Titta

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Om UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Föreläsningar från symposiet Bioteknik för hållbarhet i jordbruket. Det handlar om allt från konsten att genmodifiera växter till resistensförädling för att minska behovet av bekämpningsmedel. Hör forskare från SLU och KTH berätta om framtidens odling. Praktik och etik diskuteras samt de filosofiska grundvalarna för hållbarhet, vad betyder det egentligen? Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech. Moderator: Lisa Beste.

Till första programmet

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket : Ny attityd till GMO:sDela
  1. Inom samhällsvetenskaperna försöker
    vi förstå vad människor vill-

  2. -vilka idéer vi har
    och hur vi tänker.

  3. Men borde vi inte ta ett steg till-

  4. -och i stället studera
    vad folk faktiskt gör-

  5. -och försöka lära oss av
    våra beteenden?

  6. Det kommer jag att fokusera på i dag.

  7. Hur beter vi oss-

  8. -när vi ställs inför olika kontexter
    som har att göra med bioteknik?

  9. Om jag ska sammanfatta läget
    som vi har uppfattat det-

  10. -så är omfattningen av produktionen
    ganska stor i världen.

  11. 28 länder har tagit till sig
    genmodifierade grödor.

  12. De grödor som finns är utvecklade
    för egenskaper inom jordbruket.

  13. Det kan vara en viss typ av resistens
    som vi pratade om på förmiddagen-

  14. -en ökad tolerans mot torka-

  15. -eller andra egenskaper som man
    har fokuserat på under förädlingen.

  16. Det vi saknar kunskap om-

  17. -är den indirekta nytta som
    kan komma konsumenten till del-

  18. -när vi tar till oss av bioteknik.

  19. Den forskning som finns
    kring konsumentens acceptans...

  20. Större delen av forskningen
    är fokuserad på risk och nytta-

  21. -på etik och olika socioekonomiska
    mått som exempelvis betalningsvilja.

  22. Men väldigt lite är fokuserat kring
    konsumentens faktiska beteende.

  23. Vi kan fråga oss varför.

  24. Inom Eurobarometer,
    ett slags opinionsundersökning-

  25. -som EU-kommissionen genomför
    med jämna mellanrum-

  26. -har man följt frågan om bioteknik-

  27. -och genmodifierade grödor och djur
    under ganska lång tid.

  28. Som det ser ut nu verkar populationen
    inom Europa svänga-

  29. -till en mer positiv bild
    av bioteknik-

  30. -men det finns
    en kraftig reservation-

  31. -för bioteknik i livsmedel.

  32. Men om man tittar i de miljöer
    där genmodifierade grödor finns-

  33. -så är befolkningen mer positiv,
    och då menar jag utanför Europa.

  34. Det finns också nyare studier
    som pekar på-

  35. -att genmodifierade livsmedel
    börjar jämställas av konsumenter-

  36. -med andra typer av
    "novel food technologies".

  37. Man har börjat röra sig mer mot
    att se det här som en teknik-

  38. -snarare än som en "Frankenstein".

  39. Och sist men inte minst viktigt...

  40. När man har undersökt konsumentens
    uppfattningar om olika biotekniker-

  41. -så kan det skilja i grad av
    acceptans mellan olika tekniker.

  42. Om jag ska göra nåt slags
    sammanfattning nu direkt-

  43. -kring den mest moderna forskningen
    kring konsumentens uppfattning-

  44. -så kan vi säga att för konsumenten
    är inte all bioteknik densamma.

  45. Konsumenterna är smartare än så.

  46. Vi har genomfört en studie
    som börjar i en policy-kontext.

  47. Vi vill undersöka hur konsumentens
    uppfattning om genmodifierade grödor-

  48. -är beroende av de förutsättningar
    vi ställer konsumenten inför.

  49. Vi har sen gått vidare till
    att mäta den upplevda risken-

  50. -upplevd grad av självkontroll-

  51. -och det ansvarstagande
    konsumenten är beredd att ta-

  52. -inom en given policy-kontext.

  53. Vi har genomfört, för att återkoppla
    till Mariettes presentation-

  54. -en konsumentbeslutsstudie
    kring genmodifierad potatis.

  55. Och givet de beslut man har fattat-

  56. -hur nöjd är man med det beslut
    man har fattat?

  57. Nöjdhetsgrad påverkar hur man är
    beredd att fatta motsvarande beslut-

  58. -i det att det repeteras.

  59. Vi kommer att röra oss
    mot potatisexemplet.

  60. När vi kommer dit
    blir det precist på potatisexemplet-

  61. -men innan kommer vi
    att prata mer allmänt-

  62. -om konsumentens uppfattning
    givet policy-kontext.

  63. Studien har gjorts i Uppsala-

  64. -med slumpmässigt utvalda personer
    från allmänheten.

  65. 574 personer har deltagit i studien.

  66. Studien är inte tänkt
    att vara representativ för Sverige.

  67. Den är tänkt att vara representativ
    för den policy-kontext...

  68. ...inom vilken deltagarna har
    fungerat som undersökningsobjekt.

  69. Det är viktigt. Vi presenterar
    olika policy-kontexter...

  70. ...och mäter och försöker förstå...

  71. ...hur våra deltagare har betett sig
    givet den information de har fått...

  72. ...om förutsättningen
    för sina beslut.

  73. Vi har försökt hjälpa våra deltagare-

  74. -genom att presentera de olika
    komponenterna i livsmedelskedjan.

  75. Ett syfte med studien är att sätta
    konsumenten i ett sammanhang-

  76. -och undersöka
    hur konsumenten påverkas av-

  77. -hur de andra aktörerna inom
    livsmedelskedjan har valt att agera.

  78. Det är det andra lagret i vår studie.

  79. Vi har undersökt fyra olika typer
    av policy-scenario.

  80. Det mest extrema är-

  81. -att all forskning, utveckling
    och implementering av bioteknik-

  82. -skulle vara förbjuden.

  83. Det andra scenariot är att endast
    forskning och utveckling är tillåtet.

  84. Det tredje scenariot är
    att det endast skulle vara tillåtet-

  85. -att importera genmodifierade
    produkter till Sverige.

  86. Det fjärde scenariot är
    att det skulle vara fritt fram-

  87. -att kommersialisera GM-produkter
    i Sverige-

  88. -liksom att importera GM-produkter
    för industri och konsumenter.

  89. På ett sätt är det
    en artificiell utgångspunkt.

  90. På ett annat plan är det
    en utgångspunkt som drar-

  91. -vår förståelse kring konsumentens
    agerande till dess ytterligheter-

  92. -och lämnar där vi finns nu som en av
    kontrollpunkterna vi håller oss till.

  93. Varje deltagare har bara deltagit
    inom ett scenario.

  94. Vi har inga korseffekter
    mellan de olika scenarierna.

  95. Vi har haft runt 130 personer
    i varje scenario.

  96. Deltagarna har valts ut-

  97. -för att de har ansvar för att köpa
    livsmedel inom sitt hushåll.

  98. De har också fått info om vad övriga
    aktörer i livsmedelskedjan gör...

  99. ...hur de har valt att förhålla sig
    till bioteknik...

  100. ...och vad genmodifiering innebär,
    etc...

  101. Vi har som första resultat undersökt
    vilken av faktorerna-

  102. -miljö, hälsa, socioekonomiska
    faktorer och etiska aspekter-

  103. -som är viktigast för konsumenten
    i dessa olika scenarion.

  104. Stapeln till vänster-

  105. -visar fördelningen av det som är
    mest viktigt för konsumenten-

  106. -i det scenario
    där bioteknik är förbjudet.

  107. Stapeln längst till höger
    visar förutsättningen-

  108. -under det
    fritt kommersialiserade scenariot.

  109. Som ni ser är den bruna arean
    den mest dominerande.

  110. Hälsa är viktigast för konsumenten.

  111. Miljö är det näst viktigaste.

  112. Socioekonomiska och etiska aspekter
    finns med-

  113. -men är inte alls lika viktiga
    som de två första.

  114. Om vi ska kommunicera
    med konsumenten kring bioteknik-

  115. -så bör vi i första hand fokusera på
    aspekter rörande hälsa.

  116. Miljö är viktigt. Socioekonomiska och
    etiska aspekter är inte lika viktiga.

  117. Jag ska också visa
    en mera komplicerad bild-

  118. -där vi har mätt den upplevda risken
    inom respektive dimension-

  119. -för respektive scenario. Jag ska
    gå igenom det lite försiktigt.

  120. Vi får läsa det i serier om fyra.

  121. Den första serien av fyra staplar-

  122. -hör till miljöområdet.

  123. Den andra hör till hälsa.

  124. Den tredje hör till socioekonomiska-

  125. -och serien längst ut
    hör till de etiska aspekterna.

  126. Ni märker att vi har
    en svagt uppåtgående trend.

  127. Den vänstra stapeln...

  128. ...inom respektive serie...

  129. ...handlar om det förbjudna scenariot
    och risken i respektive dimension.

  130. Den fjärde stapeln
    inom respektive kategori-

  131. -handlar om den upplevda risken-

  132. -när bioteknik skulle vara
    fullt kommersialiserad.

  133. Om vi jämför miljö och hälsa-

  134. -så ser ni
    att i fallet där vi bara importerar-

  135. -så är den upplevda problematiken
    kring miljö relativt låg.

  136. I fallet då vi...

  137. Då är också den upplevda risken kring
    hälsa högre.

  138. Sen ändras förutsättningarna.

  139. Konkret så säger konsumenterna
    att om vi importerar GM-livsmedel...

  140. ...så är vi inte bekymrade om miljön
    men däremot om vår hälsa.

  141. Om vi gör det fritt tillgängligt så
    är vi mer bekymrade kring vår hälsa.

  142. Det här är en komplicerad bild
    som åskådliggör nåt viktigt.

  143. Det är den upplevda graden av
    egenkontroll hos konsumenterna.

  144. Den gröna kurvan visar hälsa.

  145. Den blåa visar miljö.

  146. Den övre vänstra figuren
    är det förbjudna scenariot.

  147. Den nedre högra figuren
    är det fritt kommersialiserade.

  148. En grov tolkning är
    att graden av egenkontroll förskjuts.

  149. Det är intressant.

  150. Konsumenten är mera beredd-

  151. -att ta ett eget ansvar
    för bioteknik i livsmedel-

  152. -om bioteknik skulle vara
    fritt kommersialiserad.

  153. Å andra sidan
    är det naturligt att tänka sig-

  154. -att där bioteknik är förbjudet
    har inte konsumenten nån kontroll.

  155. Men konsumenten
    har uppfattat graden av kontroll-

  156. -och ser sig själv
    som en pusselbit i spelet-

  157. -när vi gör tekniken
    mera tillgänglig.

  158. Vi har även frågat om ansvarstagande.
    Jag vill lyfta fram två aspekter.

  159. Respektive rad
    visar respektive scenario.

  160. Kolumnerna relaterar till de olika
    aktörerna i livsmedelskedjan.

  161. I scenariot förbud
    och forskning och utveckling-

  162. -lägger konsumenten mera betoning
    på politikernas ansvar.

  163. När det gäller
    de mer liberala regimerna-

  164. -import eller fri tillgänglighet-

  165. -så lägger konsumenten större vikt
    vid livsmedelsindustrin.

  166. Konsumenten är beredd
    att ta ett ansvar för sig själv.

  167. Den andelen ligger på 10-12 %.

  168. Det är svårt att veta vad 10-12 %
    ansvarstagande står för.

  169. Vad står 100 % ansvarstagande för?

  170. Resultaten tyder på att konsumenten
    balanserar ansvaret för bioteknik-

  171. -till de olika aktörerna på olika
    sätt inom beroende på scenario.

  172. Men konsumenten
    står vid en viss grad av eget ansvar-

  173. -och stjälper inte över det
    på nån annans bord.

  174. Vi kan räkna med konsumenter som
    kommer att kunna ta eget ansvar-

  175. -om tekniken
    skulle göras tillgänglig.

  176. Nu ska jag gå över på
    Mariettes potatis.

  177. Så här långt i studien
    uppstod en paus.

  178. Genom att reorientera konsumenterna
    till ett faktiskt exempel-

  179. -den s.k. "GM-potatisen",
    så gjorde vi det hela mer konkret.

  180. Konsumenten
    skulle sen besluta för sig själv-

  181. -givet de beslut som övriga aktörer
    i livsmedelskedjan hade fattat.

  182. Jag återupprepar det Mariette sa.
    Potatisen har lågt glykemiskt index.

  183. Den har miljöfördelar.

  184. Den har användningsområden
    inom industriplats.

  185. Vi kan använda smartare plaster.

  186. Det är direkta och indirekta fördelar
    av en genmodifierad produkt.

  187. Forskningen kring-

  188. -konsumentens val av genmodifierade
    produkter med direkta fördelar-

  189. -är väldigt knapphändig.

  190. Majoriteten av studierna
    är gjorda på produkter-

  191. -som bara har
    egenskaper för jordbruket.

  192. För en större population i termer av
    tillgänglighet på livsmedel...

  193. I grova drag
    har vi utsatt konsumenterna för-

  194. -en serie beslut.

  195. De kan åskådliggöras
    med ett beslutsträd.

  196. I den delen av beslutsträdet
    ni ser nu-

  197. -har politikerna bestämt sig för
    en aspekt.

  198. Lantbrukarna bestämmer sig för-

  199. -ett sätt
    att förhålla sig till bioteknik på.

  200. Sen bestämmer sig
    livsmedelsindustrin och handeln-

  201. -och till sist har konsumenten
    ett antal valmöjligheter.

  202. För varje gren har konsumenten haft
    ett antal valmöjligheter-

  203. -och vi har observerat
    de val konsumenterna har gjort-

  204. -givet att konsumenten
    på en sån här bild-

  205. -har sett vad de andra aktörerna hade
    för möjligheter och vad de valde.

  206. Det här är mitt huvudbudskap i dag.

  207. Konsumentens förhållningssätt till
    bioteknik - genmodifierad potatis...

  208. ...beror helt och håller på
    policy-kontexten.

  209. Den över vänstra figuren-

  210. -visar vad konsumenten valde
    när bioteknik var förbjudet.

  211. Den övervägande majoriteten,
    50 % av konsumenterna-

  212. -instämmer med förbudet.

  213. Resten är tveksam.

  214. Om vi rör oss
    till den övre högra figuren-

  215. -så visar den valen under
    forsknings- och utvecklingsscenariot.

  216. Då tycker 15 % av konsumenterna
    att bioteknik borde förbjudas.

  217. Majoriteten
    är för forskning och utveckling.

  218. 20 % skulle vilja köpa potatis
    som har odlats i Sverige.

  219. I den nedre vänstra, där vi bara
    tillåter import, svänger opinionen.

  220. Där är en övervägande majoritet
    emot import.

  221. Vissa skulle vilja köpa
    inhemskt odlad potatis.

  222. Få är beredda
    att köpa direktimporterad potatis.

  223. Den högra nedre figuren-

  224. -visar andelen val när det här
    är fritt kommersialiserat.

  225. Här ser ni två nivåer på
    de svarta staplarna längst ner.

  226. Den här delen visar konsumentens val
    utan märkning.

  227. De resterande staplarna
    visar konsumentens val-

  228. -då märkning om användning av
    bioteknik är obligatorisk.

  229. Om vi inför märkning...

  230. ...och fritt liberaliserar
    tillgången till GM-potatis...

  231. ...så är 30-40 % av konsumenterna
    emot det.

  232. Det betyder att 60-70 % av dem
    är beredda att ta till sig tekniken.

  233. Det står i bjärt kontrast
    till vår gängse uppfattning-

  234. -att konsumenterna är emot.

  235. Det vi visar är att policy-kontexten
    spelar en avgörande roll.

  236. Konsumentens val-

  237. -beror på vad andra aktörer
    i livsmedelskedjan har gjort.

  238. Här är det två aktörstyper
    som är avgörande:

  239. Det är lantbrukarna och handeln.

  240. Om lantbrukarna ställer upp och
    producerar genmodifierad potatis-

  241. -så kommer konsumenterna att vara mer
    benägna att ta det till sig.

  242. Om konsumenterna vet
    att handeln står bakom det här-

  243. -så är de mer benägna
    att ta till sig tekniken.

  244. Vår slutsats är-

  245. -att konsumenten
    skiljer på kontexter-

  246. -och ser sig
    som en del av en större kedja.

  247. För att avsluta har vi mätt
    hur nöjd man är med sitt beslut-

  248. -och vad beslutet
    att vara med eller emot står för.

  249. Då använder vi en ansats
    som finns inom "service quality".

  250. När man är nöjd med nånting
    kan man vara direkt nöjd-

  251. -men man måste förhålla sig till att
    man kunde ha gjort på ett annat sätt.

  252. Vi har frågat om hur nöjd man är
    med det man har sett har skett-

  253. -och hur nöjd man hade varit
    om nåt annat hade skett i stället.

  254. Konsumenten har fått ranka
    graden av egen nöjdhet-

  255. -och hur pass nöjd konsumenten är med
    de övriga aktörernas beslut-

  256. -inom respektive gren
    av trädet jag visade.

  257. Då är tre typer av beslut viktiga.

  258. Man kan ha ett tvådimensionellt
    förhållningssätt till nöjdhet.

  259. "Jag är nöjd med vad jag har gjort
    och skulle vara missnöjd annars."

  260. Man kan tycka att nåt är attraktivt.
    "Jag är nöjd med vad jag har gjort"-

  261. -"och det spelar inte så stor roll
    vad som har skett i övrigt."

  262. Och vi kan ha en måste-nivå.

  263. "Jag måste ha det på det här sättet.
    Allt annat gör mig missnöjd."

  264. Var tror ni konsumentens uppfattning
    i beslutsträdet hamnar?

  265. Titta på de röda cirklarna.

  266. Den största andelen av konsumentens
    beslut kring bioteknik-

  267. -är det man kallar tvådimensionellt.

  268. Konsumenten är nöjd med sitt beslut
    och missnöjd om det vore annorlunda.

  269. Andelen röda cirklar-

  270. -är centrerade till
    motståndet kring bioteknik.

  271. De som är motståndare till bioteknik
    är ordentligt motståndare.

  272. De kan vi inte övertyga. De är nöjda
    med att det är motståndare-

  273. -och de skulle vara missnöjda med
    om de inte var motståndare.

  274. Men de är i minoritet
    om bioteknik skulle bli tillgänglig.

  275. Fastna inte på att ett antal personer
    inte gillar bioteknik.

  276. Det finns två typer av beslut till.
    Nu kommer en svagt blå cirkel.

  277. De svarta cirklarna är de som köper
    genmodifierade produkter.

  278. De ser det här som nåt attraktivt.

  279. De är nästan 40 %
    i vissa grenar på beslutsträdet-

  280. -när det gäller
    fri kommersialisering.

  281. Det finns en marknadspotential.

  282. Jag ska bara kort sammanfatta
    våra resultat.

  283. Vi har en tydlig policy-kontext...

  284. ...som sätter ramarna för livsmedels-
    sektorns aktörer och konsumenter.

  285. Konsumenterna
    skulle tänka annorlunda-

  286. -om kontexten vore annorlunda.

  287. Hälsa och miljö är stora komponenter-

  288. -i konsumentens uppfattning
    om graden av betydelse för bioteknik.

  289. Vi är mindre bekymrade kring aspekter
    som handlar om allmän mattillgång-

  290. -och olika etiska avvägningar.

  291. De aspekterna finns
    men är inte de centrala.

  292. Graden av egen kontroll
    ska vi inte glömma.

  293. Den förändras under policy-kontexten.

  294. Ansvarstagande
    inom livsmedelssektorn...

  295. Politikerna har ett stort ansvar
    att ta. Livsmedelsindustrin likaså.

  296. Men konsumenterna står där också
    och är beredda.

  297. De beslut vi har observerat-

  298. -tyder på att det
    skulle kunna finnas potential-

  299. -för en produkt som potatisen
    Mariette presenterade.

  300. Vi har att göra med tvådimensionella
    beslut som vi bör förhålla oss till.

  301. Många konsumenter har en befäst
    uppfattning om de beslut man fattar.

  302. Vi får inte fastna vid det
    för vi har också sett-

  303. -att när det handlar om
    beslut att vara motiverad att köpa-

  304. -så är det såna beslut som
    konsumenten skulle vara nöjd med.

  305. Den konsument som tänker så-

  306. -är inte missnöjd med
    om möjligheten inte fanns.

  307. De flesta av oss här i Sverige-

  308. -är inte tränade till att vara i en
    miljö där vi har möjlighet att köpa.

  309. Vi får tolka det här som
    att det finns en potential-

  310. -och att många skulle vara
    intresserade av att få möjligheten.

  311. Tack.

  312. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ny attityd till GMO:s

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Biologi > Djur och natur > Växter, Hem- och konsumentkunskap, Miljö
Ämnesord:
Biologi, Genetik, Genmodifierade livsmedel, Konsumentpsykologi, Naturvetenskap, Transgena växter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Klimatsmarta spannmål

Pernilla Tidåker forskar i miljöteknik och föreläser om hur man kan skapa kväveeffektiva odlingssystem för spannmålsodling som inte bara gynnar miljön utan som också är kostnadseffektiva. Hon menar att man ska använda tekniken för att maximera jordbruket, få ut mer av skördarna, minska kväveutsläppen och producera livsmedel mer effektivt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Bioteknik i matproduktion

Matproduktionen har förbättrats sedan 1960-talet och mycket har hänt i effektiviseringen av jordbruket och inom selektiv avel. Professor Dirk-Jan de Koning föreläser om genomisk selektion. Det handlar om att identifiera och välja ut markörer som kan kopplas till gener för egenskaper som är intressanta att förbättra. Han menar att genomik är nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.