Titta

UR Samtiden - Gräv 2016

UR Samtiden - Gräv 2016

Om UR Samtiden - Gräv 2016

Journalister och sakkunniga talar om grävande journalistik, om berättande och om nya medieplattformar som förändrar framtidens medier. Inspelat den 8 och 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2016 : Sju år med dödade kvinnorDela
  1. Ja... Sju år med dödade kvinnor.
    Hur kul låter det en fredagskväll-

  2. -timmarna före festen?
    Som Bosse sa gick frågan till mig:

  3. "Kan inte du berätta, du som har
    hållit på så länge med ett ämne?"

  4. Det lät först inte
    så himla roligt att prata om det-

  5. -bara för att man har hållit på länge
    och underförstått är ganska gammal...

  6. Men det hände nånting roligt i
    november när jag fick det här priset.

  7. Det var roligt, men det var också
    ett viktiggörande av ämnen-

  8. -som jag har hållit på med
    i hela mitt journalistiska liv.

  9. Det var bra för mig. När jag började
    kunna känna mig glad och stolt-

  10. -förstod jag att jag måste
    skriva ett tal till middagen.

  11. Det var också en bra grej,
    för det blev ett tillfälle-

  12. -att definiera mig själv
    och vem jag är som journalist-

  13. -och vad jag håller på med. Jag har
    alltid sett mig som en "underdog".

  14. Det har att göra med
    de ämnen som jag är intresserad av-

  15. -som jag har fått
    beröm och uppskattning för.

  16. Jag skriver om sociala frågor,
    om barns och kvinnors rättigheter-

  17. -och nu om dödligt våld.

  18. Det har inte varit...
    Jag har blivit välvilligt behandlad-

  19. -men det har inte varit
    riktigt skarpt läge.

  20. Jag har sett mig som en "underdog",
    även utifrån den jag är.

  21. Det tror jag också är bra,
    att definiera vem man är-

  22. -i förhållande till hur man är som
    journalist. Det går inte att skilja.

  23. Vi ska gå tillbaka sju år.
    Jag ska berätta om de åren-

  24. -men vi ska också
    gå tillbaka 57 år i tiden.

  25. Det här är Kerstin,
    som föddes i Stockholm 1959.

  26. Jag växte upp i Göteborg,
    i olika förorter. På Hisingen.

  27. Jag var ett ganska blygt
    och försiktigt barn.

  28. Jag var enda barnet.
    Jag växte upp i en tyst familj-

  29. -med tystnad mellan mamma och pappa,
    och tyst för att det var bara jag.

  30. Jag blev ett lyssnande barn, och som
    många barn i lite knäppa familjer...

  31. ...känslig för stämningar.
    Jag är inkännande. På gott och ont.

  32. Jag gick i skolan sen inne i staden,
    på Rudebecks gymnasium-

  33. -en överklasskola här i Göteborg.
    Det var en social fallucka för mig.

  34. Jag hade vuxit upp i Biskopsgården
    och Torslanda och Kortedala.

  35. Det var också nyttigt,
    för att jag fick träna upp-

  36. -min känsla för klass,
    för klassamhället.

  37. Jag fick tillfälle att under några år
    leva nära överklassen i Göteborg.

  38. Jag var en snäll tjej
    och jag var jätteduktig i skolan.

  39. Med lättnad tog jag studenten
    och ville aldrig nånsin mer plugga.

  40. Jag jobbade som vårdbiträde,
    lärarvikarie, nattklubbskassörska-

  41. -telefonist, you name it.
    Jag hade många olika jobb.

  42. Det är också bra när journalister
    har andra yrkeserfarenheter.

  43. Jag har haft glädje av det.
    Men till slut ville jag bli nånting.

  44. Alla sa att jag var duktig på att
    skriva. Författare föll mig inte in-

  45. -men journalist kanske var nåt
    som jag skulle kunna passa som.

  46. Jag kom in på Journalisthögskolan
    med falska föreningsmeriter.

  47. Det hoppas jag är preskriberat nu.

  48. En kompis skrev att jag hade varit
    aktiv i en fotbollsförening-

  49. -och man kunde glida in i nån märklig
    kvot med arbetslivserfarenhet-

  50. -och föreningslivserfarenheter.

  51. Där började jag. Det var återigen
    med lite "underdog"-känsla.

  52. Jag läste inte DN och var inte
    särskilt samhällsintresserad.

  53. Jag tyckte mycket om skolan ändå.
    Mitt första jobb var här-

  54. -på Norra Skåne.
    Det är sommaren 1982.

  55. Där hände nåt som jag nu förstår
    har varit viktigt för mig.

  56. Det fanns ett jobb där man satt
    som polisringare, hette det.

  57. Av nån anledning var det
    en skärm framför den arbetsplatsen.

  58. Man satt där bakom
    och ringde till alla polisstationer-

  59. -och det var för det mesta
    cykelstölder och sånt.

  60. En dag berättade polisen nånting
    som jag tyckte lät jättespännande.

  61. De hade varit hemma i ett hus-

  62. -där det hade hänt nånting,
    och en kvinna var skadad.

  63. Mannen var misstänkt. Jag sa:
    "Nu är det nåt i Örkelljunga"-

  64. -eller var det nu var nånstans.

  65. Den reaktion jag fick då var
    att det här skriver vi inte om.

  66. "Det är en sån där familjehistoria,"
    sa min nyhetschef avmätt.

  67. Som ung journalist är man
    mottaglig för subtila signaler-

  68. -för vad som är riktig journalistik.

  69. Man anpassar sig, och det här lagrade
    jag i min journalistiska arvsmassa-

  70. -höll jag på att säga,
    och gick vidare i livet.

  71. Jag ville bli radiojournalist.

  72. Den här mannen har fått
    en viss betydelse för mig.

  73. Jag gjorde min praktik på Radio
    Sjuhärad, när det var tuffa tag.

  74. Jag beundrar de här journalisterna.
    Janne är väldigt generös.

  75. Det här högt i tak och det är roligt
    kring honom. Men han blir ju normen.

  76. Jag vill inte göra en gubbslemsdebatt
    av det här, utan jag ser arketypiskt-

  77. -på Janne Josefsson,
    och det är "Grävmannen".

  78. Jag tänker på
    det här med "Kulturmannen".

  79. Vi kan tänka på
    "Grävmannen" på samma sätt.

  80. Texten "Kulturmannen" handlar ju om
    att kulturmannen är i utdöende.

  81. Den kulturman som Åsa Beckman mötte
    som ung kulturskribent finns inte.

  82. Han är nu... Senast jag såg honom
    lärde han barn cykla i Vasaparken.

  83. Det är så jag ser på det här också.

  84. Vi ser nu i journalistiken,
    på kvinnor som är på grävseminariet-

  85. -och som vinner priser, men också på
    ämnena, att det är under uppluckring.

  86. Det var två män som gjorde det
    fantastiska jobbet om kvinnolistan.

  87. Men det präglade ändå mitt
    journalistiska liv och min självbild-

  88. -att jag själv inte tog de här ämnena
    på allvar fast jag drogs till dem.

  89. Jag ville vara i det nära,
    privata, relationsmässiga.

  90. Jag ville lyssna på historierna.

  91. Jag flyttade till Malmö
    och jobbade på lokalradion.

  92. Där, 1985, gör jag min första
    intervju med en våldsutsatt kvinna-

  93. -i Landskrona.

  94. Jag trodde inte att det var nån
    som skulle bry sig om det.

  95. Vi fick ändå väldigt mycket respons,
    och det var värdefullt för henne.

  96. Och nånstans började jag kanske
    förstå att så här kunde man göra.

  97. Jag kunde faktiskt göra intervjuer.
    Människor kunde berätta om sånt här.

  98. Men på Aftonbladet,
    där jag har jobbat nu i 30 år...

  99. Det är helt knäppt.
    Där blev jag allmänreporter.

  100. Jag var lite flyhänt
    och lite "all-round" och så.

  101. Man kunde skicka i väg mig
    på Riksdagens öppnande-

  102. -låta mig skriva om omhändertagande
    av barn och psykiatri och sånt där-

  103. -vilket jag gärna ville göra.
    Jag skrev kolumner och så.

  104. Under de här många åren
    gjorde jag väldigt mycket saker.

  105. Jag gjorde sånt som jag själv
    inte förstod att det var grävjobb.

  106. Med en kollega gjorde vi
    en mega-undersökning.

  107. Vi lyckades hitta alla barn som hade
    kommit hem ensamma efter tsunamin-

  108. -och förlorat båda sina föräldrar.
    Hur många de var, vilka de var-

  109. -och hur deras liv blev.
    Det blev jättebra, alla var glada-

  110. -men vi förstod inte att det var
    ett grävjobb. Det var ju det.

  111. Nu är vi framme vid 2009.
    Det är de här sju åren, då.

  112. Då hände nånting väldigt viktigt.

  113. Då börjar Kristina Edblom och jag
    jobba ihop.

  114. Det börjar som det ofta gör,
    med att man stjäl nånting.

  115. Man snor en bra idé.

  116. Då var det så att i Norge
    hade kollegorna på VG-

  117. -gjort en undersökning som hette
    "Drepte kvinner" eller nåt sånt.

  118. "Sju drepte kvinner"
    tror jag det var.

  119. De hade kunnat beskriva hur många
    kvinnor som dödats under 2000-talet.

  120. De hade gjort mer hård
    kriminaljournalistik kring det-

  121. -men det var ändå väldigt intressant.

  122. I Norge finns det dödsfallsregister.

  123. Det finns listor
    man kunde hitta de fallen i.

  124. Det fanns det inte i vårt fall,
    men grundidén tilltalade mig.

  125. Det är ju den, och här är jag
    tillbaka på Norra Skåne igen.

  126. De här notiserna, ni vet.
    "Misstänkt mord i familjetragedi."

  127. Man får veta
    att nån kvinna har hittats död-

  128. -och att det fanns en relation.
    "Det handlar om en familjetragedi"-

  129. -säger polisens presstalesman.

  130. Med ordet "tragedi" säger man att det
    här är nånting nästan oförklarligt-

  131. -förfärligt, sorgligt, så sorgligt
    att man inte ska närma sig det-

  132. -och lägga ut det i pressen eller så.
    Det blir ett avstånd.

  133. Så har det varit i alla år.
    Så var det i Hässleholm-

  134. -när jag trodde att jag hade hittat
    en nyhet, och så är det fortfarande.

  135. Den här notisen
    är bara några månader gammal.

  136. "Vallatragedi."

  137. Det fanns en metod för att ta reda på
    antalet mord i nära relationer-

  138. -men den var krånglig och tidsödande.

  139. Man kunde begära ut alla
    polisanmälningar från 21 distrikt-

  140. -och så fick man granska var och en
    och se vad som gick till domstol.

  141. Vi hade gott om tid och det visade
    sig att jag tyckte att det var-

  142. -djupt intressant att hålla på med.

  143. Redan som barn hade jag rätt tråkigt.
    Jag är rätt bra på att ha tråkigt.

  144. Så jag kan gilla att bara sitta
    och ta mig igenom mycket papper.

  145. Sen lade vi upp
    ett jättestort Exceldokument.

  146. Det här är liksom essensen,
    den stora lärdomen-

  147. -att man kan granska
    såna här ämnen metodiskt.

  148. Man kan hitta på det själv. Det
    behöver inte vara supervetenskapligt.

  149. Man behöver inte vara så noga,
    men det blir systematiserat.

  150. När det blir systematiserat
    blir det i slutändan nyheter av det.

  151. Det andra stora momentet var att vi
    var tvungna att kontakta anhöriga.

  152. Det visade sig...
    Då fanns det 153 dödade kvinnor.

  153. Vi skulle på nåt vis
    komma i kontakt med alla.

  154. Det tyckte jag var jättejobbigt.

  155. För det mesta hoppades jag
    att de inte skulle svara.

  156. Men det fanns inget annat sätt.

  157. Jag vande mig, och jag insåg att jag
    faktiskt inte behöver säga så mycket.

  158. Vi ringde och sa:
    "Hej, vi håller på med det här."

  159. "Du kommer att få ett brev."

  160. Vi tänkte att det var
    enklare att förklara i ett brev-

  161. -och sen ringde vi igen.

  162. Det gick mycket bättre när jag insåg
    att jag inte behöver prata-

  163. -utan våga vara tyst
    och bara lyssna på vad man får igen.

  164. Lyssnar man
    så får man reda på allt möjligt.

  165. Så småningom
    började vi liksom förstå saker.

  166. Vi fick fantastiska aha-upplevelser.
    Jag aldrig hade tänkt på-

  167. -att det är vanligt att en man
    som har dödat sin fru eller exfru-

  168. -tar sitt eget liv.
    Det var ungefär var femte gubbe.

  169. De här brotten har man inte ens sett
    som riktiga mord.

  170. Flera vi talade med
    sa det i klarspråk.

  171. "Juridiskt sett är det kanske mord,
    men utredningarna läggs ofta ner."

  172. "Det är vanligare än man tror."

  173. Särskilt när det var äldre par
    så hade man...

  174. Det är också mänskligt.
    Poliser är människor.

  175. De valde att se det som nånting som
    inte var så mycket att sörja över.

  176. Även de här händelserna
    gick det ju att skriva om-

  177. -om man vågade ringa
    och vågade lyssna noga.

  178. Det var för mig otroliga historier.

  179. Till exempel Maria, som blev skjuten
    på kyrkbacken av sin älskare.

  180. Hennes mamma hade blivit god vän
    med gärningsmannens mamma.

  181. De var ett stöd för varandra
    i den lilla byn där det hade hänt.

  182. En helt fantastisk historia.
    Vi hade väldigt många.

  183. Gradvis började vi
    lära känna de här kvinnorna också.

  184. Här var till exempel...
    Kommer ni ihåg den där notisen?

  185. Familjetragedin?

  186. Det här var Jamila, och hon hade
    en man som var psykiskt sjuk.

  187. Han hade varit inlagd för tvångsvård
    och utskriven-

  188. -och läkaren skriver uttryckligen:
    "Är ej längre farlig för sin familj."

  189. Men Jamila var orolig.
    Hon berättade för Socialtjänsten-

  190. -att hon inte trodde
    att det skulle fungera.

  191. Socialtjänsten har inte
    såna kontakter med vården-

  192. -och ingen fick veta nåt.
    Han hade inte varit ute länge-

  193. -förrän han ströp henne med ett par
    strumpor och tog sitt eget liv.

  194. Är detta då bara en familjetragedi?
    Eller en fråga om ansvarsutkrävande?

  195. Ett samhällsproblem är det ju,
    och vi blev allt starkare i den tron.

  196. Så var det då dags att publicera.

  197. Då gäller det att bestämma sig för
    att det här är århundradets nyhet.

  198. Det gäller att ta i från tårna
    för att det ska märkas.

  199. Såna här söndagar var det både
    fram- och baksida och fjorton sidor-

  200. -och en hel vecka
    var det flera uppslag och så.

  201. Mottagandet
    var som vanligt välvilligt.

  202. Man brukar vara välvillig när kvinnor
    skriver om såna här saker-

  203. -som våld mot kvinnor.
    Också lite tveksamt. Aftonbladet...?

  204. "153, säger de?
    Vet de det? Är det här på riktigt?"

  205. Det fanns ett begynnande tvivel
    kring den här undersökningen.

  206. Finns det nåt tvivel
    så får man försöka resa sig.

  207. Man får försöka fortsätta-

  208. -därför att vi redan hade förstått
    att vi inte bara kunde sluta.

  209. Jag kunde inte
    överge den här frågan och säga-

  210. -att vi inte var intresserade längre.

  211. Hur gör man då för att fortsätta?

  212. Då behöver man en sån här.
    Det är inte alla som har det.

  213. Det här är Maria Trägårdh,
    vår arbetsledare i det här.

  214. Hon är ju... Det är skitjobbigt
    att arbeta under Maria.

  215. Hon är fruktansvärt krävande.
    Hon tvingade oss hela tiden-

  216. -att definiera det vi gjorde
    som hårda nyheter.

  217. Kristina och jag skrev:
    "Vår undersökning visar att..."

  218. Maria:
    "Vår unika granskning avslöjar..."

  219. Hon lade på ett nyhetsspråk på det.

  220. Det var ju det som var viktigt.

  221. Jag fick lämna det här
    med att jag var en journalist-

  222. -intresserad av sociala frågor,
    som skrev inträngande.

  223. Nu skulle vi bli nyhetsjournalister.
    Det skulle vara nyheter på riktigt.

  224. Vi hade hårda nyheter att leverera.

  225. Vi visste ju att den vanligaste
    mordplatsen var kvinnans säng-

  226. -och hur många de var. Vi visste ju
    massor med saker om den här frågan.

  227. Utan en riktig arbetsledare
    orkar man inte.

  228. Vi har ju haft henne,
    som har drivit oss framåt.

  229. Att ha Maria som arbetsledare
    är att ha nån som är väldigt lojal.

  230. Hon krigar för sina projekt och för
    sina frågor och driver igenom dem.

  231. Hon är hård mot reportrarna och lika
    hård för att få in det i tidningen.

  232. Det är en nödvändighet.
    Man måste ha solklart stöd ovanifrån-

  233. -om man ska göra
    den här sortens nyare journalistik.

  234. Även Jan Helin var väldigt tydlig
    med att vi skulle fortsätta.

  235. Så länge vi bara hade lust
    ville han se mer och mer och mer.

  236. Annars blir det inte. Det går inte
    om man inte har stöd uppifrån.

  237. Under den här tiden har jag också
    gjort utflykter utomlands.

  238. Det har varit en nytändning för mig.

  239. Jag var en del av en global
    granskning av våld mot kvinnor-

  240. -där Karin Alfredsson, Linda Forsell
    och jag reste till tio länder-

  241. -för att beskriva situationen
    i de här tio länderna.

  242. Det gav mig jättemycket kraft-

  243. -i min tro på enskilda historiers
    möjlighet att förändra världen.

  244. Det är stora ord, men det är så.

  245. Även de historier jag gjorde på
    Badour, en tio-årig flicka i Egypten-

  246. -som dog medan hon könsstympades...

  247. Det här händer hela tiden,
    men ingen skriver om det-

  248. -så det ses inte som ett problem.
    Skillnaden var att hennes mamma-

  249. -som jag umgicks med där,
    inte lät sig mutas av läkare-

  250. -utan berättade sin historia
    för en lokal journalist-

  251. -och det vandrade upp
    till de stora tidningarna.

  252. Tiden var mogen för att presentera
    det som ett samhällsproblem.

  253. Det finns många exempel. I nästan
    alla länder som vi reste till-

  254. -utom Ryssland, som är bedrövligt
    även i det avseendet-

  255. -så fanns det enskilda historier
    som hade förändrat-

  256. -och drivit fram lagstiftning.
    Det hände i Egypten.

  257. Det blev äntligen olagligt med
    könsstympning. Det är en början.

  258. I Brasilien finns en
    Maria Da Penha-lag efter en kvinna-

  259. -som har överlevt två mordförsök.

  260. Den historien väckte
    en så kraftig upprördhet-

  261. -och fick politiskt gehör
    och tvingade fram en lag-

  262. -som kriminaliserade
    våld och våldtäkter i äktenskapet.

  263. Så här är det. Det är enskilda
    historier. I Sverige...

  264. Jag vet inte om Kristina och jag
    har hittat den stora historien än.

  265. Vi har Fadime, som nog är
    det närmaste en sån historia-

  266. -som kröp under skinnet på oss.

  267. Många tror att Fadime var ute i media
    jämt och ständigt. Det var inte så.

  268. Hon kontaktade Aftonbladet
    för en anonym intervju.

  269. Hon var med
    i Marianne Spanners dokumentärfilm.

  270. Hon gjorde
    ett framträdande i Riksdagen.

  271. That's it, ungefär.
    Men det var en historia-

  272. -som vi alla
    var tvungna att förhålla oss till.

  273. Särskilt som hon inte lever längre.

  274. Det fanns ju...

  275. Det var många saker som chockade oss
    när vi började.

  276. Det första var kanske övervåldet.

  277. Jag hade ingen aning om
    att det var så brutala mord.

  278. Det var inte ovanligt med 20, 21, 22,
    23 eller ännu fler knivhugg och så.

  279. Det andra som vi
    kom att tänka på efter ett tag-

  280. -som vi inte hade tänkt på från
    början var att de oftast hade barn.

  281. Barnen hade ofta varit hemma. Vi såg
    inte vad som hände med dem efteråt.

  282. Vi var tvungna att ta reda på vad
    som hände med de här kvinnornas barn.

  283. Efter några år var det 202 kvinnor.

  284. Vi undersökte
    vad som hade hänt med alla barnen.

  285. Återigen var det så att vi
    var tvungna att prata med barnen.

  286. Vi var tvungna att intervjua dem.
    Man måste gå nära. Det är viktigt.

  287. Jag ringde runt till flera personer
    som arbetade med traumatiserade barn-

  288. -och en högkvalificerad barnpsykolog
    på en klinik-

  289. -där man speciellt träffar barn
    som har förlorat en förälder i mord.

  290. Hela tiden hoppas jag att de ska säga
    att vi inte kan intervjua barnen.

  291. Det sa de inte,
    utan de sa: "Ja, gör det."

  292. "Det tycker vi att ni ska göra."

  293. Och barnen pratade.

  294. Jag funderar också så här: eftersom
    det är över biljoner som har dött-

  295. -borde det inte vara trångt
    uppe i himlen då?

  296. Därför måste nog vissa döda
    vara nere ändå, som änglar-

  297. -eftersom de kanske inte
    får plats där uppe.

  298. Jag kommer aldrig att glömma henne.
    Hon är mitt hjärta.

  299. Hon är med mig alltid,
    och jag är med henne alltid.

  300. Jag kan känna att jag är med henne
    och att hon är med mig.

  301. Jag... Jag tänker att hon är med mig
    och sitter med mig och allt.

  302. Jag är jättearg fortfarande. Jag
    kommer aldrig att glömma min mamma.

  303. Jag kommer aldrig att glömma
    vad han gjorde mot min mamma.

  304. Han brukade alltid vara dum mot henne
    och slå henne. Min syster också.

  305. Han brukade alltid skrika hemma.
    Han skäller för mycket.

  306. Vi blir jätterädda.

  307. Ibland känns det som att vissa saker
    är menade att hända-

  308. -och ibland känns det som att
    vissa saker är sjukt orättvist.

  309. Det finns gånger man har skämtat om
    att man önskar att de inte fanns-

  310. -på grund av att man kanske hade
    bråkat eller inte fick som man ville.

  311. När det väl händer innebär det
    att hela världen kraschar.

  312. Det känns som att allting
    bara fryser stilla, att tiden inte...

  313. Att tiden aldrig går nånstans,
    fast den ändå gör det.

  314. Jag vet inte varför han gjorde
    som han gjorde, men min mamma-

  315. -fick inte lika mycket tid-

  316. -från min sorg och min medkänsla
    än vad min pappa fick-

  317. -på grund av det han hade gjort.

  318. Som tur är har jag fått sörja mamma
    på mina egna sätt.

  319. Jag åker fortfarande till hennes grav
    och ger henne blommor på mitt sätt-

  320. -lägger en lapp eller sitter där
    och pratar ut i tomma intet-

  321. -för att känna att hon fortfarande
    finns och vakar över mig.

  322. Jag vet att hon sitter där,
    nånstans...

  323. ...och är stolt över mig
    och ser mig för den jag är.

  324. Hon kommer alltid att finnas där.

  325. Han slog mamma
    med en hammare i huvudet.

  326. Först förstod jag inte
    att det var farligt-

  327. -för jag var ju bara tre år, men sen
    började jag tänka att mamma skriker-

  328. -och då måste det ju göra ont.

  329. Jag vill bara gå tillbaka i livet
    och fixa så att det aldrig hade hänt.

  330. Jag hade önskat att vi hade varit
    hos min mamma den veckan.

  331. Då hade han inte gjort nånting.

  332. Han vet att om jag är med min mamma
    så vågar han inte göra nånting.

  333. Var är hon egentligen nu?

  334. Vad gör hon?
    Hur känns det? Känns det ens nåt?

  335. Hur känns det egentligen?

  336. Mormor säger att det känns ingenting.

  337. Hur menar hon "känns ingenting"?
    Det känns ju hela tiden nånting.

  338. Jag ber för henne varje dag,
    men om det hade funnits-

  339. -en trappa till himlen för att
    träffa henne hade det varit bra.

  340. Att få se henne nån gång igen.

  341. Men vi kan inte göra nåt åt det,
    för det som har hänt har hänt.

  342. Av detta lärde jag mig
    att man faktiskt kan prata med barn.

  343. De är också människor. Man behöver
    inte vara så rädd för det.

  344. Det är alldeles för sällan som barn
    pratar om nåt viktigt.

  345. Det går bra, särskilt om man har gott
    om tid, så att man kan återkoppla-

  346. -och förklara sig
    och visa vad man har gjort och så.

  347. Det blir väldigt bra journalistik,
    väldigt stark journalistik.

  348. Det här var några år sen.
    Undersökningen levde fortfarande.

  349. Den fanns ju där. Något så när regel-
    bundet försöker vi uppdatera den.

  350. Jag försöker tänka på det
    som stickning. Anna-Maria Hagerfors-

  351. -på Dagens Nyheter
    myntade det uttrycket.

  352. Det är bra på nyhetsredaktionen att
    alltid ha nån liten grej som man...

  353. "Vad ska jag göra nu?"
    Jag kan sticka lite och greja lite.

  354. Det behöver inte bli färdigt. Tröjan
    kanske blir färdig nästa vinter.

  355. Det spelar ingen roll.
    Stickningar är väldigt bra.

  356. Man kan samla tips och idéer.

  357. Man behöver inte vara
    på barrikaderna hela tiden.

  358. Man kan ha sin sköna stickning där,
    som man grejar lite med.

  359. Men vi hade ju
    en bit kvar att undersöka-

  360. -visste vi ju,
    innan vi hade hela bilden.

  361. -SOS 112, vad har inträffat?
    -Det är en olycka här. Ett bråk.

  362. -Ja? Är det i Lerum, detta?
    -Ja.

  363. -Behöver du ambulans eller polis?
    -Ja, det är...

  364. ...polis och ambulans, tror jag.

  365. Ser du detta, eller var är du?
    Är du inblandad eller ser du det?

  366. Jag ser detta, och jag är inblandad.

  367. -Är någon skadad?
    -Ja, mycket svårt skadad.

  368. -Vem är skadad och på vilket sätt?
    -Det är skador på huvudet.

  369. -På dig eller på nån annan?
    -Det är på Agneta, som ligger här.

  370. Är den personen vaken?

  371. Nej. Hallå?

  372. -Ja, hallå.
    -Jag ser om hon...

  373. -Är han vaken, den som är skadad?
    -Nej, hon är inte vaken.

  374. -Okej. Andas hon?
    -Nej.

  375. -Inte alls?
    -Lite.

  376. Lite grand andas hon?
    Om du kniper henne, reagerar hon då?

  377. Nej, det...
    Vi har bråkat här med grejer.

  378. -Ja...
    -Okej. Hon är inte vaken nu?

  379. -Nej, det verkar inte så.
    -Hjälp, han slår ihjäl mig!

  380. Robert ringde för att berätta
    att han höll på att döda sin hustru.

  381. Det är så intressant också,
    hur han...

  382. Han säger att han har gjort det,
    men han kan inte ta orden.

  383. "Vi har bråkat här med grejer."

  384. "Det har varit bråk här."
    Han kan inte uttala gärningen.

  385. Ofta är det så med de här männen,
    när man ser dem på rättegångar.

  386. Vi har ju hört många
    såna här larmsamtal-

  387. -och suttit på
    väldigt många rättegångar.

  388. Det vanligaste är
    att de inte erkänner fullt ut.

  389. Det är mycket "Jag fick en blackout",
    "Det där minns jag inte."

  390. "Sen blev det svart."

  391. Ibland kan de beskriva allt glasklart
    fram tills de står med kniven-

  392. -och sen är det som att de inte...

  393. Jag tror inte att de klarar av
    att formulera sig kring brotten.

  394. Vi hade då blivit väldigt nyfikna
    på de här männen.

  395. Det var mycket som vi inte förstod.
    Vi hade börjat förstå-

  396. -att det hade funnits
    varningssignaler, även från männen.

  397. Inte bara från kvinnorna.

  398. Även de hade gått till vården
    och berättat för andra-

  399. -om att de hade de här tankarna.
    Det fanns mycket varningssignaler.

  400. Nyckeln till deras levnadshistorier
    visste vi.

  401. Det fanns i rättspsykiatriska
    undersökningar och såna dokument.

  402. Det var ett stort dammsugande,
    kan man säga...

  403. ...av register.

  404. Vi lade stor möda på att få fram
    rättspsykiatriska undersökningar.

  405. Det gick. I många fall
    fick vi läsa dem mot förbehåll-

  406. -i andra kunde vi få dem
    på andra avvägar.

  407. Ibland kunde vi få dem
    efter sekretessprövning.

  408. Ibland hade de tagit bort det mesta,
    men det lönade sig att få det prövat.

  409. Även RMV lämnade ut dem
    efter prövning.

  410. Det gick att få ganska bra grepp
    om de här männens historier.

  411. Det fanns många andra källor också,
    som frivårdsyttranden-

  412. -personutredningar, ibland
    överklaganden från de här männen-

  413. -som ville få tidsbestämt straff.
    De var enormt informativa.

  414. Detta pussel höll vi på med länge-

  415. -fast då stickningsmässigt. Man ägnar
    några dagar till att skicka en enkät-

  416. -till alla män som har
    dödat sin kvinna under 2000-talet-

  417. -och sen får det ligga,
    medan man gör andra genomgångar.

  418. Det här pågår under lång tid.
    Vi höll på i tio månader.

  419. Vi hade kontakt
    med ett 20-tal män som hade dödat-

  420. -och vi valde att träffa två av dem,
    på anstalterna där de sitter.

  421. Det är bra att ringa experter,
    har jag upptäckt-

  422. -när man ska göra såna här
    svåra saker. Vi fick bra tips-

  423. -om hur vi kunde tänka
    om de här männen, och möta dem-

  424. -och vad vi
    skulle kunna få för reaktioner-

  425. -och hur vi skulle kunna förhålla oss
    till deras personlighetsstörningar.

  426. Om man ska koka ner våra slutsatser
    om en man som har dödat sin kvinna-

  427. -så är det att vi i alla fall
    kunde avliva en stor myt.

  428. Myten är att våld mot kvinnor
    förekommer överallt.

  429. Mannen som slår
    kan vara vem som helst, ja.

  430. Men mannen som dödar,
    han är inte vem som helst.

  431. Vi fann nästan alltid personlighets-
    störningar, psykisk ohälsa...

  432. Om det dessutom är en man
    som inte accepterar skilsmässan-

  433. -om han dessutom hade ett missbruk,
    så kunde det...

  434. Även små triggers som att förlora
    arbetet eller bostaden eller så-

  435. -var det som vi hittade.

  436. Svårt var det också,
    kan jag tycka, bitvis.

  437. En konsekvens
    som vi inte hade tänkt på:

  438. En av de här männen
    som vi intervjuade-

  439. -som hade knivdödat
    sin unga flickvän i Malmö...

  440. Jag ringde till den familjen
    och sa att vi skulle göra intervjun.

  441. Ändå blir det så svårt för dem-

  442. -så mamman sa: "När jag ser
    hans äckliga händer på bild..."

  443. Händerna som har gjort det här.

  444. Jag förstår det här. Återigen så
    räcker det med att lyssna, faktiskt.

  445. Om människor känner sig
    tagna på allvar och förstådda-

  446. -i sina känslor, så går det bra.

  447. Därför valde vi också
    att ha kvar den här bilden...

  448. ...i publiceringen.

  449. Efter sju år
    blir man då inte bara journalist-

  450. -utan folk närmar sig mig
    som en expert.

  451. Det är jätteknepigt,
    verkligen knepigt.

  452. Jag vill inte vara den som alla
    tycker är en så himla fin person-

  453. -som sysslar med viktiga, angelägna
    frågor. Jag är ju journalist.

  454. Det är det. Jag är inte aktivist.
    Jag är journalist.

  455. Det här är ett så bra ämne,
    att jag nästan blev förvånad-

  456. -över att det har
    fått vara i fred så länge.

  457. Den här brottsligheten
    handlar om så många saker.

  458. Det handlar om kön, klass,
    lagstiftningar, sociala frågor-

  459. -rättsmedvetande, könsroller... Det
    handlar om så många viktiga saker.

  460. Men jag håller på och gnor
    med det här, lite grand.

  461. Man kan komma till ett läge där man
    ska kliva fram som journalist-

  462. -och uttala sig
    och säga: "Det här vet jag."

  463. "Det här är min bild av det här."

  464. Jag tycker att jag måste göra det-

  465. -för under så många år får man
    naturligtvis en speciell kunskap.

  466. Jag säger ibland ja och ibland nej.

  467. Sen hände det nåt kul.
    Det var inte så länge sen.

  468. I höstas, tror jag, får jag höra-

  469. -att en amerikansk tidning
    har fått Pulitzerpriset-

  470. -för en sån här granskning.
    Nu tror ni att jag har fått hybris-

  471. -men den är inte lika bra som vår.
    De har inte hittat alla fall.

  472. De har gjort en fin och intressant
    genomgång av ett antal fall...

  473. ...i en region,
    av dödligt våld mot kvinnor.

  474. Det är verkligen fina reportage,
    men Pulitzerpriset...

  475. Nåt som är viktigt också,
    är att under den här tiden-

  476. -så flyttade undersökningen
    in på nätet.

  477. Den är alldeles nyss uppdaterad.
    Nu är det 251 dödade kvinnor.

  478. Jag hoppas och tror att det har varit
    en publicering i dag.

  479. Vi håller på med den.
    Nu kan jag inte bläddra i den-

  480. -men som ni ser
    finns det pågående fall-

  481. -det finns en sorteringsfunktion-

  482. -så att man kan titta på
    hur många dödade i vilka län.

  483. Hur många fall har det varit barn
    närvarande, och har de sett nåt?

  484. Även gärningsmännen
    finns det information om-

  485. -och en historia
    på var och en av kvinnorna.

  486. Fortfarande dyker det upp historier-

  487. -som varken ni eller jag
    nånsin har hört talas om tidigare-

  488. -och som inte ens
    har blivit en notis i tidningen.

  489. Har det här haft nån effekt då?

  490. Kanske.

  491. Jag satt och räknade
    i förra veckan på det.

  492. Det verkar som att
    antalet är något mindre.

  493. Förra året, förmodligen fjorton fall-

  494. -och året dessförinnan sexton fall-

  495. -och året dessförinnan
    ännu färre fall.

  496. Tidigare har det varit sjutton. När
    vi började var genomsnittet sjutton-

  497. -och nu snarare fjorton-femton.

  498. Det börjar se ut som att
    det är statistiskt säkerställt-

  499. -att det dödliga våldet mot kvinnor
    minskar en aning-

  500. -samtidigt som det dödliga våldet
    ökade totalt förra året.

  501. -enligt nya uppgifter från BRÅ
    förra veckan-

  502. -och samtidigt som folkmängden ökar.

  503. Vad det beror på
    är faktiskt inte lätt att bena ut.

  504. Det verkar som att
    det är överrepresenterat-

  505. -att kvinnor dödas som inte har varit
    så länge i Sverige-

  506. -som inte vet sina rättigheter
    och har ett dåligt kontaktnät.

  507. Det är ett spår
    som man borde titta närmare på.

  508. Hör ni, jag släpper här nu.
    Det finns några minuter till frågor.

  509. Jo, du berättade
    att den var uppdaterad.

  510. Betyder det att ni fortfarande...
    Följer ni alla anmälningar-

  511. -i alla polisdistrikt
    i hela Sverige hela tiden?

  512. Ringer ni, eller... Hur går det till?

  513. Tidigare var det 21 myndigheter,
    länspolismyndigheter.

  514. Då kunde man ringa, efter ett tag,
    eller annars mejla och begära ut det-

  515. -under tidsperioden si och så,
    enligt två brottskoder:

  516. "Kvinna dödad med skjutvapen",
    "Kvinna dödad utan skjutvapen".

  517. Man begär att få se
    alla såna anmälningar.

  518. Nu fungerar polisen över huvud taget
    inte, så vi har bråkat i två månader-

  519. -för att försöka få ut allting
    lika rejält som tidigare.

  520. Det är enda sättet att säkerställa
    att vi verkligen vet hur många de är.

  521. Hej. Jag vill fråga
    om du känner att du har...

  522. När du började fick sånt här
    ingen uppmärksamhet på din redaktion.

  523. Nu har du fått uppmärksamhet.
    Har det förändrats-

  524. -eller är det fortfarande så att det
    inte är ett brott på det sättet?

  525. Du visade nåt exempel på
    att det finns kvar.

  526. Språkbruket finns kvar.
    Det har jag en stor "hang-up" på-

  527. -att det heter "familjetragedi",
    när det är ett mord.

  528. Jag tycker faktiskt att medie-
    rapporteringen har blivit annorlunda.

  529. Vi märker också att undersökningen
    används, och det är också meningen.

  530. Vi vet att Socialstyrelsen,
    som ska göra dödsfallsutredningar nu-

  531. -inte bara när det gäller barn,
    utan alla mord i nära relationer-

  532. -deras verksamhet fungerar inte,
    så de använder vår undersökning-

  533. -för att se
    vilka fallen egentligen är.

  534. Den har kommit till nytta.
    Det måste ha betydelse.

  535. Annars måste man ju lägga ner den här
    verksamheten med journalistik.

  536. Tack för att ni kom.

  537. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sju år med dödade kvinnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
2000-talet, Dödligt våld, Kvinnor, Massmedia, Publicistik, Sverige, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Om stjärnkirurgen

Samtal om SVT:s granskning av kirurgen Paolo Macchiarini mellan Bosse Lindquist, producent, och Anna Nordbeck, researcher på Dokument inifrån vid SVT. En av grundförutsättningarna för att lyckas med granskningen var att Bosse Lindquist och Anna Nordbeck lyckades bygga upp ett förtroende hos Paolo Macchiarini. Men hur gör man för att komma nära den man granskar och hur långt kan man gå för att få fram sanningen? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så lägger du upp ett grävprojekt

Under år 2015 gjorde Kaliber i Sveriges Radio 40 granskningar. Annika H Eriksson, producent, och Andreas Lindahl, exekutiv producent, för Kaliber berättar om sina metoder för att gräva effektivt och noggrant, från idé till publicering. De ger handfasta tips om hur arbetsledare kan lägga upp ett grävprojekt. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur granskar vi utsatta grupper?

Att lyfta fram problem bland tiggare och flyktingar resulterar ofta i kommentarer som att man flirtar med främlingsfientliga krafter. Hur hanterar man som grävare det faktum att ens reportage riskerar att spä på fördomar och hat? Diskussion med Sara Recabarren, Kalla fakta och Lina Makboul, Uppdrag granskning. Moderator: Terje Carlsson. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning