Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2016. Konflikt är årets tema. Konflikt är något som kan yttra sig i det mesta, från vardagliga händelser till väpnad konflikt, och dyka upp i de flesta situationer. I språket, i kvinnokampen, i priskriget och inom arbetsmarknaden. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016 : Rätt eller fel vardagsbeslutDela
  1. När du räcker fram en konservburk...

  2. Det är väl Tetrapack nu för tiden
    i och för sig.

  3. Ett tetrapack med konservburkar
    till kassörskan.

  4. Då har du fattat ett beslut.

  5. Du har valt ut paketet bland andra,
    förmodligen liknande, alternativ.

  6. Mina kollegor och jag är intresserade av
    hur och varför du fattar beslut.

  7. Anledningen till att jag är intresserad
    av vardagliga beslut-

  8. -tänkte jag förklara för er.

  9. Jag ska prata om
    hur vardagliga beslut går till.

  10. Hur man kan ta reda på det.
    Ifall de är nåt att ha.

  11. Och varför jag vill studera det.

  12. Jag tänkte börja med att säga varför,
    så ni inte undrar under föredraget.

  13. Det finns tre skäl till att jag är
    fascinerad av vardagsbeslut.

  14. Det första: i vardagen har vi en chans
    att träna vårt beslutsfattande.

  15. Det är sällan man bestämmer sig för att
    gifta sig eller byta jobb.

  16. Men ni köper konserverade tomater
    förhoppningsvis lite oftare.

  17. I vardagen har du möjligheten att flera
    gånger göra liknande beslut.

  18. Det är din chans att träna
    ditt beslutsfattande.

  19. Därför tror jag - det är min hypotes-

  20. -att om nånting formar
    hur vi fattar beslut-

  21. -är det de vardagliga situationerna.

  22. Den andra anledningen är-

  23. -att även om det kan verka oviktigt
    vilket paket tomater du går hem med-

  24. -kan de sammantaget ha
    stora konsekvenser.

  25. Den ekonomiska
    är lättast att få syn på-

  26. -men det har konsekvenser för
    din hälsa, miljön o.s.v.

  27. Många små beslut tillsammans
    leder till nåt viktigt.

  28. Därför är det viktigt att förstå
    de vardagliga besluten.

  29. Den tredje anledningen är
    att inom mitt forskningsområde-

  30. -brukar man studera beslut
    på ett annorlunda sätt.

  31. Man plockar ner folk i laboratorier,
    ger dem små val och ser hur de gör.

  32. Men beslutet i vardagen
    ser ut på ett helt annat sätt.

  33. Jag är intresserad av
    relationen mellan vardagsbesluten-

  34. -och de beslut som vi vet nånting om
    som beslutsforskare.

  35. Hur gör du när du bestämmer dig?

  36. Tillsammans med mina kollegor,
    främst Kerstin Gidlöf-

  37. -för vi har gjort
    alla de här studierna tillsammans-

  38. -har vi satt mobila ögonrörelsemätare
    på personer som går och handlar.

  39. En mobil ögonrörelsemätare filmar scenen
    framför dig och dina ögon.

  40. När vi lägger samman informationen
    kan vi se precis vad du tittar på.

  41. Vi ser vad du tittar på när du bestämmer
    dig. Det kan vi använda-

  42. -för att ta reda på
    hur din beslutsprocess ser ut.

  43. Det kan se ut så här. Det här är
    från en studie förra våren.

  44. Ett par glasögon
    med inbyggda kameror.

  45. Sen har vi en bärbar dator
    i en ryggsäck på försökspersonerna.

  46. Resultatet blir exempelvis
    en film som den här.

  47. Den här är några år gammal.

  48. Det röda korset representerar var
    försökspersonens uppmärksamhet finns.

  49. Det här är en typ av data
    som vi får in genom våra filmer.

  50. Det är svårt att se, men där tog
    personen ett pastapaket.

  51. Det tittar man ofta inte på.

  52. Det här är Kerstin. Det här är
    den typ av data som vi samlar in.

  53. När man tittar på datan
    får man jättemycket information.

  54. Det gäller att filtrera
    och förstå sig på informationen.

  55. En sak som blir viktig är-

  56. -att vi inte bara kan koncentrera oss på
    vad personerna tittar på.

  57. Om man ska jämföra personer,
    blir det en meningslös övning.

  58. För om du har en viss budget-

  59. -kommer ett paket pasta
    att vara det bästa för dig.

  60. Men om du har en annan budget,
    kanske den pastan är meningslös.

  61. Vi måste alltid relatera till
    vad försökspersonerna vill ha-

  62. -för att få fram
    data som är jämförbara.

  63. Två enkla observationer som man kan göra
    genom att bara titta på filmen-

  64. -eller genom att titta på folk som
    handlar utan ögonrörelsekameror-

  65. -är att vi tittar på en liten del.

  66. Det är många produkter på hyllan
    som du aldrig nånsin uppmärksammar.

  67. Du ser dem inte,
    för du fäster aldrig blicken på dem.

  68. Det andra är att man tittar
    under kort tid.

  69. Dels lägger du lite tid framför hyllan,
    dels väldigt lite tid-

  70. -på produkterna
    som du är intresserad av.

  71. Det är väldigt sällsynt
    att nån tar upp ett paket-

  72. -eller en burk
    och läser baksidestexten.

  73. Det händer nästan aldrig.

  74. Nu tänker nån här:
    "Det gör jag alltid."

  75. Men tro mig. Det kanske ni tror.

  76. Men det är inte så vanligt.

  77. Mer intressant är när vi kan
    flytta upp det i abstraktionsnivå.

  78. En sak som vi har sett-

  79. -är att det verkar som om du
    tittar på ett annorlunda sätt-

  80. -när du fattar beslut.

  81. När du är mest aktiv
    i din beslutsprocess-

  82. -har du en tendens
    att flytta blicken fram och tillbaka-

  83. -mellan ett litet antal produkter
    flera gånger.

  84. Det tyder på
    att du gör en aktiv jämförelse.

  85. Försökspersoner som vi har bett gå ut
    och bara leta reda på nånting-

  86. -uppvisar inte det beteendet.

  87. Det här verkar vara nåt som utmärker
    det aktiva beslutsfattandet.

  88. En annan sak som man kan se
    i våra filmer och i forskning-

  89. -är att du har en tendens
    att titta mest på det du köper.

  90. Jag har kollegor, en som heter
    Philip Pärnamets t.ex.-

  91. -som har visat att om man lurar folk att
    titta längre på nånting-

  92. -kommer de att tycka mer om det.
    Så det är en kraftfull mekanism.

  93. Det intressanta med att vi kan se-

  94. -ett specifikt ögonrörelsemönster
    vid beslutsfattande är...

  95. En kommentar som jag ofta får
    när jag pratar om vad jag forskar om-

  96. -är att de säger: "Jag vet redan
    på förhand vad jag ska ha."

  97. "Jag stoppar ner det i korgen
    och är nöjd."

  98. Men också de som säger detta
    uppvisar det här ögonrörelsemönstret.

  99. De flyttar blicken mellan
    ett litet antal produkter-

  100. -i det segment där det är mest sanno-
    likt att de fattar ett aktivt beslut.

  101. De väljer ett alternativ
    och väljer bort ett annat.

  102. Men det här är ett minimalt beslut.
    Man tittar inte på hela hyllan.

  103. Då hade det tagit er många timmar
    att fatta ett välöverlagt beslut.

  104. Det skulle ta jättelång tid.

  105. Men ett visst beslutsfattande
    verkar faktiskt ske.

  106. Nästa fråga är
    hur bra de här besluten är.

  107. Är ni bra på
    att köpa konserverade tomater?

  108. För att kunna svara på den frågan
    måste man ta ställning till-

  109. -hur man ska bestämma sig för
    vad ett bra beslut är.

  110. I största allmänhet
    eller framför pastahyllan.

  111. Då finns det två förhållningssätt.

  112. Man kan titta efter hur bra det blir.
    Var det du köpte en bra produkt?

  113. Man kan också titta på processen.

  114. Fattade du ett beslut
    på ett sätt som var "ansvarsfullt"?

  115. Att de här två sakerna
    kan vara olika kan vi se-

  116. -om vi låtsas att en person går till
    hyllan, blundar, tar ett paket-

  117. -och det råkar vara
    det bästa alternativet.

  118. Det skulle kunna hända. Bra resultat.
    Men processen är inte pålitlig.

  119. Det är inte sannolikt att nästa gång
    får den också ett fantastiskt paket.

  120. Två sätt som vi kan förhålla oss
    till det goda beslutsfattandet på.

  121. Om vi backar till filmen som jag visade,
    tror jag att det är tydligt-

  122. -att tanken att en stabil
    och pålitlig process-

  123. -ska leda fram till det goda beslutet
    är svår att tillämpa-

  124. -när ni står framför pastahyllan.

  125. För ni har inte ens möjlighet-

  126. -att inom rimlig tid titta på
    den viktigaste informationen-

  127. -de bästa produkterna eller jämföra
    alternativen på ett bra sätt.

  128. Det här verkar vara
    ett svårt mått att använda-

  129. -för att avgöra
    ifall folk är goda beslutsfattare.

  130. Slutsatsen skulle vara att ni är
    jättedåliga på att köpa pasta.

  131. Vi återkommer till det.

  132. Det andra alternativet är att
    fundera över hur bra resultatet blev.

  133. Var det
    en bra burk konserverade tomater?

  134. Blev du matförgiftad?
    Blev pastan god?

  135. Problemet med det här förhållningssättet
    har att göra med-

  136. -att bara för att du valt en sak-

  137. -vet du inte hur det hade varit
    om du hade valt nånting annat.

  138. Kanske hade du revolutionerat
    ditt liv om du köpt ett annat paket.

  139. Kanske osannolikt, men du vet inte.

  140. Man ska dock komma ihåg att i affären är
    det kanske mer meningsfullt-

  141. -att fundera på det här sättet.
    Där har ni chansen att prova er fram.

  142. Om man är
    en väldigt systematisk pastaköpare-

  143. -kanske ni ätit er igenom
    alla sorter-

  144. -och bestämt er för:
    "Det här funkar för mig."

  145. Så det är inte en omöjlig strategi.

  146. Men förhoppningsvis en ovanlig
    strategi på äktenskapsmarknaden.

  147. Men det är svårt att göra den
    bedömningen med våra försökspersoner.

  148. Så vi gör på ett annat,
    inte speciellt bra sätt.

  149. Men det är det bästa sätt
    som vi kan komma på.

  150. Vi frågar våra försökspersoner...

  151. Det här är en av mina studenter,
    så det är fejkat.

  152. Vi frågar våra försökspersoner vad de
    tycker är viktigt när de handlar.

  153. Högt eller lågt sockerinnehåll,
    pris, ekologisk märkning o.s.v.

  154. Och så får vi reda på väldigt mycket-

  155. -om vad de tycker om
    sylt, pasta eller yoghurt.

  156. Sen använder vi den informationen-

  157. -för att räkna ut vilket paket
    som hade varit det bästa för er.

  158. Jag vet lite mer om sylt
    än nån människa vill veta.

  159. Utifrån det kan vi se hur bra det
    de valde klarar sig i konkurrensen.

  160. Valde du
    ett av de bättre syltpaketen-

  161. -eller ett av de sämre?
    Hur bra blev beslutet?

  162. Det är ett problematiskt sätt
    att definiera bra beslut på.

  163. Anledningen till det är att det är stor
    skillnad på vad man säger-

  164. -och vad man vill ha.
    Det är lätt att säga:

  165. "Jag vill undvika skräpmat." Men
    egentligen vill jag ha en kexchoklad.

  166. Problemet för oss är-

  167. -att de metoder som finns för att ta
    reda på vad folk egentligen vill ha-

  168. -är tidsödande. Vi skulle behöva tvinga
    våra försökspersoner-

  169. -att välja mellan varje möjligt par av
    syltburkar på hyllan.

  170. Det varken vill eller kan vi
    tvinga dem till.

  171. Jag tror inte att så många skulle vara
    beredda att ställa upp.

  172. Därför måste vi använda
    den här typen av genvägar.

  173. Men den är tillräckligt bra-

  174. -för att säga nånting om
    hur goda vardagsbesluten är.

  175. Vad kan vi säga?
    Är ni bra pastaköpare?

  176. Nja är väl svaret.

  177. Den här grafen är gammal och från
    en studie som är gjord i Danmark.

  178. De här svarta bitarna av... Vad
    heter det på svenska? Staplar! Tack.

  179. De svarta bitarna representerar
    de produkter som folk köpte.

  180. På x-axeln ser vi "option quality".

  181. Hur förhåller sig den produkt du köpte
    till alla andra på hyllan?

  182. Hur förhåller den sig till den bästa och
    sämsta produkten för dig?

  183. Folk är ganska centrerade runt nollan.
    De ligger ungefär i mitten.

  184. Det finns ungefär lika många bättre som
    sämre produkter för dig.

  185. Det är inte imponerande,
    men inte heller katastrofalt.

  186. Pasta är en av de bättre kategorierna.
    För sylt låg folk där.

  187. Vi hade t.o.m. en som sa
    att det var jätteviktigt-

  188. -med lågt sockerinnehåll,
    mycket frukthalt, pris o.s.v.-

  189. -och köpte den sämsta produkt
    som fanns i hyllan för henne.

  190. Men det kan också vara nåt fel
    som vi gjorde där.

  191. Men ibland blir det så. Jättebra på att
    köpa pasta är man inte i Danmark.

  192. Förmodligen inte i Sverige heller.

  193. Är det nåt att oroa sig för? Behöver ni
    vara jättebra på att köpa pasta?

  194. Där är svaret återigen nja.
    Kanske inte.

  195. För att rädda hedern
    hos de danska pastaköparna-

  196. -är det orimligt att lägga flera timmar
    på att hitta den bästa pastan.

  197. Det hade varit lite sjukligt.

  198. Så att köpa en okej pasta
    och vara nöjd kan vara okej.

  199. Men folk utnyttjar inte
    den potential som finns på hyllan.

  200. Även om vårt mått är dåligt tror jag att
    man kan dra den slutsatsen.

  201. Varför bryr jag mig om vad folk gör när
    de handlar?

  202. En av sakerna som är viktiga för mig-

  203. -är hur det relaterar till annan
    forskning om beslutsfattande.

  204. Jag skulle vilja visa ett exempel på en
    bra studie-

  205. -som är gjord bl.a. av Jacob Orquin.

  206. Man bad folk välja
    mellan olika sorters yoghurt.

  207. En person fick se
    de här fyra paketen-

  208. -en person fick se
    andra versioner av den.

  209. Det här är naturalistiska stimuli.

  210. Det är ganska ovanligt, men vi har fyra
    paket att välja mellan.

  211. Det här är en riktig yoghurthylla.
    Det är en stor skillnad.

  212. Det är skillnad på antalet och på
    hur informationen är presenterad.

  213. Dessutom finns det stora skillnader i
    vad du pysslar med-

  214. -när du befinner dig i affären-

  215. -och sitter i ett laboratorium och ska
    välja ett av fyra yoghurtpaket.

  216. Vad som händer när du står framför
    yoghurthyllan eller tomaterna-

  217. -är att du gör det samtidigt
    som du gör en massa andra saker.

  218. Du funderar ifall du har frukost,
    upptäcker en ny sorts tomater.

  219. "Gröna tomater, kan det vara nåt?"

  220. Din kompis ringer, o.s.v. Det händer
    saker som du måste navigera kring.

  221. Dessutom är den här situationen
    som du befinner dig i-

  222. -mer komplex än den situation
    du befinner dig i-

  223. -om du väljer mellan fyra yoghurtpaket
    på en datorskärm.

  224. Utbudet är mycket större.
    Relationerna mellan produkterna-

  225. -är mer komplicerad.
    Dessutom är det ett viktigare beslut.

  226. Du kanske vill se bra ut
    när du väljer yoghurtpaket i labbet.

  227. Men den yoghurt du köper i affären
    får du gå hem och äta upp.

  228. Det är viktigt att komplettera
    den forskning som finns i dag-

  229. -med att titta på vardagsbesluten.

  230. Om vi inte kan
    förklara och förstå vad som händer-

  231. -i de vardagliga situationerna-

  232. -undrar jag om vi förstått nånting
    om beslutsfattande.

  233. Därför tillbringar jag tid framför
    kyldisken snarare än i laboratoriet.

  234. Forskningen är gjord
    bl.a. med Kerstin Gidlöf-

  235. -men också en massa andra. Kenneth
    Holmqvist, mastersstudenter o.s.v.

  236. Men jag hinner inte nämna alla.
    Tack så hemskt mycket!

  237. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rätt eller fel vardagsbeslut

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den som konsumerar en produkt har fattat ett beslut och valt just den produkten framför andra val av liknande alternativ. Hur och varför fattar vi dessa beslut? Detta har Annika Wallin studerat med hjälp av ögonrörelsemätare som filmar scenen framför försökspersonen. Här berättar hon om studierna och vilka konsekvenser vardagliga beslut kan få i andra sammanhang. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Beslutsfattande, Kognitiv psykologi, Psykologi, Val (psykologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Kan du ställa en avokado?

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför blir vi arga på konsten?

Konstskandaler är nästan något vi förväntar oss, säger Max Liljefors, professor i konstvetenskap. Här berättar han om vad som upprör oss och ger exempel på skandaler genom åren, vad debatten har lett till och hur den har förändrats över tid. Några exempel som tas upp är Carl Michael von Hausswolff som vid ett besök i koncentrationslägret Majdanek tog med sig aska hem och använde i sina målningar och Nathalia Edenmont som har använt djurdelar i sin konst. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför morrar och fräser katter?

När katter kommunicerar är det främst i tre olika relationer: mellan kattmamman och kattungen, i parningssituationer samt för att med aggressiva läten varna inkräktare eller motståndare. Susanne Schötz har forskat om tamkattens läten. Här berättar hon om hur katter kommunicerar med människor och med andra katter. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

De mänskliga rättigheternas historia

Lena Halldenius har forskat kring innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Hon urskiljer tre möjliga sätt att tyda begreppet som har stridit om tolkningsföreträdet och berättar här om vilket som gått segrande ur striden och varför. Hon menar att det är tydligt att begreppet och utformningen är präglad av den tid och kontext då den skrevs. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Rätt eller fel vardagsbeslut

Den som konsumerar en produkt har fattat ett beslut och valt just den produkten framför andra val av liknande alternativ. Hur och varför fattar vi dessa beslut? Detta har Annika Wallin studerat med hjälp av ögonrörelsemätare som filmar scenen framför försökspersonen. Här berättar hon om studierna och vilka konsekvenser vardagliga beslut kan få i andra sammanhang. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Konflikter om kunskap

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, beskriver kunskapskonflikter i samhället och hur de har förändrats över tid. Vinnaren av dessa konflikter är det som vi ser och får ta del av. Vilken information som anses vara kunskap har det alltid funnits konflikter kring, inom religion, politik, kultur och vetenskap. Tidigare var det gatekeepers i form av exempelvis redaktörer som bestämde vilken kunskap som gavs plats och köptes in och hur den placerades. Idag är det algoritmer som avgör vilken kunskap som är tillgänglig. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om folkmord och förnekelse

Folkmord är en konflikt som sällan upphör för att kriget slutar eller för att en diktator dör, säger Maria Karlsson, doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon om Förintelsen och folkmordet på armenier i Osmanska riket och förnekelsekulturerna som följt dessa folkmord. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.