Titta

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Om UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Vilket förhållande kommer du ha till robotar i framtiden? Räcker det med en självkörande bil eller behöver du en robothund eller kanske rentav en livspartner? De främsta utvecklarna är överens: det handlar inte om utan när. Hör om framtidens smarta designlösningar, det skärmlösa samhället och hur du skapar ordning och reda i informationsflödet. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Till första programmet

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016 : Förstå kaosetDela
  1. Jag älskar att hjälpa folk med röror.

  2. Jag är informationsarkitekt, så folk
    kommer med röror som är så stora-

  3. -att de i många fall tror
    att de inte kan städas upp.

  4. I början av många projekt
    är det som om vi går ett chicken race-

  5. -där kunderna vill skrämma bort mig.

  6. "Om du trodde att det där var illa
    har vi alla de här sakerna och de här!"

  7. Det är lustigt att de försöker övertyga
    mig om att det är en för stor röra.

  8. Det här är bilder av några röror som jag
    har städat upp under senaste året.

  9. Ni tänker kanske: "Det ser bekant ut."
    Det är en hög med post-it-lappar.

  10. Det intressanta med högen med
    post-it-lappar är att den representerar-

  11. -förhoppningar, rädslor, drömmar och
    farhågor hos företagen jag jobbar med.

  12. Alla projekt har en sak gemensamt-

  13. -och jag vill prata om den i dag:
    information.

  14. Det är ett material
    som bär ansvaret för de flesta röror-

  15. -som vi möter i jobbet varje dag.

  16. Det här materialet är tyvärr inte
    nåt nytt för den digitala världen.

  17. Materialet är lika gammalt
    som människan.

  18. Även om det känns
    som om informationsångesten är ny-

  19. -har den brett ut sig i tysthet
    under hela vår mänskliga existens.

  20. Det svåra med att tänka på information
    är att det inte är som andra material-

  21. -som tegel, glas eller pixlar.

  22. Information är mycket vagare än det.
    Det är inte lätt att förstå sig på det.

  23. Man kan inte plocka upp information
    som man kan med andra material.

  24. Information finns bara i huvudena
    på dem som tolkar vårt arbete.

  25. Det här låter som en föreläsning i
    filosofi på universitetet, men håll ut.

  26. Vi tar det här bageriexemplet.
    Vissa i det här rummet tror kanske-

  27. -att havrekakan är mindre populär
    eller köps mer sällan än chokladkakan.

  28. Vissa av er tror kanske nåt annat
    om varför det är olika många kakor.

  29. De flesta av oss är nog överens om
    att det troligtvis vid nåt tillfälle-

  30. -fanns mer än en chokladkaka på fatet.

  31. Men sanningen är den att ni inte vet
    om nåt av det här stämmer.

  32. Det här är historier som ni berättar
    för er själva, och det sker omedvetet.

  33. Det händer bara, och det händer oss
    miljontals gånger om dagen.

  34. När vi träffar på hål i vår verklighet
    fyller vi dem med såna historier.

  35. Den delen är...

  36. Jaså? Varför byts de inte?

  37. Några idéer?

  38. Fjärrkontrollen är på.
    Jag använder pilarna.

  39. De byts här.

  40. Ja. Pilarna rör sig på den här skärmen
    men inte på den där skärmen.

  41. Så där ja. Okej, kakor.

  42. Ni tänkte: "Vilka kakor pratar hon om?"
    Herregud!

  43. Tack för att du sa det.

  44. Vi återgår till bagerifallet. Vi har
    olika många kakor - havre och choklad.

  45. Vår historia är att det finns
    en anledning till att de är olika många-

  46. -men vi vet faktiskt inte
    varför det är så.

  47. Det är skillnaden mellan information
    och innehåll. Det är en viktig skillnad.

  48. I er dagliga användning av såna ord
    kan ni använda dem som synonymer-

  49. -men skillnaden mellan dem är viktig.

  50. Det här innebär att vi inte kan skapa
    information. Användare gör det åt oss.

  51. Innehållet som vi skapar
    ska ge dem en viss tolkning.

  52. Vi hoppas att innehållet vi skapar blir
    till rätt information i deras huvuden.

  53. Det innebär också
    att det inte finns nån sann information-

  54. -utan bara det som skapas
    i användarnas hjärnor.

  55. Jag gillar exemplet med kakorna, för
    det förklarar hur innehållets upplägg-

  56. -ihop med de subjektiva data som vi
    individer har, skapar information.

  57. Det innebär att två användare i
    bagerifallet har helt olika tolkningar.

  58. Samma innehåll ger upphov
    till en mångfald av information.

  59. En person tror
    att havre är mindre populärt-

  60. -medan en annan tror
    att chokladkakan är mindre färsk.

  61. Sanningen hör inte hemma i historien.

  62. När jag pratar om informations-
    arkitektur försöker jag få fram det här:

  63. I informationsarkitektur beslutar man-

  64. -hur nåt ska organiseras
    så att ett syfte uppnås.

  65. Det är inte riktlinjer
    för hur nåt borde se ut-

  66. -utan snarare
    för hur det ska uppfattas.

  67. Jag vill dela med mig av tre lärdomar
    jag har dragit som informationsarkitekt.

  68. Jag hoppas att de ger er möjlighet att
    förstå er på nästa röra som dyker upp.

  69. Den första är att språket är viktigt.

  70. Det låter som ett självklart påstående.
    Vi använder språk för att vara tydliga.

  71. Men det här verkar vara det svåraste
    man kan försöka få företag att förstå.

  72. Jag jobbade med ett företag som hade
    fjorton olika sätt att säga samma sak.

  73. När vi pratar om det här måste vi alla
    erkänna att om vi satte oss ner en dag-

  74. -och försökte hitta på fjorton sätt
    att säga en sak, skulle det vara svårt.

  75. Ingen sa nånsin:

  76. "Vi borde hitta på fjorton sätt att säga
    samma sak. Då blir allt tydligt."

  77. Det här händer i stället
    när företag växer och förändras.

  78. Det är den verklighet
    som de flesta företag står inför.

  79. Det är viktigt att vi pratar om språket-

  80. -för ord, uttryck och begrepp
    finns precis överallt.

  81. De finns i våra hjälpsystem,
    gränssnitt och databaser.

  82. De finns i våra möten när vi jobbar.

  83. Det här påverkar alla delar av arbetet.

  84. Närvaron eller avsaknaden
    av en vokabulär som folk förstår-

  85. -kan avgöra om man jobbar bra ihop
    eller blir väldigt frustrerad.

  86. Om ni tänker på er affärsmiljö
    - hur många ord används där?

  87. Ni kan fokusera på substantiven.

  88. Tänk på alla substantiv ni använder
    i de koncept som ni arbetar fram.

  89. Tänk på de substantiv
    era kollegor använder.

  90. Den här bilden gjorde jag åt företaget
    med fjorton sätt att säga samma sak.

  91. De visste att det fanns vissa dubbletter
    men de anade inte att det var så illa.

  92. En anledning till att vi gjorde det här
    var att de skulle översätta sitt system-

  93. -till ytterligare fem språk.

  94. Räkna själva: Fjorton sätt att säga nåt
    och fem språk att översätta till.

  95. Plötsligt blev språket, den här enkla
    tillgången, väldigt svårt att hantera.

  96. Det blev ett omfattningsproblem,
    och det kan vi alla förstå oss på.

  97. När substantiven är klara
    har vi verben.

  98. Där ser vi också dubbletter
    och onödig kopiering av olika slags ord.

  99. I gränssnitt kan det stå "anpassa",
    "redigera" eller bara vara en pennikon.

  100. Det här ökar när vi genomför projekt
    och tar tag i nya sammanhang.

  101. För att städa upp en röra måste vi
    bearbeta substantiven och verben-

  102. -och noga beakta om vi sysslar med
    ett modellbyte eller ett etikettbyte.

  103. I vissa fall är det rimligt att ha
    två olika etiketter på samma modell-

  104. -men ofta kallas liknande modeller
    olika saker.

  105. Med tiden kan folk bli förvirrade
    och tro att de är helt olika.

  106. Som de fjorton sätten
    att säga samma sak.

  107. Jag är inte här för att säga till er-

  108. -att ni ska ha en etikett per substantiv
    eller verb. Det är inte alltid bäst.

  109. Ibland behöver användarna ni designar
    åt väldigt olika språk för att förstå.

  110. Tänk om ni jobbar med nåt
    som ska hjälpa patienter och läkare.

  111. Då måste ni använda olika språk
    för att kommunicera effektivt med dem.

  112. Målet är inte alltid
    att förenkla språket.

  113. Målet är att veta vad man menar
    när man säger det man säger.

  114. Det som gör folk eniga om vad saker
    betyder är en kontrollerad vokabulär.

  115. Jag erkänner att den inte är så sexig.
    Det är en lista med ord.

  116. Men när jag levererar det här
    dokumentet kramar mina kunder mig.

  117. Det är konstigt, för det är bara ord.

  118. Men det är det här
    många människor vill ha.

  119. De vill veta vad deras kollegor menar-

  120. -och dokumentet kan
    hjälpa dem med det.

  121. Tjusningen är
    att det är Listan med stort L.

  122. Om man är oense med den, får man
    bestrida ett dokument och säga:

  123. "Nej, jag vill inte använda
    det begreppet."

  124. Det är ett viktigt centrerande ögonblick
    för många företag.

  125. Nåt av det bästa
    med en kontrollerad vokabulär-

  126. -är inte listan med ord man säger,
    utan listan med ord man inte säger.

  127. Den här listan är de semantiska
    drakarna som flyger runt i företaget.

  128. Designavdelningen avskyr kanske
    ett av marknadsförarnas begrepp.

  129. Eller så flyter ett restbegrepp runt-

  130. -som gör folk irriterade
    på hur saker fungerade förut.

  131. När vi skapar listan förstår vi
    vad som stör folk och kan gå vidare.

  132. 18F har jobbat med en kontrollerad
    vokabulär för USA:s federala regering.

  133. Premissen är enkel: Staten borde
    använda ett språk som folk förstår.

  134. Det är lätt att säga det,
    men att leverera dokumentet...

  135. Kan ni ens föreställa er
    vilka semantiska drakar de kan hitta?

  136. Språket finns överallt, och utan regler
    för hur vi kan använda det konsekvent-

  137. -kommer de semantiska drakarna
    att terrorisera ert företag.

  138. Den här idén verkar vara så enkel
    att den inte ens behövs-

  139. -men den kan göra
    att man får en kram av sin nästa kund.

  140. Det här anses även vara en av de
    viktigaste delarna i komplexa projekt.

  141. När komplexiteten ökar kan vi inte
    hålla koll på allt i huvudet-

  142. -så dokument som en kontrollerad
    vokabulär blir ännu viktigare.

  143. Mitt andra steg: Rätt sätt finns inte.
    Ni ska få veta en hemlighet.

  144. Jag är inte expert på
    att organisera saker på rätt sätt.

  145. Jag försöker hjälpa folk att förstå hur
    de ska organisera saker på sitt sätt.

  146. Det är olika saker. Om ni visar mig ett
    gränssnitt som jag aldrig sett förut-

  147. -och frågar hur ni borde organisera allt
    kan jag bara säga att det beror på.

  148. Det beror på vad ni vill uppnå.

  149. Ni ska få ett exempel. Säg att vi jobbar
    med en matbutiks hemsida.

  150. Research om matvaruorganisation
    visar-

  151. -att tomater, zucchini, avokado och
    aubergine inte hittas av användarna-

  152. -när de klassificeras som frukt.

  153. Vi ska i stället klassificera dem, som
    Fresh Direct har gjort, som grönsaker.

  154. Det är ju fel
    utifrån det vetenskapliga perspektivet-

  155. -men om vi bara organiserade saker
    utifrån vetenskapens sanningar-

  156. -skulle vi gömma saker
    för våra användare.

  157. Det är inte fel att vi har klassificerat
    de här sakerna som grönsaker.

  158. Det är smart, det gör oss bättre och
    det gör att våra användare hittar saker.

  159. Men säg att vi nu ska organisera
    en hemsida för barn-

  160. -om livsmedels
    vetenskapliga klassifikation.

  161. Plötsligt skulle samma val
    vara oansvarigt.

  162. Vi kan fortfarande ta reda på
    att skolbarn tror att det är grönsaker.

  163. Men att designa våra gränssnitt
    utifrån vad de tror är sant-

  164. -skulle inte hjälpa oss att lära dem
    vad vetenskapen kan lära oss.

  165. Hur man väljer att organisera
    sina livsmedel säger nåt om en.

  166. Taxonomi och vårt sätt att gruppera
    saker är ett retorikverktyg.

  167. Man bör inte låna in det
    från ett annat sammanhang.

  168. Det är ett väldigt viktigt verktyg
    för att få fram en poäng.

  169. Vissa hemsidor är skapade
    för att få en att lyfta luren.

  170. Mobilappar vill locka en till datorn-

  171. -eller få en att stoppa mobilen
    i fickan, som vi hörde.

  172. Det tycks motverka en bra upplevelse,
    men det belyser en viktig idé:

  173. Taxonomin man väljer
    för att organisera nåt-

  174. -är ett av de bästa retoriska verktygen
    som vi designer och teknologer har.

  175. Om beslutet tas utan eftertanke kan
    det leda till att man förlorar tomater.

  176. Det enda som spelar roll när man
    skapar en taxonomi är att nå målen.

  177. Att nå så långt att man vet
    att man har uppnått rätt effekt.

  178. Om man ska få folk att lägga bort
    sin mobil, kan man mäta det.

  179. Om effekten ska vara att hjälpa folk
    att hitta livsmedel, kan man mäta det.

  180. Det finns ingen hemlig magi som visar
    hur man gör saker på rätt sätt.

  181. En av de vanligaste orsakerna
    till taxonomiproblem inom företag-

  182. -är nåt som jag kallar
    "företagets underbyxor".

  183. Det är när man inte organiserar sin
    hemsida utifrån användarnas sanning-

  184. -utan utifrån organisationsschemat,
    vem som äger innehållet.

  185. Jag får ofta höra att sånt bara händer
    i stora politiska företag.

  186. Men just det här upptäckte jag när jag
    jobbade med några munkars hemsida-

  187. -så det påverkar organisationer
    av alla storlekar.

  188. För att få folk att komma över det här-

  189. -hjälper jag dem att organisera sin grej
    på minst två sätt innan vi går vidare.

  190. Folk tror ofta att organisationsschemat
    är det enda sättet att organisera saker.

  191. Om jag i stället kan få dem
    att organisera efter uppgift eller ämne-

  192. -inser de ofta
    att man kan göra på fler sätt.

  193. När de har insett det, har ingen nånsin
    gått tillbaka till det gamla sättet.

  194. När man ser sanningen
    kan man aldrig vända om.

  195. Kortsortering är ett av de effektivaste
    sätten att börja leka med sin taxonomi.

  196. För att förstå matbutikens hemsidas
    taxonomi kan vi göra på det här sättet.

  197. Vi gör kort, låter användarna komma in
    och inser snart att frukten aubergine-

  198. -klassificeras som grönsak
    i folks huvuden när de handlar mat.

  199. Jag vill uppmuntra er att börja visa
    ett annat sätt att organisera nåt.

  200. Ofta fastnar man i det enda sättet
    man alltid har gjort saker på.

  201. När vi lämnar en enkanalig värld för en
    flerkanalig värld av design och teknik-

  202. -blir det här ännu viktigare-

  203. -för det kan bli så att man tar med sig
    taxonomierna till allt man sysslar med.

  204. Vår tredje lärdom: Vi behöver bilder.
    Om och om igen har jag upplevt-

  205. -att om folk inte har nåt att peka på
    sprattlar de runt i ett hav av tvekan.

  206. Eller så håller de möten om hur
    de sprattlar runt i ett hav av tvekan.

  207. Det har nog hänt er.

  208. Ett bra sätt att få folk att överge
    det tänkesättet är att göra en bild-

  209. -av elefanten i rummet, av det läskiga
    ämnet som alla håller för sig själva.

  210. När man får ner det på papper får man
    nåt som gruppen kan ta itu med.

  211. Det verkar enkelt, men när man gör
    bilder av saker förstår man varandra.

  212. Jag pratar inte om att göra
    wireframes och webbplatskartor.

  213. Besluten som vi måste ta döljs ofta
    när vi genast vill lösa luddiga problem.

  214. Jag pratar om bilder som låter oss
    diskutera komplexa saker-

  215. -utan att folk måste
    hålla koll på allt i huvudet.

  216. När man gör bilder ska man låta det ta
    den tid och det utrymme som behövs-

  217. -för att samla ihop den information som
    andra människor har.

  218. Det här är en väldigt stor karta.
    Den gick runt ett helt rum.

  219. Min kund hade jobbat med en process
    som var 96 veckor lång.

  220. Ingen hade ritat upp den.

  221. Alla som jobbade med den här långa
    processen hade en egen bild av den.

  222. Vi klarade inte av det här på ett enda
    möte, men ofta förväntas vi göra det.

  223. "Vi ska ha en workshop en dag
    och få fram all information."

  224. Om jag försökt dokumentera
    den 96 veckor långa processen-

  225. -på en dag eller en vecka
    hade vi alla blivit helt slutkörda.

  226. Dessutom hade jag nog inte fått den
    korrekta information som jag behövde.

  227. När man väl har tagit sig tid
    och utrymme är det viktigt-

  228. -att inte lämna kvar allt intellektuellt
    kapital i huvudet. Åskådliggör det.

  229. Den 96 veckor långa processen
    var väldigt svår att förklara.

  230. Man skulle få gå igenom allt
    i flera dagar.

  231. Ingen hade heller all information,
    så jag skapade den här figuren.

  232. Jag var jättestolt över den här.

  233. "Ingen har nånsin ritat upp processen
    förut. Vad coolt!"

  234. Men figuren orsakade stora problem-

  235. -för det såg ut som om nåt komplext
    var jätteenkelt.

  236. När utvecklarna fick tag på figuren sa
    de: "Schyst, gränssnittet blir så här."

  237. "Steg ett: Gör det här. Steg två:
    Gör det här. Vecka för vecka."

  238. Men den 96 veckor långa processen-

  239. -för att tillverka en säsongs varor
    var egentligen uppdelad.

  240. En anställd arbetade
    med upp till nio säsonger samtidigt.

  241. De gjorde inte en ny sak varje vecka.

  242. Så jag gjorde om dokumentet för att
    uppmuntra realistiska tankegångar.

  243. Det här är en mycket rörigare figur,
    men den visar hur verkligheten ser ut.

  244. Den visar för alla
    att det här inte är nåt enkelt.

  245. En komplexitet med att designa
    för situationen är veckornas överlapp.

  246. Det är komplext för dem
    som jobbar med det här.

  247. Vi måste akta oss för reduktionism.

  248. När vi gör wireframes
    reducerar vi ofta det vi arbetar med-

  249. -till det som finns på ytan
    och får det att se jätteenkelt ut.

  250. Nåt som är enkelt att rita på papper
    kan vara svårt att göra i verkligheten.

  251. Om ni var utomjordingar som landade
    här och inte alls visste vad pizza var-

  252. -och blev ombedda att göra en pizza
    med hjälp av den här enkla skissen-

  253. -var skulle ni lägga osten
    i förhållande till tomatsåsen?

  254. Skulle ni hälla såsen ovanpå osten?
    Vad äckligt!

  255. Eller skulle ni blanda allt i en skål
    och sprida ut alltihop? Usch!

  256. Det är mycket vi missar
    när vi reducerar.

  257. Vi utgår ofta från vad vi tror att folk
    redan vet. Alla vet ju vad pizza är.

  258. Ibland måste vi visa processen,
    inte bara resultatet.

  259. Den här sprängskissen av en pizza
    har större effekt på utomjordingarna.

  260. Den visar hur begreppet
    ska bli verklighet.

  261. Så här vet man
    om en bild behövs eller inte.

  262. Om ni pratar med nån som använder
    händerna för att få fram sin poäng-

  263. -har de nog en figur som gärna vill ut.

  264. Försök fånga den så fort som möjligt.

  265. När ni får folk att börja peka på papper
    kan ni åskådliggöra vad de menar.

  266. På papper ser det kanske inte ut
    som ni trodde att det skulle göra.

  267. Det kan vara bra att låta alla rita
    det de ser i sina huvuden-

  268. -jämföra det och göra en enda bild.

  269. Om folk inte vill rita,
    vilket händer ibland-

  270. -kan ni rita det ni tror att de tänker
    så att de kan reagera och säga:

  271. "Det var inte alls det jag tänkte."

  272. Det är viktigt att minnas att det här
    inte är fina bilder som ska visas upp.

  273. Det är inte produktivt att göra figurer
    i flera veckor och sen lägga fram dem.

  274. Det funkar inte. Jag önskar att det
    funkade, men det är kontraproduktivt.

  275. Vi behöver röriga figurer.

  276. I början måste de ha syftet att
    förändras, så skydda inte figurerna.

  277. Försök i stället få dem att bena ut
    problemen som finns i projekten.

  278. Utan nåt att peka på kan vi aldrig enas.
    Alla har jobbat med projekt-

  279. -där världen verkar sakta ner
    framstegen och vi inte kommer framåt.

  280. Det beror på att man inte har enats.

  281. Utan enighet kan man göra hur många
    skisser man vill utan att nå en lösning.

  282. En annan sak jag har lärt mig är att
    den som tar upp pennan styr projektet.

  283. Om ni vill avancera på jobbet, var den
    som fångar monstret i allas huvuden.

  284. Då blir ni projektets hjälte.

  285. Jag hoppas
    att ni har dragit tre lärdomar.

  286. Den första är
    att vi måste veta vad vi menar.

  287. Förenkla språket
    som används på företaget.

  288. Den andra är: Rätt sätt finns inte. Det
    finns bara det sätt som ger resultat.

  289. Visa ett nytt sätt att organisera nåt.

  290. Till sist: Att göra enkla bilder
    av komplexa saker leder till enighet.

  291. Gör en bild av monstret
    i allas huvuden.

  292. Jag hoppas att ni inte känner att
    bara en specialist kan ta tag i det här.

  293. Informationsarkitektur är inte bara
    för informationsarkitekter.

  294. Det är viktigt att förstå metoderna
    om man gör nåt åt andra människor.

  295. Innan jag slutar
    vill jag be er om en tjänst.

  296. Gör världen till en tydligare plats-

  297. -genom att sprida ordet
    "informationsarkitektur".

  298. Utan ett namn
    blir folk inte bättre på det här.

  299. Jag tror och hoppas att om fler
    människor förstår vikten av det här-

  300. -kan vi tillsammans städa upp rörorna
    som vi träffar på i världen. Tack.

  301. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Förstå kaoset

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi upplever alla en informationsöverbelastning i dagens samhälle, säger informationsarkitekten Abby Covert. Hon älskar att reda ut komplexa informationsmönster åt andra. Hör hennes bästa tips på hur du genom enkla principer kan få ordning och reda på det allra mesta. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Informationssamhället, Interaktionsdesign, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - From business to buttons 2019

2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Digitala tankar i en analog värld

En av vår tids stora utmaningar är hur vi ska kommunicera i den nära framtiden. Innehållsstrategen Karen McGrane berättar här om hur hon ser på informationsutbyte och den digitala revolution vi befinner oss i. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Ännu smartare telefoner

Med funktionerna i smarta telefoner kan snart en helt ny värld öppna sig, där telefonen vet om vi är på jobbet, hemma eller kör bil och kan anpassa sig efter det. Det säger ux-designern Avi Itzkovitch, som här beskriver en framtid där telefonen blir nyckeln till en mängd smarta lösningar. Men har möjligheterna ett moraliskt pris? Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Välmående i en digital värld

Kan vi vara lyckliga i en teknologisk värld? Den frågan är central för Pamela Pavliscak, rådgivare inom digital design. I en värld där vi blir alltmer uppkopplade berättar Pamela Pavliscak om sina upptäcker när det gäller lycka i vår nya digitala värld och hur design kan skapa meningsfulla kontexter. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Hur du klantar dig i jobbet

Viljan att vara omtyckt är kanske människans främsta fiende. Det hävdar Mike Monteiro, grundare av byrån Mule Design i San Francisco. Mike Monteiro är författare och en designrebell som här trycker på det viktiga i att vara modig och att våga ha en tuff dialog med dem som betalar lönen. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Staten behöver inte vara krånglig

Leisa Reichelt, ux-chef i den brittiska regeringen, berättar om den digitala kommunikationen. En av hennes käpphästar är att den brittiska regeringens hemsidor ska designas så att de kan förstås av alla. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

En hypotes kan förändra mycket

Att använda sig av hypoteser är ett bra sätt att arbeta mer kreativt. Det säger Cindy Alvarez, ux-chef på det sociala nätverket Yammer. Här berättar hon om sitt arbete med designen på Yammer och hur de praktiskt har arbetat med sökfunktioner. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Ett argument för skönhet

Det är lätt att glömma bort de mänskliga aspekterna när man arbetar med design. Det säger Iran Narges, användardesigner på byrån Adaptive Path i San Francisco. Här påtalar hon vikten av skönhet, att vi använder oss av alla våra sinnen när vi upplever och hanterar allt från kaffekoppar till appar. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Ett papper för alla idéer

Vasaskeppet är ett skräckexempel för alla designers. Det säger Greg Nudelman som skrivit flera böcker om design och arbetar åt några av världens största företag. Han menar att det enklaste och billigaste sättet att prova idéer är att använda post-it-lappar, som gör det billigt att misslyckas. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Design är en resa

Förändring är ofta förknippat med smärta. Men vi kan bli bättre på att hantera förändring. Det säger Kim Goodwin, som arbetar som rådgivare inom digital design. Här talar hon om hur företag ska bli bättre på design för sina kunder. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Att rita om webbkartan

Håller vi på att bygga en digital avgrund mellan västvärlden och utvecklingsländerna? Ethan Marcotte, författare och visionär inom digital design, menar att vi är så förtjusta i ny teknik att vi kanske glömmer bort den delen av världen som lever med skakiga uppkopplingar och gårdagens mobiltelefoner. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2015

Enkelhet som främsta mål

Mitt mål har alltid varit att göra enkel design, säger Steve Wozniak, en av grundarna till Apple. Med sin innovativa syn på datorer, musikspelare och telefoner har företaget förändrat hur vi använder ny teknik. Här pratar han med moderatorn Jan Wifstrand. Inspelat den 21 april 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler
2016
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Robotkärlek

Jag är redo för min förarlösa bil nu, är du? Det frågar beteendevetaren Susan Weinschenk när hon föreläser om robotar och vårt förhållande till smarta telefoner, appar och maskiner. Hon menar att det är hög tid att förbereda sig, för i framtiden kommer vi ha relationer till robotar och lita på att de fattar bättre beslut än människor. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Förstå kaoset

Vi upplever alla en informationsöverbelastning i dagens samhälle, säger informationsarkitekten Abby Covert. Hon älskar att reda ut komplexa informationsmönster åt andra. Hör hennes bästa tips på hur du genom enkla principer kan få ordning och reda på det allra mesta. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Leda fram kreativitet

Misstag ska inte straffas eller hyllas, det ska bara förväntas, säger föreläsaren Jeff Veen om ledarskap. Här förklarar han hur man leder en kreativ grupp människor till framgångar och lär oss vad modeordet "equanimity" innebär: att behålla mental stabilitet under press. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Hantera att ha fel

Hur känns det att ha fel? Det frågar sig Simon Bennett, ledarskapsexpert. Han lär ut hur man ska förhålla sig till misstag och makt i grupper. Makten definieras av vilken information som kan anses vara kunskap. Bennett menar att vi måste tillåta oss att vara hela människor med alla känsloregister även som professionella. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Exakt och förutsägbar

Facebooks marknadsdesigner Margaret Gould Stewart berättar hur design fungerar ur ett företagarperspektiv. Här ger hon fyra konkreta råd baserat på storföretagets erfarenheter. Hon presenterar också sina visioner om hur hållbar design kan medverka till att förbättra världen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Designa för äldre

Vi måste inkludera de äldre i vårt designande för framtiden. Webbkommunikationen är inte längre ett val det är ett måste. Det innebär att vi också måste skapa ett gränssnitt som inkludera alla människor, äldre som funktionsnedsatta. Det säger författaren och designern Patricia Moore. Här förklarar hon hur funktionell design ger makt och kontroll över vardagen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning