnar
    åter är vanliga i Östersjön.

  44. Vi dras fortfarande med algblomningar
    och syrebrist i bottenvattnet.

  45. Så visst finns det problem kvar.

  46. När man pratar om Östersjön
    får jag en känsla av-

  47. -att det är väldigt olika
    beroende på var man befinner sig.

  48. Det stämmer. Om vi tittar i söder,
    i egentliga Östersjön-

  49. -där har vi ungefär
    en femtedel havsvatten i ytvattnet.

  50. Det ger en dominans
    av marina organismer.

  51. Vi har en ganska kort vinter.

  52. Numera har vi god tillgång till
    näringsämnen, nästan ett överskott-

  53. -som ger en hög produktion av växter-

  54. -och bidrar till den här syrebristen
    som jag talade om.

  55. Däremot, längst i norr,
    uppe i Bottenviken-

  56. -där har vi mindre
    än en tiondel havsvatten-

  57. -och det ger
    en dominans av sötvattensorganismer.

  58. Vi har en lång vinter,
    sex månaders is i kustområdena.

  59. Vi har ont om växtnäringsämnen,
    låg produktion av växter-

  60. -och inga problem med syrebrist.

  61. Det låter otroligt spännande.
    Man kanske bara behöver en forskare.

  62. -Eller hur? Alla svar kommer ju bara.
    -Det är fantastiskt.

  63. Det stämmer ju faktiskt inte,
    för det är väldigt komplexa system-

  64. -så jag skulle vilja bjuda in nästa,
    Gia Destouni.

  65. Hon kommer därifrån tror jag.
    En applåd.

  66. Jag vet inte om vi ska stå...
    Man vet aldrig vad som faller här.

  67. Gia Destouni är professor i hydrologi
    vid Stockholms universitet.

  68. Du och din familj hade besök
    från utlandet för några år sen-

  69. -och de fick uppleva hur fantastisk
    Östersjön kan vara, och kanske inte.

  70. Berätta om vad som hände och varför
    det var otur att det var just de.

  71. En engelsk familj var på besök-

  72. -och en vacker sommardag
    åkte de ut till Sandhamn-

  73. -och badade i glittrande rent vatten
    och hade en underbar dag.

  74. Ett par dagar senare var det varmt
    och soligt igen och de åkte ut igen.

  75. Då möttes de av en äcklig sörja
    av blommande alger.

  76. Då fick de en helt annan syn
    på Stockholms skärgård.

  77. Det här exemplet visar att det
    inte bara är miljön som påverkas-

  78. -av Östersjöns miljöbelastning,
    det är också andra samhällsvärden-

  79. -i det här fallet turism
    och Sveriges bild internationellt.

  80. Det blev inte bättre av att det var
    BBC:s webbredaktör som var på besök.

  81. Efter sommaren skrev BBC
    mycket riktigt om Östersjöns problem.

  82. -Typiskt.
    -När man har ett hav som Östersjön...

  83. ...som är så påverkat av människan...

  84. ...kan man förstå vilka orsakerna är?
    Kan man plocka isär dem?

  85. Vi förstår ganska mycket,
    men det finns osäkerheter.

  86. Om vi tar exemplet övergödning
    och förorening av Östersjön-

  87. -så beror båda de här mycket på
    vad vi själva gör i landskapet-

  88. -hur vi sköter jordbruk och
    industrier, vad vi gör i hushållen...

  89. Vad vi gör där bestämmer hur mycket
    av de här överskottsnärsalterna-

  90. -och föroreningarna
    som läcker ut till vattnet.

  91. Sen handlar det om hur landskapets
    vatten bär med sig det här-

  92. -ut till Östersjön.

  93. Generellt kan man säga
    att alla de här komponenterna-

  94. -vet vi ganska mycket om
    hur de ser ut i dag.

  95. När vi tittar bakåt
    och ska förstå hur vi har kommit hit-

  96. -är förståelsen mer diffus,
    men ändå ganska bra.

  97. De stora osäkerheterna är när vi
    tittar framåt. Vad händer framåt?

  98. Hur kommer problemen att utvecklas
    och vad kan vi göra åt dem?

  99. -Framåt i tiden?
    -Lär vi oss fortfarande nåt nytt?

  100. Det vi behöver lära oss och håller på
    och forskar om väldigt mycket-

  101. -är hur klimatförändringen kommer att
    samverka med vad vi själva gör-

  102. -för förändringar i landskapet-

  103. -och hur båda de här påverkar
    vattenflöden och vattenkoncentration-

  104. -och därmed
    belastningen på Östersjön.

  105. Det verkar väldigt mycket som att vi
    måste tänka i system, helt enkelt.

  106. -Är vi inte tillräckligt bra på det?
    -Vi har inte varit det.

  107. Vi måste tänka systematiskt och vi
    har nu hjälp att tänka systematiskt.

  108. Jag tänker på Agenda 2030,
    FN:s sjutton globala hållbarhetsmål-

  109. -som alla länder är överens om,
    och nu har antagit.

  110. Alla de olika problemkomponenterna
    för Östersjöns miljöbelastning-

  111. -finns med där,
    så använder vi den systematiken-

  112. -och menar allvar med Agenda 2030,
    så har vi den systematik vi behöver-

  113. -för att också kunna lösa
    Östersjöns problem.

  114. Dina vänner framöver
    ska inte behöva mötas av det här...

  115. -...utan skriva positiva artiklar.
    -Ja. Vi hoppas det.

  116. Då bjuder vi in vår nästa expert,
    Birgitta Bergman, välkommen.

  117. Birgitta,
    du är professor i växtfysiologi.

  118. -Det stämmer.
    -Vi har pratat om de stora skeendena.

  119. Du studerar riktigt små organismer.
    Kan du berätta lite om det?

  120. Jag har alltid fascinerats
    av det som är litet och knappt syns.

  121. I och med att den moderna
    genteknologin har introducerats-

  122. -framför allt på 2000-talet, så har-

  123. -en tidigare osynlig majoritet
    av organismer exponerats-

  124. -mikroorganismerna, och nu börjar vi
    förstå deras enorma betydelse-

  125. -för livet på jorden,
    och där är vi i dag.

  126. Spelar verkligen mikroorganismerna
    så stor roll? Och i så fall hur då?

  127. Mikroorganismer spelar väldigt stor
    roll. Vi har dem i oss och på oss.

  128. Det är ett fantastiskt bra redskap
    för våra kroppar-

  129. -att vi umgås
    med våra mikroorganismer.

  130. Förr trodde man inte att det fanns
    mikroorganismer i världshaven.

  131. För ett par decennier sen
    började man förstå betydelsen av dem.

  132. I dag vet vi att det finns otroliga
    mängder mikroorganismer i haven-

  133. -i alla oceaner, och om man betänker
    att 70 % av jorden är täckt av hav-

  134. -och de är fyllda av mikroorganismer,
    väldigt produktiva mikroorganismer-

  135. -så förstår man att det finns en
    enorm produktion i den marina miljön-

  136. -som vi tidigare inte visste fanns.
    Det är en sen kunskap.

  137. När vi fick tångruskan här visade
    Ragnar tydligt att han tycker om-

  138. -Östersjöns små, gracila tångruskor,
    jämfört med tången från västkusten.

  139. -Som jag tycker väldigt mycket om.
    -Hur är det med mikroorganismerna?

  140. Är det nåt som är
    speciellt intressant med dem?

  141. 2011 startade vi ett projekt
    där vi introducerade genteknologin-

  142. -för att titta efter
    mikroorganismer i Östersjön.

  143. Vi började ana att vi bara har sett
    toppen på det mikrobiella isberget-

  144. -tills flera forskargrupper startade
    ungefär samtidigt.

  145. Nu vet vi att det finns
    en enorm diversitet.

  146. Det finns enorma mängder
    bakterier och virus i Östersjön.

  147. De har inte haft problem att
    anpassa sig till den unika miljön.

  148. De har väldigt snabb omsättningstid,
    delar sig snabbt-

  149. -och kan snabbt ändra sitt DNA
    till att anpassa sig.

  150. Det finns en stor mängd,
    en stor diversitet-

  151. -mycket funktionell diversitet
    i Östersjön.

  152. Det är minst lika aktivt
    som i de stora oceanerna.

  153. Jag tänker på
    det här med algblomning.

  154. Alla mikroorganismer
    verkar inte vara våra bästa vänner.

  155. Nej, men det tror jag nog...
    Kunskapsläget i dag är-

  156. -att majoriteten förmodligen är
    väldigt bra för miljön och för oss.

  157. Vi har ju de sjukdomsalstrande
    virus och bakterier-

  158. -som vi nästan alltid fokuserar på
    för att de är ett hot för oss-

  159. -men de flesta är väldigt vänliga.

  160. Blommande cyanobakterier
    kan vara både och.

  161. De är otroligt viktiga för Östersjöns
    närings- och energiomsättning-

  162. -men samtidigt producerar de toxiner.

  163. Man får hålla reda på
    vad man är ute efter.

  164. Å andra sidan är näringsproduktion
    oändligt mycket viktigare.

  165. Toxinproduktionen är ganska sekundär.

  166. Det är i princip ingen
    som har skadats av de toxinerna.

  167. Vi skyr ju dem som pesten
    när cyanobakterierna väl finns där.

  168. Har vi egentligen koll på vad de har
    för funktioner för Östersjön...

  169. -...och dess djur- och växtliv?
    -Vi har väldigt dålig koll.

  170. Vårt projekt och andra projekt
    har dragit upp större linjer-

  171. -och vi börjar se att det finns
    mer funktioner än vi har trott.

  172. En funktion som vi har tittat på
    är vitaminproduktion-

  173. -som ofta är från bakterier.

  174. Vi har tittat
    till exempel på B1, tiamin-

  175. -som är länkat till
    fågel- och fiskdöd i Östersjön.

  176. Vi ser att ungefär 40 procent
    av bakterierna producerar B1, tiamin.

  177. Sen har vi B12, ett annat B-vitamin,
    som alla behöver-

  178. -som produceras av mindre än
    fem procent av mikroorganismerna.

  179. I båda fallen är det cyanobakterier
    som blommar som dominerar-

  180. -ytterligare ett skäl
    att vara rädd om dem.

  181. -Vad spännande.
    -Nu ska man säga:

  182. "Var rädd om mikroorganismerna i
    Östersjön." Det är det som är fokus.

  183. Nu tar vi och bjuder in
    Markus Hoffman. En applåd.

  184. Markus Hoffman är agronomie doktor
    med inriktning på vattenvård vid LRF.

  185. Nu har vi pratat om
    alla olika utmaningar i Östersjön.

  186. Det kan låta lite abstrakt
    och långt bort från oss.

  187. Vi vet vad som orsakar det, men finns
    det nåt som vi Östersjömedborgare-

  188. -runt detta hav kan göra åt saken,
    för att få ett friskare hav?

  189. Det finns förstås mycket
    som vi kan göra.

  190. Man behöver upprepa gamla välkända
    råd, som att inte spola ner dumheter.

  191. Inte färg, kosmetika, läkemedel
    eller kemikalier. Det påverkar havet.

  192. Det behöver upprepas. Den kunskapen
    måste nötas in i nya generationer.

  193. Vad vi äter har betydelse.
    Kött och klimat har det pratats om.

  194. Kött och övergödning är en annan
    aspekt. Äter man för mycket kött-

  195. -mer än vad man behöver, så
    kan det vara idé att dra ner på det.

  196. Äter man för mycket kött så äter man
    för mycket protein och kväve.

  197. Då kissar man ut mer kväve,
    och det hamnar i havet.

  198. Det är ganska konkret.

  199. Det påverkar också
    hur lantbrukaren odlar.

  200. Att förädla växter till kött leder
    till oundvikliga näringsförluster-

  201. -i gasform, och i vattenform också.

  202. Sen är det viktigt att säga att man
    inte ska slänga mat, det vet vi ju.

  203. Det behöver sägas även i kväll.

  204. Det finns starka etiska aspekter
    på det också.

  205. Sen finns det mer oväntade sätt
    att hjälpa Östersjön-

  206. -till exempel att köra sin bil på
    biogas. Om biogasen är gjord på gräs-

  207. -kan man odla mer gräs. Gräs är det
    mest lågläckande, näst efter skog.

  208. Ofta får man höra
    att jordbruket är bovar och skurkar-

  209. -med sin övergödning. En akademi här
    sitter och hoppar när man säger sånt.

  210. Kan jordbruket göra mer?
    Vad är jordbrukets roll?

  211. Jordbruket och den enskilde bonden
    har en jättestor roll.

  212. Det gäller att använda de åtgärdsråd
    som har forskats fram under lång tid-

  213. -från självklara saker
    som att försöka efterlikna naturen-

  214. -och hålla marken bevuxen.
    Bar jord kan läcka näringsämnen.

  215. Det finns också high tech-råd som vi
    ger, som att gödsla med satelliter.

  216. Man styr gödslingen inom en åker
    efter växternas näringsbehov.

  217. I grunden handlar det om
    att nå ut till de två miljoner-

  218. -som är lantbrukare runt Östersjön,
    som försörjer 90 miljoner med mat.

  219. Varje bonde livnär 45 människor,
    vilket vi ska vara tacksamma för.

  220. Varje lantbrukare fattar beslut
    varje dag som påverkar Östersjön.

  221. Det gäller att nå in i den vardagen
    och påverka de besluten.

  222. I Sverige har vi gjort 55 000
    hembesök hos lantbrukare.

  223. Det görs också mycket
    i de baltiska länderna och i Polen-

  224. -både med tvång,
    men också med frivillighet.

  225. Där är Världsnaturfondens pris
    till årets Östersjöbonde en fin sak.

  226. Vi vet redan vad som behöver göras.
    Kan jordbruket bli en miljöhjälte-

  227. -när det gäller Östersjön?

  228. I vår del av världen, där vi har ett
    nederbördsöverskott under året-

  229. -kommer det alltid att läcka
    en del näringsämnen.

  230. Vattnet är trots allt ett lösnings-
    medel som rinner genom marken.

  231. När det gäller övergödning kan inte
    lantbrukarna bli miljöhjältar-

  232. -men de kan bli det i klimatfrågan.

  233. Ska vi verkligen ersätta den fossila
    kolatomen med den gröna cellen-

  234. -då behöver vi tillvarata
    det som odlas mycket mer än i dag.

  235. Först då kan vi göra en omställning
    till en biobaserad ekonomi.

  236. Spännande. Ska vi ha in ännu fler?
    Vi fortsätter bara.

  237. Välkommen in, Kaj Myrberg.

  238. Akta dig för tångruskan.

  239. Professor och ledande forskare
    vid Finlands miljöcentral.

  240. Finska viken, nu rör vi oss
    till andra sidan Östersjön-

  241. -det är ju lite av ett mini-Östersjön
    kan man säga.

  242. Det är många stater som måste
    samarbeta, bland annat Ryssland.

  243. Det diskuterar vi säkert vidare sen.

  244. När det gäller forskning,
    hur ser man på samarbetet där?

  245. Har ni bra exempel från Finska viken?

  246. Vi organiserade Finska vikens år 2014
    med Finland, Estland och Ryssland-

  247. -nånting mellan EU och Ryssland.

  248. Trots de politiska svårigheterna
    kunde vi genomföra allt-

  249. -gällande forskning och vi
    organiserade över 250 evenemang.

  250. Också ryssarna var mycket aktiva
    och hade evenemang i S:t Petersburg.

  251. Vi kan säga att det var mycket bra,
    det här året.

  252. Men också ryska forskare
    lärde känna varandra bättre.

  253. De hade inte så bra relationer
    och visste inte vad de andra gjorde-

  254. -men deras relationer har fördjupats
    och rollerna har blivit tydligare.

  255. Det finns också dåliga nyheter. På
    grund av den politiska situationen-

  256. -kunde projektens beskyddare,
    ländernas presidenter-

  257. -inte träffas under året.

  258. Kan forskningen
    kring de här miljöutmaningarna-

  259. -skapa tätare kontakter,
    eller blir det mer splittring?

  260. Jag tror på tätare kontakter.
    Vi har bra exempel.

  261. För första gången deltog
    hundratals forskare i en bedömning-

  262. -av Finska vikens tillstånd 2014.

  263. Det var mycket viktigt
    för vårt samhälle att vi kunde göra-

  264. -en sån tillståndsbedömning
    för första gången.

  265. Det mycket viktiga var också att
    ryssarna hade en framträdande roll.

  266. Det som vi borde göra framöver-

  267. -är att under alla omständigheter
    kunna jobba tillsammans-

  268. -mellan EU och Ryssland.

  269. Östersjön är ju ett väldigt
    komplicerat hav, det har vi förstått-

  270. -med sina skärgårdar
    och vattenmiljöer-

  271. -med allt från sötvatten
    till brackvatten.

  272. Kan vi lära oss nåt
    från forskningen i Finska viken-

  273. -när det gäller hela Östersjön?

  274. Vi har diskuterat mycket
    om vattenreningen i S:t Petersburg.

  275. Det har gjorts mycket, och renings-
    systemet fungerar bättre än tidigare.

  276. Vi ser också att tillståndet
    i östra Finska viken har förbättrats-

  277. -men inte i västra Finska viken.
    Då måste man fråga sig varför det.

  278. Det är en ganska enkel fråga, som vi
    har hört, om övergödning och annat.

  279. Det finns syrefria, näringsrika
    vattenmassor i Gotlands bassäng-

  280. -och när det inte finns nåt
    tröskelområde mellan Finska viken-

  281. -och egentliga Östersjön, så kan det
    vattnet komma in till Finska viken.

  282. Vi lär oss att vi inte kan förbättra
    Finska vikens tillstånd-

  283. -med regionalt samarbete. Östersjö-
    området måste arbeta tillsammans.

  284. Östersjön låter ju
    som ett drömscenario för forskare.

  285. Det är komplicerat,
    det finns en massa olösta frågor-

  286. -och ingen förstår vad problemen är.

  287. -Men det finns ett facit.
    -Ja. Vi måste tänka i system.

  288. Om vi tänker framåt...
    Östersjöns miljö kräver samarbete-

  289. -mellan forskare, mellan stater,
    olika brukare och så vidare.

  290. Om ni får tänka framåt, hur kan vi
    säkerställa, om ni får föreslå saker-

  291. -att Östersjön blir
    det här livskraftiga innanhavet-

  292. -inom några årtionden?
    Vad säger du, Ragnar?

  293. Ja, vi behöver ett folkligt stöd
    för det här arbetet.

  294. Det är långsiktigt
    och det kostar pengar.

  295. För att få det är det viktigt
    att vi lyfter fram de positiva saker-

  296. -som har hänt med Östersjön och
    att miljövårdsarbetet ger resultat-

  297. -och att vi inte bara framställer
    Östersjön som en miljökatastrof-

  298. -även om den aspekten
    också fortfarande finns.

  299. Sen behöver vi
    en rimlig grad av samsyn-

  300. -bland forskarna runt Östersjön.

  301. Total samsyn
    varken kan eller vill vi ha-

  302. -för då avstannar forskningen,
    men en rimlig grad.

  303. Har vi ett sånt här folkligt stöd
    och en rimlig samsyn bland forskarna-

  304. -ökar sannolikheten att länderna
    beslutar om effektiva åtgärder-

  305. -för att förbättra Östersjön.
    Det gäller att minska utsläppen-

  306. -av ett otal miljöskadliga ämnen, men
    också att vidta åtgärder ute i havet-

  307. -som att vårda fiskbestånden.

  308. I ett lite längre perspektiv
    måste vi också greja klimatfrågan.

  309. Vi måste hejda klimatförändringarna.

  310. Annars kan vi på sikt få en Östersjö-

  311. -som vi inte kommer att känna igen,
    och inte vill ha.

  312. Gia, vad säger du?

  313. Lösningar handlar inte bara om att gå
    tillbaka till det som har varit.

  314. Problem ger också drivkraft för
    nytänkande, samarbeten, innovationer.

  315. Man kan till exempel använda algerna
    för material- och energiproduktion.

  316. Sen är det viktigt att komma ihåg
    att Östersjöns problem inte är unika.

  317. Det finns motsvarande problem
    i andra delar av världen-

  318. -deras kuster och hav,
    så om vi löser problemen i Östersjön-

  319. -då kan vi också bidra
    till en global hållbarhet-

  320. -och lösa problemen globalt. Sverige
    är ett av världens rikaste länder.

  321. Vi bör gå före och göra det här.

  322. Det är viktigt att vara ett föredöme.
    - Birgitta, vad säger du?

  323. Mitt budskap är att om vi ska få
    en väldigt effektiv miljöförvaltning-

  324. -och miljöbevakning i Östersjön får
    vi inte glömma våra mikroorganismer.

  325. De måste med i paketet. De driver
    de stora närings- och energicyklerna-

  326. -även i Östersjön, det vet vi nu.
    Vi behöver forska mer-

  327. -och sprida budskapet
    till angränsande länder.

  328. Vi behöver framför allt se till
    att ha ett starkare beslutsunderlag-

  329. -för en framtida förvaltning av
    Östersjön med den här nya kunskapen.

  330. -Markus, vad säger du?
    -Jag är lite inne på Ragnars linje:

  331. Folkligt stöd. Vi har inte brist
    på kunskap om hur naturen fungerar-

  332. -utan om hur människor fungerar.

  333. Traditionell folkbildning
    har en viktig roll att fylla.

  334. Människor vill göra rätt. Det är
    viktigare att många gör små saker-

  335. -än att några få gör mycket saker.
    Det är där vi ska röra oss.

  336. Och Kaj, något gott råd
    från andra sidan Östersjön?

  337. Det är mycket viktigt
    med regionalt samarbete.

  338. Vi vet att vi runt Finska viken
    känner varandra och har bra nätverk.

  339. Vi har miljöproblem,
    men också administrativa problem-

  340. -till exempel med Ryssland.
    Den andra saken som är viktig-

  341. -är att beslutsfattare,
    forskare och medborgare-

  342. -talar samma språk
    och jobbar med varandra.

  343. Det finns så många medborgare
    som är intresserade av Östersjön.

  344. Sist, det som är värst för forskare-

  345. -är att vi aldrig ger
    ett bra och enkelt svar.

  346. När vi ger förslag för beslutsfattare
    måste vi säga mycket enkelt:

  347. Vad måste vi göra för att förbättra
    Östersjöns tillstånd?

  348. Ett bra sista budskap. När man pratar
    med beslutsfattare, prata enkelt.

  349. -Eller hur?
    -Vi låter det vara sista ordet.

  350. -Man kan inte få ett bättre slutord.
    -Tack.

  351. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Östersjön och miljön

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Föroreningsfrågor, Miljöforskning, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Östersjön
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och säkerhetspolitik

Ett samtal om Östersjöns säkerhetspolitiska historia, från vikingatiden till hotet från Sovjet och fram till dagens Ryssland som gör militärövningar på gränsen till svenskt vatten. Medverkande: Carl Bildt, före detta statsminister och utrikesminister, Pertti Torstila, finländsk diplomat och tidigare ambassadör i Sverige, Sverker Göranson, senior advisor och tidigare överbefälhavare, Gudrun Persson, docent vid Slaviska institutionen vid Stockholms universitet och forskningsledare vid FOI. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och framtiden

Hur ser framtiden ut för ett av världens sjukaste innanhav? Tiden är så kort att vi måste ställa om världen i en takt som liknar en revolution, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap, i detta samtal med Gunilla Herolf, forskare inom säkerhetspolitik. Men om vi lyckas kan Östersjön vara ett föredöme för världen, menar Johan Rockström. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kungen om sitt miljöintresse

Kung Carl XVI Gustaf berättar i detta tacktal vid klimatkonferensen inför hans 70-årsdag om det miljöengagemang som varit en röd tråd genom hela hans liv. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.