Titta

UR Samtiden - Utrikesdagen 2016

UR Samtiden - Utrikesdagen 2016

Om UR Samtiden - Utrikesdagen 2016

Utrikesdagen anordnas årligen av Dagens Nyheter för att diskutera globala, aktuella händelser. 2016 års upplaga fokuserar bland annat på valet i USA, folkomröstningen i Storbritannien om EU- medlemskapet samt situationen i Syrien och dess konsekvenser. Inspelat den 20 april 2016 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Till första programmet

UR Samtiden - Utrikesdagen 2016 : Presidentvalet i USA 2016Dela
  1. "Skilda världar - presidentvalet
    i USA" heter den här punkten.

  2. Här ser vi de två huvudmotståndarna-

  3. -i det demokratiska racet, om man nu
    får använda ett amerikanskt uttryck.

  4. I går var det primärval i New York.
    Det blev seger för Hillary.

  5. Det blev en seger för Hillary.
    Det var viktigt för henne.

  6. Hon hade förlorat ganska många
    primärval precis innan-

  7. -men hon är ganska säker på
    att ta hem nomineringen.

  8. Hon vann en betryggande seger.

  9. Bernie Sanders, är han uträknad nu?

  10. Ja, det är han,
    men han kommer säkert att fortsätta.

  11. Det gör han nog rätt i,
    men matematiskt sett-

  12. -när man räknar delegater,
    är han ute ur leken.

  13. På den republikanska sidan
    vann Donald Trump-

  14. -men vi har några motståndare kvar-

  15. -i kampen om att bli
    republikanernas kandidat.

  16. Det är mycket mer turbulent
    på den sidan.

  17. Donald Trump leder nu
    väldigt betryggande där också.

  18. Han kommer ju inte
    att vinna det här utan strid-

  19. -men han har betydligt fler delegater
    än nån annan.

  20. Ted Cruz, i mitten, är senator
    från Texas och ligger tvåa-

  21. -men ändå långt efter.

  22. En väldigt ideologiskt hårdför
    och konservativ republikan.

  23. Sen är det John Kasich,
    till vänster, guvernör i Ohio-

  24. -som är betydligt mer i mitten.

  25. Enligt opinionsundersökningarna
    skulle han ha lättare-

  26. -att slå Hillary Clinton
    i själva valet-

  27. -men han är chanslös
    om man ser till antalet delegater.

  28. Vi ska återkomma till
    vad som kan hända lite senare-

  29. -men först ska vi koppla upp
    Martin Gelin i New York.

  30. Han ska vara med oss på Skype.

  31. Martin, hur går snacket i New York
    så här dagen efter primärvalet?

  32. Det var som väntat
    ganska stora segrar-

  33. -för Hillary Clinton
    och Donald Trump.

  34. Efter att det såg ut
    som att dynamiken kunde förändras-

  35. -med Bernie Sanders alla segrar,
    är Hillary Clinton en tydlig favorit.

  36. Bedömer man nu att det är kört,
    och att det blir Hillary Clinton?

  37. Ja, det kan man säga, men hos Bernie
    Sanders tänker man fortsätta kampen.

  38. De har sagt att de fortsätter
    fram till partikonventen i juli.

  39. -De kommer inte att ge sig.
    -För att pressa Hillary Clinton?

  40. -Varför fortsätter man kampen?
    -Precis.

  41. Man vill ha ett mandat på konventet
    att ställa krav på hennes plattform-

  42. -och hennes sakpolitik
    inför presidentvalet.

  43. Du har skrivit en bok
    om den här nya vänstervågen i USA.

  44. Hur skulle man beskriva den?
    Det verkar vara mycket unga personer-

  45. -som har varit Sanders supportrar,
    till exempel.

  46. Ja. De unga amerikanerna i dag är
    den mest vänsterlutande generationen-

  47. -sen 60-talet, och de vill ha
    radikala förändringar-

  48. -i det politiska systemet
    och det ekonomiska systemet.

  49. Bernie Sanders har haft
    extremt starkt stöd bland unga-

  50. -70-80 procent i de flesta delstater,
    som har röstat.

  51. Det blir Hillary Clintons
    stora utmaning, att övertyga de unga-

  52. -progressiva idealisterna
    om att hon kan göra nåt även för dem.

  53. Hur går snacket på den republikanska
    sidan? Vad pratar man om i New York?

  54. Det var lite lustigt att Trump vann
    stort här, men förlorade i Manhattan-

  55. -där han trots allt bor.

  56. Generellt var det ju
    en jordskredsseger för Trump.

  57. Han har
    förvånansvärt starkt stöd här.

  58. Många ser på New York
    som en vänsterstad-

  59. -men det finns en väldigt stark
    högerpopulistisk tradition också-

  60. -som tog Donald Trump till segern.

  61. Kan nåt stoppa Trump?

  62. Blir det förhandlingar på parti-
    konventet i sommar? Vad tror man?

  63. Absolut. De fick ju honom att förlora
    ett par delegater här i New York.

  64. Det som John Kasich försöker göra...
    Han har ju ingen chans att vinna-

  65. -men partietablissemanget
    försöker nu, med Kasich och Ted Cruz-

  66. -förhindra att Donald Trump
    får en egen majoritet innan juli-

  67. -så att man kan
    ta en fajt på konventet.

  68. Tack för det,
    Martin Gelin, direkt från New York.

  69. Vi ska fortsätta här och titta på ett
    reportage som inte är publicerat än-

  70. -men en resa som du gjorde nyligen
    till gränsen mot Mexiko.

  71. Invandringsfrågan har varit stor,
    inte minst från Donald Trumps sida.

  72. Ja, det var ju som de flesta vet
    ett av de första stora förslagen-

  73. -eller påståendena som Trump gjorde
    när han inledde sin kampanj-

  74. -att den illegala invandringen skulle
    stoppas och han skulle bygga en mur.

  75. Det har blivit en jättestor fråga
    under valkampanjen-

  76. -och har smittat av sig på övriga
    kandidater, mest republikaner.

  77. Vi åkte ner - Bilderna är av Eva
    Tedesjö, fotograf på DN - i Arizona.

  78. Det finns ju redan ett högt stängsel-

  79. -längs ungefär en tredjedel av
    gränsen mot Mexiko, som vi ser här-

  80. -i Nogales, i Arizona.

  81. Fungerar det här som ett hinder
    för människor att ta sig över?

  82. Ja, det gör det. Man har satsat
    enormt mycket på gränsövervakning.

  83. Det handlar både om ett stängsel,
    men också om annan övervakning.

  84. De har värmesensorer
    och de har helikoptrar-

  85. -och massor av...
    20 000 gränsvakter. Och de har båtar.

  86. -Som är tungt beväpnade.
    -De har dels federal personal...

  87. Det här är Texas Highway Patrol,
    som är ute med tungt beväpnade båtar-

  88. -på Rio Grande, som är den egentliga
    gränsen under en lång sträcka.

  89. Vad gör man om man hittar simmande...
    eller personer i små båtar?

  90. Man går inte loss
    på dem med maskingevär.

  91. Man försöker nog plocka upp dem
    och deportera dem.

  92. -De får inte stanna?
    -Nej, de får inte stanna.

  93. Mexikaner som kommer skickas tillbaka
    direkt om de tas vid gränsen-

  94. -eller deporteras senare, men det är
    ju inte bara mexikaner som kommer.

  95. Man kan också säga att den illegala
    invandringen har sjunkit.

  96. Om man jämför 2015 med 2014
    har det gått ner med 30 procent.

  97. -På grund av?
    -Dels har man skärpt övervakningen.

  98. Ekonomin i Mexiko
    är inte lika krisartad som tidigare.

  99. Dels eftersom Mexiko
    också har skärpt sin södra gräns-

  100. -efter tryck från USA. Det kommer ju
    många som inte är från Mexiko-

  101. -utan från Honduras, Guatemala
    och El Salvador, som flyr.

  102. Här ser vi personer från
    Centralamerika som precis har kommit.

  103. De tas emot på ett annat sätt.

  104. För dem är det inte lika riskfyllt
    att bli tagen av gränspolisen i USA.

  105. De anger sig ofta själva vid gränsen
    och söker politisk asyl.

  106. De får ofta tillstånd
    att resa in i landet. Många av dem-

  107. -en del är ensamma, en del är
    familjer, har släkt och vänner i USA.

  108. För att undvika
    en flaskhals vid gränsen-

  109. -får de fortsätta asylprocessen
    på andra ställen i USA.

  110. De har några timmar på sig innan de
    hoppar på en buss till olika platser.

  111. -De får ett mål mat...
    -Katolska kyrkan har ett center...

  112. ...där de får ta en dusch och de får
    lite frukost och rena kläder...

  113. -...och tas om hand av frivilliga.
    -De har en lista på vart de ska.

  114. Många av dem har ingen aning om
    var de här platserna ligger.

  115. De kanske känner nån
    eller har nån släkting där.

  116. De måste också visa att de är i behov
    av skydd, annars blir de deporterade.

  117. Du sa tidigare i dag att USA
    inte längre är ett enspråkigt land.

  118. Spanskan finns där, och invandringen
    har varit omfattande under lång tid-

  119. -att USA är präglat av spanskan-

  120. -särskilt i delstaterna vid gränsen.

  121. Där behöver man spanska.
    Där kan många inte engelska alls.

  122. Det påverkar hela USA, naturligtvis.

  123. USA kommer... Flera delstater består
    redan av en majoritet minoriteter.

  124. Det är en demografisk förändring
    som påverkar hela landet.

  125. De här grupperna spelar en viktig
    roll i presidentvalet. Hur då?

  126. De blir en allt större väljargrupp.
    De är också yngre-

  127. -så inflytandet från dem
    kommer att öka.

  128. Det är fortfarande så
    att framför allt latinamerikanerna-

  129. -röstar i väldigt låg utsträckning.

  130. I det här valet
    kan det vara möjligt att vinna-

  131. -utan deras stöd,
    men det är ett väldigt högt spel.

  132. Bland republikanerna har man släppt
    att flirta med den här väljargruppen.

  133. Stöttar de Hillary Clinton
    eller Bernie Sanders?

  134. De är i regel demokrater.

  135. De röstar i mycket lägre grad än
    många andra, vilket är ett problem.

  136. -Har Hillary Clinton stöd av dem?
    -Ja, det har hon.

  137. I den mån de röstar
    är de oftast demokrater.

  138. Det här är de fem kandidater
    som officiellt fortfarande är med-

  139. -i racet om att bli
    USA:s nästa president.

  140. Om det nu är klart att det blir den
    första kvinnliga presidentkandidaten-

  141. -från demokratiskt håll,
    ska vi gå djupare in i det här-

  142. -ganska trassliga spel som pågår
    i det republikanska partiet.

  143. -Där är inte Donald Trump omtyckt.
    -Nej, inte av etablissemanget...

  144. ...om man nu kallar det så,
    eller det traditionella partiet.

  145. Han är ju... Han är ju en populist.

  146. Den stora kritiken är ju att han
    inte är tillräckligt konservativ.

  147. Ted Cruz, nummer två,
    han är inte heller omtyckt.

  148. Det var som Martin sa.
    Nu riktas allt ljus mot konventet-

  149. -där nomineringen ska fastställas.

  150. Reglerna för konventet kan man ändra
    ända fram till några dagar innan.

  151. Kan man verkligen stoppa Trump
    om han har en majoritet?

  152. Inte om han har
    en majoritet av delegaterna.

  153. Det är inte alls säkert att han
    får det. Efter en första omröstning-

  154. -frigörs 60 procent av delegaterna,
    som kan rösta på vem de vill.

  155. Får ingen majoritet då
    blir det en tredje omröstning-

  156. -med 80 procent som frigörs.

  157. Ted Cruz är smart och rutinerad
    och har lång politisk erfarenhet.

  158. Hans kampanj bedriver nu,
    över hela USA, en...

  159. De söker upp dem
    som kan tänkas bli delegater-

  160. -för att få dem
    att rösta på honom i en andra omgång.

  161. Det handlar inte bara om
    att få en majoritet.

  162. Därför vill Donald Trump vinna
    den första omröstningen.

  163. Förändrar man reglerna
    så att man motar ut Donald Trump-

  164. -riskerar man att få alla hans
    anhängare att reagera väldigt starkt.

  165. De kommer ju att säga:
    "Nu har ni manipulerat ut oss."

  166. "Det var precis det vi menade."
    De är väldigt anti-etablissemang.

  167. De är väldigt kritiska till hela
    processen och hela etablissemanget.

  168. -Kan han bli en oberoende kandidat?
    -Det har spekulerats i det.

  169. I teorin kan han det.
    Det återstår väl att se.

  170. Det är också så att om man
    ändrar reglerna på det här sättet-

  171. -så vet man vilka reaktioner man får.
    Det är inte säkert att man gör det.

  172. Blickar vi fram mot november,
    då, vad är sannolikheten...

  173. Hur stor är sannolikheten,
    om det nu blir Trump mot Hillary-

  174. -att vi får USA:s
    första kvinnliga president-

  175. -likt den första mörkhyade
    presidenten för åtta år sen?

  176. Med en brasklapp för att det är
    otroligt svårt att förutse nåt här-

  177. -särskilt i den här kampanjen,
    som har varit så oförutsägbar-

  178. -men det görs opinionsundersökningar.

  179. Där står Hillary Clinton mot Donald
    Trump och Clinton leder över honom-

  180. -med ungefär tio procent.

  181. Ställer man Sanders mot Trump så
    vinner Sanders med större marginal.

  182. Men man vet inte.
    Det är fortfarande öppet.

  183. Allt hänger på valdeltagandet.
    Hillary Clinton har stort stöd-

  184. -men många gillar inte henne.

  185. Många röstar på henne eftersom
    hon är den demokratiska kandidaten-

  186. -medan Donald Trumps supportrar
    är väldigt hängivna.

  187. Det ser man i de här opinions-
    undersökningarna om primärvalen-

  188. -att de som gillar Trump har bestämt
    sig för länge sen.

  189. Hur mycket problem har Hillary
    med det bagage hon har-

  190. -med sin tid som utrikesminister,
    som inte var helt okontroversiell?

  191. -Hur mycket kommer det upp?
    -Det kommer upp ganska ofta.

  192. Det finns som en del
    i det som skapas...

  193. Det finns en bild av henne
    som en manipulativ, falsk person.

  194. Sen är det de starka kopplingarna
    till Wall Street-

  195. -att hon har hållit tal inför
    investmentbanker för enorma summor-

  196. -och att hon har
    alltför nära till det rika USA.

  197. Medan Bernie Sanders
    har mer av en gräsrotskampanj?

  198. -Mycket mer.
    -Ställer han sig bakom Clinton?

  199. -Vad gör hans sympatisörer?
    -Det är också en jättestor fråga.

  200. Nu har han attackerat henne
    väldigt hårt, men han kommer ju...

  201. Den dagen som hans kampanj lägger ner
    måste han få sina supportrar-

  202. -att stödja henne.
    Det kan ju bli en utmaning.

  203. Det är jätteviktigt för henne
    att ta in dem.

  204. Det blir väl ännu lättare för henne
    att vinna mot en annan republikan?

  205. -De är betydligt mer okända.
    -Mer extrema, mer okända.

  206. Men till exempel John Kasich, som ju
    är mest okänd för en svensk publik-

  207. -han har nog lättare
    att vinna över Hillary Clinton-

  208. -därför att han
    inte alls är lika extrem.

  209. Om Ted Cruz brukar man...

  210. Cruz skämtar själv om att han behöver
    ha nån som testar maten i matsalen.

  211. Det finns en annan senator som säger-

  212. -att om Ted Cruz ramlar död ner
    är det ingen som vill hitta mördaren.

  213. Det finns en antipati mot honom

  214. Han är helt kompromisslös.

  215. Det finns en mycket större potentiell
    bas som är tillgänglig för Kasich.

  216. Det är ditt första presidentval
    som du ska bevaka.

  217. Hur känns det, och hur är det i USA
    när det börjar närma sig?

  218. Vad är det som händer
    i medielandskapet?

  219. Det är jättekul. Det är ett enormt
    tacksamt presidentval att bevaka-

  220. -för att det händer så mycket,
    och det är så färgstarka kandidater.

  221. Sen är det roligt att vara i USA och
    åka runt på valmöten. Man möter...

  222. Det är klart att
    vad de säger kan man se på tv-

  223. -men hur det känns, den stämningen
    varierar mellan kandidaterna.

  224. Det är roligt att prata med
    amerikaner. De delar gärna med sig...

  225. -...och säger precis vad de tycker.
    -Även om inte alla röstar.

  226. Det är många som inte röstar.
    Man kan inte bara gå på kampanjmöten.

  227. De som går dit är intresserade, men
    går man till ett bibliotek i Iowa-

  228. -så möter man människor
    som inte ens vet att det är val.

  229. -Det är också en del av USA.
    -Tack, Sanna Torén Björling.

  230. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Presidentvalet i USA 2016

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om höstens amerikanska presidentval. Hur stor är sannolikheten att Hillary Clinton blir USA:s första kvinnliga president? Vilka röstar på Donald Trump? USA-korrespondenterna Martin Gelin och Sanna Torén Björling analyserar situationen och vad som är avgörande för väljarna. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 20 april 2016 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
2010-talet, Förenta staterna, Politik, Presidentval, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utrikesdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2016

Presidentvalet i USA 2016

Ett samtal om höstens amerikanska presidentval. Hur stor är sannolikheten att Hillary Clinton blir USA:s första kvinnliga president? Vilka röstar på Donald Trump? USA-korrespondenterna Martin Gelin och Sanna Torén Björling analyserar situationen och vad som är avgörande för väljarna. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 20 april 2016 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2016

Storbritannien ut ur EU?

Den 23 juni 2016 hålls den historiska folkomröstningen om Storbritannien ska lämna EU eller ej. Om premiärminister David Cameron får som han vill så blir det endast en omförhandling av avtalet med Bryssel medan EU-kritikerna hoppas på "Brexit", British exit. EU-korrespondenten Annika Ström Melin och London- korrespondenten Pia Gripenberg samtalar med moderator Mats J Larsson om vad som händer om Storbritannien röstar för att lämna EU. Inspelat den 20 april 2016 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2016

Flyktingkrisen efter fem års krig

Kriget i Syrien har pågått i fem år och skapat en flyktingvåg som Europa inte har upplevt sedan andra världskriget. Hur påverkar denna humanitära katastrof EU och samarbetet? Tre korrespondenter som är stationerade i Europa försöker ge svar. Medverkande: Jan Lewenhagen, korrespondent i Berlin, Annika Ström Melin, EU-korrespondent och Ingmar Nevéus, Europakorrespondent. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 20 april 2016 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2016

Hotet mot sommar-OS i Rio

Brasilien är det första landet i Sydamerika som arrangerar de Olympiska spelen. Nu hotar zikaviruset sommarens tävlingar. Hur ser riskerna ut och hur kan världens största idrottstävling komma att påverkas? Medverkande: Henrik Brandão Jönsson, korrespondent i Rio de Janeiro och Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 20 april 2016 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2016

Vän och fiende med Putins Ryssland

Bill Browder är en framgångsrik affärsman som etablerade sig i Ryssland på mitten av 1990-talet men som 2005 nekades inresa och ändrade sin syn på Putin och regimen. Här berättar han om sina erfarenheter av Ryssland och korruptionen i landet. Samtalet inleds och avslutas med Anna-Lena Laurén, korrespondent i Moskva. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 20 april 2016 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.