Titta

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Om UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Föreläsningar från symposiet Bioteknik för hållbarhet i jordbruket. Det handlar om allt från konsten att genmodifiera växter till resistensförädling för att minska behovet av bekämpningsmedel. Hör forskare från SLU och KTH berätta om framtidens odling. Praktik och etik diskuteras samt de filosofiska grundvalarna för hållbarhet, vad betyder det egentligen? Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech. Moderator: Lisa Beste.

Till första programmet

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket : Fältkrassing framtidens oljeväxtDela
  1. Jag ska presentera Li-Hua Zhu-

  2. -som kommer från Sveriges
    lantbruksuniversitet i Alnarp.

  3. Du är professor i växtförädling,
    och ska prata om fältkrassing-

  4. -en ny oljeväxt och fånggröda.

  5. -Välkommen.
    -Tack, Lisa. - God morgon, allihop!

  6. Jag ska ge en kort presentation
    av vår forskning om fältkrassing.

  7. Och...

  8. Nu ska vi se hur det funkar...

  9. Så.

  10. Frågan är: Varför fältkrassing?

  11. Vi vill ha en ny oljeväxt
    som kan odlas i hela Sverige-

  12. -och framför allt i norra Sverige.

  13. Vi vill producera
    mycket mer växtolja.

  14. Vi vet att växtolja är förnybar-

  15. -och miljövänlig.

  16. I dag används växtolja
    för livsmedelsändamål-

  17. -för att producera biodiesel,
    och som råmaterial i kemiindustrin.

  18. Men världens befolkning ökar-

  19. -och vi har begränsade resurser
    av fossilolja.

  20. Det innebär att vi måste öka
    växtoljeproduktionen i framtiden.

  21. Nu har vi möjlighet att göra det.

  22. Vi måste utveckla nya växtslag-

  23. -så att vi kan expandera odlingsytan-

  24. -till områden
    som i dag inte har oljeväxter.

  25. Om vi tar Sverige som exempel...

  26. Höstraps är huvudoljeväxten-

  27. -men den kan endast odlas i
    södra Sverige, inte i norra Sverige.

  28. Den är inte härdig.

  29. Vi behöver utveckla
    en härdig oljeväxt.

  30. Fältkrassing är en sån härdig växt.

  31. Vi behöver också utveckla
    ett nytt odlingssystem-

  32. -så att marken täcks
    även under vintern-

  33. -det vill säga efter växtsäsongen-

  34. -för att reducera näringsläckage
    och för att minska plöjning.

  35. I dag använder vi mycket ettårsväxter
    på våra åkermarker.

  36. Vi använder också
    mycket gödningsmedel-

  37. -som gör att vi uppnår
    hög avkastning.

  38. Men vad händer efter skörden?

  39. Det finns fortfarande
    en del näring kvar i marken.

  40. Om vi kan odla växter
    som täcker marken under vintern-

  41. -kan vi bibehålla näringen
    som är kvar-

  42. -och också minska plöjningen.

  43. På så vis kan vi få en bättre miljö-

  44. -och en reducerad produktionskostnad.

  45. Lepidium, eller fältkrassing,
    är en sån växt-

  46. -som vi kan använda som fånggröda.

  47. Titta på den här bilden.

  48. Här är korn
    med insådd av fältkrassing.

  49. Då kan man skörda korn år ett
    och Lepidium år två.

  50. Den här visar ett Lepidium-fältförsök
    som vi gjorde.

  51. Vad är fältkrassing?
    Det vet kanske inte alla.

  52. Den kallas Lepidium campestre
    på latin-

  53. -och "field cress" på engelska.

  54. Den är vild. Det finns ingen odling.

  55. Den tillhör familjen Brassicaceae.

  56. Det är samma familj som raps.

  57. Den är extremt vinterhärdig.

  58. Den är tvåårig. Det innebär
    att vi kan använda den som fånggröda.

  59. Den har också ganska hög
    avkastningspotential.

  60. En annan egenskap är
    att den är ganska rak.

  61. På den här bilden är den ung
    och i den vegetativa fasen.

  62. När den blommar ser den ut så här.
    Så här ser den ut när den sätter frö.

  63. Men vi har oönskade egenskaper
    hos fältkrassing-

  64. -vilka behöver förbättras.
    En av dem är låg oljehalt.

  65. Fröoljehalt.

  66. Den innehåller ungefär 20 %,
    kanske upp till 27 %.

  67. Det beror på genotyp. Halten är låg,
    så vi vill förbättra den.

  68. Den har en hög halt av erukasyra.

  69. Erukasyra är en långkedjefettsyra
    som inte är lämplig för livsmedel.

  70. Fältkrassing har också en hög halt
    av fleromättade fettsyror-

  71. -som kallas PUFA på engelska.
    De är i och för sig bra för hälsan-

  72. -men de blir instabila
    vid hög temperatur-

  73. -så de är inte lämpliga
    för livsmedelsbearbetning.

  74. Fältkrassing har också ett annat
    allvarligt problem - drösning.

  75. Det kallas "pod shatter" på engelska.

  76. Det innebär att fröet frisläpps
    innan det skördas.

  77. Det är inte bra.
    Det ger mindre avkastning.

  78. Vi använder
    både icke-GM- och GM-metoder-

  79. -för att påskynda
    växtförädlingsprocessen.

  80. Inom icke-GM använder vi samling,
    och vi utvärderar samlat material.

  81. Vi samlar material, framför allt
    från olika regioner i Sverige.

  82. Sen utvärderar vi dem genom att titta
    på viktiga egenskaper-

  83. -och sen väljer vi de bästa.

  84. Vi utför också korsning,
    både inom arter och mellan arter.

  85. Sen gör vi ett urval.

  86. Vi går vidare med de bästa linjerna
    för vidare förädling.

  87. Den här bilden är från en försöksgård
    som vi har i Alnarp.

  88. Det är utomhus, men med nät.

  89. Ni ser olika förädlingsmaterial-

  90. -därför ser de inte likadana ut.

  91. Vi använder också moderna metoder,
    som dna-markörer.

  92. Vi har samarbetat med en grupp
    i Uppsala och gjort RAD-sekvensering.

  93. Hittills har vi fått
    över 90 000 SNP:s.

  94. Vi ska försöka koppla en del av dem
    till de viktiga egenskaperna.

  95. Sen kan vi använda dem som
    dna-markörer för vidare förädling.

  96. Än så länge har vi fått hybrider
    som har visat minskad drösning.

  97. Här ser ni en bild på en vildtyp
    som redan har dröst väldigt mycket.

  98. Den har tappat många frön.

  99. Här sitter fröna fortfarande kvar.

  100. Skidorna är fortfarande stängda.
    Vi har fått såna linjer-

  101. -både från korsning mellan arter
    och inom arter.

  102. Vi har också fått hybrider-

  103. -mellan campestre och heterophyllum-

  104. -som visar
    en väldigt stark tillväxthastighet.

  105. Den har hög fröavkastning.
    Den har också ett bättre rotsystem-

  106. -vilket innebär att vi förmodligen
    kan odla den i mer än två år.

  107. I tre eller fyra år.
    I så fall räknas den som perennväxt.

  108. Det är också ganska viktigt
    i framtidens jordbruk.

  109. Samtidigt använder vi också genteknik
    för att förbättra olika egenskaper.

  110. Än så länge
    använder vi genetisk transformering.

  111. Vi fokuserar
    på att öka fröoljehalten-

  112. -för att öka halten oljesyra,
    som också kallas hälsoolja.

  113. Och vi
    försöker också minska drösning.

  114. För oljehalten-

  115. -har vi än så länge använt tre olika
    gener som tillhör två olika grupper.

  116. En är Wrinkled 1, som är en typ
    av transkriptionsfaktor-

  117. -som har bevisats kunna öka
    oljehalten i andra växtslag.

  118. Sen har vi använt hemoglobin-gener-

  119. -som också har visats
    kunna öka oljehalten i Arabidopsis.

  120. Hemoglobin-gener
    finns redan i växter.

  121. Wrinkled 1 finns också i växter.

  122. Här kan ni se
    ett resultat som vi har fått.

  123. Det är från en hemoglobin-gen.

  124. Den här är en vildtyp.
    Sen har vi olika transgena linjer.

  125. En del av dem har ökad oljehalt-

  126. -fast den är inte så hög som vi
    önskar. Vi skulle vilja ha över 30 %-

  127. -men vi får som mest 27 %
    än så länge.

  128. Vi har också koncentrerat oss
    på att öka halten oljesyra.

  129. Alltså hälsooljan 18:1.

  130. Den...

  131. Genom att reglera några gener-

  132. -kan vi minska erukasyrahalten
    och PUFA-halten.

  133. Det här är en förenklad bild
    av oljans biosyntesvägar.

  134. Här kan ni se 18:1.
    Det är oljesyra, som vi vill ha.

  135. Sen har vi enzym
    som påverkar kolkedjelängden-

  136. -så att den blir 20:1 och sen 22:1.

  137. 22:1 är erukasyra.
    Vi vill inte ha den nu.

  138. Vi måste nedreglera enzymet FAE1
    genom RNAi-teknik.

  139. Sen kan 18:1
    omvandlas till 18:2 och 18:3.

  140. De två är PUFA.

  141. Det görs genom att nedreglera
    en gen som heter FAD2-

  142. -också med RNAi-teknik.

  143. Vi kan se vad som händer
    om vi nedreglerar de två generna.

  144. Här är resultat som vi har fått.

  145. Den till vänster är en vildtyp, och
    den till höger är en transgen linje.

  146. Titta på 18:1, oljesyra.

  147. Den har ökat från 11 % i kontrollen-

  148. -till 84 % i GM-linjen.

  149. Om vi då tittar
    på den ohälsosamma oljan erukasyra-

  150. -så är den 24 % i kontrollen-

  151. -och den har minskat till 0,2 %.

  152. Nu är den oljan helt okej
    för livsmedelsändamål.

  153. Om vi tittar
    på den fleromättade fettsyran 18:3-

  154. -så har den minskat från 39 %
    till 2 %.

  155. Vi har fått en linje som är
    riktigt bra för livsmedelsändamål.

  156. Sen har vi jobbat
    med försök att reducera drösning.

  157. Vi använder en gen som heter IND,
    för den har visat sig vara viktig-

  158. -när det gäller att kontrollera
    öppning av skidan.

  159. Vi använder RNAi-teknik
    också i detta fall.

  160. Ni ser att den redan
    har börjat tappa vissa frön.

  161. Vi har fått transgena linjer-

  162. -och de har visat minskad drösning.

  163. Vi har använt en metod
    som testar hur det funkar.

  164. Vi samlar skidor-

  165. -och lägger dem
    i en metallhållare med metallkulor.

  166. Sen skakar vi den med en skakmaskin.

  167. Efter vissa tidsintervall ser vi-

  168. -hur många skidor som har öppnats.

  169. Och om vi lägger i tjugo ser vi hur
    lång tid det tar för dem att öppnas.

  170. På det sättet kan vi bedöma
    om de är drösresistenta eller inte.

  171. För vildtypen tar det mindre än
    tre minuter. De öppnas väldigt lätt.

  172. Men vi har en GM-linje
    som tog 85 minuter.

  173. Den är väldigt drösresistent.

  174. Det finns också sorter däremellan.

  175. Naturligtvis vill vi-

  176. -att skidan ska öppnas
    när vi vill att den ska öppnas-

  177. -men den ska inte vara så tät
    att den inte går att öppna.

  178. Så vi kanske väljer att gå vidare
    med linjer som ligger här.

  179. Vi har också gjort försök för att se-

  180. -om fältkrassing
    är riktigt vinterhärdig-

  181. -och om det finns möjligheter
    att odla den-

  182. -tillsammans med korn eller vete.

  183. Vi vill se hur den påverkar
    kornets eller vetets avkastning.

  184. Resultatet är att fältkrassing
    har visat sig riktigt vinterhärdig.

  185. Den kan överleva vintern i Umeå
    till 100 %.

  186. För höstraps är siffran bara 2 %.

  187. Skillnaden är stor.
    Det har också visats-

  188. -att den inte påverkar
    vetets eller kornets avkastning.

  189. Vi har testat med bara en vildtyp-

  190. -som vi inte har förbättrat.

  191. Vi ska göra fler fältförsök.

  192. Vad ska göras härnäst?
    Jo, vi ska fortsätta göra fältförsök-

  193. -med de förbättrade linjerna som vi
    har fått från GM- och icke-GM-linjer.

  194. Vi ska testa dem
    under fältförhållanden.

  195. Vi ska också stapla
    flera goda egenskaper i samma linje.

  196. Just nu har vi dem separat.
    Varje egenskap finns i en egen linje.

  197. Vi skulle gärna vilja stapla flera
    goda egenskaper i en och samma linje.

  198. Och vi ska naturligtvis fortsätta
    att förbättra andra egenskaper-

  199. -till exempel herbicidresistens.

  200. I fältförsöket har vi sett
    att linjen som vi testade-

  201. -inte verkar så konkurrenskraftig
    mot ogräs.

  202. Det är en ganska viktig egenskap-

  203. -och den måste förbättras om vi ska
    producera fältkrassing kommersiellt.

  204. Även sjukdomsresistens är en egenskap
    som vi måste titta närmare på.

  205. Med detta vill jag tacka-

  206. -dem som är direkt eller indirekt
    involverade i detta projekt.

  207. Den här listan
    kanske inte är fullständig.

  208. Vi har också fått finansiellt stöd,
    framför allt från Mistra och SLU.

  209. Vi har fått från andra källor också.

  210. Med detta vill jag tacka
    alla som kom för att lyssna.

  211. Jag tar gärna frågor.

  212. Vi har en mikrofon som man får hålla
    när man vill ställa en fråga.

  213. Peter Bergkvist,
    Kemikalieinspektionen. En fråga...

  214. Det pågår ju utveckling
    av vinterhärdighet hos höstraps.

  215. Varför är det mindre intressant
    än att titta på nya växter?

  216. Höstraps är inte så vinterhärdig.

  217. Den kan bara odlas i södra Sverige.

  218. Förmodligen beror det på...

  219. ...strukturen när den växer,
    hur den ser ut.

  220. Fältkrassing växer
    som en liten buske.

  221. Den är inte så hög, så den är
    mer tålig. Det är bara vår bedömning.

  222. Vi ska titta vidare på vad det är som
    ligger bakom dess vinterhärdighet-

  223. -men vi misstänker att det har nåt
    med växtens struktur att göra.

  224. Helena Aronsson från SLU.

  225. Jag funderar på tidshorisonten.

  226. När har vi en gröda?

  227. Det är väl humankonsumtion
    ni vill förädla fram en gröda för?

  228. Bra fråga. Det beror på ändamålet.

  229. Om vi till exempel bara vill ha...

  230. ...olja att använda som biodiesel...

  231. Vi har t.ex. ett företag som är
    intresserat av fältkrassingolja nu.

  232. I det fallet är kanske inte
    de andra oljemönstren så viktiga.

  233. Sen måste vi tänka på sjukdomsproblem
    och herbicidresistens.

  234. De måste vara tåliga, kunna överleva
    och ge bra avkastning.

  235. Det är lite svårt
    att säga exakt när det kan bli-

  236. -men vi försöker börja testa
    de förbättrade linjerna just nu.

  237. På fältet där vi gjorde
    det första försöket i fjol-

  238. -kan vi se dem i år, till hösten.

  239. Innan hösten ser vi avkastningen
    och andra egenskaper också.

  240. Det är lite svårt att säga.
    Några år till, säger jag.

  241. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Biologi > Djur och natur > Växter, Miljö
Ämnesord:
Genteknik, Lantbruk, Transgena växter, Växtförädling, Växtodlingslära
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Klimatsmarta spannmål

Pernilla Tidåker forskar i miljöteknik och föreläser om hur man kan skapa kväveeffektiva odlingssystem för spannmålsodling som inte bara gynnar miljön utan som också är kostnadseffektiva. Hon menar att man ska använda tekniken för att maximera jordbruket, få ut mer av skördarna, minska kväveutsläppen och producera livsmedel mer effektivt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Bioteknik i matproduktion

Matproduktionen har förbättrats sedan 1960-talet och mycket har hänt i effektiviseringen av jordbruket och inom selektiv avel. Professor Dirk-Jan de Koning föreläser om genomisk selektion. Det handlar om att identifiera och välja ut markörer som kan kopplas till gener för egenskaper som är intressanta att förbättra. Han menar att genomik är nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.