Titta

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Om UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Föreläsningar från Mediedagarna i Göteborg (Meg) om aktuella frågor inom medieutveckling. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016 : Hacka journalistikenDela
  1. Seminariet heter Hacka journalistiken.

  2. Jag ska prata om några av mina
    erfarenheter inom journalistiken-

  3. -i olika nyhetsrum-

  4. -och prata om lovande innovationer
    i den digitala tidsåldern.

  5. Jag ska också prata om fallgroparna.

  6. Det händer mycket inom det digitala
    på vissa områden, men inte på andra.

  7. Jag hoppas att journalister
    kan sätta fokus på och experimentera-

  8. -med de här problemen.

  9. Jag ska berätta
    hur jag började med journalistik.

  10. Det är jag till vänster... Oj.

  11. Det är jag år 2008.
    Jag skrev min avhandling-

  12. -som blev så här tjock.
    Som ni ser var jag väldigt ledsen.

  13. Jag var orolig
    att bara några få skulle läsa den.

  14. Jag ville berätta om orättvisor
    och ville föra fram information.

  15. Jag tyckte inte att den akademiska
    världen nådde tillräckligt många.

  16. Jag funderade på vad jag kunde göra
    för att verkligen nå ut.

  17. Så snart avhandlingen var klar-

  18. -bestämde jag mig
    för att bli journalist. Jag hade tur:

  19. Tidningarna förändrades och man
    började med digital journalistik.

  20. Jag arbetade med lokalnyheter,
    och flyttade sen till Pakistan.

  21. Jag är gladare och coolare
    på det andra fotot.

  22. Det var så jag började som journalist-

  23. -och gjorde att jag hamnade
    på ställen som PBS Frontline-

  24. -och deras digitala team,
    Al Jazeera America och BuzzFeed.

  25. Jag ska berätta om ett av mina projekt-

  26. -och de digitala hjälpmedel
    som jag använde-

  27. -för att visa hur alla journalister
    kan använda dem.

  28. De är enkla, och kombinerar
    journalistik med moderna hjälpmedel.

  29. Jag gjorde en undersökning för
    BuzzFeed som publicerades i juli 2015.

  30. Jag tittade på skolor som USAID
    hade finansierat i Afghanistan.

  31. Ni minns kriget.
    Utbildning var tidigt en stor del-

  32. -av vad USA pratade om
    när man diskuterade kriget-

  33. -som blev mer och mer brutalt,
    dödligt och svårvunnet.

  34. När USA drog tillbaka sina trupper-

  35. -tyckte jag att det vore intressant
    att undersöka antalet byggda skolor-

  36. -och hur många barn som gått i skola.

  37. Det tog mig till Afghanistan.

  38. Ni ser saker
    som jag mindes att man sa:

  39. 680 skolor hade byggts
    med hjälp av USAID och militären.

  40. Jag åkte till olika provinser-

  41. -och totalt besökte jag 50 skolor,
    varav många låg i Kandahar.

  42. Så här ser de ut i dag.

  43. Som ni ser består den här skolan
    av olika tält-

  44. -trots att det satsades
    mer än 200 000 dollar på skolan.

  45. Vissa skolor var fallfärdiga och
    andra hade problem med närvaron.

  46. När man ser på antalet eleverna
    i böckerna är de en bråkdel...

  47. Antalet elever på skolan var få.

  48. Det var "skolädersjournalistik" men
    digitala verktyg spelade en stor roll-

  49. -i hur jag undersökte saken.
    Här är ett exempel.

  50. Det här är Deh-e-Bagh
    lågstadieskola i Kandahar.

  51. Enligt amerikanska dokument är den
    färdigbyggd och funktionsduglig.

  52. När jag kom dit såg jag det här:

  53. En ofärdig skola
    med byggnadsmaterial i korridorerna.

  54. Barnen som skulle gå där
    satt på andra sidan gatan i en moské-

  55. -som ni ser här. Flickorna
    fick bara religiös undervisning.

  56. De fick inte studera matematik
    och naturvetenskap som pojkarna.

  57. Vad hade gått snett?

  58. Jag intervjuade lokalbefolkningen
    som var delaktiga i skolan.

  59. Det jag fick höra
    var att ett lokalt byggnadsföretag-

  60. -Fatay Khan Construction,
    FKCC, hade tagit pengarna.

  61. När jag gick dit...

  62. Jag har inget bättre foto
    än det här som jag tog i smyg.

  63. När jag gick dit förstod jag att ägaren
    var bror till distriktsguvernören.

  64. Jag frågade honom
    vad som hänt med skolan-

  65. -och han svarade att han aldrig fått
    kontraktet. Det var inte deras skola-

  66. -det var byggnadsföretaget
    Wali Beradaran.

  67. Olika personer säger olika saker,
    och man vill gärna veta vad som hänt.

  68. Det var ett digitalt hjälpmedel
    som gav mig svaret.

  69. Jag vet inte
    om ni använder web.archive.org-

  70. -men där hittade jag FKCC:s
    nu borttagna webbsida-

  71. -där en av deras samarbetspartner
    är Wali Beradaran.

  72. Webbarkivet var väldigt behjälpligt
    vad gäller spårning.

  73. En av statistiken som USAID
    ständigt använde, de 680 skolorna...

  74. Jag kunde se på deras webbsidor-

  75. -hur antalet skolor de sa att de byggt
    blev lägre för varje år.

  76. Ett stort antal ändrades när jag frågade
    hur många skolor de hade byggt.

  77. Ett sånt digitalt hjälpmedel
    gjorde det lätt att spåra ändringarna-

  78. -och om siffrorna manipulerats-

  79. -och det gjorde det också lätt att fråga
    dem varför, det fanns ju bevis.

  80. Ni ska få ett annat exempel
    på digitala hjälpmedel.

  81. Jag hade fått GPS-koordinaterna till
    alla USAID-finansierade skolorna-

  82. -och jag besökte så många av dem
    som jag kunde.

  83. En av dem kunde jag inte hitta,
    Nimatullah lågstadieskola.

  84. Enligt USAID låg den i by Nawabad-

  85. -i Spin Boldak-distriktet i Kandahar.

  86. Jag såg bara en skola i Nawabad,
    den här.

  87. Den var gjord av lera och man sa
    att den byggdes för länge sen.

  88. Det verkade inte vara den skola
    som USAID skulle ha finansierat.

  89. Konstruktionen stämde inte,
    plus att den aldrig hade blivit bombad.

  90. När jag kom till en skola
    som inte såg ut som den skulle-

  91. -tog jag reda på om den hade blivit
    skadad i granateld eller i kriget.

  92. Just den här skolan
    hade aldrig blivit attackerad.

  93. Jag tittade på många olika skolor
    i Spin Boldak.

  94. Kanske var den nån annanstans?

  95. Vi hade GPS-koordinaterna,
    men skolan fanns inte där.

  96. Dokumenten var felaktiga.

  97. Nawabads skola
    var Abdul Raziq mellanstadieskola.

  98. Abdul Raziq är den ökände
    polischefen i Kandahar-

  99. -och en inflytesrik krigsherre
    i södra Afghanistan.

  100. Han har anklagats för brott mot
    mänskliga rättigheter och trafficking.

  101. Han förnekar det, men forskare
    har dokumenterat det i flera år.

  102. Hur kom jag på det här?

  103. Om ni tittar till höger,
    ser ni en app som man kan ladda ner.

  104. Med den kan man snabbt se
    GPS-lokaliseringsdata-

  105. -på foton man tar med mobilen
    som har GPS-data.

  106. Jag förstod koordinaterna
    för den andra skolan-

  107. -matchade de i databasen.

  108. Det hade jag inte kunnat se-

  109. -för då, efter att ha besökt Nawabad
    utan att ha hittat den-

  110. -och från USAID kom inget svar...

  111. Jag hade inte kommit på det om jag
    inte bett någon att leta efter den.

  112. De skickade foton med GPS-data-

  113. -som stämde med den skolan
    som jag letade efter.

  114. Det är ett bra exempel på de
    små hjälpmedel man kan använda.

  115. En favorit är Facebooks inofficiella
    grafsökare. Den stöds inte av Fb.

  116. Det är en bra sajt när man vill söka
    efter folk på Fb med vissa kriterier.

  117. Det kan vara deras jobb, stan
    de bor i... Saker som de har gillat.

  118. Det var ett sätt för mig
    att hitta källor till reportaget.

  119. Helt plötsligt
    kunde jag hitta nån i Kandahar-

  120. -som jobbar i byggbranschen
    och som gillar Abdul Raziq-

  121. -eller nån annan kombination. Det är
    ett bra hjälpmedel för att hitta källor.

  122. En annan är Linkedins premium-
    sökning där man kan gå med-

  123. -i deras journalistgrupp.

  124. Man får ett gratis premiumkonto
    efter ett timslångt seminarium.

  125. När man gått med i gruppen
    får man beskrivet hur man gör.

  126. Man får tillgång att söka efter folk
    i olika bolag om man vill ha källor där.

  127. Man ser t.ex. var folk jobbar, det gör
    man annars bara om man känner nån-

  128. -eller om man betalar mer än 100
    dollar i månaden. Premium kostar 70.

  129. Det är ett bra sätt
    att hitta källor och individer.

  130. Twitter, givetvis. Det finns en bra
    algoritm för att söka gamla tweets.

  131. Om man söker i sökrutan
    hittar man bara tweets tre år tillbaka.

  132. Algoritmen i rött gör att man kommer
    till den första tweeten.

  133. Det är väldigt...

  134. Om man skriver i ett datum kommer
    man till allra första början.

  135. Det är mycket användbart och lätt.

  136. Alla kan göra det, och det har
    varit till stor hjälp för mig.

  137. Här är ett exempel
    på sånt som kommer upp.

  138. Det här är en slide med söktermer
    för pakistanska politiker.

  139. Det kanske inte är så relevant här.

  140. Det finns många Google-sökningstips.

  141. Det kommer ett seminarium på MEG
    där man tar upp de bästa söksätten.

  142. Jag ska sluta prata om vad jag
    har gjort, och i stället lyfta blicken.

  143. Jag har gett exempel
    på hur det fungerar i olika reportage-

  144. -och ska prata om
    vad nyhetsbyråer kan göra-

  145. -och hur man hackar deras idéer
    och använder dem.

  146. Ett av de mest kända exemplen
    på det är...

  147. ...Bellingcat,
    som ni kanske känner till.

  148. Det är journalistik som använder
    de verktyg som jag pratat om-

  149. -som GPS-lokaliseringsdata.
    Det är civila som skriver-

  150. -och är av och för folk som vill veta
    vad som händer i olika konflikthärdar.

  151. Många känner till Bellingcat
    på grund av kriget i Syrien-

  152. -och vad som har hänt vad gäller
    kemiska attacker och luftangrepp-

  153. -från USA och deras koalition
    eller från Ryssland.

  154. Den har gjort saker-

  155. -som vi inte har kunnat se i krig
    för 20 eller ens 10 år sen.

  156. De samlade en stor sakkunskap
    om videor som kom från Syrien.

  157. De dokumenterade,
    tittade på och analyserade dem.

  158. De kunde också kartlägga
    civila dödsoffer-

  159. -genom att titta på videor
    filmade på marken-

  160. -genom informationskällor
    och betrodda individer-

  161. -och lokaliseringsdata.

  162. Uppgifterna kan vara falska när det
    gäller foton eller annat material.

  163. Man har tillgång till olika källor
    och kan utvärdera saker mer än förr.

  164. Ni kanske redan känner till det, men
    här är ett annat bra exempel - Airwars.

  165. Den kartlägger internationella
    luftangrepp i både Irak och Syrien.

  166. Den har en otrolig detaljrikedom,
    gå till airwars.org, så ser ni själva.

  167. Den tar upp civila dödsoffer-

  168. -och kartlagde nyligen dödsoffer
    för ryska luftattacker. Otroligt.

  169. Enligt dem har antalet fyrdubblats-

  170. -jämfört med USA och deras allierade.

  171. Det är fascinerande, för vi hade aldrig
    förstått vem som blivit dödad-

  172. -och hur de blivit dödade
    för tio år sen.

  173. Det är viktigt med såna här saker,
    små webbsidor kommer fram-

  174. -med lojala följare. De kopieras
    av traditionella institutioner-

  175. -när det gäller hur man använder
    verktygen i ett större sammanhang.

  176. De kan berätta om sånt vi inte visste.

  177. Det handlar om att bestyrka,
    och även våldsamma samlingar-

  178. -eller att ta digital journalistik
    och upprepa vad som redan hänt.

  179. När det gäller
    att verkligen gräva i nåt-

  180. -och kunna bekräfta all information
    som finns tillgänglig-

  181. -skulle vi förlora på att inte utnyttja
    några av exemplen som jag gett.

  182. Något som jag gillar mycket
    är deltagande journalistik.

  183. Min absoluta favorit är John Oliver.

  184. Kan ni som ser på honom
    sträcka upp en hand?

  185. Ganska många av er har sett honom.

  186. Det är komedi men har ändå...

  187. ...ett bra sätt att se på nyheter
    som traditionell media kan lära sig av.

  188. En av mina favoriter är John Oliver,
    han har en show på HBO-

  189. -som man kan se på Youtube här
    utan några problem.

  190. Jag tittade i morse.

  191. Han ville titta på skattelättnader
    som trossamfund i USA kan få.

  192. Han tittade på tv-evangelister.

  193. Det är människor som använder tro
    för att få donationer-

  194. -i de fall som han tog upp.
    Han var inte speciellt seriös.

  195. Exemplen han tog upp visade
    ett mönster där fattiga utnyttjas.

  196. Han bestämde sig helt enkelt
    för att starta en egen kyrka-

  197. -eftersom reglerna
    om att få skattelättnader var så vaga.

  198. Han insåg att han kunde
    utnyttja dem, helt lagligt.

  199. Han skapade Our Lady of Perpetual
    Exemption, det var namnet på kyrkan.

  200. Han visade tittare på ett aktivt sätt-

  201. -hur han kunde utnyttja skattekoden,
    följa reglerna-

  202. -starta en kyrka och få donationer.
    Det var ett aktivt sätt att visa nåt.

  203. Det här har gjorts förut, titta på
    "Planet Money Makes A T-Shirt".

  204. Det är ett känt exempel från 2013
    som NPR:s serie Planet Money gjorde.

  205. De tillverkade en tröja och reste jorden
    runt för att visa vad som händer-

  206. -och hur många kläder tillverkas.

  207. Ett annat exempel
    på hemlig journalistik-

  208. -är gruppen Global Witness.

  209. De gjorde hemliga inspelningar
    med advokater-

  210. -där de gav ett exempel...

  211. De gick till advokater i New York
    och frågade...

  212. ...om nåt som verkade vara
    penningtvätt åt korrupta affärsmän.

  213. De visade att många av de advokater
    som de pratade med, 11 av 12-

  214. -var villiga att fortsätta samtalet
    och ta dem som kunder.

  215. I många fall gav de förslag
    om hur de skulle göra med pengarna.

  216. De är några
    av de mest kända exemplen-

  217. -som nyhetsbyråerna
    kunde göra mer av-

  218. -och utnyttja den digitala tidsåldern.
    Men allt är inte så bra.

  219. Jag ska visa vad jag anser
    är några av de största problemen.

  220. Problemet inom journalistiken
    är frågan om mångfald.

  221. Det handlar om representation
    och om att krossa barriärer.

  222. Man kan tro att alla innovationer
    i den digitala tidsåldern-

  223. -skulle vara löftesrik vad gäller
    mångfald. Flera skulle ha möjlighet-

  224. -att komma in i journalistiken
    och att vi skulle se fler minoriteter-

  225. -och folk från flera sociala grupper
    skulle vara med.

  226. Konstigt nog har utredningar visat,
    och inte bara i USA-

  227. -att mångfalden har minskat-

  228. -inte bara i nyhetsrum,
    utan även i den digitala sfären.

  229. Nu kan vem som helst
    publicera artiklar, blogga och skriva.

  230. Det stämmer,
    men vi glömmer bort klassbarriärerna.

  231. Hur ofta är det en person
    som jobbar gratis?

  232. Hur ofta handlar det om
    en obetald praktikant?

  233. Hur ofta är det nån som måste skriva
    på kvällen, efter ordinarie arbetstid?

  234. Jag anser att den digitala världen-

  235. -ger flera möjligheter i dag-

  236. -men det gör det också svårare.

  237. Redan innan var det ett problem.

  238. Det finns ett argument för att
    journalistiken inte hänger med.

  239. Alla nya uppfinningar inom storytelling
    matchar inte mångfalden.

  240. Det skadar nyhetsrummen,
    inte bara moraliskt sett-

  241. -vilket är det viktigaste för min del.

  242. Det skadar också nyhetskvalitén-

  243. -när journalister inte kommer
    från områden man skriver om.

  244. När man inte har personer
    som skriver för dem de skriver om-

  245. -då blir kvalitén lidande.

  246. Det finns organisationer
    som har försökt ändra på det.

  247. Det bästa är när man är öppen
    med mångfaldsstatistik-

  248. -och att man på webbsidan
    publicerar siffror på mångfalden-

  249. -när det gäller ras och kön.
    Det gäller även andra faktorer.

  250. Klass är svårare att mäta
    och är ofta osynligt.

  251. Hur många journalister
    har en lång utbildning bakom sig-

  252. -och har gått i dyra skolor?

  253. Eller har råd att jobba gratis
    under en lång tid?

  254. Det är rätt otroligt.

  255. På det viset har det inte gått framåt,
    och innan vi går över till frågor-

  256. -ska jag visa
    hur man kan ändra på det.

  257. Det som jag har tänkt på mest handlar
    om undersökande journalistik...

  258. ...som är ännu svårare att komma in i.
    Det tar flera år.

  259. När folk prioriterar att göra t.ex.
    undersökande journalistik-

  260. -mer mångfaldsrik, så "stjäl" de ofta.

  261. De använder folk från andra byråer,
    man anställer ingen-

  262. -utan journalistisk bakgrund.

  263. Man erbjuder praktikplats
    åt collegestudenter.

  264. Det är redan nåt som...

  265. ...åtminstone i USA är det väldigt dyrt.
    Det är svårt att komma in.

  266. Det behandlar inte frågan om
    att många inte väljer en karriär-

  267. -som inte är speciellt välbetald.
    Vad gör man?

  268. Jag ska visa ett bra exempel.

  269. Ni kanske minns den nu avlidne
    journalisten Michael Hastings.

  270. Han var känd för sin artikel
    i Rolling Stone om general McChrystal-

  271. -som ledde till generalens avgång.

  272. Hastings rapporterade tillsammans
    med en ung f.d. soldat, Matt Farwell.

  273. De jobbade ihop.
    Matt var kunnig inom det militära-

  274. och Michael lärde honom
    hur man skriver.

  275. I dag publicerar Matt Farwell
    sina egna populära artiklar-

  276. -som också är väldigt välskrivna.

  277. Det är nån som inte hade
    nån journalistisk bakgrund.

  278. Han var expert på ett ämne
    och kunde jobba ihop med nån.

  279. Det är nåt som är väldigt lovande.
    Tanken är att i ett nyhetsrum-

  280. -finns det journalister
    som vill göra nåt liknande.

  281. Man kan gå ihop
    med en fastighetsmäklare, till exempel.

  282. Nån som kan fastighetsmarknaden
    i områden som exploateras-

  283. -och som vill läras upp
    att bli reporter.

  284. Båda vinner på det och man
    kommer in på ett intressant ämne-

  285. -som många
    inte har specialkunskap om.

  286. Man får en helt annan typ av
    information från den personen.

  287. Det kan på ett dramatiskt sätt-

  288. -ändra på vilka personer
    som blir journalister.

  289. Jag ser inga tecken på
    att det faktiskt händer.

  290. Tänk på de exempel
    om storytelling som jag gav.

  291. Det är ett annat sätt
    som man kan rapportera på.

  292. Det finns appar för säkerhet
    och för gräsrotsjournalistik.

  293. Det finns så många nya saker
    och ny teknik för journalister-

  294. -men de används inte
    för att öka mångfalden.

  295. Nu öppnar jag upp för ett samtal.

  296. Om Maria kommer upp, kan vi
    prata om vad ni är intresserade av-

  297. -och också ta hennes frågor.

  298. Tack, det är mycket intressant.
    Ni ska snart få ställa frågor-

  299. -men först börjar jag. Du har nämnt
    några hjälpmedel som du använder-

  300. -och du har delat med dig om dina
    tankar om ett annat arbetssätt.

  301. Kan du...

  302. ...utveckla lite mer om...

  303. ...vad nyhetsbyråer kan göra-

  304. -för att implementera
    dessa experiment och nya arbetssätt?

  305. Jag tror det hjälper
    om man har ett labb.

  306. Man måste se på sin organisation-

  307. -och hitta en liten grupp människor
    som vill pröva nåt nytt.

  308. Man kan samla dem och säga:

  309. "Det finns inga dåliga idéer.
    Var ska vi börja?"

  310. "Vad funkar för oss?"
    Det kanske inte är samma för alla.

  311. Det krävs att man vågar
    och bara bollar idéer.

  312. Några organisationer har till exempel
    satt undan en summa pengar.

  313. De öronmärkte 20 000 dollar
    eller 100 000.

  314. Det är pengar som ska användas
    för nya journalistiska projekt-

  315. -eller för att pröva nya sätt...

  316. Instifta ett stipendium, eller
    hitta sätt för att öka mångfalden.

  317. Man måste sätta undan tid och pengar
    men också ha viljan att experimentera.

  318. -Är det vad som händer på BuzzFeed?
    -Ja. Jag arbetar inte längre där.

  319. Det var ett av de ställen
    som verkligen ville experimentera.

  320. De vill göra sånt
    som inte har gjorts tidigare-

  321. -och testa nya saker.

  322. Ett bra exempel på det
    är att se på distribuerat innehåll:

  323. Storytelling som inte finns
    på deras webbsida utan på Instagram-

  324. -eller andra digitala plattformer,
    och som bara publiceras där.

  325. De är inte de enda som gör det.

  326. På Al Jazeera
    experimenterar man mindre.

  327. AJ+:s videoavdelning
    har gjort imponerande...

  328. De har en bra videoavdelning
    som publicerar på FB.

  329. Om ni kollar på videor på Facebook
    så kommer AJ+ upp hela tiden-

  330. -i många nyhetsflöden.
    De gör bra kortvideor med texter.

  331. Folk som är ute på språng
    kan lätt ta sig till dem.

  332. Vissa har lyckats med det.

  333. En av skillnaderna mellan Al Jazeera
    och AJ+ är att en är mindre.

  334. AJ+ har färre personal,
    ungefär 70 personer.

  335. De är inte baserade
    på gamla modeller.

  336. Al Jazeera är en kabel-tv-kanal i USA-

  337. -vilket är ganska gammaldags.
    De är inte precis nyskapande.

  338. De förlitar sig på att hitta en publik
    som sitter hemma.

  339. AJ+ gav sig in i den digitala världen.

  340. Det är stora skillnader där.

  341. PBS Frontline, min gamla arbetsplats-

  342. -investerar i dyr journalistik.

  343. Om ni har chans
    så titta på "Inheritance".

  344. Det är ett interaktivt reportage
    som är jättebra gjort.

  345. Tror du att det finns en tvekan
    eller att de ser det som en risk-

  346. -att experimentera
    i den gamla sortens nyhetsbyrå?

  347. Är de rädda att inte bli sedda
    som seriösa?

  348. Ja, så är det. Jag tror att den tvekan
    finns där, jag har själv sett det.

  349. Jag tror ändå att man kan identifiera
    det som ett experiment.

  350. "Vi prövar vissa saker." Man testar i
    mindre skala innan man släpper ut nåt.

  351. Några av AJ+:s första videor var
    ganska osäkra. Inte alla, men några.

  352. De förbättrades med tiden.

  353. Förmågan att verkligen våga,
    den ser man hos BuzzFeed också.

  354. De har experimenterat mycket-

  355. -och det har kopierats av andra.

  356. Det handlar om att inte bry sig om
    den första kritiken man får-

  357. -när nåt är mindre seriöst. Det är okej.
    Det kan vara en bra affärsmodell.

  358. Det är bra att inte vara för seriös.
    BuzzFeed har också underhållning-

  359. -som hittar en publik som ger pengar
    till undersökande journalistik.

  360. Ja. Använd mikrofonen, tack.

  361. -Säg gärna ditt namn.
    -Okej.

  362. Hej, jag heter Maria
    och jobbar för SvD.

  363. Varifrån fick du idén
    att titta på skolor i Afghanistan?

  364. Ja.

  365. Det här var i slutet av 2014.

  366. Det var då de amerikanska trupperna
    skulle dras tillbaka.

  367. Jag ville veta
    vad som blivit kvar efter kriget.

  368. Vad hade gått bra,
    vad hade gått dåligt?

  369. Misslyckandena
    hade redan dokumenterats.

  370. Man pratade ofta om att just utbildning
    hade varit en framgång.

  371. Jag letade upp varenda referens-

  372. -till utbildning, skolor och barn
    i kongressutfrågningar.

  373. Det var lätt att leta upp nyckelord.

  374. Jag hittade upprepade påståenden
    om skolorna-

  375. -att de hade byggt 680
    med hjälp av USAID eller militären.

  376. Dåvarande utrikesminister
    Hillary Clinton-

  377. -sa att efter allt det skett våldsdåd
    så hade man ändå byggt skolor.

  378. "Före USA:s krig
    gick bara 900 000 barn i skolan"-

  379. -"nästan inga var flickor. I dag är det
    sex miljoner." Siffrorna bara ökade.

  380. Jag ville veta om det var sant.

  381. Det mesta som skrivits om det
    kom från Kabul.

  382. Reportrar åkte till skolor i Kabul,
    som är relativt säkert-

  383. -jämfört med Kandahar och Helmand.

  384. Det rapporterades bara från
    de områdena när trupper var där-

  385. -och säkerheten var stor. Vad händer
    när trupperna inte är där?

  386. En av de viktigaste sakerna var att
    få fram data vart jag skulle åka.

  387. När jag hade säkrat informationen
    om alla skolor-

  388. -sa jag: "Bra, nu kan jag åka dit
    och se dem med egna ögon."

  389. Det jag såg var väldigt annorlunda
    än vad de påstod skulle finnas där.

  390. Jag upptäckte också skillnader
    i antalet inskrivna elever.

  391. Det kunde ha gått
    åt vilket håll som helst.

  392. Det kunde ha varit en framgång.
    Det kanske till och med var bättre.

  393. Enligt mina erfarenheter i de provinser
    där USA har lagt ner mest pengar-

  394. -såg det inte ut som man påstod.

  395. -Tack.
    -Mer frågor?

  396. Jag har en till. Det du pratar om är...

  397. Ditt sätt att arbeta är en kombination
    av lokal och undersökande journalistik.

  398. I dag har många organisationer svårt
    att behålla den lokala journalistiken-

  399. -på grund av låga intäkter.

  400. Vilka är de drivande krafterna-

  401. -för att behålla den kombinationen?
    Eller är det inte viktigt?

  402. Det är en väldigt svår fråga.

  403. Det är en jättestor fråga,
    den om vinstdrivande modeller.

  404. Det finns de som faktiskt fungerar
    och som genererar pengar.

  405. Det kan handla om reklam
    eller videor för kunder.

  406. Det kan vara sponsrat innehåll.

  407. Mycket av det kan gå till finansiering
    till lokal rapportering-

  408. -och "skoläderjournalistik"
    som kan vara ganska dyr.

  409. Men det behöver inte vara det.

  410. På ställen där journalister
    inte kan komma in, som Syrien-

  411. -där hoten är enorma och det är
    i princip omöjligt att åka dit-

  412. -är en webbsida som Bellingcat
    inte nåt som kostar-

  413. -som om man hade rest i landet.

  414. Den har ändå ett stort antal experter,
    källor och bestyrkanden-

  415. -och är billig om man jämför
    hur det är att vara på plats-

  416. -eller resor och
    säkerhetsarrangemang-

  417. -som kan vara en stor kostnad.

  418. Det digitala öppnar upp för det, det
    handlar om vem som är intresserad.

  419. Nyhetsbyråer förlitar sig på det
    när de skriver om de regionerna.

  420. De stöder sig på det när de kan.

  421. Många utnyttjar de grupperna
    och de journalisterna-

  422. -och de citeras inte alltid. Tyvärr.

  423. Det är en stor fråga
    som vi kan prata mer om senare.

  424. Frågor? Ja?

  425. -Vem pratar vi med?
    -Alla Rybina, forskare i journalistik.

  426. Seminariet heter Hacka journalistiken
    och det är intressant-

  427. -med det handlar inte att hacka.
    Gör du nåt mer?

  428. Har du sett i nyhetsrum
    där du har jobbat-

  429. -nåt exempel på hacking?

  430. Tack för den frågan.

  431. Det här handlar inte om hackare-

  432. -alltså nån som hackar webbsidor.

  433. Det är mer att riva upp gamla modeller
    och försöka ändra på dem.

  434. Det finns verktyg. De som jag
    pratade om är ganska enkla-

  435. -och är tillgängliga
    för alla journalister.

  436. Alla kan använda dem,
    men det finns fler alternativ.

  437. Nåt som jag inte pratade om
    men som ändå är tillgänglig för alla-

  438. -som inte är systemutvecklare
    eller ingenjörer-

  439. -eller andra plattformer
    där man hackar.

  440. Memex är en öppen källa
    där man kan söka dolda nätverk.

  441. Jag ser inte att många använder det.

  442. Det är ett verktyg
    där vissa delar är offentligt.

  443. Jag har för mig
    att åtta delar är öppna källor.

  444. Det är en sökmotor för dolda nätverk.
    Det går att hitta mycket.

  445. Den delen
    som man inte hittar på Google.

  446. Det lever online
    och ibland går det inte att spåra.

  447. Det är känt för att vara ett ställe
    där man kan köpa droger.

  448. Man säljer saker, även människor.

  449. Det är Internets mörka del
    med många historier-

  450. -som bara kräver
    att man har webbläsaren Tor.

  451. Memex är en bra plattform
    om man vill gräva djupare.

  452. Det är nåt som fler
    skulle kunna utnyttja.

  453. Jag är ingen hackare
    men en av de saker som jag gör-

  454. -är att ta vara på
    så många möjligheter som möjligt-

  455. -för att lära mig ny teknik.

  456. Jag kan inte programmera
    men jag tar mig tid att...

  457. När jag gör datarapportering
    så anlitar jag inte nån annan-

  458. -utan jag försöker lära mig det
    tillsammans med nån.

  459. Det är nåt som håller på att ändras-

  460. -då flera journalister lär sig sånt
    som en gång gjordes av andra.

  461. På en nyhetsbyrå jobbade folk
    med data, andra med multimedia-

  462. -och nu gör enskilda reportrar allt det.

  463. Tack. Nu måste jag avsluta.

  464. Jag har en sista fråga åt dig.
    Bara oss emellan...

  465. -Vilken är din drömartikel?
    -Min drömartikel...

  466. Jag jobbar med några
    som jag inte kan prata om.

  467. Jag kan berätta om en drömartikel
    som jag missade p.g.a. ett krig.

  468. Jag ville länge åka till Jemen
    innan den senaste konflikten-

  469. -för att titta på individer
    som blivit dödade-

  470. -och undersöka om de hade kunnat
    tillfångatas levande.

  471. Hade jag kunnat ta mig till ställena-

  472. -skulle jag ha kunnat undersöka saken
    bättre, men det kan jag inte nu.

  473. Det var mitt drömprojekt. Jag kan inte
    prata om mina andra projekt.

  474. Det kommer mera. Tack så mycket.
    En applåd för Azmat Khan.

  475. -Vi är så glada att du är här.
    -Tack.

  476. Översättning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hacka journalistiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Azmat Khan berättar om ny teknik, innovationer i undersökande journalistik och om hur man kan hacka journalistiken för att ge plats åt nya röster. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Mediecheferna samtalar

De fem mäktigaste mediecheferna i Sverige i ett samtal om global konkurrens, strategier i en snabbt växlande värld och demokratiskt ansvar. Medverkande: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige, Tomas Franzén, vd Bonnier AB, Anders Jensen, vd MTG och Hanna Stjärne, vd SVT. Moderator: Andreas Ekström. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hacka journalistiken

Journalisten Azmat Khan berättar om ny teknik, innovationer i undersökande journalistik och om hur man kan hacka journalistiken för att ge plats åt nya röster. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hur gör Buzzfeed nyheter?

I en globaliserad värld där medier allt mer kan korsa gränser via internet har nyhetssajter med multinationella marknader som mål kommit upp. Buzzfeed är en av dem. Qichen Zhang, chef för internationella produkter på Buzzfeed, berättar om hur de producerar nyheter och hur de ser på den nya medievärlden och vad som väntar branschen. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Överlevnad genom kuratering

Värdet på att producera och skriva musik har snart nått nollvärde. Samtidigt produceras det mer musik än någonsin tidigare. Konsumenten är övermättad med ett överflöd av val. Är kuratering något som konsumenterna kommer att betala för? Ryan Walsh, tidigare Apple Music och numera Floodgate Ventures, berättar. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Digitala nyheters framtid

Vad har det forntida berättandet genomensamt med dagens? Hur skiljer sig berättande via internet jämfört med boktryckarkonsten? Andrew Morse, vice vd för CNN, berättar om då och nu och hur CNN ser på framtiden med nyheter genom digitalt berättande. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Berättelser och människans överlevnad

Hur viktigt är berättandet för människan? Mary Lee Copeland, konstnärlig ledare vid The Next Level Storytelling Academy (TNLSA), föreläser om hur människor alltid har berättat och varför vi gör det. Till sin hjälp har hon Adrian McDonald från Widespace AB. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning