Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2016. Konflikt är årets tema. Konflikt är något som kan yttra sig i det mesta, från vardagliga händelser till väpnad konflikt, och dyka upp i de flesta situationer. I språket, i kvinnokampen, i priskriget och inom arbetsmarknaden. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016 : Varför morrar och fräser katter?Dela
  1. Titeln på mitt föredrag är
    "The Sound of Cat Fight".

  2. Jag ska berätta för er
    vad jag tror är anledningen till-

  3. -att katter morrar, ylar och fräser
    när de är arga.

  4. Jag tänkte börja med att tala om
    tamkattens läten generellt.

  5. Det verkar vara vanligare att katten
    kommunicerar med ljud med människor-

  6. -än med andra katter. Katten har
    varit vårt husdjur i över 10 000 år.

  7. Vi har lärt oss att kommunicera
    ganska så bra med varandra.

  8. Katten har utvecklat en stor, komplex
    och varierad repertoar av läten.

  9. Trots det finns det förvånansvärt
    få studier på kattens läten.

  10. En anledning kan vara-

  11. -att man inte kan hålla fram
    en mikrofon till en katt och säga:

  12. "Berätta hur du brukar låta
    när du vill ut eller vill ha mat."

  13. Man får passa på i naturliga
    situationer där katten kommunicerar-

  14. -och spela in.
    Men det finns en del studier.

  15. Moelk från 1944
    var den första fonetiska studien.

  16. Jag bygger vidare på hennes resultat.

  17. Mina studier har fokuserat på
    vänliga kattläten.

  18. Men hösten 2014 fick vi en ny katt
    i vår familj.

  19. Det brukar vara förenat
    med konflikter.

  20. Jag tänkte göra en fallstudie-

  21. -när jag introducerar den nya katten
    till mina tre.

  22. Jag ville ha svar på vilka läten
    man använder i konfliktsituationer.

  23. I vilka situationer används vilka
    läten? Vilka läten är vanligast?

  24. Vad utmärker lätena fonetiskt?

  25. Hur långa är de?
    Varaktigheten på lätena.

  26. Tonhöjden. Grundtonens frekvens.
    Röstläget.

  27. Också kvaliteten, eller klangfärgen,
    på lätena.

  28. I katt-kattkommunikation
    är lätena ofta koncentrerade-

  29. -till tre olika situationer.

  30. Kattmamma-kattunge kommunicerar
    mycket med läten.

  31. I parningstider kanske många har hört
    katter som låter i trädgårdarna.

  32. I sexuella situationer
    låter de också.

  33. Sen är det
    de agonistiska situationerna.

  34. De aggressiva, defensiva läten
    som katterna använder-

  35. -för att varna eller skrämma bort
    en inkräktare eller en motståndare.

  36. Ofta använder man lätena
    i kombination med visuella signaler.

  37. Man burrar upp svansen
    och skjuter rygg och gör sig stor.

  38. Det kan också vara så
    att lätena visar hur stor man är.

  39. I de situationer som jag filmat
    ser det ofta ut så-

  40. -att två katter
    som låter aggressivt mot varandra...

  41. Den katt som verkar ha
    det starkaste lätet-

  42. -brukar vinna den här lätes-fighten-

  43. -utan att det behöver bli slagsmål.

  44. Ni ska få se ett exempel.

  45. Den här pågick i en halvtimme,
    så ni får bara se inhopp.

  46. Två svarta katter - jag hoppas
    att ni hittar dem, det är mörkt-

  47. -som låter på varandra.

  48. Ni kommer att se att den som inte
    lyckades låta tillräckligt starkt-

  49. -i slow motion backar sakta.

  50. Inte springa, för då blir man jagad-

  51. -utan försiktigt avlägsna sig från
    trädgården, som vinnarkatten får.

  52. Jag hoppas att ni kan se
    och följa med.

  53. Nästan i kör.

  54. Ser ni katten
    som försiktigt avlägsnar sig?

  55. Påhejad av den andra.

  56. Så här ser det ofta ut.
    Det brukar inte bli slagsmål.

  57. I vissa fall blir det dock det.
    Ni ska få se ett exempel på det.

  58. Förloraren får till sist ge upp
    sin utsiktsplats i äppelträdet.

  59. Där har vi vinnaren i konflikten.
    En katt som spelar en huvudroll-

  60. -i mitt föredrag.
    Detta är vår nykomling Vimsan.

  61. När man läser beskrivningar
    om vilka agonistiska läten som finns-

  62. -får man läsa
    att det finns morrande läten.

  63. De utdragna, låga, pulserande lätena-

  64. -som bildas med lite öppen mun,
    som hundar också kan göra.

  65. Sen har vi ylanden. Det hörde ni
    exempel på i den första filmen.

  66. De är utdragna och upprepande.
    De återkommer ofta i kör.

  67. Ofta är det vokaler. "Å, o".
    Ibland är det lite "oj, oj, oj".

  68. Katterna bildar dem genom att öppna
    och stänga munnen.

  69. Man kombinerar ofta ylandena
    med morrläten.

  70. Vrål och smärtskrik var med
    i det sista klippet, vid konflikt.

  71. Starka, höga, skrovliga läten.
    Med spänt öppen mun bildas de.

  72. Sen har vi fräsandena
    och spottandena-

  73. -som låter som en lång utandning.
    Vidöppen mun.

  74. Spott är en kortare, mer explosiv
    variant av fräsandelätena.

  75. Mina tre katter Donna, Rocky
    och Turbo, som är trillingar-

  76. -hade bott hos oss i tre år
    när Vimsan kom.

  77. Hon var skadad. Vi tog in henne
    och försökte hitta hennes ägare.

  78. Men vi fick inget svar, så vi
    bestämde oss för att adoptera henne.

  79. När vi kom så långt
    att de kunde vistas i samma rum-

  80. -fick jag ta på mig min forskarmössa-

  81. -och strunta i att mina katter
    riskerar att komma till skada.

  82. Jag ska bara filma och observera
    konfliktsituationerna.

  83. Jag följde dem i åtta dagar och
    filmade alla konfliktsituationer.

  84. Sen tog jag de agonistiska lätena
    och gjorde en grov kategorisering-

  85. -i sex typer.
    Ni ser de engelska beskrivningarna.

  86. Detta är morrlätena. "Growl".
    "Howl" är ylanden.

  87. Många av lätena gick över
    från morr till yl-

  88. -i en oändlig variationsvidd.

  89. Jag fick ha en kategori som var
    kombinationen morrande/ylande.

  90. Fräsljuden. "Hiss". Vrålen. "Snarl".

  91. Och det spottexplosiva fräsandet.
    "Spit".

  92. Jag gjorde akustiskt fonetiska
    mätningar på varje typ och katt.

  93. Jag mätte durationen,
    alltså lätenas längd.

  94. Jag mätte grundtonsfrekvensen,
    alltså tonhöjden på lätena.

  95. Där det inte fanns tonhöjd
    i fräs- och spottlätena-

  96. -mätte jag tyngdpunkten på den
    spektrala ljudenergins fördelning.

  97. Om den låg lågt
    eller om den låg högre.

  98. Jag fick ihop totalt
    468 agonistiska kattläten.

  99. Här ser ni en tabell.
    Här ser ni de sex olika typerna-

  100. -och hur många läten varje katt
    totalt producerade i varje kategori.

  101. Ni kanske ser snabbt att Donna,
    min gamla hona-

  102. -var den som lät mest
    i de agonistiska situationerna.

  103. Nykomlingen var hon som producerade
    minst antal läten.

  104. Donna har den bredaste pelaren.

  105. Här ser ni också per lätestyp.

  106. Ylandena var de vanligaste-

  107. -följt av kombinationen
    ylande/morrande.

  108. Inte alla katter bildade alla läten.

  109. Vrållätena var det bara honorna
    som bildade, inte mina två hanar.

  110. Det var bara honorna som hamnade
    i kontaktstrid med varandra.

  111. Det är en av anledningarna till det.

  112. Vad kom jag fram till? Mer variation
    än jag hade kunnat räkna med.

  113. Många kombinationer
    mellan morr och yl.

  114. Det var även mellantyper av läten.

  115. Ibland var det svårt att katego-
    risera. Men jag gjorde mitt bästa-

  116. -att dela in dem.
    Ni ska få se resultat för varje typ.

  117. Vi börjar med morrande.
    31 inspelningar av morrande fick jag.

  118. Det är varningar,
    ofta i kombination med ylande.

  119. "Kom inte närmare, jag ser dig."

  120. Det var ofta ett jämnt röstläge.

  121. Ibland gick de upp i falsett
    och morrade också.

  122. Jag tittade på medeldurationen.
    2,5 sekunder ungefär.

  123. Sen tittade jag på tonhöjden.
    Ganska stor variation.

  124. Ner på 46 som absolut minimum
    upp till 482.

  125. Det var två katter
    som gick upp i falsett.

  126. Ni ska få lyssna på ett morrande
    och se på lite akustiska diagram.

  127. Jag tycker att det låter vackert.
    Här ser ni ljudvågen.

  128. Det mellersta diagrammet
    är ett spektrogram. Tiden på x-axeln-

  129. -och ljudenergins fördelning
    på olika frekvens på y-axeln.

  130. Morrandet är lågt.
    Det låter murrigt och mörkt.

  131. Längst ner har vi
    grundtonens frekvens.

  132. Den ligger ganska lågt också.
    Vi kan lyssna igen.

  133. Nästa kategori: ylande.

  134. 230. Den vanligaste typen av läte.

  135. Väldigt varierande melodi. Stigande
    och fallande tonhöjd hela tiden.

  136. Olika vokaler kunde man hitta.
    Mycket i-kvaliteter fanns-

  137. -men också lite diftonger.
    "Ao" och "åo".

  138. Varningar
    i kombination med morrande läten.

  139. Ganska lång duration ibland.
    Ibland lite kortare.

  140. Väldigt stort omfång i melodin,
    tonhöjden.

  141. Ni ska få höra ett exempel på
    ett ylande.

  142. Mer energi på högre frekvenser
    låter ljusare.

  143. Melodin är fallande, sen stiger den
    och sen faller den igen.

  144. Ofta gjorde mina katter det i kör.

  145. Långa ylanden som ibland
    kombinerades med morranden-

  146. -är nästa kategori.

  147. Användes med morr och yl
    i samma situationer.

  148. Då blev de längre i duration.

  149. Sen var det väldigt stor variation
    i melodin.

  150. Ni ska få höra på ett exempel.

  151. En gång till.

  152. Ni ser de stora skillnaderna i melodi
    i lätena.

  153. Vrål och smärtskrik. Som tur var
    var det bara sju jag kunde spela in.

  154. Inget blodvite uppstod.

  155. Den här typen av läten förekom bara
    i slagsmål.

  156. Starka, skrovliga vokalljud.
    Ofta ä-kvalitet.

  157. De var kortare, därför varierar de
    inte mycket i melodi heller.

  158. Ni ska få höra ett exempel på
    ett sånt också.

  159. Tittar man noga,
    ser man hur raspigt det är.

  160. Melodin stiger och det blir
    en liten knorr innan det går ner.

  161. Fräsande- och spottandelätena, då?
    Varningar de också.

  162. Spottande var för att skrämma bort.
    Sista varningen.

  163. Brusljud. Fonetiker kallar de för
    tonlösa frikativor.

  164. Det var oftast "sch"-kvaliteter.

  165. Spotten hade ofta ett t-förslag,
    så det blev mer explosivt.

  166. Ingen tonhöjd och väldigt korta.

  167. Spotten lite kortare än fräsen.

  168. Det verkade som om fräsandeljuden
    lät lite dovare.

  169. De hade sin ljudenergi på lägre
    frekvenser än de spottande lätena.

  170. Ni ska få ett exempel på
    ett fräsande här.

  171. En gång till.

  172. Och ett spott.

  173. Så här "tsch".

  174. När jag gjort den här studien-

  175. -fick jag möjlighet att presentera
    den för fonetiker på en konferens.

  176. Efteråt diskuterade vi
    vad det var som gjorde-

  177. -att det fanns så många olika läten.
    Det kan ha att göra med avståndet.

  178. Jag tänkte presentera avstånds-
    hypotesen för agonistiska kattläten.

  179. Nu flyttar jag mig till bordet för
    att demonstrera med låtsaskatterna.

  180. På långt avstånd verkar ylanden
    och morranden vara det vanliga.

  181. "Varning, kom inte närmare."

  182. Om inte detta hjälper - avståndet
    minskar - varnar man ännu mer.

  183. "Jag reagerar på att du inte lyder.
    Jag ser dig."

  184. Ännu närmare börjar man fräsa.

  185. Spott är sista varningen.

  186. Vid kontakt kommer vrål
    och i värsta fall smärtskriken.

  187. Det är vad vi kom fram till.

  188. Jag kollade mina data igen.
    Det verkar ligga nånting i det.

  189. Ni ska få se ett klipp där min hona
    Donna sitter i den här buren.

  190. Hon kan se Vimsan på torktumlaren.

  191. Först sitter hon där.
    Sen kommer tassen ner uppe i bild.

  192. Hennes morrande/ylande ökar lite,
    sen kommer det en konflikt.

  193. När det backar
    återgår hon till morr och yl.

  194. Där sitter Vimsan.

  195. Tassen ser ni nu.

  196. Avståndet upprätthålls.
    Då börjar hon yla och morra igen.

  197. Så det verkar stämma.
    Vad är nästa steg?

  198. Vi måste testa avståndshypotesen.
    Mäta i centimeter om det stämmer-

  199. -och ta in fler katter i vår studie.
    Vi kommer också att titta på melodin.

  200. Ett projekt som ska starta heter
    melodi i människa/katt-kommunikation.

  201. Music... Eller Meowsic, förlåt.

  202. Jag och två kollegor,
    Joost van de Weijer-

  203. -och Robert Eklund,
    ska titta på hur melodin varierar.

  204. Om katterna medvetet
    kan variera melodin.

  205. Vi kommer att inkludera etnologer,
    zoologer, veterinärer och lingvister.

  206. Vi har en projekthemsida där vi
    löpande lägger upp resultat.

  207. Sen skulle jag vilja jämföra
    avståndshypotesen med andra katter.

  208. Gör vilda katter likadant?

  209. Robert Eklund, som är med i
    projektet, har varit i Afrika-

  210. -och tittat på vilda katter.
    Geparder gör nåt liknande.

  211. Jag har fått låna en video av honom.

  212. Naankuse Foundation i Namibia
    håller på med natur- och viltvård-

  213. -och försöker värna om
    geparderna där.

  214. Titta på hur de gör med morranden,
    fräsanden och spottanden.

  215. De gör nåt mer explosivt när de
    spottar. De gör nåt med tassarna.

  216. Det verkar ha med avståndet till
    kameran att göra.

  217. Det sista korta:
    Gör katterna också så med tassarna?

  218. Jag gick tillbaka och hittade
    ett klipp som påminner lite om det.

  219. Kan det vara en liten tassgrej där?
    Sen på avstånd börjar de yla igen.

  220. Tack så mycket.

  221. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Varför morrar och fräser katter?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När katter kommunicerar är det främst i tre olika relationer: mellan kattmamman och kattungen, i parningssituationer samt för att med aggressiva läten varna inkräktare eller motståndare. Susanne Schötz har forskat om tamkattens läten. Här berättar hon om hur katter kommunicerar med människor och med andra katter. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Djurspråk, Katter, Naturvetenskap, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Kan du ställa en avokado?

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför blir vi arga på konsten?

Konstskandaler är nästan något vi förväntar oss, säger Max Liljefors, professor i konstvetenskap. Här berättar han om vad som upprör oss och ger exempel på skandaler genom åren, vad debatten har lett till och hur den har förändrats över tid. Några exempel som tas upp är Carl Michael von Hausswolff som vid ett besök i koncentrationslägret Majdanek tog med sig aska hem och använde i sina målningar och Nathalia Edenmont som har använt djurdelar i sin konst. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför morrar och fräser katter?

När katter kommunicerar är det främst i tre olika relationer: mellan kattmamman och kattungen, i parningssituationer samt för att med aggressiva läten varna inkräktare eller motståndare. Susanne Schötz har forskat om tamkattens läten. Här berättar hon om hur katter kommunicerar med människor och med andra katter. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

De mänskliga rättigheternas historia

Lena Halldenius har forskat kring innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Hon urskiljer tre möjliga sätt att tyda begreppet som har stridit om tolkningsföreträdet och berättar här om vilket som gått segrande ur striden och varför. Hon menar att det är tydligt att begreppet och utformningen är präglad av den tid och kontext då den skrevs. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Rätt eller fel vardagsbeslut

Den som konsumerar en produkt har fattat ett beslut och valt just den produkten framför andra val av liknande alternativ. Hur och varför fattar vi dessa beslut? Detta har Annika Wallin studerat med hjälp av ögonrörelsemätare som filmar scenen framför försökspersonen. Här berättar hon om studierna och vilka konsekvenser vardagliga beslut kan få i andra sammanhang. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Konflikter om kunskap

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, beskriver kunskapskonflikter i samhället och hur de har förändrats över tid. Vinnaren av dessa konflikter är det som vi ser och får ta del av. Vilken information som anses vara kunskap har det alltid funnits konflikter kring, inom religion, politik, kultur och vetenskap. Tidigare var det gatekeepers i form av exempelvis redaktörer som bestämde vilken kunskap som gavs plats och köptes in och hur den placerades. Idag är det algoritmer som avgör vilken kunskap som är tillgänglig. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om folkmord och förnekelse

Folkmord är en konflikt som sällan upphör för att kriget slutar eller för att en diktator dör, säger Maria Karlsson, doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon om Förintelsen och folkmordet på armenier i Osmanska riket och förnekelsekulturerna som följt dessa folkmord. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.