Titta

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Om UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Föreläsningar från symposiet Bioteknik för hållbarhet i jordbruket. Det handlar om allt från konsten att genmodifiera växter till resistensförädling för att minska behovet av bekämpningsmedel. Hör forskare från SLU och KTH berätta om framtidens odling. Praktik och etik diskuteras samt de filosofiska grundvalarna för hållbarhet, vad betyder det egentligen? Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech. Moderator: Lisa Beste.

Till första programmet

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket : Genmodifierad GI-potatisDela
  1. Jag ska prata om potatis-

  2. -och vad vi gör med den
    för att göra den ännu mer nyttig-

  3. -och ännu mer grön
    ur ett miljöperspektiv.

  4. Inom Mistra Biotech
    förädlar vi för tre olika egenskaper.

  5. Vi har tagit fram en GI-potatis.

  6. En potatis
    som har långsamma kolhydrater-

  7. -i stället för snabba kolhydrater
    som potatisen normalt är känd för.

  8. Vi jobbar också med att förbättra
    bladmögelresistensen hos potatis.

  9. Det är en av de mest bekämpade
    sjukdomarna i svenskt lantbruk i dag.

  10. Vi försöker också att öka
    kväveeffektiviteten hos potatis.

  11. Målet är att potatisen bättre
    och mer effektivt ska ta upp kväve-

  12. -från miljövänliga gödningsmedel.

  13. Vi är fyra forskare
    som ansvarar för dessa tre områden.

  14. Vi har dessutom många medarbetare,
    och vi kämpar tillsammans.

  15. Som ni förstår har vi höga mål,
    men de är inte orimliga.

  16. Vi har ett enormt driv-

  17. -för att kunna bidra till att lösa
    några av våra stora utmaningar.

  18. Jag ansvarar för GI-potatisen, och
    kommer därför att prata mest om den-

  19. -men jag kommer även att nämna
    de andra förädlingsmålen.

  20. Innan jag går in på
    hur vi gör en potatis GI-låg-

  21. -vill jag berätta lite om stärkelse.
    GI-egenskapen ligger hos stärkelsen.

  22. Precis som Li-Hua
    just berättade om växtoljor-

  23. -är stärkelse en av våra stora
    energilagringsmolekyler i växtriket.

  24. Det är en viktig kolhydratkälla
    via vår mat.

  25. Vi får i oss mycket av denna källa-

  26. -via direktkonsumtion
    av våra stapelgrödor.

  27. I Sverige och norra Europa
    är potatis en väldigt viktig gröda.

  28. Utöver vår direktkonsumtion
    kan man även renframställa stärkelse.

  29. Det gör man i stor mängd från potatis
    i Sverige och norra Europa.

  30. Den stärkelsen kan man använda
    i många olika matapplikationer.

  31. Den har nämligen väldigt bra
    egenskaper som förtjockningsmedel-

  32. -och fettersättning.

  33. Den är bra på att binda vatten
    och har en stabiliserande funktion.

  34. Många av oss
    har säkert kokat kräm nån gång.

  35. Det är alltid lika fascinerande att
    se hur nåt lättflytande saftliknande-

  36. -kan få en så krämig konsistens-

  37. -bara genom att man tillsätter
    potatismjöl och värme.

  38. Utöver det som går till mat-

  39. -produceras det mycket stärkelse
    som går till tekniska produkter.

  40. Det är mindre känt.

  41. Det används mycket stärkelse t.ex.
    inom pappers- och textilindustrin.

  42. Man kan även göra
    förpackningar och lim av den.

  43. Om man har fått i för mycket
    potatismjöl i sitt krämkok-

  44. -har man nog upplevt
    stärkelsens klistrande egenskaper.

  45. När man försöker diska grytan förstår
    man nog stärkelsens limegenskaper.

  46. Som jag sa är det stärkelsen
    som bestämmer GI-nivån.

  47. Jag måste gå ner på molekylnivå
    för att förklara hur det kan vara så.

  48. Stärkelse är nämligen en blandning
    av två olika komponenter.

  49. De heter amylos och amylopektin.

  50. Båda komponenterna är glukosmolekyler
    sammansatta i långa kedjor.

  51. Amylopektinet är en stor molekyl
    och har många grenar-

  52. -medan amylosen är en lång och rak
    molekyl som saknar många grenar.

  53. I vanliga fall består potatis-

  54. -av tre fjärdedelar amylopektin
    och en fjärdedel amylos.

  55. På grund av att de ser så olika ut
    så har de olika egenskaper.

  56. Jag har försökt att exemplifiera det
    med fläckar av kokt stärkelse.

  57. Till höger ser ni
    en ren amylopektinstärkelse.

  58. Den blir genomskinlig
    och lättflytande.

  59. Det är inte lätt
    att ta bilder på genomskinliga saker-

  60. -men det är inte mycket mer att se
    än en genomskinlig, lättflytande gel.

  61. Längst till vänster
    har vi en högamylosstärkelse:

  62. En gel, en klump,
    en fast produkt som är vit.

  63. I mitten har vi
    "den vanliga" stärkelsen:

  64. En blandning av komponenterna.

  65. Ni kan se att amylopektinet flyter ut
    och bildar en lättflytande produkt-

  66. -medan amylosen
    lägger sig som en klump i mitten.

  67. I vissa tekniska produkter-

  68. -stör dessa två produkter varandra.

  69. I många fall skulle man önska-

  70. -att stärkelsen var ren
    på den ena eller den andra produkten.

  71. Amylopektinstärkelse
    har fantastiska egenskaper-

  72. -för användning inom livsmedels-
    industrin som förtjockningsmedel.

  73. Den kan användas i produkter
    som kan frysas, tinas och kokas-

  74. -och som bibehåller sina egenskaper.

  75. Den är också användbar
    inom pappersindustrin-

  76. -som binde- och bestrykningsmedel.

  77. Men den ger
    ett högt glykemiskt index.

  78. Anledningen är
    att den har många ändar.

  79. Det är en grenad molekyl, och när en
    sån bryts ner finns det många ändar-

  80. -som man kan tugga ner till socker-
    molekyler för frisläppning i blodet.

  81. Amylosstärkelse har däremot få ändar.

  82. Det går långsammare
    att bryta ner en sån.

  83. I det här projektet
    är det amylosen vi vill åt.

  84. Amylosstärkelse har en förmåga
    att bidra till en bättre hälsa.

  85. Den ger ett lågt glykemiskt index
    - det vi förkortar GI.

  86. Den bryts ner långsamt och ger en
    jämn frisättning av socker i blodet.

  87. Man slipper sockertoppar
    efter måltider-

  88. -och man känner sig mätt längre.

  89. Förutom att den är hälsosam-

  90. -kan den även vara viktig för dem som
    har behov av en jämn blodsockernivå.

  91. Också om man siktar på att gå ner
    i vikt är denna produkt användbar.

  92. Faktum är att amylosstärkelsen
    bryts ner så långsamt-

  93. -att den blir resistent stärkelse.

  94. Den kanske inte ens bryts ner över
    huvud taget i mag- och tarmkanalen-

  95. -utan fungerar mer som en fiber
    än en kolhydrat.

  96. Den resistenta stärkelsen stimulerar
    växten av våra goda tarmbakterier.

  97. Dessa tarmbakterier är mycket viktiga
    för immunförsvaret och hälsan.

  98. God tillgång till dem gör att
    kolesterolhalten i blodet sänks.

  99. Dessutom minskar risken
    för att drabbas av tarmcancer.

  100. Förutom att den går att äta finns det
    även tekniska applikationer för den.

  101. De raka, ogrenade kedjorna
    har nämligen fördelaktiga egenskaper-

  102. -för tillverkning av
    biologiskt nedbrytbar plast.

  103. Den här plasten
    har dessutom bra gasbarriär-

  104. -vilket kan vara användbart
    i många känsliga produkter.

  105. Denna bild är lånad från
    ett australiskt företag-

  106. -som har tillverkat en förpackning
    av amylosstärkelse från majs.

  107. Den har kanske innehållit kakor.

  108. När man har ätit upp sina kakor-

  109. -häller man vatten på den,
    så försvinner den.

  110. Det är bra om produkten
    skulle hamna ute i naturen.

  111. Att kompostera den vore nog bättre.

  112. Allra bäst vore det om dessa
    produkter gick att återvinna.

  113. Det finns inget återvinningssystem
    i dag-

  114. -men med en ökad produktion av dessa
    produkter lär det komma så småningom.

  115. Längst upp i högra hörnet
    ser ni nåt som ni nog har stött på:

  116. Förpackningschips.

  117. Små komponenter förpackas ofta
    i lådor fyllda med dessa chips-

  118. -oftast tillverkade av fossil olja.

  119. Material som man inte vet
    vad man ska göra av.

  120. Förhoppningsvis återvinns det.

  121. Man skulle kunna
    tillverka dem av amylosstärkelse.

  122. Genom att koka stärkelsen i
    mikrovågsugn får man skummiga chips.

  123. Om man häller vatten på dem eller
    komposterar dem blir man av med dem.

  124. Nu till hur vi har gjort.

  125. Vi har med hjälp av bioteknik stängt
    av produktionen av amylopektin.

  126. Amylopektin är ju
    det som ger hög GI-nivå.

  127. Vi har gjort det genom att släcka ner
    två stycken förgreningsenzym.

  128. Dessa förgreningsenzym ansvarar för
    grenarna på amylopektinet.

  129. Genom att släcka ner möjligheten
    för stärkelsen att bli grenad-

  130. -får vi i stället
    bara raka, långa kedjor.

  131. Vi har haft fältförsök med den här
    produkten under tre av fyra år.

  132. Detta för att vi ville undersöka
    hur amyloshalt påverkar avkastning-

  133. -och andra odlingsegenskaper.

  134. Vi har även passat på
    att extrahera och processa stärkelse-

  135. -som sedan har använts i teoretiska
    hälsostudier och i plasttillverkning.

  136. Med hjälp av duktiga kollegor på SLU-

  137. -har vi kunnat visa
    att en amylospotatis-

  138. -ökar andelen resistent stärkelse med
    300-400 procent - alltså 3-4 gånger.

  139. Dessutom har amylosstärkelsen
    förbättrade egenskaper-

  140. -vid tillverkning av
    plastfilm eller plastförpackningar.

  141. Bilden ni ser här föreställer plast-
    strips av potatisamylosstärkelse.

  142. Konsistensen är lite böjlig,
    ungefär som en schampoflaska.

  143. Den är lite mjuk, inte så styv.

  144. Den har ganska hög potential
    att kunna bli nånting i framtiden.

  145. Då lämnar vi stärkelsen
    och beger oss till-

  146. -en av de allvarligaste sjukdomarna
    inom svenskt lantbruk i dag:

  147. Bladmögelangrepp på potatis.

  148. Om man får in ett bladmögelangrepp
    i sin odling-

  149. -kan det leda till total växtdöd
    och utebliven skörd.

  150. Därför besprutas potatis
    väldigt mycket.

  151. Upp till 14 gånger på en säsong
    kan denna sjukdom bekämpas.

  152. 40 procent av alla fungicider
    som används i Sverige-

  153. -går just till bekämpning
    av bladmögel i potatis.

  154. Vi är angelägna om att kunna
    bidra till att lösa denna utmaning.

  155. Vi vill förädla mot
    en hög motståndskraft mot bladmögel-

  156. -men vi vill behålla de goda
    odlings- och kvalitetsegenskaperna-

  157. -som finns hos den potatis
    som odlas i dag.

  158. I potatisvärlden finns det
    kloner och vilda släktingar-

  159. -som har en ganska stor variation
    av resistens.

  160. Vi kan använda oss av dem-

  161. -för att leta efter
    vad anledningen till detta är.

  162. I just det här fallet arbetar vi med
    traditionell korsningsförädling.

  163. Den ansvariga forskaren heter
    Rodomiro Ortiz.

  164. Denna forskargrupp har identifierat
    kloner som har hög resistens-

  165. -och korsar in det
    i våra moderna potatissorter.

  166. Korsningsförädling av potatis
    är en lång och komplicerad process.

  167. Det tar många år att få fram
    en ny potatissort på marknaden.

  168. Det krävs mycket fältodlingar
    och många återkorsningar.

  169. I vårt projekt kombinerar vi
    traditionell korsningsförädling-

  170. -med modernt selektionsarbete.

  171. Vi har kunnat identifiera de gener
    som är viktiga för resistensen.

  172. Vi kan på labbnivå, på dna-nivå-

  173. -följa resistensen i förädlings-
    linjerna i förädlingsklonerna.

  174. På så sätt kan vi tidigt sortera ut
    de som saknar dessa gener.

  175. Då minskar antalet kloner
    som vi behöver odla i fält-

  176. -och vi kan t.o.m. snabba på
    processen genom att odla i växthus.

  177. Då tjänar vi ibland en generation.

  178. Vi tycker att det här är
    en väldigt viktig utmaning att lösa-

  179. -och har lagt mycket resurser
    och fokus på detta, med all rätt.

  180. Vi jobbar också med att nå
    resistensen med hjälp av bioteknik.

  181. Vi använder oss bland annat
    av den mest moderna förädlingsteknik-

  182. -som finns inom växtförädling:

  183. Genomeditering eller gensax-

  184. -eller CRISPR/Cas9.
    Kärt barn har många namn.

  185. Det innebär
    att vi kan designa ett protein-

  186. -att leta upp en specifik gen.

  187. När den har hittat genen
    klipper proteinet nukleaset i genen.

  188. På det sättet får man in en mutation.

  189. Inom traditionell mutationsförädling-

  190. -bombarderar man en växt
    med kemikalier eller strålning-

  191. -och selekterar
    efter den egenskap man vill ha.

  192. Vi riktar oss däremot direkt
    mot de gener som vi vill mutera.

  193. Den ansvariga forskargruppen,
    ledd av Erik Andreasson-

  194. -siktar på att mutera
    mottaglighetsgener.

  195. Mottaglighetsgener bidrar till
    en välkomnande miljö i potatisen-

  196. -för sjukdomsangreppet.

  197. Genom att stänga av dessa gener-

  198. -ser man till att potatisen blir
    otrevlig för bladmöglet att angripa.

  199. Därmed skapar man en resistens.

  200. Utöver det här
    jobbar gruppen även med markörer.

  201. Medan vi följer gener
    inom den traditionella förädlingen-

  202. -så jobbar den här gruppen
    med proteiner och proteinbitar.

  203. De har jämfört resistenta linjer
    med icke-resistenta-

  204. -och kunnat identifiera peptider som
    är viktiga för bibehållen resistens.

  205. Man följer dessa peptider
    genom förädlingslinjen på samma sätt.

  206. Vad gäller
    både gen- och peptidmarkörer-

  207. -krävs det mer än en markör för att
    man ska kunna följa resistensen.

  208. Först måste markörerna identifieras.

  209. Sen implementeras de i förädlingen
    där man kan följa resistensen.

  210. Samma grupp jobbar även direkt
    med resistensgener.

  211. Hos kloner och vilda släktingar-

  212. -har man kunnat identifiera gener
    som ger resistens.

  213. Här försöker man att sätta in
    upp till tre gener samtidigt-

  214. -för att bredda resistensen.

  215. Sjukdomar är ju oftast ganska smarta.

  216. Förr eller senare
    bryter de igenom resistensen.

  217. Ju fler gener man har satt in,
    desto längre håller resistensen.

  218. De siktar på att ta fram
    en King Edward II.

  219. King Edward är en gammal, anrik sort.

  220. Men den är inte så lätt att odla.
    Den är inte resistent.

  221. Med nån av de här teknikerna
    vill man ta fram en ny King Edward-

  222. -som har kvar samma smak och textur,
    men som behöver besprutas mindre.

  223. Det tredje målet är att vi vill
    bidra till att minska kväveläckaget-

  224. -och minska beroendet av konstgödsel
    i våra odlingar.

  225. Just den här gruppen,
    ledd av Torgny Näsholm-

  226. -jobbar med organiska kvävekällor-

  227. -det vill säga kvävekällor som kommer
    från djur- eller växtriket.

  228. Nedbrytbara växtprodukter
    har en väldigt hög kvävekälla.

  229. Det är proteiner som bryts ner
    till aminosyror eller peptider.

  230. Gruppen vill förbättra potatisens
    förmåga att ta upp aminosyrorna-

  231. -transportera dem i växten
    och använda dem som en kvävekälla.

  232. Man önskar en organisk kvävekälla
    eftersom den kan bindas i jorden-

  233. -längre än konstgödsel.

  234. Konstgödsel lägger man på.

  235. Efter ett tag diffunderar det ut
    från fältet, och då behövs det mer.

  236. Organiska kvävekällor
    håller sig längre kvar i jorden-

  237. -och kan användas en längre tid.

  238. Gruppen identifierar de gener
    som bidrar till ett bättre upptag-

  239. -och en smidig transport i växten
    och flyttar de generna till potatis.

  240. I framtiden skulle vi naturligtvis
    vilja kombinera de här egenskaperna.

  241. Precis som Li-Hua pratade om tidigare
    vill vi få en så effektiv-

  242. -och miljövänlig gröda som möjligt,
    men jag vill dra det ett steg längre.

  243. Jag brukar visa en bild på hur jag
    tycker att vi ska tänka i framtiden.

  244. Bilden på framtidens optimerade gröda
    passar här, tycker jag.

  245. I det här fallet
    har jag potatis som exempel.

  246. Jag tänker att vi måste säkerställa
    en livsmedelsproduktion-

  247. -som är både hållbar och miljövänlig.

  248. Vi måste även avsätta återmark till
    att producera annat än livsmedel-

  249. -om vi vill nå
    ett fossilfritt samhälle.

  250. Då gäller det
    att effektivisera och minimera-

  251. -det vi odlar på fälten.

  252. När vi skördar potatis-

  253. -använder vi stärkelsen
    till mat, foder, plast eller bränsle.

  254. Med Li-Huas hjälp kanske vi även
    har fått in olja i potatisen-

  255. -som tas till vara och används till
    mat, kemikalier, plast eller bränsle.

  256. Fibrerna används
    till energi, textil och papper.

  257. Proteinerna tar vi hand om och
    använder till mat, foder eller plast.

  258. Restprodukterna
    gör vi till gödning eller energi.

  259. Denna potatis är resistent
    och kräver mindre besprutning.

  260. Den har ökat kväveupptag
    och kräver mindre gödsel.

  261. Den är torktolerant-

  262. -och köldtolerant så att
    den kan odlas långt upp i landet-

  263. -eller under en längre period på året
    för ökad skörd.

  264. Den här växten kommer aldrig att bli
    till om vi inte använder bioteknik.

  265. Tack för er uppmärksamhet.

  266. Alla inblandade ryms inte på en bild.
    Bara de ansvariga forskarna står med.

  267. Kom ihåg att många, många fler
    deltar i forskningen. Tack så mycket.

  268. Om vi betraktar miljön du jobbar i...

  269. Att försöka få fram
    en produkt för livsmedelsmarknaden-

  270. -i ett politiskt klimat
    där vindarna blåser kors och tvärs...

  271. Vi har haft ett tidigare
    svenskt projekt på potatisområdet-

  272. -där man gjorde en ansökan i EU 1996.

  273. Svaret fick man först 2010.
    Det tog 14-15 år.

  274. Vad ser du för framtid här?

  275. Ja, det är en mycket relevant fråga.

  276. Egentligen har vi en produkt framme-

  277. -som skulle kunna komma ut
    på marknaden i morgon.

  278. Men lagstiftningen förhindrar det.

  279. Det är en lång och dyr process. Inget
    som ett universitet har råd med.

  280. Vad gäller amylos- och GI-potatis-

  281. -kommer vi i nästa fas
    även att börja jobba med gensaxen.

  282. Genomeditering och CRISPR/Cas9.

  283. Hur den tekniken ska lagstiftas
    är fortfarande under diskussion.

  284. Om den inte lagstiftas som en GMO-

  285. -är det en väg att gå
    för att få ut just den här produkten.

  286. Samtidigt är det ändå viktigt
    att den här forskningen fortgår.

  287. Om lagstiftningen och klimatet
    i framtiden förändras-

  288. -har vi kunskap och produkter
    som är redo för marknaden.

  289. Det är också viktigt.

  290. Men produkten kommer inte att komma
    ut på marknaden inom de närmsta åren.

  291. Anders Nilsson heter jag.

  292. Jag skrev på den där ansökan som
    gick in 1996 till Jordbruksverket.

  293. Det var länge sen.

  294. Finns det nåt intresse utanför Europa
    för det som ni håller på med?

  295. Just vad gäller
    potatis- och stärkelseindustrin-

  296. -så är den lite nischad
    i Sverige och norra Europa.

  297. Annars kanske USA är ett alternativ.

  298. Det finns stärkelseproduktion i USA
    också, så det är inte omöjligt.

  299. Vad det gäller som matpotatis
    är det väl inte omöjligt-

  300. -om man hittar rätt företag
    som vill lägga ner pengarna på det.

  301. Om det inte hade varit en GMO
    hade vi haft en marknad med en gång.

  302. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Genmodifierad GI-potatis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Miljö
Ämnesord:
Biologi, Genetik, Genmodifierade livsmedel, Naturvetenskap, Potatisväxter, Transgena växter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Klimatsmarta spannmål

Pernilla Tidåker forskar i miljöteknik och föreläser om hur man kan skapa kväveeffektiva odlingssystem för spannmålsodling som inte bara gynnar miljön utan som också är kostnadseffektiva. Hon menar att man ska använda tekniken för att maximera jordbruket, få ut mer av skördarna, minska kväveutsläppen och producera livsmedel mer effektivt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Bioteknik i matproduktion

Matproduktionen har förbättrats sedan 1960-talet och mycket har hänt i effektiviseringen av jordbruket och inom selektiv avel. Professor Dirk-Jan de Koning föreläser om genomisk selektion. Det handlar om att identifiera och välja ut markörer som kan kopplas till gener för egenskaper som är intressanta att förbättra. Han menar att genomik är nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.