Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2016. Konflikt är årets tema. Konflikt är något som kan yttra sig i det mesta, från vardagliga händelser till väpnad konflikt, och dyka upp i de flesta situationer. I språket, i kvinnokampen, i priskriget och inom arbetsmarknaden. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016 : De mänskliga rättigheternas historiaDela
  1. Titeln är "Striden om de mänskliga
    rättigheternas historia"-

  2. -men det ska inte bli
    speciellt blodigt.

  3. Jag är filosof, så den strid och den
    historia som jag kommer att prata om-

  4. -är filosofisk historieskrivning
    om mänskliga rättigheter.

  5. Den poäng
    som jag vill göra om den är:

  6. Hur vi skriver historien
    om de mänskliga rättigheterna-

  7. -påverkar vad mänskliga rättigheter kan
    komma att betyda i dag-

  8. -vilken funktion vi kan ge dem,
    vilka som har dem och vad de skyddar.

  9. Det här har inte bara en historisk,
    bakåtblickande betydelse-

  10. -utan hur vi skildrar
    vad som har hänt-

  11. -har stor betydelse
    för mänskliga rättigheter i dag.

  12. Det ska jag
    försöka göra sannolikt för er.

  13. Jag ska ringa in vad vi menar
    med "mänskliga rättigheter".

  14. "Mänskliga rättigheter" är ett dominant
    begrepp. Det används jämt.

  15. Säger man att nåt är
    en mänsklig rättighet-

  16. -vet man inte mycket mer-

  17. -än att den som talar
    tycker att det är jätteviktigt.

  18. "Mänskliga rättigheter" används
    som beteckning för allt möjligt.

  19. Vi kan prata om en internationell
    rättsordning med FN-konventioner-

  20. -eller med Europarådets konvention. Det
    finns jättemånga konventioner-

  21. -både generella och såna som är tänkta
    att skydda vissa grupper-

  22. -som t.ex. kvinnor, barn och
    personer med funktionsnedsättning.

  23. Det här är
    ett jättesystem av konventioner-

  24. -som också innehåller tilläggsprotokoll,
    domar-

  25. -och kommittébetänkanden
    och såna saker.

  26. Alla såna rättsliga instrument-

  27. -är resultat
    av politiska förhandlingslösningar.

  28. Deras utformning
    beror på vilka som var med-

  29. -och på vilka intressen som kändes
    politiskt gångbara just då.

  30. Det är tydligt att allt det här är ett
    resultat av ett visst sammanhang-

  31. -en viss tid och kontext.
    "Mänskliga rättigheter" används även-

  32. -för att prata om nåt helt annat,
    nån sorts universell etik.

  33. "Mänskliga rättigheter" har nån sorts
    moralisk, symbolisk betydelse.

  34. Det ska representera några värden
    som är oföränderliga, kanske eviga.

  35. Jämlikhet, människovärde, värdighet.

  36. Den här typen av universell etik-

  37. -hänvisar också
    de politiska lösningarna-

  38. -och de rättsliga instrumenten till.

  39. I portalparagrafer
    står det alltid saker som:

  40. "Alla människor är födda fria
    och lika i värde och rättigheter."

  41. "De har förnuft och samvete."

  42. Tänk vad bra om det verkligen var så.

  43. Det finns en idé om en universell etik
    som är oberoende av sammanhang-

  44. -och som gäller överallt, alltid.

  45. Och så finns
    de politiska kompromisslösningarna.

  46. "Mänskliga rättigheter" används för allt
    det. Dessutom tänker man sig-

  47. -att mänskliga rättigheter är
    en historisk tanketradition.

  48. Nåt som har seglat genom tiden.
    Idén om mänskliga rättigheter ser vi-

  49. -ibland som en explicit tanke-

  50. -och ibland som ett outtalat löfte i
    människans historia genom alla tider.

  51. När jag började-

  52. -att filosofiskt studera mänskliga
    rättigheter som idé och som begrepp-

  53. -slogs jag av några saker.

  54. En sån sak var-

  55. -att det fanns
    en mycket större benägenhet-

  56. -att hänvisa till historien när man
    pratade om mänskliga rättigheter-

  57. -jämfört med när man pratade
    om begrepp som frihet och rättvisa.

  58. Där är det mycket mer uppenbart
    att det finns en lång historia-

  59. -för termen "frihet"
    och termen "rättvisa"-

  60. -finns i filosofihistorien
    så långt tillbaka som vi känner den.

  61. Men termen "mänskliga rättigheter" finns
    inte så långt tillbaka.

  62. Men när man talar
    om mänskliga rättigheter-

  63. -använder man
    historiska argument mest.

  64. Det slog mig när jag började studera
    mänskliga rättigheter filosofiskt.

  65. Jag har funderat vad det kan bero på.

  66. Två andra saker som slog mig-

  67. -som jag tänker har att göra med
    den här fäblessen för historia-

  68. -inom de mänskliga rättigheternas
    filosofi är...

  69. När man pratar
    om mänskliga rättigheter filosofiskt-

  70. -finns det en ambition om
    att det begrepp som man formulerar-

  71. -eller den teori som man för fram-

  72. -ska skapa...enighet-

  73. -och allmän uppslutning.

  74. När det handlar om mänskliga rättigheter
    ska vi vara överens.

  75. En sån rättighetsteori bör vara sån-

  76. -att så många som möjligt
    kan bli övertygade om den.

  77. Det ska inte vara en strid,
    utan vi ska vara överens.

  78. Det ser man inte om man tittar
    på hur filosofer hanterar "frihet".

  79. Där kan det vara viktigt att strida för
    olika förståelser av "frihet".

  80. Men när det gäller "mänskliga
    rättigheter" ska man vara överens.

  81. En tredje sak som slog mig var...

  82. Om man ska skala ner "mänskliga
    rättigheter" till ett grundtugg-

  83. -som på nåt sätt, med nödvändighet, är
    med i paketet-

  84. -är det nåt om att...

  85. Det finns vissa saker som man
    kan göra anspråk på som människa-

  86. -som delas av alla. Hur man
    förstår "alla" är en annan sak.

  87. Det finns nånting i grundidén
    med mänskliga rättigheter-

  88. -som är egalitärt, som är nåt
    som alla kan göra anspråk på.

  89. Det är en skitradikal idé,
    om man tänker på hur världen ser ut.

  90. Vad som är slående bland teorier om
    mänskliga rättigheter är tendensen-

  91. -att vilja utmana
    så lite som möjligt.

  92. Jag pratade
    med en amerikansk filosof nyss.

  93. Han sa
    att mänskliga rättigheter kräver lag.

  94. Men det kräver inte ens demokrati. Det
    kan gå ändå.

  95. Mänskliga rättigheter kan finnas
    även i odemokratiska samhällen.

  96. Men det är inte så farligt.
    Vi ifrågasätter ingenting stort.

  97. De privilegierade behöver inte ge upp
    alla sina stora rikedomar.

  98. Mänskliga rättigheter handlar om att
    alla ska ha en anständig lägstanivå.

  99. "Tröskelnivå" och "miniminivå" är
    populärt bland rättighetsfilosofer.

  100. Alla ska upp
    till en anständig tröskelnivå.

  101. Man har mat, vaccin, skola
    och nånstans att bo.

  102. På tröskelnivån är de mänskliga
    rättigheterna tillfredsställda.

  103. Många är just på tröskelnivån
    medan vissa är här.

  104. T.ex. de 63 individer i världen
    som tillsammans äger lika mycket-

  105. -som 50 % av världens fattigaste.

  106. Till exempel de, de behöver inte
    oroa sig. Alla är på tröskelnivån.

  107. Det kanske inte ens är demokrati.

  108. De här tre sakerna tillsammans
    tyckte jag var förbryllande-

  109. -och irriterande, men intressant.

  110. Jag tänkte:
    "De här dragen i rättighetsfilosofi"-

  111. -"att skapa enighet"-

  112. -"och att inte utmana för mycket
    så att det blir oro i leden"-

  113. -"kan de ha nåt
    med historien att göra?"

  114. Nu ska jag presentera tre historiska
    begrepp om mänskliga rättigheter.

  115. När jag har presenterat dem
    kommer jag att säga-

  116. -att framför allt ett av de tre-

  117. -och delvis ett annat,
    har vunnit historiskt-

  118. -medan det tredje kämpar
    på marginalen.

  119. Att det första och delvis det andra
    begreppet har vunnit-

  120. -är en delförklaring till att
    rättighetsteori har blivit så mesigt.

  121. Det första
    historiska rättighetsbegreppet...

  122. ...är...

  123. ...en idé som kan låta konstig först,
    men som man sen känner igen.

  124. Man ser mänskliga rättigheter som
    ett inneboende mänskligt attribut.

  125. Det här ser vi jättemycket
    på 1600-talet, till exempel.

  126. Idén om att människan är speciell.

  127. Det är
    ett teologiskt påverkat begrepp.

  128. Det är nåt speciellt med människan. Hon
    har en särskild resning.

  129. Det hänger ihop med kapaciteter
    som vi tillskriver människan.

  130. Förnuft. Emotionella kapaciteter.

  131. Förmåga att ta ansvar.

  132. Människan i sig har en värdighet-

  133. -som är skyddsvärd-

  134. -och de mänskliga rättigheterna
    uttrycker-

  135. -detta skyddsvärda, mänskliga värde.

  136. Det finns jättemånga referenser till
    detta. Alldeles nyss citerade jag-

  137. -ur FN:s allmänna förklaring
    om de mänskliga rättigheterna.

  138. "Människor är lika
    i värde och rättigheter."

  139. "De är utrustade
    med förnuft och samvete."

  140. Det är en referens
    till rättighetsbegrepp-

  141. -där människan är speciell vad gäller
    moralisk värdighet och resning.

  142. Det är det ena rättighetsbegreppet
    i historien. Mycket framgångsrikt.

  143. I det andra rättighetsbegreppet...

  144. ...pratar man om mänskliga rättigheter
    som en sorts status.

  145. En status i samhället.

  146. Min rätt är min kapacitet att agera
    i samhället i förhållande till andra.

  147. Min kapacitet att framföra mig själv i
    offentligheten-

  148. -att tala med min egen röst
    och bli hörd-

  149. -att ha nån sorts rättssubjektsstatus i
    det sammanhang där jag lever.

  150. Att vara erkänd som sådan
    är att ha mänskliga rättigheter.

  151. Medborgarskapet blir centralt om man
    tänker så om mänskliga rättigheter.

  152. Två begrepp.

  153. Det tredje begreppet...är...
    att tänka om mänskliga rättigheter...

  154. ...att utnyttja att det i grunden
    i idén om mänskliga rättigheter...

  155. ...finns nåt kopplat till jämlikhet.

  156. Att då säga
    att jämlikhet är en princip-

  157. -och ojämlikhet är ett faktum.

  158. Ett annat faktum är makt-

  159. -och maktanspråk.

  160. Om vår princip är jämlikhet blir makt
    och maktanspråk ett problem.

  161. De mänskliga rättigheterna
    kan då användas-

  162. -för att prata om rätten
    till möjligheten att göra motstånd.

  163. Rättigheterna som ett redskap
    i händerna på de förtryckta.

  164. Som ett sätt att göra motstånd
    mot dem som vill ta makten över en.

  165. Då blir rättigheterna nåt praktiskt, men
    också nåt orubbligt-

  166. -som de underordnade har tillgång till
    retoriskt, moraliskt, politiskt-

  167. -för att göra motstånd. Då blir
    rättighet en revolutionär princip.

  168. Det har haft den funktionen också
    i historien.

  169. Okej. Vi har tre historiska begrepp.

  170. Mänskliga rättigheter
    som nåt metafysiskt inneboende.

  171. Vi har mänskliga rättigheter
    som en sorts kapacitet-

  172. -att företräda sig själv
    i offentligheten-

  173. -där man är erkänd som medborgare.

  174. Och så har vi mänskliga rättigheter som
    motståndets redskap.

  175. En resurs underifrån,
    för de underordnade-

  176. -om man vill göra motstånd
    mot förtryck.

  177. Om man då har de här tre begreppen...

  178. Om man utifrån vart och ett av dem ska
    ställa ett par frågor-

  179. -som till exempel: För vem
    är de mänskliga rättigheterna till?

  180. Vem är den paradigmatiska rättighets-
    innehavaren? Hur ser innehavaren ut?

  181. Om vi tänker oss en rättighets-
    innehavare och skapar en inre bild.

  182. Vem ser vi? Hur ser den personen ut?

  183. Jag sa tidigare att i grundskottet
    i mänskliga rättigheter-

  184. -har alla samma rätt,
    och det finns jämlikhet.

  185. Jag sa: "Det beror på
    vad man menar med 'alla'."

  186. Frågan "Vem är mänsklig nog
    att ha mänskliga rättigheter?"-

  187. -har varit en stor stridsfråga i
    de mänskliga rättigheternas historia.

  188. Det första rättighetsbegreppet-

  189. -knyts till antaganden
    om mänskliga inneboende kapaciteter-

  190. -som förnuft
    och moraliskt ansvarstagande.

  191. Att vara den där personen
    som är som människan ska vara-

  192. -som är förnuftig nog och så.

  193. Ja...

  194. Historiskt är det lätt
    att hitta exempel-

  195. -på hur man har använt den principen
    för att exkludera vissa ur "alla".

  196. "Är kvinnor förnuftiga nog för att ha
    mänskliga rättigheter? Nej."

  197. "Är subjekten i de koloniserade
    områdena förnuftiga nog?"

  198. "Vi vet inte,
    men för säkerhets skull nej."

  199. Vi kan tycka: "Så är det inte nu."

  200. Men titta på rättighetsfilosofin
    som den skrivs i dag-

  201. -så ska ni se att ett par frågor dyker
    upp väldigt ofta.

  202. Såna som:

  203. Kan de med grav kognitiv funktions-
    nedsättning ha mänskliga rättigheter?

  204. De kan inte utöva förnuft
    eller ta moraliskt ansvar.

  205. Riktigt små barn,
    kan de ha mänskliga rättigheter?

  206. De kan ju inte heller
    agera förnuftigt.

  207. Förvånansvärt ofta
    blir svaret som man får "nej".

  208. De står så klart inte
    utan moraliskt skydd.

  209. Vi har en särskild moral,
    en omhändertagande snällhetsmoral-

  210. -för dem som inte kvalar in i kretsen av
    förnuftiga rättighetsinnehavare.

  211. Såna som vi.
    Det är fortfarande jättevanligt.

  212. Det innebär
    att för att vara riktigt säker-

  213. -på att ses som rättighetsinnehavare
    måste man vara en moralisk friskus-

  214. -och checka alla rutor
    som förväntas av en-

  215. -för att vara som vi tänker oss
    att människor ska vara.

  216. Annars kanske man hamnar
    i omhändertagandekategorin.

  217. Det är ett rättighetsbegrepp
    som till sin konsekvens har-

  218. -att de som är allra mest sårbara
    för vad andra kan göra mot dem-

  219. -har den svagaste rättighetsstatusen.
    Problematiskt kan man tycka.

  220. Rättighetsbegrepp två: Mänskliga
    rättigheter är nån form av kapacitet.

  221. En förmåga att företräda sig själv
    offentligt. Att tala och bli hörd.

  222. En som man lyssnar på. Tidigare sa jag
    "betydelsen av medborgarskapet".

  223. Det här rättighetsbegreppet har stor
    betydelse ännu, i alla fall indirekt-

  224. -för att vi väldigt gärna prioriterar
    politiska fri- och rättigheter.

  225. Vi är mindre benägna att prioritera den
    stora ekonomiska ojämlikheten-

  226. -som ett rättighetsproblem.

  227. Vem är den moraliska friskusen
    under det rättighetsbegreppet?

  228. Den som har starkast och minst
    problematiserad rättighetsstatus där-

  229. -är medborgaren.

  230. Om det är vårt rättighetsbegrepp
    och du lever som papperslös...

  231. ...hamnar du i restkategorin.

  232. Det är en väldigt påtaglig konsekvens
    som vi lever med i vår egen samtid.

  233. Ett rättighetsbegrepp
    vars konsekvens är-

  234. -att de personer vars ställning
    i samhället är svagast-

  235. -också har en rättighetsstatus
    som är mest ifrågasatt...

  236. Problem. Kan man tycka. Eller inte.

  237. Det tredje rättighetsbegreppet:

  238. Tanken att mänskliga rättigheter
    uttrycker en egalitär princip-

  239. -som har som funktion
    att tjäna som en legitimerande grund-

  240. -för dem som har minst i termer
    av resurser, makt, inflytande-

  241. -att kunna...hävda nånting-

  242. -gentemot en överhet.

  243. Om vi tänker oss mänskliga rättig- heter
    som en motståndsprincip...

  244. ...för vem blir då rättighetsinnehavet
    mest självklart?

  245. Då blir det nödvändigt att hävda,
    som en konsekvens av begreppet-

  246. -att de mänskliga rättigheterna är
    starkast för de svagaste i samhället.

  247. Vilket rättighetsbegrepp
    som man dras till...

  248. Man skulle kunna säga:
    Det beror på hur man läser historien.

  249. Men man går inte in i historien
    som ett barn och ser sig omkring-

  250. -och så uppenbarar sig historie-
    skrivningen. Man skapar den själv.

  251. Man går in i en historieskrivning
    med vissa förförståelser-

  252. -med vissa värderingar
    och förväntningar.

  253. Vilket rättighetsbegrepp
    som blir tydligast i historien-

  254. -påverkas av vad man förväntar sig att
    finna och vad man vill finna.

  255. Det är definitivt det första-

  256. -och delvis det andra begreppet
    som har vunnit i historien-

  257. -i termer av hur användningen
    av rättighetsbegreppet fungerar.

  258. Det första rättighetsbegreppet-

  259. -där mänskliga rättigheter ses som
    en inneboende kapacitet för förnuft-

  260. -gör att frågan uppstår om kognitivt
    funktionsnedsatta har rättigheter.

  261. Att den frågan ställs
    och anses behöva ett svar-

  262. -beror på att det är det
    rättighetsbegreppet som man använder.

  263. Att vi tycker
    att det är självklart...att...

  264. ...de som lever som papperslösa inte har
    tillgång till offentligheten...

  265. ...kan förklaras av att vi använder det
    andra begreppet...

  266. ...där mänskliga rättigheter
    handlar om att ha en viss status...

  267. ...och att på basis av den statusen
    kunna göra anspråk på att bli hörd.

  268. Okej, jag ska avsluta nu.

  269. Jag ska inte avsluta med en appell.

  270. Begreppet mänskliga rättigheter-

  271. -strukturerar det politiska samtalet-

  272. -man kan hänvisa till det
    för att framföra anspråk-

  273. -och det är nåt slags vagt bra.

  274. Vi tycker att vi är bra på det
    och exporterar det gärna till andra.

  275. Mänskliga rättigheter är en supernorm i
    dagens internationella samhälle.

  276. Många gånger vet vi inte vad vi menar
    med det, annat än att det är viktigt.

  277. För att det här begreppet-

  278. -inte bara ska bli retorik
    som man mycket väl kan vända-

  279. -för att klä egna intressen
    i moraliskt godtagbara termer-

  280. -måste man veta vad man menar,
    var man hämtar det ifrån-

  281. -och vilka konsekvenser det får
    beroende på hur begreppet används.

  282. Vilka frågor behöver svar om jag
    använder "mänskliga rättigheter" så?

  283. Om jag har ett rättighetsbegrepp där jag
    omedelbart måste svara på frågan:

  284. Personer
    med kognitiv funktionsnedsättning-

  285. -ska de ha mänskliga rättigheter?

  286. Om det blir en fråga som behöver svar
    är det fel på ditt rättighetsbegrepp.

  287. För att förstå vad det felet...
    Det här är vad jag tycker.

  288. För att förstå vad det felet
    kommer ur kan man se på historien.

  289. Vad gjorde att det här
    rättighetsbegreppet utvecklades?

  290. Och vilka intressen försvarade det?

  291. Jag stannar där. Tack ska ni ha.

  292. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

De mänskliga rättigheternas historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lena Halldenius har forskat kring innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Hon urskiljer tre möjliga sätt att tyda begreppet som har stridit om tolkningsföreträdet och berättar här om vilket som gått segrande ur striden och varför. Hon menar att det är tydligt att begreppet och utformningen är präglad av den tid och kontext då den skrevs. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Kan du ställa en avokado?

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför blir vi arga på konsten?

Konstskandaler är nästan något vi förväntar oss, säger Max Liljefors, professor i konstvetenskap. Här berättar han om vad som upprör oss och ger exempel på skandaler genom åren, vad debatten har lett till och hur den har förändrats över tid. Några exempel som tas upp är Carl Michael von Hausswolff som vid ett besök i koncentrationslägret Majdanek tog med sig aska hem och använde i sina målningar och Nathalia Edenmont som har använt djurdelar i sin konst. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför morrar och fräser katter?

När katter kommunicerar är det främst i tre olika relationer: mellan kattmamman och kattungen, i parningssituationer samt för att med aggressiva läten varna inkräktare eller motståndare. Susanne Schötz har forskat om tamkattens läten. Här berättar hon om hur katter kommunicerar med människor och med andra katter. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

De mänskliga rättigheternas historia

Lena Halldenius har forskat kring innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Hon urskiljer tre möjliga sätt att tyda begreppet som har stridit om tolkningsföreträdet och berättar här om vilket som gått segrande ur striden och varför. Hon menar att det är tydligt att begreppet och utformningen är präglad av den tid och kontext då den skrevs. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Rätt eller fel vardagsbeslut

Den som konsumerar en produkt har fattat ett beslut och valt just den produkten framför andra val av liknande alternativ. Hur och varför fattar vi dessa beslut? Detta har Annika Wallin studerat med hjälp av ögonrörelsemätare som filmar scenen framför försökspersonen. Här berättar hon om studierna och vilka konsekvenser vardagliga beslut kan få i andra sammanhang. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Konflikter om kunskap

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, beskriver kunskapskonflikter i samhället och hur de har förändrats över tid. Vinnaren av dessa konflikter är det som vi ser och får ta del av. Vilken information som anses vara kunskap har det alltid funnits konflikter kring, inom religion, politik, kultur och vetenskap. Tidigare var det gatekeepers i form av exempelvis redaktörer som bestämde vilken kunskap som gavs plats och köptes in och hur den placerades. Idag är det algoritmer som avgör vilken kunskap som är tillgänglig. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om folkmord och förnekelse

Folkmord är en konflikt som sällan upphör för att kriget slutar eller för att en diktator dör, säger Maria Karlsson, doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon om Förintelsen och folkmordet på armenier i Osmanska riket och förnekelsekulturerna som följt dessa folkmord. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.