Titta

UR Samtiden - Gräv 2016

UR Samtiden - Gräv 2016

Om UR Samtiden - Gräv 2016

Journalister och sakkunniga talar om grävande journalistik, om berättande och om nya medieplattformar som förändrar framtidens medier. Inspelat den 8 och 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2016 : Så granskar du politikern, brottslingen, företagarenDela
  1. Hej, allihopa! Kul att se så många
    här. Jag vill säga inledningsvis-

  2. -att den här föreläsningen kommer att
    vara ganska "basic", grundläggande.

  3. Luttrade grävare
    får se det här som en repetition.

  4. För andra
    kanske det innebär nya kunskaper.

  5. Jag har valt att göra presentationen
    utifrån tre typer av personer-

  6. -som man ganska ofta, som journalist,
    gör person-research på.

  7. Anledningen är att det finns
    olika källor som man använder sig av-

  8. -och olika syften
    med person-research.

  9. Det blir lite kort om brottslingen,
    företagaren och politikern.

  10. Vad är syftet med person-research?
    Vad tjänar man på att göra det?

  11. Framför allt behöver man den här
    viktiga bakgrundsinformationen.

  12. Det är inte alltid nåt
    man väljer att publicera.

  13. Censurera er inte i insamlingsfasen,
    utan hämta in så mycket ni kan.

  14. Det blir en annan fråga
    vad man sen väljer att publicera.

  15. Vem är det man ska intervjua?

  16. Även på en nyhetsredaktion, med kort
    om tid, kan det vara bra att veta-

  17. -för frågeställningar,
    vem man har att göra med.

  18. Det kan handla om
    att bedöma trovärdigheten-

  19. -hos en källa, till exempel,
    eller hos en expert.

  20. Vad har personen för relationer till
    andra? Finns det några kopplingar-

  21. -som kan vara bra att känna till,
    och så vidare.

  22. Ofta hittar man små guldkorn
    i detaljerna i en person-research-

  23. -som gör att man kan ställa
    den lite vassare frågan.

  24. Så det är ofta värt att lägga
    ganska mycket tid på det här.

  25. Om man då har bråttom
    och inte jobbar på en grävredaktion-

  26. -där man har månader på sig,
    utan måste välja...

  27. Några korta råd, bara.

  28. Man stannar upp och ställer frågan:
    Vad är det mest relevanta att veta?

  29. Det är därför jag har brutit ner det
    på olika typer av personer.

  30. Identifiera de viktigaste källorna.

  31. I dag finns mycket information
    på nätet. Det finns webbtjänster-

  32. -men man ska inte glömma ursprungs-
    källorna till den här informationen.

  33. Det är ofta bra att vända sig
    direkt till grundkällan.

  34. Att man fördelar jobbet
    på flera personer.

  35. Man kan behöva hämta in
    ett stort antal dokument-

  36. -eller ringa
    ett antal olika tingsrätter.

  37. Då är det mycket bättre om man hjälps
    åt, och är på banan snabbt-

  38. -än att nån stackare rekar och rekar,
    och sen är man nära publicering.

  39. Så outsourca också
    bitar av researchen.

  40. Det här är självklart, men bara så ni
    vet: Jag går inte in på nät-research-

  41. -utan det här kommer
    att handla om offentliga källor.

  42. Person-research ska ju naturligtvis
    kombineras med bred nät-research.

  43. Kolla social medier,
    snacka runt med folk och så.

  44. Det förstår ni.

  45. Hur brukar jag börja
    när jag ska få grepp om en person?

  46. Det första man behöver ha
    är ett namn, naturligtvis-

  47. -men det räcker inte
    om det är ett väldigt vanligt namn.

  48. Då måste man hämta in ytterligare
    information om den här personen.

  49. Namnet leder en till personnumret,
    som är nyckeln-

  50. -till alla de offentliga uppgifter
    som finns att få tag på där ute.

  51. All person-research
    som jag egentligen gör-

  52. -börjar hos Skatteverket.

  53. Skatteverket
    har två typer av uppgifter.

  54. Det ena är folkbokföringsuppgifter.

  55. Det andra handlar om beskattning.

  56. Grunden för folkbokföringen är
    att allt är offentligt.

  57. Det mesta som finns där
    är offentliga uppgifter.

  58. Ett fåtal uppgifter och omständig-
    heter kan vara sekretessbelagda.

  59. Där kan man få fram personnumret,
    så klart. Det vet säkert många av er.

  60. Om nån heter "Anna Andersson"
    måste man ta reda på mer.

  61. Var bor hon?
    När är hon född, ungefär?

  62. Nåt som kan begränsa sökningen
    och identifiera rätt Anna Andersson.

  63. Om man heter Linda Kakuli är det
    lätt, då får man träff på en person.

  64. Man får också fram andra
    personuppgifter, till exempel...

  65. ...medborgarskap, som kan vara
    intressant i vissa lägen.

  66. Man kan få veta familjebilden.

  67. Är personen gift? Med vem?

  68. Är den frånskild? När skilde den sig,
    från vem? Har den några barn?

  69. Om man vill veta om den har syskon-

  70. -tar man reda på personens föräldrar
    och vad de har för andra barn.

  71. Så kan man också få kontakt med folk.

  72. Om nån är svår att få kontakt med kan
    man ringa familjen, och så vidare.

  73. I vissa lägen vill man också
    göra research på familjen-

  74. -för att få veta om tillgångarna
    finns skrivna på nån annan och så.

  75. På skattesidan, då?
    Där är det nästan det omvända.

  76. Där omfattas det mesta av skatte-
    sekretess. Den är väldigt sträng-

  77. -men så fort det fattas ett beslut,
    så blir de uppgifterna offentliga.

  78. Våra taxeringar
    vi får beslut om varje år-

  79. -är underlag
    för offentliga uppgifter.

  80. Där kan vi få veta inkomster-

  81. -och omprövningsbeslut, helt enkelt.

  82. Vad är då viktigt att veta
    i de här taxeringsbesluten?

  83. Det vanligast är: Har personen nån
    inkomst, och i så fall hur mycket?

  84. Vi kan vara intresserade av
    under- och överskott av kapital.

  85. Till exempel: Har personen intäkter
    från försäljning av aktier, eller så?

  86. Vid underskott har personen
    kanske ett lån den betalar ränta på.

  87. De vägs ihop till ett netto. De
    uppgifterna finns hos Skatteverket.

  88. Det här är i alla fall min start på
    alla typer av personkartläggningar.

  89. Många av er har säkert använt
    de här nät-tjänsterna som finns.

  90. "Ratsit", och så vidare.

  91. Från och med den 1 januari 2011-

  92. -är det inte längre fritt fram att
    ge ut kreditupplysningar på nätet.

  93. Det är speciella omständigheter
    som måste vara uppfyllda.

  94. När det gäller privatpersoner
    ska man ha "ett legitimt behov".

  95. Man kanske ska ge nån en kredit,
    och behöver göra en kreditprövning.

  96. Har man inte legitimt behov, så får
    man inte köpa en kreditupplysning.

  97. Det har gjort
    att flera av gratistjänsterna-

  98. -numera inte tillhandahåller
    kreditupplysningar online.

  99. Det skickas också en omfrågekopia
    till personen i fråga-

  100. -så att den vet att "den och den"
    på "X"-tidningen eller tv-stationen-

  101. -har frågat efter
    personens kredituppgifter.

  102. När det gäller enskilda firmor,
    så krävs det inget legitimt behov-

  103. -men det skickas en omfrågekopia.

  104. Vi vill sällan att de vi granskar ska
    veta att vi inhämtar deras uppgifter.

  105. Därför är det bättre att vända sig-

  106. -direkt till de myndigheter som har
    uppgifterna och där de är offentliga.

  107. Om jag nu går in lite
    på personkategorin "brottslingen"...

  108. Vad kan man få fram där, snabbt?

  109. Det finns olika dokument
    i olika skeden av en brottsutredning-

  110. -eller en rättegång.

  111. Hos tingsrätten finns de viktigaste
    dokumenten man är intresserad av.

  112. Om nån är misstänkt för brott, eller
    om man vill se vad det är för person.

  113. Åklagaren skickar en framställan-

  114. -om förordnande om offentlig
    försvarare till domstolen.

  115. Där står det ofta vem personen är och
    vilket brott den är misstänkt för.

  116. I häktningsframställningen
    står samma sak: personuppgifterna.

  117. Man får också veta vilken typ av
    misstankegrad som finns på personen:

  118. "Sannolika skäl" eller
    "skäligen misstänkt" för ett brott.

  119. En annan guldgruva
    är dagboksbladet hos tingsrätten.

  120. Det är diariets förteckning över de
    dokument som kommer till domstolen.

  121. Där kan det stå "ny häktnings-
    framställan" eller "ny försvarare".

  122. Allt det här bokförs hos domstolen.

  123. Där kan man följa, särskilt efteråt,
    all dokumentation i ett ärende-

  124. -och plocka ut
    de handlingar man är intresserad av.

  125. Oj, förlåt! Nu gick jag förbi...

  126. Stämningsansökan,
    vet säkert många av er...

  127. Det är då förundersökningsprotokollet
    blir offentligt.

  128. Det är första gången man får full
    insyn i ett ärende, en utredning.

  129. Där finns det ofta mycket underlag.

  130. Ett förundersökningsprotokoll
    kan ibland vara tusentals sidor.

  131. Där kan man få tillgång till förhör
    och alla typer av dokument-

  132. -som blir viktiga
    i en domstolsförhandling.

  133. Domen, naturligtvis. Självklart.

  134. När en dom har fallit blir också
    kriminalregisterutdraget offentligt.

  135. Det är domstolen som begär ett utdrag
    om personens tidigare domar-

  136. -för att rätten ska kunna bedöma
    vilken påföljd en person ska få.

  137. En tidigare ostraffad får ett straff.

  138. En person med många brott bakom sig
    kanske får ett annat straff.

  139. Via kriminalregisterutdraget kan man
    begära ut de tidigare domarna-

  140. -och få en komplett bild av vad
    personen blivit dömd för tidigare.

  141. Personutredningen är gjord-

  142. -för att man ska ta reda på mer om
    personens personliga förhållanden-

  143. -också för att bedöma
    vilken påföljd som kan komma i fråga.

  144. Det här kan vara speciellt intressant
    om det är en ung person.

  145. Man får veta hur skolgången varit.
    Hur är den sociala situationen?

  146. Har personen en stabil inkomst,
    ett jobb och så vidare?

  147. Slutligen är vi intresserade av
    att få veta:

  148. Kan det vara så att den här personen
    lider av en psykisk störning?

  149. Då finns det två typer av intyg:

  150. Det så kallade "Paragraf sju-intyget"
    och "Rättspsykiatriskt utlåtande".

  151. De här dokumenten blir offentliga
    i samband med dom.

  152. "Paragraf sju"-intyget
    görs innan skuldfrågan är avgjord.

  153. Om man tror att en person kanske
    kan behöva rättspsykiatrisk vård-

  154. -gör man en sån här utredning-

  155. -för att försöka förbereda sig på
    vilken sorts påföljd personen ska få.

  156. När sen skuldfrågan är avgjord
    och personen döms för ett brott-

  157. -och personen kan vara psykiskt sjuk,
    görs en rättspsykiatrisk utredning-

  158. -som är en mycket mer genomgående
    och grundlig undersökning-

  159. -och oftast
    ett större och längre dokument.

  160. När det gäller nedlagda ärenden,
    vad finns det att hämta där?

  161. Generellt sett är förundersöknings-
    protokollen sekretessbelagda-

  162. -om man inte har väckt åtal
    i ärendet-

  163. -men man kan ändå hitta
    en del intressant information-

  164. -hos Polisen och åklagaren, beroende
    på vem som ledde förundersökningen.

  165. I dagboksbladet kan man läsa
    vad Polisen har gjort i ett ärende.

  166. Har man hållit förhör?
    Har man säkrat bevis, och så vidare.

  167. Det framgår oftast av dagboksbladet,
    där man för in de här åtgärderna.

  168. I slutredovisningsuppgiften finns
    en motivering till Polisens beslut-

  169. -till exempel
    om man lägger ner förundersökningen.

  170. Det kan vara till exempel att det
    saknas bevis eller spaningsuppslag.

  171. Då får man vet på vilka grunder
    det här beslutet har fattats.

  172. Samma sak är det hos åklagaren.

  173. Dagboksbladet innehåller också
    de här anteckningarna-

  174. -och beslutet om att inte väcka åtal
    innehåller en motivering.

  175. Vi gjorde en hel granskning bara
    utifrån nedlagda polisanmälningar.

  176. Hur mycket jobb lade man ner
    på vissa vardagsbrott, så att säga.

  177. Där kunde man se, till exempel-

  178. -att man lade ner förundersökningen
    dagen efter att anmälan kom in.

  179. Det kan vara mer information här
    än man tror.

  180. Om man tittar på en företagare,
    vilken ände börjar man i?

  181. Det är kanske självklart
    att man vänder sig till Bolagsverket.

  182. "Företrädaruppdrag", det är alltså:

  183. Sitter den här personen
    i styrelsen för ett bolag just nu?

  184. Man kan få ett historiskt utdrag,
    där man ser alla personens uppdrag-

  185. -tillbaka i tiden. Det som inte finns
    i de historiska utdragen-

  186. -är om man har haft
    ett uppdrag i ett bolag-

  187. -som har gått i konkurs eller
    avslutats för mer än fem år sen.

  188. Fem år tillbaka finns allt, och före
    det finns bara bolag som är aktiva.

  189. Styrelsen är intressant.

  190. Där kan man se vilka andra den här
    personen sitter med i styrelsen.

  191. Man går också där
    tillbaka historiskt.

  192. Särskilt när det är företag
    som står inför konkurs-

  193. -så brukar det vara så
    att de verkliga huvudmännen-

  194. -lämnar styrelsen
    några generationer tillbaka-

  195. -och så sätter man in
    andra företrädare, "målvakter"-

  196. -mot slutet,
    när bolaget närmar sig en konkurs.

  197. Ofta kan det vara en bra metod att gå
    tillbaka några styrelsegenerationer-

  198. -och skapa sig en bild
    av sammanhanget mellan personerna.

  199. Nåt som de som använder entreprenörer
    borde göra privat-

  200. -men också journalister...

  201. Titta på: Är det här bolaget
    registrerat som ett aktivt bolag?

  202. Har man F-skatt och momsregistrering?

  203. Årsredovisningar.

  204. Många tycker att det är komplicerat
    och ovant att läsa årsredovisningar.

  205. Jag är en av dem.

  206. Det finns ett knep man kan ta till
    om man har bråttom.

  207. Det är att ta en snabb titt
    i revisionsberättelsen.

  208. Ser ni kursiv stil, och revisorn
    har gjort nån typ av anmärkning-

  209. -är det en varningssignal om
    att nånting här inte är som det ska.

  210. Då kan man titta vidare på det.

  211. De här uppgifterna finns
    i princip gratis på nätet.

  212. De är enkla att hitta på gratis-
    sajter. Det finns många olika.

  213. Ibland vill man veta
    vem som äger bolaget.

  214. Det behöver inte vara samma person
    som sitter i styrelsen.

  215. Då kan man begära
    det senaste bolagsstämmoprotokollet.

  216. När ett företag håller bolagsstämma,
    och ska rösta om att dela ut vinst-

  217. -så anger man
    vem som äger aktierna i bolaget.

  218. Då får man veta vem som, åtminstone
    vid den tidpunkten, ägde bolaget.

  219. Ibland är ett annat bolag ägare.

  220. Då gör man en kartläggning
    av en bolagsstruktur.

  221. Bolagsverket har en ärendelista
    man kan begära ut.

  222. Som tingsrätten har sina dagboksblad,
    har Bolagsverket en ärendelista-

  223. -där man redogör
    för allt som händer i ett bolag.

  224. Är det mycket ärenden av
    att ledamöter kommer in och går ut?

  225. Har man ändrat i andra stadgar?

  226. Är man sen med årsredovisning?

  227. Det kan säga mycket om aktivitet
    eller brist därpå i ett bolag.

  228. Konkurs.

  229. Har personen suttit i bolag
    som har gått i konkurs-

  230. -så vill man ju ofta
    kanske veta mer om det.

  231. Då kontaktar man tingsrätten och
    begär ut konkursförvaltarberättelsen-

  232. -för det specifika bolaget.

  233. De kan ha väldigt olika omfattning
    och innehåll.

  234. Vissa är matiga. Konkursförvaltaren
    har gjort ett gediget jobb.

  235. Då kan man hitta
    intressanta uppgifter-

  236. -och intressanta personer,
    som man kan kontakta.

  237. Fanns det nån bokföring,
    till exempel?

  238. Har det funnits bokföring?
    Har man hittat den, eller saknas det?

  239. Finns det tillgångar i bolaget?

  240. Vilka är fordringsägarna? Man kan
    kontakta dem för att höra mer.

  241. Misstänker förvaltaren brott, ska det
    anmälas till Ekobrottsmyndigheten.

  242. Det står då också
    i konkursförvaltarberättelsen.

  243. En annan bra källa, är att vi
    hoppar tillbaka till Skatteverket.

  244. Det är att för bolag begära ut utdrag
    från skattekontot.

  245. Skattekontot är...

  246. ...bolagets inbetalningar
    av arbetsgivaravgifter, moms-

  247. -och diverse andra avgifter
    till staten, helt enkelt.

  248. Det här kan man begära ut
    under en specificerad period.

  249. "Jag vill ha skattekontot för
    det här bolaget de tre senaste åren."

  250. Skatteverket skickar dem på papper.

  251. De skickar alla såna här uppgifter
    på papper-

  252. -men med dagens teknik
    är det enkelt att skanna papperen-

  253. -OCR-läsa dem,
    och klistra in dem i en Excel-fil.

  254. Då kan man själv göra beräkningar på
    hur mycket de betalat in i moms.

  255. Då får man ett hum om
    hur stor omsättningen är.

  256. Om man betalar stora summor moms
    måste det vara en stor omsättning.

  257. Vi gjorde en granskning
    av bedrägerier med lönegarantier.

  258. Vi såg att bolag som under lång tid
    inte betalade in arbetsgivaravgifter-

  259. -eller så låga att det räckte
    till några stycken anställda-

  260. -sedan, strax före konkurs,
    betalade in stora belopp-

  261. -och sa: "Vi har hundra anställda
    i det här bolaget."

  262. "Vi behöver lönegaranti
    för de hundra personerna."

  263. Det var bedrägeri. Det var inte folk
    som hade jobbat i det här bolaget.

  264. Tillgången till skattekontot var en
    viktig komponent för att förstå det.

  265. Här registreras också om man
    har haft ärenden hos Kronofogden.

  266. Så sortera och titta
    på varje typ av transaktion.

  267. Då får man snabbt
    en väldigt bra överblick.

  268. Omprövningsbeslut
    är också en riktigt bra källa.

  269. Om Skatteverket upptäcker-

  270. -att man har gjort nåt fel
    i sin deklaration-

  271. -kan de välja att göra en revision,
    och sen fatta ett omprövningsbeslut.

  272. Man kan också själv begära
    att få en ny omprövning-

  273. -om man själv har gjort nåt fel
    i sin deklaration.

  274. Alla de här besluten
    blir offentliga handlingar.

  275. Det här är en handling från ett
    projekt vi gjorde om självrättelser-

  276. -där personerna själva säger:

  277. "Oj då, jag hade visst några miljoner
    i Schweiz eller Luxemburg eller så."

  278. "Jag kom på att jag gjort fel.
    Nu vill jag göra rätt för mig."

  279. Då kan man begära ut de handlingarna.

  280. Här framgår det vad de har deklarerat
    före ändringen, och efter ändringen.

  281. Det här fallet går så långt bakåt att
    det finns uppgifter om förmögenhet.

  282. Förmögenhetsskatten är ju borttagen
    sen 2007.

  283. I dag kan vi inte få de uppgifterna.

  284. Då det inte fattas ett skattebeslut
    kring dem, blir de inte offentliga.

  285. Men utifrån skärvor av information
    kan man få en inblick-

  286. -i vilka tillgångar en person hade
    på den tiden.

  287. Det går snabbt här.
    Det blir mycket tid för frågor sen.

  288. När man granskar politiker
    är den huvudsakliga frågan:

  289. "Lever den här personen
    som han eller hon lär?"

  290. Om personen förespråkar ett högt
    skattetryck eller en god skattemoral-

  291. -är det intressant att veta
    om den här personen lever efter det.

  292. Är det nån som har hög svansföring
    i frågor om brott och straff-

  293. -så kan det vara mer intressant att
    titta på om den följt lagen själv.

  294. Har den nån gång brutit mot lagen?

  295. Oftast handlar det inte om några
    jättestora ekobrottsutredningar-

  296. -utan det är ofta basala brott,
    som fortkörning eller rattfylleri.

  297. De leder inte till
    en de facto dom i en domstol.

  298. Oftast blir det strafföreläggande.

  299. Strafföreläggande
    kan man säga är en delegerad dom.

  300. I stället för att ha en domstols-
    förhandling om ett rattfylleri-

  301. -kan åklagaren utfärda ett straff-
    föreläggande, om personen erkänner.

  302. Om man åker fast för rattfylleri
    på plats och erkänner sig skyldig-

  303. -kan man få ett strafföreläggande.

  304. Om man har en skatteskuld...

  305. Antingen ser man det
    via Skatteverket-

  306. -eller Kronofogden.
    Jag kommer att återkomma till det.

  307. Det kan också vara intressant
    med andra skulder till det allmänna-

  308. -till exempel p-böter
    eller obetald fordonsskatt.

  309. Det kan man få veta
    via Transportstyrelsen.

  310. Det här är ett exempel
    ur ett sånt omprövningsbeslut.

  311. Det finns en speciell enhet
    på Skatteverket-

  312. -som jobbar just specifikt
    med folkvalda-

  313. -både riksdagsledamöter
    och EU-parlamentariker.

  314. Där var det en partiledare,
    som fick en revision på sig-

  315. -och Skatteverket
    fattade ett omprövningsbeslut.

  316. Omprövningsbeslut
    är matig information.

  317. De ska kunna stå på egna ben.

  318. Man ska förstå från att läsa beslutet
    hur Skatteverket har resonerat.

  319. Då tar de upp uppgifter personen har
    deklarerat i sin vanliga deklaration-

  320. -som annars är sekretessbelagda.
    Men i beslutet blir de offentliga.

  321. Man får en bra insyn i detaljerna
    kring hur personen har deklarerat.

  322. Gällande skulder hos Kronofogden
    finns det två typer av skulder.

  323. Man måste ta reda på: Har den här
    personen en aktuell skuld just nu?

  324. Det är dagsnotering på den uppgiften.
    Nån kan betala tillbaka sin skuld.

  325. Man måste alltid, oavsett om man har
    kreditupplysningsinformation-

  326. -kolla före en publicering:

  327. Finns det en aktuell skuld?
    Vad är dagsnoteringen på den?

  328. Tidigare skulder finns kvar i tre år.

  329. Där kan man få veta om nån har haft
    en skuld, men har betalat av den.

  330. Som jag sa:
    Det finns två typer av skulder.

  331. Det kan handla om "allmänna mål".
    Det är skulder man har till staten.

  332. Obetalda skatter,
    avgifter till CSN-

  333. -och så vidare.

  334. De skulderna hamnar hos Kronofogden
    direkt, om man inte betalar dem-

  335. -så dem ser man ganska omgående.

  336. "Enskilda mål" är skulder man har
    till ett företag eller privatperson-

  337. -som obetalda kreditkortsräkningar,
    eller en skuld till en bank-

  338. -obetald telefonräkning,
    och så vidare.

  339. Där står fordringsägarna listade-

  340. -så man får veta vem skulden är till.

  341. Också här kan det vara intressant
    med ett utdrag från skattekontot.

  342. Om en person har en enskild firma
    finns den här uppgiften offentlig.

  343. Det gjorde vi inför valet 2014.
    Vi tittade på alla folkvalda-

  344. -och såg vilka som fanns registrerade
    med skulder hos Kronofogden.

  345. Då ser skattekontot
    lite annorlunda ut.

  346. Ibland får man dem i långa rader,
    för flera år, och ibland månadsvis.

  347. Ni med enskilda firmor
    känner igen uppställningen.

  348. Det är en redovisning
    för en månadsperiod.

  349. Här får man också fram uppgifter om
    det finns skulder till Kronofogden.

  350. Det var allt jag hade. Jag tackar
    så mycket för uppmärksamheten.

  351. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Om stjärnkirurgen

Samtal om SVT:s granskning av kirurgen Paolo Macchiarini mellan Bosse Lindquist, producent, och Anna Nordbeck, researcher på Dokument inifrån vid SVT. En av grundförutsättningarna för att lyckas med granskningen var att Bosse Lindquist och Anna Nordbeck lyckades bygga upp ett förtroende hos Paolo Macchiarini. Men hur gör man för att komma nära den man granskar och hur långt kan man gå för att få fram sanningen? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så lägger du upp ett grävprojekt

Under år 2015 gjorde Kaliber i Sveriges Radio 40 granskningar. Annika H Eriksson, producent, och Andreas Lindahl, exekutiv producent, för Kaliber berättar om sina metoder för att gräva effektivt och noggrant, från idé till publicering. De ger handfasta tips om hur arbetsledare kan lägga upp ett grävprojekt. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur granskar vi utsatta grupper?

Att lyfta fram problem bland tiggare och flyktingar resulterar ofta i kommentarer som att man flirtar med främlingsfientliga krafter. Hur hanterar man som grävare det faktum att ens reportage riskerar att spä på fördomar och hat? Diskussion med Sara Recabarren, Kalla fakta och Lina Makboul, Uppdrag granskning. Moderator: Terje Carlsson. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Spelande barn och konsumtionskultur

Minna Ruckenstein är forskare vid Helsingfors universitet. Hon har studerat barns utveckling och vad relationen mellan barnkultur och datorspel betyder för hur vi ser på barndom. Vilken syn har vuxna på barns spelande och hur ser barn själva på sitt spelande? Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning