Titta

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Om UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Föreläsningar från symposiet Bioteknik för hållbarhet i jordbruket. Det handlar om allt från konsten att genmodifiera växter till resistensförädling för att minska behovet av bekämpningsmedel. Hör forskare från SLU och KTH berätta om framtidens odling. Praktik och etik diskuteras samt de filosofiska grundvalarna för hållbarhet, vad betyder det egentligen? Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech. Moderator: Lisa Beste.

Till första programmet

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket : Klimatsmarta spannmålDela
  1. Jag ska berätta om en nyligen
    avslutad studie, en scenariostudie-

  2. -om hur framtidens
    kväveeffektiva grödor-

  3. -kan påverka svensk kornproduktion.

  4. Det har vi utvärderat med livscykel-
    analys och andra modelleringsverktyg.

  5. Vi har en rad olika utmaningar
    framför oss.

  6. Hur vi ska föda en växande befolkning
    med ökade anspråk-

  7. -samtidigt som vi
    ska minska miljöpåverkan.

  8. Tittar vi i backspegeln
    har vi varit rätt framgångsrika-

  9. -med att möta den ökade efterfrågan
    på spannmål.

  10. 1960 till 1995 ökade vi produktionen
    av spannmål globalt med 2,4 gånger.

  11. En anledning till att det lyckades
    var att vi också ökade kvävegivorna.

  12. Dessa ökade hela sju gånger
    under samma tidsperiod.

  13. Det har bidragit till den här
    kraftiga spannmålsökningen-

  14. -men har också genererat miljöproblem
    kopplade till kväveanvändningen.

  15. Inte minst övergödningsproblematiken-

  16. -när alltför mycket restkväve
    blir kvar efter skörd och lakas ut.

  17. Vi har också ett stort problem
    med lustgasavgång från våra jordar-

  18. -som beror på att vi tillför kväve-
    rika gödselmedel och skörderester-

  19. -som vid den mikrobiella omsättningen
    vid nitrifikation-

  20. -och denitrifikation
    avgår som lustgas-

  21. -den gas som mest bidrar till klimat-
    påverkan från spannmålsodlingen.

  22. Vi har också en hög energianvändning
    vid produktionen av kvävegödselmedel.

  23. I Europa används främst naturgas.
    Blickar vi utanför Europa-

  24. -Ryssland, Kina, är det ofta kol som
    används med mycket låg effektivitet.

  25. Vi har också i varierande grad
    utsläpp av växthusgaser-

  26. -när man producerar kvävegödselmedel.
    Lustgasutsläppen kan vara höga.

  27. Särskilt om man inte har utbyggd
    kväverening vid anläggningarna.

  28. Så slutsatsen är: Kan vi få
    kväveeffektiva odlingssystem-

  29. -är det bra på många sätt
    ur miljösynpunkt.

  30. Men det är också bra
    för lantbrukarens plånbok.

  31. För inköpen av kväve står för en stor
    del av kostnaden vid spannmålsodling.

  32. Hur kan då odlingen
    bli mer kväveeffektiv?

  33. Innan man går in på vad växten
    kan bidra med-

  34. -så är det jätteviktigt
    att ha ett helhetsperspektiv-

  35. -och inse att vi har väldigt
    många olika verktyg att ta till.

  36. Inte minst att få till en bättre
    regional fördelning av växtnäringen.

  37. I dag har vi regioner
    med väldigt mycket djur-

  38. -som genererar mycket stallgödsel
    som inte sprids på ett optimalt sätt.

  39. Andra regioner är utan stallgödsel,
    fast man producerar fodermedel-

  40. -som används sen till fjäderfä
    och till grisnäringen.

  41. Så en bättre fördelning av växtnäring
    regionalt är en viktig åtgärd.

  42. Vi har jobbat mycket i Sverige
    och i världen i övrigt-

  43. -med forskning och utveckling
    på hur man kan få en bättre-

  44. -utnyttjandegrad på gården
    och på fältet.

  45. Där finns allt
    från bättre platsanpassning-

  46. -ta hänsyn till en variation på fält,
    ökad precision vid spridning-

  47. -fånggrödor,
    bättre jordbearbetningsstrategier...

  48. Allt sådant som är inkluderat,
    till viss del-

  49. -i Sveriges lagstiftning,
    rådgivning och liknande.

  50. Man kan tratta ner det ytterligare:
    Vad kan man göra med växten?

  51. Det finns möjligheter
    att skräddarsy växter-

  52. -med hjälp av bioteknik
    för ett förbättrat kväveupptag.

  53. Det finns exempel på den här typen
    av växtförädling:

  54. Korn, vete, ris, några till-

  55. -där man har fått till
    ett ökat kväveupptag.

  56. Men mig veterligen finns det inga
    kommersiella grödor tillgängliga.

  57. En rad olika mekanismer
    kan påverka upptaget.

  58. Allt från att få ett tätare
    och djupare rotsystem-

  59. -till att man ökar
    den enzymatiska aktiviteten.

  60. Det kan vara enzym
    som alaninaminotransferas-

  61. -men det finns också andra enzym
    som är involverade i det här.

  62. I vår studie
    har vi fokuserat på korn.

  63. Korn är intressant, för det odlas
    i stora delar av Sverige-

  64. -på ungefär 15 procent av åker-
    arealen. Det varierar mellan åren.

  65. Det är en betydande gröda i Sverige
    och i många andra länder.

  66. I avsaknad av kommersiella grödor,
    försök, fältförsök-

  67. -långliggande försök, är det svårt
    att veta vilken effekt vi skulle få-

  68. -om vi introducerade en gröda
    med ett förbättrat kväveupptag.

  69. Då har vi använt oss av verktyg
    i form av simuleringsverktyg-

  70. -simuleringsmodeller.

  71. Vi har utgått från två
    produktionsområden i Sverige.

  72. Lite kontrasterande
    produktionsområden.

  73. Södra Sverige, sydligaste delen,
    jag kommer att kalla det "syd"-

  74. -med lite lättare jordar
    och högre skördenivåer generellt.

  75. Och ett område i Hjälmar-Mälar-dalen,
    som jag kommer att kalla "öst"-

  76. -där vi har högre lerhalt,
    ganska tunga leror på många håll-

  77. -och lite lägre skördar.

  78. Vi antog i den här studien - vi har
    gjort andra parallella studier också-

  79. -väldigt typiska förhållanden.
    Som den mest typiska jordarten-

  80. -och ett typiskt odlingssystem
    som det ser ut i dag.

  81. Vi har antagit att man har
    samma kvävegivare i dag-

  82. -och i ett framtida system
    en förbättrad gröda-

  83. -med avseende på kväveupptaget.

  84. Den skillnaden vi har gjort är
    att vi har förbättrat kväveupptaget.

  85. Vi har liksom skruvat
    på den mekanismen i våra modeller.

  86. Och vi har sagt att vi ska förbättra
    potentialen att ta upp kväve-

  87. -med 50 respektive 100 procent.
    Grödan tar inte alltid upp det här

  88. Det är den maximala potentialen när
    kvävet finns tillgängligt i marken.

  89. Sen har vi simulerat
    både den förändrade skörden-

  90. -kväveutlakningen och kolinlagringen
    med tre olika simuleringsmodeller-

  91. -som har tagits fram vid SLU:

  92. SOILN, SOILNDB och ICBM.

  93. Slutligen har vi utvärderat
    miljöaspekterna med livscykelanalys.

  94. Det jag presenterar är två
    av de miljöaspekter vi har tittat på.

  95. Vi har tittat på fler,
    men de gav störst utslag.

  96. Nu till lite
    av våra simuleringsresultat.

  97. Under dessa förhållanden
    och antaganden-

  98. -fick vi kväveskördar
    som ökade med 2-4 procent.

  99. En ganska måttlig skördeökning.

  100. Men här svårt att veta vad
    som egentligen kommer att ske.

  101. Men indikationen är
    i den här storleksordningen.

  102. Vi fick en minskning
    i kväveutlakningen-

  103. -i det södra området,
    i det sydliga produktionsområdet-

  104. -från 44 kg ner till 39 kg.

  105. Och en mer måttlig minskning
    från en redan ganska låg nivå-

  106. -i Hjälmar-Mälar-dalen,
    från 6 kg till 5 kg.

  107. Sen är det kolinlagringen,
    och det beror väldigt mycket på-

  108. -vad vi tror
    om själva biomassaproduktionen.

  109. Vi fick indikationer på att vi kan
    förvänta oss en hög biomassatillväxt.

  110. Vi har en växt som blir effektiv
    på att ta upp kväve.

  111. Den kommer att vara effektiv initialt
    så den bildar mycket biomassa.

  112. Men om vi inte tillför mer kväve, får
    vi kvävebrist i slutet av säsongen.

  113. Så vi kanske inte får upp skördarna
    så som potentialen kan vara-

  114. -med den här egenskapen.

  115. Men den ökade biomassatillväxten gör
    att vi får mycket skörderester.

  116. Plöjer vi ner de här skörderesterna-

  117. -så har vi mycket material som
    omsätts till stabila humusföreningar.

  118. D.v.s. vi får en kolfastläggning.

  119. Vad det innebär för växtens
    miljöprofil kommer jag in på senare.

  120. I vårt sista steg använde vi
    livscykelanalys. Mitt huvudområde-

  121. -som jag jobbar mycket med i olika
    sammanhang, och i den här studien.

  122. Livscykelanalys är en metod för
    att kvantifiera resursanvändning-

  123. -energianvändning
    och utsläpp till luft och vatten.

  124. Och att summera dem
    för en hel produktionskedja.

  125. Det används inom jordbruket
    och industrin.

  126. Man säger att man ser på miljö-
    påverkan från vaggan till graven.

  127. När vi tittar på jordbrukssystem
    stannar vi vid gårdsgrind.

  128. Så från vaggan till gårdsgrind.

  129. Det är exakt vad vi gjorde
    i den här studien.

  130. Vi inkluderade produktionen
    av alla insatsmedel som behövs.

  131. Att producera mineralgödsel-

  132. -fossila bränslen,
    utsäde, pesticider-

  133. -maskiner. Alla de fältoperationer
    man gör på gården-

  134. -och de utsläpp som man får
    både till luft och vatten.

  135. I en livscykelanalys tar man ofta
    och summerar det här-

  136. -och presenterar det per kilo
    eller per ton produkt.

  137. I mitt fall per ton korn.
    Det kommer alla resultaten visa.

  138. Hur mycket utsläpp per ton korn.

  139. Livscykelanalys används
    alltmer frekvent av myndigheter-

  140. -vid policybeslut och liknande,
    men framför allt av olika företag.

  141. För att utvärdera
    olika systemalternativ-

  142. -för produktutveckling och för att
    få kunskap om hela produktionskedjan-

  143. -så att man gör rätt saker
    och fokuserar på rätt åtgärder.

  144. Däremot finns det få studier
    som har fokuserat specifikt-

  145. -på växtförädlingsmål,
    och utvärderat dem.

  146. Vi har sett få studier som tittat
    på förbättrad kväveeffektivitet.

  147. Vad det kan generera,
    trots att det är en viktig egenskap-

  148. -i framtidens odlingssystem.

  149. I en livscykelanalys
    sammanställer man utsläppen-

  150. -och presenterar dem t.ex.
    som utsläpp av växthusgaser.

  151. Det är viktigt att förstå
    att man viktar olika utsläpp olika.

  152. Bl.a. beroende på deras livslängd
    i atmosfären-

  153. -men även hur kraftfulla de är
    som växthusgaser.

  154. I det sammanhanget har lustgas, som
    är en viktig källa från jordbruket-

  155. -en närmare 300 gånger så stark
    växthuseffekt som koldioxid t.ex.

  156. D.v.s. 1 kg lustgas ger en 300 gånger
    så stor effekt som koldioxid.

  157. Det här uttrycks ofta
    som koldioxidekvivalenter-

  158. -eller "global warming potential",
    GWP.

  159. Man kan göra på samma sätt
    med övergödningen och slå ihop-

  160. -alla övergödande utsläpp.

  161. Det förutsätter då att både kväve
    och fosfor bidrar till övergödningen.

  162. Vilket kan innebära att man hellre
    vill fokusera på det ena eller andra.

  163. I det här fallet har vi antagit
    att både kväve och fosfor-

  164. -påverkar eutrofieringen.

  165. Man kan på samma sätt som med GWP
    uttrycka det här-

  166. -som potentiell övergödning
    i en gemensam enhet.

  167. Fosfatekvivalenter t.ex.
    som vi har gjort här.

  168. Nu till resultaten.
    De tre första staplarna-

  169. -visar det sydliga produktionsområdet
    och tre visar det östliga.

  170. Det är utsläppen uttryckt i kilo
    koldioxidekvivalenter per ton korn.

  171. Vi kan konstatera att utsläppen av
    växthusgaser under förhållandena-

  172. -i de två produktionsområdena
    är ganska likvärdiga i dag.

  173. Det är ungefär lika mycket
    växthusgaser från syd som i öst.

  174. Vi har högre insatsmedel i syd,
    men också högre skördar.

  175. Utslaget per ton korn blir det samma
    klimatbelastning från systemen.

  176. När vi får
    en kväveeffektivare gröda-

  177. -och introducerar en sådan i ett sånt
    här odlingssystem i en tänkt framtid-

  178. -har vi potential att få en kraftig
    minskning av växthusgasutsläppen.

  179. Vad beror det på? Ni ser att lustgas-
    utsläppen är närmast likvärdiga.

  180. De minskar något, men det handlar om
    att vi får en kraftig kolinlagring.

  181. Vi har potential för det.

  182. Det handlar just om skörderesterna
    som man brukar ner.

  183. Vi får en högre skörd,
    trots bibehållna insatsmedel.

  184. Det gör också utslaget per ton korn
    att vi får en mer klimatsmart gröda.

  185. Och vi får en lägre utlakning.
    Det innebär att risken-

  186. -att det utlakade kvävet senare
    omvandlas till lustgas minskar något.

  187. Det helt avgörande här var hur mycket
    skörderester som kan brukas ner.

  188. Om de kan öka så kraftigt som våra
    simuleringar antyder så har vi-

  189. -potential till
    en riktigt klimatsmart gröda.

  190. Övergödningen är på motsvarande sätt:
    De tre första visar syd-

  191. -och de tre staplarna till höger
    visar Hjälmar-Mälar-dalen.

  192. Då kan vi konstatera
    att vi här har stora skillnader-

  193. -beroende på var man befinner sig
    i Sverige, med olika jordarter.

  194. Kväve dominerar helt och hållet
    bilden i syd-

  195. -och fosfor är betydligt viktigare
    i övergödningen i öst.

  196. Vi får här en minskning på 6-15
    procent med de antaganden vi gjorde.

  197. Och det är framför allt
    i det utlakningsbenägna området-

  198. -i södra Sverige,
    som vi får den minskningen.

  199. En kväveeffektiv gröda
    gör alltså störst nytta-

  200. -där den behöver göra störst nytta,
    kan man säga.

  201. Nu till några slutsatser
    från vår studie.

  202. Det är viktigt att poängtera att när
    man inte kan validera sina modeller-

  203. -mot långliggande försök etc.
    introduceras en hel del osäkerhet.

  204. Det är inte de absoluta siffrorna
    man ska bära med sig-

  205. -utan snarare
    vad indikerar resultaten?

  206. Vad tar vi med oss? Vad blir stort
    respektive smått? Vad gör skillnader?

  207. Det är inte de exakta svaren
    som är det viktiga.

  208. Kanske framförallt också de frågor
    som vi pekar på.

  209. Forskningsfrågor som behöver
    belysas ytterligare.

  210. Då kan man se att en kväveffektivare
    gröda kan inte ensamt-

  211. -rädda Östersjön.
    Den potentialen kan vara svår att få.

  212. Men det kan vara ett viktigt verktyg
    att kombinera med alla-

  213. -övriga åtgärder som diskuteras
    och används i dag.

  214. Och de som måste till framöver.

  215. Det kan vara en viktig kompletterande
    åtgärd och egenskap.

  216. Och så det här med biomassatillväxt.
    Man behöver kanske fokusera mer-

  217. -inte bara på kärnskörden,
    utan på grödans totala biomassaskörd.

  218. För det har också stor betydelse
    huruvida en gröda är klimatsmart.

  219. Vi tycker att just den egenskapen
    kan vara så viktig.

  220. Vad vi återför till jorden
    när vi har tagit det vi vill ha ut-

  221. -kärnan, i det här fallet, skulle
    kunna lyftas mycket mer som ett mål.

  222. Kanske som ett förädlingsmål.

  223. Eller när man utvärderar
    olika grödors miljönytta.

  224. Det finns en risk att en gröda
    med ett effektivare upptag av kväve-

  225. -kan stimulera till ökade kvävegivor.

  226. Vilket inte behöver betyda
    ökad utlakning.

  227. Men om en gröda är väldigt effektiv
    på att ta upp kvävet initialt-

  228. -så kan den sannolikt lida kvävebrist
    i ett senare skede.

  229. Då är det naturligt för lantbrukarna
    att lägga en tilläggsgiva-

  230. -vilket vanligtvis inte görs i korn
    i dag. Men här finns en möjlighet-

  231. -att få upp skördarna betydligt mer.

  232. Om man introducerar en sån här gröda
    för att man framför allt vill-

  233. -minska risken för utlakning,
    behöver man också kombinera-

  234. -en gröda med nån typ av styrmedel
    för att hålla nere kvävegivorna.

  235. Vi har varit flera som har varit
    involverade på olika sätt i studien.

  236. Jag har nämnt några av dem som
    är involverade i det här projektet.

  237. Vi har andra projekt som tittar
    på andra frågeställningar i detalj-

  238. -kring utlakningen
    och kolinlagringen.

  239. Jag vill nämna Henrik Eckersten,
    Martin Bolinder och Holger Johnsson-

  240. -som har gjort modelleringarna
    i de här tre modelleringsverktygen:

  241. SOILN, SOILNDB och ICBM.

  242. Och studien var finansierad
    av Mistra Biotech.

  243. Tack så mycket.

  244. Textning: Catarina Palmklint
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Klimatsmarta spannmål

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pernilla Tidåker forskar i miljöteknik och föreläser om hur man kan skapa kväveeffektiva odlingssystem för spannmålsodling som inte bara gynnar miljön utan som också är kostnadseffektiva. Hon menar att man ska använda tekniken för att maximera jordbruket, få ut mer av skördarna, minska kväveutsläppen och producera livsmedel mer effektivt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Miljö
Ämnesord:
Hållbart jordbruk, Lantbruk, Livsmedelsindustri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Klimatsmarta spannmål

Pernilla Tidåker forskar i miljöteknik och föreläser om hur man kan skapa kväveeffektiva odlingssystem för spannmålsodling som inte bara gynnar miljön utan som också är kostnadseffektiva. Hon menar att man ska använda tekniken för att maximera jordbruket, få ut mer av skördarna, minska kväveutsläppen och producera livsmedel mer effektivt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Bioteknik i matproduktion

Matproduktionen har förbättrats sedan 1960-talet och mycket har hänt i effektiviseringen av jordbruket och inom selektiv avel. Professor Dirk-Jan de Koning föreläser om genomisk selektion. Det handlar om att identifiera och välja ut markörer som kan kopplas till gener för egenskaper som är intressanta att förbättra. Han menar att genomik är nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.