Titta

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Om UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kung Carl XVI Gustafs 70-årsdag uppmärksammas med en föreläsningsserie där forskare, historiker, författare och politiker belyser Östersjön på ett tvärvetenskapligt sätt. Samtalen handlar om allt från historia, miljö och säkerhetspolitik till folkvandring, folkrätt och framtid. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot : Östersjön i ett historiskt perspektivDela
  1. Eders Majestäter.
    Ers Kungliga Högheter.

  2. Eders excellenser.
    Mina damer och herrar.

  3. -Hjärtligt välkomna till Dramaten...
    -Kungliga Dramatiska Teatern.

  4. ...och den här kvällen om Östersjön.

  5. Jaha. Jag heter Andreas T. Olsson.

  6. Och jag heter Julia Dufvenius.

  7. -Du ser så konstigt på mig.
    -Får jag bara fråga: Vad gör du?

  8. Jag gjorde en hovnigning.

  9. -Hovnigning?
    -Jag tror det.

  10. Det tror inte jag.
    Det såg mer ut som någon yogaövning.

  11. -Nej, Andreas. Nu blir jag osäker.
    -Du ska inte bli osäker.

  12. Jag har tagit med Magdalena Ribbings
    nya etikettbok.

  13. Därför är jag inte osäker alls.

  14. Det här var ju oerhört bra.
    Jag har också läst den.

  15. Jag lägger den här, så kan
    den som känner sig osäker läsa lite.

  16. Det är bara att bläddra.

  17. Det är när man känner till reglerna
    som man kan bryta mot dem.

  18. Kungaparet är det bästa beviset.
    De ska nog sitta i kungliga logen-

  19. -men det är fantastiskt
    att ni sitter där ni sitter.

  20. Logen är ju teaterns sämsta plats -
    man ser allt från sidan.

  21. Därifrån ser man allt
    - man ser helheten.

  22. Och helhetsperspektivet om Östersjön
    är temat för den här kvällen-

  23. -så det är en utmärkt plats.

  24. Vi ska tala om Östersjön
    som hoppfullhet och hot i fem akter.

  25. Med oss har vi några av Sveriges
    främsta experter på området.

  26. Till vår hjälp
    har vi den stora äran att presentera-

  27. -Johan Kuylenstierna, vd för
    Stockholm Environment Institute...

  28. ...och Lena Bartholdson, general-
    sekreterare för Folk och Försvar.

  29. Vi fyra är era ciceroner i kväll
    och ska lotsa er genom denna afton.

  30. Under havets yta är det spännande.

  31. Mycket gömmer sig där,
    och få av oss är någonsin där.

  32. Det finns spännande djur och växter,
    och tyvärr miljögifter och plaster.

  33. Frågan är: Kan man hitta
    några forskare under havets yta?

  34. Akta.

  35. Nej men...

  36. Det är inte klokt. Martin Jakobsson-

  37. -professor i maringeologi och
    geofysik vid Stockholms universitet-

  38. -och Kristian Gerner, professor
    emeritus i historia i Lund.

  39. Tänk att det finns sådant under ytan.

  40. Lena och jag
    går och förbereder oss för nästa...

  41. Det här är en gammal sufflörlucka,
    så det ligger en massa text där nere.

  42. Trampa inte på något huvudord.
    Det är viktigt här på Dramaten.

  43. Man får inte släppa slutordet.

  44. Den brukar vara säker, men...
    Vi försöker.

  45. Vad spännande.

  46. Som vi sa förut
    är tid ett ganska abstrakt begrepp.

  47. Har Östersjön alltid funnits?

  48. -Kan man säga hur gammal den är?
    -Ja, men svaret varierar lite.

  49. Ska vi prata om var Östersjön
    befinner sig i den här sänkan-

  50. -måste vi tillbaka många miljoner år.
    Det blir väldigt komplicerat.

  51. Vi släpper det och ser på hur den
    Östersjön vi har nu har utvecklats.

  52. Det är en
    geologiskt mer ungdomlig fas.

  53. Det är mer som en övergödd tonåring,
    som behöver hjälp till nästa fas.

  54. Där är vi i dag.

  55. -När började allt?
    -Vi hade en stor inlandsis här.

  56. För 20 000 år sen täckte den
    Skandinavien och delvis norra Europa.

  57. Framför iskanten, när den
    börjar smälta och dra sig norrut-

  58. -får vi små smältvattensjöar.
    Det är embryot till Östersjön.

  59. De blir större och större
    när isen drar sig norrut.

  60. För 15 000-16 000 år sen tror man
    att sjöarna började växa ihop.

  61. Till slut utvecklas
    sjöstadiet Baltiska issjön-

  62. -som växer
    när iskanten drar sig norrut.

  63. När vi är vid norra Vättern-

  64. -är Baltiska issjön
    mycket högre än Västerhavet.

  65. Efter det har vi haft
    väldigt dramatiska förlopp.

  66. Vi går in i nya faser
    fram till där vi är i dag.

  67. Det var spännande,
    men efter att isen försvann...

  68. Det här är ju
    ett lugnt hörn av jorden.

  69. Hände något efter att isen försvann,
    eller har det varit lugnt?

  70. Det har inte varit lugnt,
    och man kan se...

  71. Geologi är inte
    långsam nötning av stenar.

  72. Det sker dramatiska saker
    - också med Östersjön.

  73. Vid norra Billingen,
    eller norra Vättern-

  74. -går vi norr om
    fördämningen till Västerhavet.

  75. Då brister det, och Östersjön
    störtar ut mot Västerhavet.

  76. Det sker för 13 000 år sen,
    innan isen drar sig tillbaka.

  77. Eller framåt. Söderöver. Den växer
    och dämmer upp Östersjön igen.

  78. Första gången störtade 10 m av nivån
    ut mot Västerhavet.

  79. I nästa veva
    är vi 25 m ovanför Västerhavet.

  80. När det dräneras norr om Billingen
    tappar vi Östersjön på 25 m.

  81. Det är en katastrof
    som sker på ett par år.

  82. Det är svårt att se framför sig
    hur man tömmer Östersjön på 25 m.

  83. Nästa stadium kallar vi Yoldiahavet.
    Då får vi in lite saltvatten.

  84. Sen reser sig landet efter isen,
    och det bildas en sjö.

  85. Sen får vi en koppling vid Öresund
    in mot havet vi lever vid.

  86. Det var dramatiskt
    för dem som levde vid iskanten.

  87. Perfekt för geologer.
    Ni älskar ju när det skakar om.

  88. Upplevde människorna det här?
    Var de här när det hände?

  89. Ja, de följde ju iskanten. Och de såg
    inte bara den dramatiska tappningen.

  90. När isen lättar
    och släpper på jordskorpan...

  91. När de kraftiga spänningarna där
    släpper bildas det jordbävningar.

  92. Vi har haft kraftiga jordbävningar
    vid Vättern.

  93. Vi har sett en spricka
    längs i princip hela Vättern-

  94. -som small för ungefär 11 500 år sen.

  95. Det var ungefär 7,5
    i seismisk momentmagnitud.

  96. Det är oerhört kraftigt,
    så det finns mycket att berätta.

  97. -Kan det hända i dag?
    -Nej.

  98. Spänningarna har gått över, men
    det sker fortfarande skalv i Sverige.

  99. Det finns kvar, men inte som då.

  100. Kristian, hur ser människans historia
    kring Östersjön ut?

  101. Det är en fråga om kommunikation,
    kontakter och konflikter.

  102. Migrationer, möten och motsättningar.

  103. Det tar sig uttryck i handel,
    diplomati och krig.

  104. Vi kan avläsa det i arkitekturen,
    litteraturen och konsten.

  105. Det är en fråga om gemenskap,
    med samarbete och motsättningar.

  106. Intressant nog är vi här i Stockholm,
    vid Östersjöns västra strand.

  107. Det som i dag kallas Sverige,
    Finland, Estland och Ryssland-

  108. -är samma aktörer som bedrev handel
    och krigade redan för tusen år sen.

  109. Vi har mycket gemensam historia
    i norra Östersjöområdet.

  110. De här människorna...

  111. Geografin var ju likartad,
    men skulle vi känna igen människorna?

  112. Det tror jag.

  113. Vårt historiska medvetande
    har ju förts vidare.

  114. Vi har liknande föreställningar
    om oss själva trots våra olika språk.

  115. Svenska, finska, estniska, ryska,
    polska, tyska och så vidare.

  116. Det är nog lätt.

  117. Det här är bara en minut
    i Martins stora perspektiv-

  118. -så nog kan vi känna igen oss.

  119. Vi har en historisk palett av folk,
    men vi måste ha haft stater också.

  120. När blev det viktigt?

  121. För vissa grupper var det viktigt
    med makt och ekonomisk vinning-

  122. -men många "vanliga" människor
    ville bara klara sina egna liv.

  123. Man har haft kontakter utåt.

  124. Man har olika specialiteter, yrken,
    religioner och föreställningar.

  125. Man har utnyttjat det
    som en tillgång och en resurs.

  126. Kan vi lära oss något av det här-

  127. -för att förstå dagens massinvandring
    till Östersjöområdet?

  128. Definitivt.
    Vi är ju i Stockholm i Sverige.

  129. Talar man om svensk historia-

  130. -så tänker man inte på
    att den alltid varit multinationell.

  131. I det svenska perspektivet
    har det funnits samer och finnar.

  132. Det kom valloner från Nederländerna-

  133. -och judar
    från Tyskland och kontinenten.

  134. Min poäng är att de är så självklara
    i vår historia att de är svenskar.

  135. Det kan även nya grupper bli,
    om vi vill.

  136. Kan Östersjöns historia
    lära oss något om framtiden?

  137. Kan man säga hur det ser ut
    om 100, 10 000 eller 100 000 år?

  138. Vi kan lära oss mycket.
    Vi har sedimentarkiven på havsbotten.

  139. De är som ett bibliotek med böcker.
    I detalj har vi bladen i böckerna.

  140. Det är Östersjöns historia.
    Vi kan se miljöutvecklingen-

  141. -och människans kraftiga påverkan.

  142. Det gäller att läsa ut vad som hänt
    och applicera det på framtiden.

  143. -Så det finns som ett facit?
    -Ja, och det finns många synder där.

  144. Kristian?

  145. Framtiden är en fortsättning
    på det förflutna.

  146. Vi kan lära oss varandras språk
    och kulturer-

  147. -och se att mer förenar
    än vad som skiljer.

  148. Ser man på städerna vid Östersjön:

  149. Stockholm, Åbo, Tallinn, Visby, Riga,
    Danzig, Lübeck...

  150. -Det är samma miljö. Det är vi.
    -Tack.

  151. Har de inte lagt grunden
    för hela kvällen nu?

  152. Det tycker jag. Med facit och allt.

  153. Tack så mycket.

  154. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Europa, Föroreningsfrågor, Geografi, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Östersjön
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och säkerhetspolitik

Ett samtal om Östersjöns säkerhetspolitiska historia, från vikingatiden till hotet från Sovjet och fram till dagens Ryssland som gör militärövningar på gränsen till svenskt vatten. Medverkande: Carl Bildt, före detta statsminister och utrikesminister, Pertti Torstila, finländsk diplomat och tidigare ambassadör i Sverige, Sverker Göranson, senior advisor och tidigare överbefälhavare, Gudrun Persson, docent vid Slaviska institutionen vid Stockholms universitet och forskningsledare vid FOI. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och framtiden

Hur ser framtiden ut för ett av världens sjukaste innanhav? Tiden är så kort att vi måste ställa om världen i en takt som liknar en revolution, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap, i detta samtal med Gunilla Herolf, forskare inom säkerhetspolitik. Men om vi lyckas kan Östersjön vara ett föredöme för världen, menar Johan Rockström. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Kungen om sitt miljöintresse

Kung Carl XVI Gustaf berättar i detta tacktal vid klimatkonferensen inför hans 70-årsdag om det miljöengagemang som varit en röd tråd genom hela hans liv. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Vad spelar skogen för roll?

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och berättar om ett projekt där man observerar klimat och vegetation från rymden för att se klimatförändringar över tid. Genom observationerna kan man se effekterna av den globala uppvärmningen och effekter på ekosystemet. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.