Titta

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Om UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kung Carl XVI Gustafs 70-årsdag uppmärksammas med en föreläsningsserie där forskare, historiker, författare och politiker belyser Östersjön på ett tvärvetenskapligt sätt. Samtalen handlar om allt från historia, miljö och säkerhetspolitik till folkvandring, folkrätt och framtid. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot : Östersjön och människanDela
  1. Jan-Erik Nilsson, styrelseordförande
    i Rederi AB Gotlands moderbolag.

  2. Ibland känns det
    som om haven är barriärer i dag.

  3. Men haven har historiskt förbundit
    oss och möjliggjort kontakt.

  4. -Är det så med Östersjön också?
    -Ja.

  5. Kristian Gerner nämnde några av
    våra vackraste städer runt Östersjön.

  6. Städer som byggts upp
    tack vare möten.

  7. Möten mellan människor, kulturer
    och framförallt handelsvaror.

  8. Och där har vägen som de mötts på
    varit havet - sjövägen.

  9. Det här är nåt som fortsatt
    genom århundradena.

  10. Föga förvånande brukar jag ta Visby
    och Gotland som exempel-

  11. -för hur det kan gå
    när det verkligen fungerar bra.

  12. Detta grundläggs under vikingatiden,
    då vi har en ost-västlig handel-

  13. -som sträcker sig ända ned
    till Miklagård över vattenvägarna-

  14. -och i västlig led genom Östersjö-
    inloppen, vi håller oss i Östersjön.

  15. Det organiseras vidare under Hansan,
    det är då Hansastäderna kommer till.

  16. Det beror mycket på en annan
    utveckling: skeppsbyggnadstekniken.

  17. Den utvecklar nya fartyg:
    den berömda koggen.

  18. En tjugo meters,
    väldigt lastdryg bärare-

  19. -med ungefär
    tre containrars kapacitet.

  20. Inte illa.
    Jag återkommer till dagens situation.

  21. Under 1500- och 1600-talet
    och de kommande århundradena-

  22. -knyts handeln i Östersjön samman-

  23. -med ett världsomspännande handelsnät
    via de Ostindiska kompanierna.

  24. Återigen nya fartyg,
    för att på 1900-talet-

  25. -utvecklas
    till nyare, modernare fartyg.

  26. Då får vi också,
    längs kusterna runt Östersjön-

  27. -en kustsjöfart.
    Den har vi kvar ända till-

  28. -nåt kommer in
    och revolutionerar allt: containern.

  29. Så får vi dagens fartygssystem
    och moderna containerkapacitet:

  30. Dagens fartyg tar 19 000 containrar.

  31. Det vill säga över 6 000
    av de små medeltida fartygen.

  32. Det är det vår samhällsekonomi
    är uppbyggd på i dag.

  33. Denna handel, detta möte,
    och allt går över sjövägarna.

  34. Det sker
    en hel del transporter i Östersjön.

  35. Kommer Östersjön att vara viktig
    för framtidens transporter?

  36. Och kommer Sverige att bli
    en ännu starkare sjöfartsnation?

  37. Jag tror att det är helt nödvändigt
    därför ur praktisk synvinkel-

  38. -vad det gäller logistik,
    så är Sverige en ö.

  39. Nu ska jag kanske be Öresundsbron
    om ursäkt, men i övrigt-

  40. -så transporteras nästan allting
    vi behöver i nationen-

  41. -både import och export, över havet.

  42. Så jag tror att detta beroende
    kommer att bli allt starkare.

  43. Det är väldigt spännande, tycker jag.

  44. Stefan Nyström, kanslichef
    för regeringens miljömålsberedning.

  45. Jag vill återvända till turismen.

  46. Vilken roll spelar Östersjön
    för turismen?

  47. Transportutvecklingen
    är fantastisk på alla områden.

  48. Turismen är världens snabbast
    växande industri, med sju procent/år.

  49. I Sverige växer den väldigt snabbt.

  50. Vi omsätter 270 miljarder/år
    på turism.

  51. Det kan man suga på. Och 100
    miljarder är turismens exportvärde-

  52. -och hur mycket är då det?

  53. Det är mer än stål- och järnindustrin
    ihop med fordonsindustrin.

  54. Exporten av turismen är större.

  55. Vi har 160 000 anställningstillfällen
    inom svensk turism.

  56. Det tänker man inte på
    varje kväll, men så är det.

  57. Det ger jobb till unga,
    som kan ha svårt att få jobb.

  58. Det ger arbete till nyanlända,
    som också ha svårt att få jobb.

  59. Det ger landsbygden ytterligare
    ett utkomstben att stå på.

  60. Det är ofta i små företag
    som turismen växer till.

  61. Det är jobb som stannar i Sverige.
    De kan inte flytta ur Sverige.

  62. Det du berättar är fantastiskt.

  63. Kan turism och friluftsliv
    skapa en större roll-

  64. -för utvecklingen i regionen,
    förutom jobb och pengar?

  65. Absolut. Friluftslivet går
    hand i hand med turismen i Sverige.

  66. Vi har Svenska turistföreningen
    med parollen "Lär känna ditt land".

  67. Med bättre transporter, ekonomi
    och mer ledighet ökade turismen.

  68. Friluftsliv innebär att vara utomhus.

  69. Tittar man på skälen
    till att man turistar i Sverige-

  70. -så är de tre stycken:
    kultur, sport och naturturism.

  71. Friluftslivet är garanten
    för framtidens svenska naturturism.

  72. Men det är så mycket mer också.
    Hälsa.

  73. I takt med att vi flyttade in till
    städerna, spenderade mer tid inomhus-

  74. -kanske med en skärm...
    Stressen kommer krypande.

  75. Klinisk forskning
    visar att två-fyra minuter utomhus-

  76. -då man tittar på skog eller hav
    sänker stressnivåerna dramatiskt.

  77. Vi vet vad man kallar
    det stillasittande livet:

  78. "Stilla är det nya röka."

  79. På en institution i Lund har man
    räknat ut att det lika mycket-

  80. -i hälsokostnader som rökandet.
    Man rör sig för lite, får sjukdomar-

  81. -övervikt och tidig död. Det
    kostar samhället sex miljarder/år.

  82. Det är en integrerande verksamhet.
    Alla kan vara med.

  83. Man åker inte ut ur scouterna om
    man bränner sig när man grillar korv.

  84. Detsamma gäller
    när vi har nyanlända i vårt land.

  85. Jag tror att integrationen
    kan använda sig mer av friluftslivet.

  86. Det finns mycket positivt.
    Du brukar ju drömma mycket om fisk.

  87. Det kommer väl ingen nedrasande nu,
    som tångruskan?

  88. Kanske. Var beredd. Du har varit
    generalsekreterare för Sportfiskarna-

  89. -och vi pratar trots allt om hav.
    Östersjön och fisken är spännande.

  90. Finns det nån framtid
    för fisket i Östersjön?

  91. Det gör det. Tidigare betydde fisket
    mycket för självhushållningen-

  92. -fram till 50-talet när vi bodde
    i skärgård och vid kusterna-

  93. -innan vi blev så urbaniserade.

  94. Sen kom det storskaliga yrkesfisket
    med för höga kvoter-

  95. -samt en dramatisk miljöförstöring,
    vilket gjort att bestånden minskat.

  96. På 70- och 80-talet
    var det torsk på torsk.

  97. Man kunde åka ut med båten
    och dra upp en middag, pang i pannan.

  98. I dag är det också torsk på torsk,
    men i en annan bemärkelse.

  99. I början av 1900-talet sägs det ha
    funnits avtal vid laxförande älvar-

  100. -att man skulle behöva äta lax
    max fem gånger/vecka.

  101. I dag har vi laxförande älvar
    runt Östersjön-

  102. -där det knappt kommer tillbaka
    laxar, för arten är utrotningshotad.

  103. Det är spännande
    med laxen och Östersjön.

  104. Jag modererade ett seminarium om lax
    och trodde att alla var vänner-

  105. -men det fanns stora spänningar.

  106. Kan du berätta mer om laxen,
    Östersjöns konung?

  107. Eller motsvarigheten till älgjakten.

  108. Det är en fantastisk fisk
    att sportfiska och god att äta.

  109. Men den har problem i två avseenden:
    I älvmynningarna-

  110. -där laxens väg till lekplatserna
    går, finns mycket fasta redskap-

  111. -och den fångas till lågt
    samhällsekonomiskt värde.

  112. Hela laxfisket 2015,
    enligt Statistisk årsbok-

  113. -det är hälften av värdet på
    fiskekortsförsäljningen i Mörrumsån.

  114. Det finns
    samhällsekonomisk potential-

  115. -genom att ersätta dem med fiske-
    rättigheter utanför åmynningarna.

  116. Då växlas samhällsekonomin
    för laxresursen upp-

  117. -för då kan galna sportfiskare komma
    dit och betala flera tusen per dygn.

  118. Vi tar upp dem,
    rastar dem lite som en hund-

  119. -pussar dem, släpper tillbaks dem,
    och sen blir de flera.

  120. Det ger biologisk mångfald
    och hållbara arbetstillfällen.

  121. Nu förstår ni varför Stefan drömmer
    om fiskar på nätterna, tveklöst.

  122. Vi lämnar fiskarna
    och flyttar till ett annat ämne.

  123. Marie Jacobsson, ambassadör
    och folkrättsrådgivare på UD.

  124. Vår historia i Östersjön är lång.
    Det har handlat om konflikter-

  125. -samarbete, handel,
    alla möjliga saker.

  126. Ibland är länderna nära,
    ibland isolerade från varandra.

  127. Hur ser historien ut
    ur ett folkrättsperspektiv?

  128. -Är det också en spännande historia?
    -Ja, och ovanlig.

  129. Folkrätten reglerar vad stater
    och internationella organisationer-

  130. -får göra i sina relationer.
    De reglerna är alltid universella.

  131. Det finns även regionala folkrätts-
    regler. Det har Östersjön utvecklat.

  132. Östersjöområdet har legat i framkant,
    konflikter och spänningar till trots.

  133. Det handlar mycket om mänskliga
    relationer i det här sammanhanget.

  134. Har människor nån nytta av reglerna-

  135. -eller är det
    en abstrakt statlig nivå?

  136. -Hur får man det till människor?
    -Det kan man ju fråga sig.

  137. Allt vi pratat om: att idka handel,
    semestra utomlands, resa-

  138. -ringa, använda internet. Det bygger
    på folkrättsliga överenskommelser.

  139. Inget i vårt vardagsliv
    skulle fungera utan dem.

  140. Nästa gång nån vill åka på semester
    ska ni läsa folkrätten först.

  141. Ni åker ingenstans utan.
    Det handlar om allmänbildning.

  142. Finns det speciella lösningar
    för just Östersjön?

  143. -Är det folkrättsliga speciellt?
    -Ja, och jättehärligt.

  144. Det finns säkerhetspolitiska
    och andra funktionella lösningar.

  145. Ta exempelvis Åland.
    Åland är ju demilitariserat.

  146. Det regleras i den säkerhetspolitiska
    Ålandskonventionen.

  147. Det finns även en överenskommelse som
    garanterar ålänningarnas självstyre-

  148. -och att det svenska språket
    är minoritetsspråk.

  149. Vi kan fortfarande handla taxfree
    på Finlandsfärjorna-

  150. -vilket en överenskommelse
    mellan EU och Finland möjliggjort.

  151. Folkrätten har guldkorn
    även för den vanliga svensken.

  152. Nu blev alla plötsligt kolossalt
    intresserade av folkrättsfrågor.

  153. Det låter
    som väldigt gamla regelverk...

  154. -...finns det några nya lösningar?
    -Jadå.

  155. Det viktigaste
    är arbetet på miljöskyddsområdet.

  156. Helsingforskonventionen från 1974
    har byggt upp ett starkt nätverk-

  157. -av miljöregler som imponerar
    på andra regioner i världen-

  158. -och man studerar hur det går till.

  159. Finessen med reglerna och systemet är
    inte bara att de finns och utvecklas-

  160. -utan att de exporteras.
    Vi såg ett bra exempel-

  161. -när FN:s sjöfartsorganisation
    förbjöd toalettavfall i Östersjön.

  162. Det möjliggjordes av
    samarbetet i Helsingforskonventionen-

  163. -och enskilda länders engagemang.
    Man fick världen med sig.

  164. Så det kommer att gälla
    alla länders fartyg i Östersjön.

  165. Rysslands gasledningar
    till Nordeuropa väckte reaktioner.

  166. Finns det regler för
    hur vi får behandla havsbottnen?

  167. Ja, men inget specifikt
    för Östersjön.

  168. Reglerna är universella för att
    alla länder ska kunna använda havet.

  169. Då den första telegrafkabeln
    lades för över 150 år sen-

  170. -så dröjde det 20 år innan man kommit
    överens om att alla fick göra det.

  171. Det skulle inte finnas nåt monopol
    på det.

  172. Det finns ett område där jag tycker
    att man kan öka skyddet-

  173. -och det är det fantastiska
    marina kulturarvet i Östersjön.

  174. Östersjön är
    ett enda stort marinmuseum.

  175. Inget annat område
    har så välskyddade vrak.

  176. De måste skyddas från plundring.
    Där kunde man göra nåt regionalt.

  177. Jag är mer optimistisk
    efter era presentationer.

  178. Det finns hopp! - Tycker inte ni?
    -Jo.

  179. Ni måste vara beredda. Jag ställer
    frågor för att se att ni är med.

  180. Vi tar en sista fråga till er tre.

  181. Vi ska prata säkerhetspolitik sen,
    och det känns ibland lite tungt.

  182. Men vi vet att om vi bygger
    en hållbar framtid för människor-

  183. -så bygger man bättre relationer
    mellan länder.

  184. Om vi tänker
    på morgondagens hållbara samhälle-

  185. -vilken roll kan Östersjön spela?
    - Vad säger du Jan-Erik?

  186. En fortsatt mycket stor roll,
    därför att det är och kommer-

  187. -under förutsebar framtid
    fortfarande vara-

  188. -det mest hållbara sättet att frakta
    stora mängder gods långt.

  189. Till sjöss. Sjövägarna kommer
    att fortsätta vara huvudvägarna.

  190. Därigenom spelar det stor roll.
    Det finns en annan sida-

  191. -som knyter an till
    de säkerhetspolitiska frågorna.

  192. Vi vet att vi har ett samhälle
    som är beroende av vår försörjning.

  193. Varje dag, ibland nästan varje timme.
    Det flödet måste fungera hela tiden.

  194. Gör det inte det, påverkas
    försörjnings- och produktionsleden.

  195. Där har vi ett val. Antingen ser vi
    till att säkra de flödena själva-

  196. -eller också måste vi lita på
    att nån annan gör det. Vem är det?

  197. Nästa panel handlar säkert om det.

  198. -Skönt att kunna lämna över frågor.
    -Särskilt de svårare frågorna.

  199. -Stefan, vad säger du?
    -Jag vill prata om akvakulturen.

  200. Vi blir alltfler människor,
    och fisk är en knapp resurs.

  201. I dag kommer hälften av fisken
    vi äter från akvakulturer.

  202. Den är inte hållbart odlad,
    eftersom fodret middagsfisken äter-

  203. -kommer från småfisk, foderfisk,
    som snabbt fiskas ut i världshaven.

  204. Den fisken hamnade tidigare
    som proteintillskott hos människor-

  205. -som bor längs Afrikas västkust.

  206. De måste i stället gå ut och jaga
    bl.a. apor för att få protein.

  207. Vi behöver en ny typ av foder
    för att göra det hållbart.

  208. Då kan man se Östersjön som
    näringskälla i stället för övergödd.

  209. Det finns forskare i Uppsala-

  210. -som forskar på att odla musslor
    på rep i Östersjön.

  211. Inte för humankonsumtion,
    utan för att mala till pellets-

  212. -som man matar laxen med.
    Det är ett positivt tillskott.

  213. Kom ihåg att det är vi människor
    som behöver en fungerande Östersjö.

  214. Det blir konsekvenser för oss
    om det inte är så.

  215. Östersjön struntar rejält i
    om det finns människor eller inte.

  216. -Blev det deppigt nu igen?
    -Nej, nej.

  217. Marie?

  218. Havet är samhällets
    viktigaste infrastruktur.

  219. Rätten att fritt röra sig,
    transportera gods-

  220. -den fria sjöfarten in och ut
    ur Östersjön är centralt.

  221. Men den friheten måste kombineras
    med starka miljöskydds-

  222. -och resurshushållningsregler.

  223. Där går politik och folkrätt
    hand i hand.

  224. Det är hoppfullt
    och mycket kan göras.

  225. -Det finns mycket expertis.
    -Vilken tur.

  226. Tänk om du och jag
    pratat i 20 minuter.

  227. -Vad hade hänt då?
    -Det hade inte blivit så här.

  228. Vi tackar våra tre deltagare
    med en varm applåd.

  229. Textning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Östersjön och människan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter
Ämnesord:
Europa, Föroreningsfrågor, Geografi, Havsföroreningar, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Östersjön
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och säkerhetspolitik

Ett samtal om Östersjöns säkerhetspolitiska historia, från vikingatiden till hotet från Sovjet och fram till dagens Ryssland som gör militärövningar på gränsen till svenskt vatten. Medverkande: Carl Bildt, före detta statsminister och utrikesminister, Pertti Torstila, finländsk diplomat och tidigare ambassadör i Sverige, Sverker Göranson, senior advisor och tidigare överbefälhavare, Gudrun Persson, docent vid Slaviska institutionen vid Stockholms universitet och forskningsledare vid FOI. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och framtiden

Hur ser framtiden ut för ett av världens sjukaste innanhav? Tiden är så kort att vi måste ställa om världen i en takt som liknar en revolution, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap, i detta samtal med Gunilla Herolf, forskare inom säkerhetspolitik. Men om vi lyckas kan Östersjön vara ett föredöme för världen, menar Johan Rockström. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kungen om sitt miljöintresse

Kung Carl XVI Gustaf berättar i detta tacktal vid klimatkonferensen inför hans 70-årsdag om det miljöengagemang som varit en röd tråd genom hela hans liv. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.