Titta

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Om UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Föreläsningar från symposiet Bioteknik för hållbarhet i jordbruket. Det handlar om allt från konsten att genmodifiera växter till resistensförädling för att minska behovet av bekämpningsmedel. Hör forskare från SLU och KTH berätta om framtidens odling. Praktik och etik diskuteras samt de filosofiska grundvalarna för hållbarhet, vad betyder det egentligen? Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech. Moderator: Lisa Beste.

Till första programmet

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket : Genmodifiering på gott eller ont?Dela
  1. En fråga som är intressant
    när man arbetar med bioteknologi-

  2. -är den om genteknikens roll i
    att skapa hållbara produktionssystem.

  3. Det är, som ni säkert redan vet,
    en hett debatterad fråga.

  4. Jag har hittat urklipp
    från debattartiklar.

  5. Åsikterna går ganska vitt isär.

  6. På senare år har forskare pekat på de
    positiva effekter GM-grödor kan ha-

  7. -för naturmiljön och den ekologiska
    dimensionen av hållbar utveckling.

  8. Men många menar att tekniken inte gör
    produktionssystemen mer hållbara-

  9. -utan tvärtom är
    en sorts teknisk "quick fix"-

  10. -som i många fall skapar
    oacceptabla miljö- och hälsorisker-

  11. -och större orättvisor i fördelningen
    av mark- och matresurser i världen.

  12. För att man ska kunna avgöra det här
    krävs kunskap om teknikernas risker-

  13. -och förståelse för förutsättningarna
    som behöver vara uppfyllda-

  14. -för att teknikerna ska få genomslag.
    Det förutsätter även en samsyn kring-

  15. -vad man menar med "hållbarhet"
    och "hållbar utveckling".

  16. Vad betyder begreppen, och vilka
    normativa överväganden vilar de på?

  17. Hur ska frågan om bioteknikens roll
    i att skapa hållbarhet förstås?

  18. Hur ska man avgränsa frågan?
    Det kommer jag att prata om.

  19. Jag ska inte säga nåt om huruvida
    genteknik kan bidra till hållbarhet-

  20. -för den frågan är andra forskare
    bättre lämpade att besvara.

  21. Jag ska ta upp frågor
    som man ställs inför-

  22. -när man försöker besvara frågan
    om genteknikens roll.

  23. "Hållbar utveckling",
    "hållbart jordbruk" och "hållbarhet"-

  24. -är begrepp som används
    på väldigt olika sätt i litteraturen.

  25. Det noteras
    i hållbarhetslitteraturen.

  26. Man menar att "hållbarhet", "hållbar
    utveckling" och "hållbart jordbruk"-

  27. -till sin natur
    är omtvistade begrepp.

  28. "Essentially contested concepts",
    som man säger på engelska.

  29. Det som de flesta är eniga om är
    att hållbarhet är en systemegenskap.

  30. Alltså, en egenskap
    som man kan tillskriva ett system.

  31. Det påpekar man i jordbruks-
    vetenskaplig hållbarhetslitteratur.

  32. Den här poängen görs bl.a. av den
    amerikanske filosofen Paul Thompson.

  33. Han är en av få-

  34. -som har tittat på jordbruks-
    relaterade, normativa frågor.

  35. Han har skrivit en väldigt bra bok
    som jag tänkte tipsa om.

  36. Den heter "The agrarian vision".
    Från den har jag tagit citatet.

  37. Här uppstår två frågeställningar.
    Vad pratar vi om för system?

  38. Och vad pratar vi om för egenskap?
    Egenskapen att vara hållbar.

  39. Vi börjar med den första frågan.

  40. Man måste tala om
    vad det är för system man tänker sig.

  41. Här finns det många sätt
    att avgränsa frågeställningen.

  42. Man kan titta
    på fält- eller ekosystemnivå.

  43. Man kan titta på gårdsnivå,
    lokal eller regional nivå.

  44. Man kan närma sig frågeställningen
    utifrån ett nationellt perspektiv.

  45. Eller så kan man titta på
    hela det globala produktionssystemet.

  46. Systemet, eller analysobjektet,
    måste avgränsas geografiskt.

  47. Vilka egenskaper behöver systemet ha
    för att få kallas hållbart?

  48. Det finns minst två ingångspunkter.

  49. Man kan förstå "hållbarhet"
    som "systemets förmåga att överleva".

  50. Alltså,
    en rent deskriptiv beskrivning.

  51. I Oxford English Dictionary-

  52. -definieras "hållbarhet"
    på engelska som:

  53. "The quality of being maintained
    or continued at a certain level."

  54. Engelskans "sustainable"
    kommer från latinets "sustinere".

  55. "Att upprätthålla nåt över tid". Ett
    systems hållbarhet kan också förstås-

  56. -i termer av systemets förmåga
    att förverkliga vissa önskvärda mål.

  57. Vilka målen är beror till viss del på
    hur man väljer att avgränsa systemet.

  58. På fältnivå
    tittar man på andra saker-

  59. -än om man tittar
    på det globala produktionssystemet.

  60. I jordbruksvetenskaplig litteratur
    finns ofta formuleringar som:

  61. "Systemet producerar
    tillräckligt med mat"-

  62. -"är lönsamt och utarmar inte
    den ekologiska produktionsbasen."

  63. Hållbarhetsbegreppet är komplext-

  64. -då det omfattar både den deskriptiva
    och den normativa komponenten.

  65. Att begreppet är komplext-

  66. -kan man illustrera med ett exempel
    från det forntida Egypten.

  67. Forntidens Egypten
    hade ett jordbrukssystem-

  68. -som byggde på årliga översvämningar.

  69. Det systemet var hållbart på så sätt
    att det överlevde i flera tusen år.

  70. Samtidigt byggde det
    på ett väldigt utbrett slavarbete.

  71. Det gör att många i dag skulle
    dra sig för att kalla det hållbart.

  72. Det visar att hållbarhetsbegreppet
    innefattar båda de här komponenterna.

  73. En deskriptiv del
    som handlar om att överleva på sikt-

  74. -och en mer normativ komponent
    som hänvisar till de mål-

  75. -som systemet ska uppnå,
    eller uppfylla.

  76. Hållbarhetsbegreppet
    som det används i dag-

  77. -är kopplat till "hållbar utveckling"
    som myntades för drygt 30 år sen.

  78. Men hållbarhetsbegreppets
    historiska rötter är-

  79. -mycket äldre än så.

  80. Enligt Oxford English Dictionary
    användes "hållbarhet"...

  81. Den tyska motsvarigheten,
    "Nachhaltigkeit"-

  82. -användes redan 1713 i en skrift
    av tysken Hans Carl von Carlowitz-

  83. -som hette Sylvicultura oeconomica.

  84. Den handlade om skogsvård.

  85. Faktum är att det finns
    ännu tidigare exempel på skrifter-

  86. -där man visar det här tankesättet-

  87. -även om man där
    inte använder termen "hållbarhet".

  88. Man har hittat skrifter från 1144
    från ett tyskt kloster.

  89. Där står att trädfällning endast får
    ske i samma takt som återplantering.

  90. Den typen av hållbarhetstänk
    fanns redan då.

  91. Andra tidiga källor är
    husfaderlitteraturen-

  92. -eller "Hausväterliteratur" på tyska,
    från 1500- och 1600-talen.

  93. Det var handböcker för jordbrukare-

  94. -där man resonerar kring hur man
    kan behålla markens produktivitet-

  95. -och därmed också
    hushållets inkomster över tid.

  96. "Hållbarhet" i dag-

  97. -baseras på Brundtlandkommissionens
    definition.

  98. "En utveckling
    som uppfyller dagens behov"-

  99. -"utan att äventyra
    kommande generationers möjligheter."

  100. Det är ju den klassiska definitionen-

  101. -och den definition som har fått det
    allra största politiska genomslaget.

  102. En grundtanke
    i Brundtlandrapporten är-

  103. -att hållbarhet
    består av tre dimensioner.

  104. Ekonomisk, social och ekologisk.
    Det finns olika sätt att förstå det.

  105. Ganska ofta ser man diagrammet-

  106. -där tre cirklar överlappar varandra.

  107. I skärningspunkten ligger hållbar
    utveckling. Här är en annan modell.

  108. Ekonomin ligger inom ramen för det
    sociala, som är inom det ekologiska-

  109. -och de miljömässiga dimensionerna
    sätter de yttre gränserna-

  110. -för hur våra samhällen och ekonomier
    kan och bör utvecklas.

  111. Jag nämnde hållbarhetsbegreppets
    normativa grunder, eller grundvalar.

  112. Vilka är då de?

  113. Jag menar att det är
    åtminstone tre normativa grundvalar.

  114. Det handlar om behovs-,
    distributions- och deltagandeaspekt.

  115. Jag tycker även att man kan tillfoga
    försiktighetsaspekten-

  116. -men den ska jag inte ta upp, för det
    ska Sven Ove Hansson göra senare.

  117. Först behovsaspekten. Det blir
    tydligt i Brundtlandrapporten-

  118. -att "hållbar utveckling"
    är ett antropocentriskt begrepp.

  119. Grekiskans "anthropos"
    betyder "människa"-

  120. -och "anthrop" betyder
    "det som tillkommer människan".

  121. Det är alltså människans behov,
    välfärd eller lycka-

  122. -som står i centrum för arbetet
    med att skapa en hållbar utveckling.

  123. Filosofiskt har det här ofta tolkats
    som att mänsklig välfärd eller lycka-

  124. -är det enda som har moraliskt
    egenvärde, och att allt annat-

  125. -endast har värde i de mått
    som de bidrar till mänsklig välfärd.

  126. Man brukar tala
    om naturens resursvärde.

  127. Det här är en väldigt gammal tanke.

  128. Man hittar den här tanken
    bland annat i första Moseboken.

  129. Där står "Gud skapade människan
    till sin avbild", vilket har tolkats-

  130. -som att hon har satts till världen
    för att härska över naturen.

  131. Man finner det även hos Aristoteles,
    i "Politiken".

  132. Han skriver
    att allt har skapats åt människan.

  133. Till höger ser ni filosofen Kant.

  134. Han har en egen liten twist
    på det här temat.

  135. I en av sina skrifter
    filosoferar han kring djurplågeri.

  136. Han anser att det bör fördömas-

  137. -för att det gör djurplågaren
    till en sämre människa.

  138. Det är ett väldigt
    människocentrerat perspektiv.

  139. Distributionsaspekten.

  140. En sak som jag slås av
    när jag läser Brundtlandrapporten är-

  141. -hur tydligt det är att hållbar
    utveckling handlar om etik.

  142. Möjligheter till välfärd ska över tid
    säkerställas och fördelas rättvist-

  143. -mellan generationer och mellan
    människor i olika delar av världen.

  144. Det finns en tydlig koppling
    till fattigdomsbekämpning.

  145. Det uttrycks även i policydokument-

  146. -som har producerats i kölvattnet
    av Brundtlandkommissionens rapport.

  147. Den tredje är deltagandeaspekten.
    Det kan kallas proceduriell rättvisa-

  148. -d.v.s. möjligheten att delta
    i beslut som rör ens egna intressen.

  149. Det kan man också hitta
    i Riodeklarationen.

  150. Hur knyter vi ihop det här
    med genteknikens roll, då?

  151. Vilka normativa frågor
    är intressanta-

  152. -när man säger att man med genteknik
    kan göra jordbruket mer hållbart?

  153. Då kanske man
    kommer fram till följande...

  154. Jag vet inte om ni ser vad det står,
    men jag ska läsa igenom listan.

  155. När det gäller behovsaspekten har
    mycket som skrivs om genteknik i dag-

  156. -ett antropocentriskt perspektiv.
    Man vill generera mänsklig välfärd.

  157. Hur kan gentekniken förbättra
    möjligheterna till mänsklig välfärd?

  158. Är det bara mänsklig välfärd
    som räknas?

  159. Eller ska vi även titta
    på djurvälfärdsfrågor?

  160. Hur kan gentekniken förbättra
    möjligheterna till djurvälfärd?

  161. Och hur gör man avvägningar mellan
    människans behov och djurens behov?

  162. Det är intressant att titta på
    vem som vinner och vem som förlorar-

  163. -på att man använder den här
    tekniken. Och vilka faktorer avgör?

  164. Hur ska vi väga effekter
    vid olika tidpunkter mot varandra?

  165. Och vilken är GM-grödornas roll
    i t.ex. fattigdomsbekämpningen?

  166. En fråga som man inte har ägnat
    så mycket kraft åt att analysera-

  167. -är konsekvensen
    av att inte använda den här tekniken.

  168. Vem vinner, och vem förlorar på det?

  169. I deltagandeaspekten
    finns frågor som: Vem äger tekniken?

  170. Vem fattar beslut om tekniken? Vem
    beslutar om risken? Vem tar risken?

  171. Och hur bör beslut om introduktion
    av till exempel GM-grödor fattas?

  172. Där uppstår också frågor
    som rör rätten att välja bort.

  173. Alltså, märkning av GM-produkter.
    Och frågor som rör konsumentautonomi.

  174. Alla de här aspekterna kommer in-

  175. -när man funderar kring genteknikens
    roll i att bidra till hållbarhet.

  176. Det var det som jag hade.

  177. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Genmodifiering på gott eller ont?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Miljö
Ämnesord:
Biologi, Genetik, Genmodifierade livsmedel, Hållbart jordbruk, Naturvetenskap, Transgena växter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Klimatsmarta spannmål

Pernilla Tidåker forskar i miljöteknik och föreläser om hur man kan skapa kväveeffektiva odlingssystem för spannmålsodling som inte bara gynnar miljön utan som också är kostnadseffektiva. Hon menar att man ska använda tekniken för att maximera jordbruket, få ut mer av skördarna, minska kväveutsläppen och producera livsmedel mer effektivt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Bioteknik i matproduktion

Matproduktionen har förbättrats sedan 1960-talet och mycket har hänt i effektiviseringen av jordbruket och inom selektiv avel. Professor Dirk-Jan de Koning föreläser om genomisk selektion. Det handlar om att identifiera och välja ut markörer som kan kopplas till gener för egenskaper som är intressanta att förbättra. Han menar att genomik är nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.