Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2016. Konflikt är årets tema. Konflikt är något som kan yttra sig i det mesta, från vardagliga händelser till väpnad konflikt, och dyka upp i de flesta situationer. I språket, i kvinnokampen, i priskriget och inom arbetsmarknaden. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016 : Konflikter om kunskapDela
  1. Jag ska prata om ett område
    som jag har ägnat en hel del tid åt.

  2. Det handlar om vad som händer
    när vi producerar, förmedlar-

  3. -och också hittar information
    på nätet i allt större utsträckning.

  4. Jag har några utgångspunkter
    att starta den här diskussionen i.

  5. När det gäller kunskap
    finns det alltid konflikter-

  6. -om vad den kunskapen ska vara,
    vad som anses vara riktig kunskap.

  7. Det kan gälla inom religion,
    kultur, politik-

  8. -och till och med inom vetenskap. Allt
    publiceras inte-

  9. -men det förekommer alltid diskussioner,
    och ibland konflikter.

  10. Vinnarna av de här konflikterna
    får vi ta del av.

  11. Det publiceras i litteratur, recenseras
    i dagstidningar-

  12. -och köps in till bokhyllor eller
    i klassuppsättningar till skolor.

  13. Man kan kalla nätverket av hjälpmedel
    som vi har för att hitta saker-

  14. -för "vetandets infrastruktur".
    Det är det som jag ska tala om i dag.

  15. Först tänker jag hoppa bakåt i tiden.

  16. Vad är mer passande
    än att börja med Gutenbergs bibel?

  17. Den är ett exempel på...

  18. ...vetandets infrastruktur
    under 1400-talet.

  19. Det är
    en av de tidiga, tryckta böckerna.

  20. Infrastrukturen består av sidnummer,
    innehållsförteckning och index.

  21. Jag vet inte om just den här boken har
    alla de sakerna.

  22. Och också dess produktionssätt.

  23. Boktryckarkonsten kom under 1400- och
    1500-talen att påverka möjligheterna-

  24. -att kommunicera kunskap kraftfullt.

  25. Det sägs till exempel
    att Martin Luthers 95 teser-

  26. -som han sägs ha spikat fast
    på en kyrkport i Wittenberg-

  27. -kunde spridas med, för den tiden,
    förbluffande hastighet över Europa.

  28. Vi tar ett annat nedslag i historien.
    Det här är ett bibliotek.

  29. Det är slumpmässigt valt.

  30. Jag lät Google bestämma.
    Det är ett vackert bibliotek.

  31. Det är ett bibliotek i Leeds.

  32. Jag tror att det är ett folkbibliotek
    som är byggt i slutet av 1800-talet.

  33. Ni ser knappt böckerna,
    men ni ser infrastrukturen.

  34. Ni ser hyllor. Ni ser valv. Man
    kan se etiketter där det står saker-

  35. -som jag gissar är: "Här placeras böcker
    som handlar om det här."

  36. Balkonger.

  37. Bakom det här finns det människor som
    har köpt in, valt ut och placerat.

  38. Det har betydelse om nåt placeras
    i källaren eller i entrén.

  39. Infrastrukturen har betydelse.
    En annan del av infrastrukturen-

  40. -som en del av er känner igen,
    är en kortkatalog.

  41. Förr i tiden använde man den
    för att hitta litteratur i bibliotek.

  42. Det här var dåtidens Google.
    Man kunde söka på ämne, författare-

  43. -och titlar på saker och ting.
    Med hjälp av den kunde man hitta.

  44. Det är också ett exempel
    på infrastruktur.

  45. Det sista nedslaget
    som jag tänkte göra är-

  46. -hos den här mannen som sitter
    med travar av böcker bredvid sig.

  47. Det är ett uppslagsverk,
    Encyclopædia Britannica.

  48. Det är ett speciellt uppslagsverk
    som är känt världen över.

  49. Uppslagsverk är lite speciella.

  50. De har länge ansetts vara
    ett sätt att se på...

  51. Ett uppslagsverk visar
    vilken kunskap som ansågs viktig-

  52. -vid en viss tid
    i en viss del av världen.

  53. I alla fall i relation
    till tryckkostnaderna.

  54. Encyclopædia Britannica lär aldrig mer
    tryckas, men den finns online.

  55. Det är ett exempel på medieskiftet.

  56. Böcker trycks inte
    på samma sätt längre.

  57. När information i allt högre grad
    kommuniceras digitalt-

  58. -förändras förutsättningarna för
    hur kunskapens konflikter utkämpas.

  59. Om vi backar tillbaka...

  60. När nån ger ut en bok finns det
    s.k. "gatekeepers", eller förläggare-

  61. -som avgör vad som ska ges ut.

  62. På bibliotek finns det människor
    som avgör vad som ska köpas in-

  63. -var det ska placeras, om det
    ska placeras där ingen hittar det.

  64. Uppslagsverkets redaktionskommitté
    avgör vad som ska finnas med-

  65. -och vad artiklarna ska innehålla.

  66. Eventuella diskussioner
    om frågor som är konfliktfyllda-

  67. -förs inom ramen för redaktionen-

  68. -och syns kanske inte
    i själva texten.

  69. Hur kan vi se kunskapens konflikter-

  70. -om vi tittar på sökmotorer,
    sociala medier eller Wikipedia?

  71. Vetandets infrastruktur håller på
    att förändras ganska kraftfullt.

  72. Den blir mer osynlig.

  73. Vi har inte balkonger
    i samma utsträckning som tidigare.

  74. Stora infrastrukturer i biblioteken
    minskar i betydelse.

  75. Den digitala infrastrukturen
    är svårare att se. Det är min poäng.

  76. Samtidigt blir konflikterna-

  77. -när det gäller att ha
    tolkningsföreträde inom ett område-

  78. -både synliga och osynliga.

  79. De blir synliga genom att vi bara är
    några knapptryckningar bort-

  80. -från att hitta åsikter
    som vi knappast trodde var möjliga.

  81. The flat earth society
    hittas i en sökning.

  82. Där hittar vi människor som på fullt
    allvar tror att jorden är platt.

  83. Vi kan hitta alla möjliga alternativ när
    det gäller att förstå världen.

  84. På ett annat sätt är de mer osynliga-

  85. -eftersom de hjälpmedel som vi har
    att söka efter information-

  86. -i stor utsträckning bygger
    på principen att vi ska bli nöjda.

  87. Det vill säga,
    nån sorts åsiktslikhet.

  88. Vårt agerande på nätet
    påverkar vad vi hittar på nätet.

  89. Om man drar det här till sin spets
    uppstår "bubbelfenomenet".

  90. Man ser bara nyheter
    i sitt Facebook-flöde-

  91. -som konfirmerar ens redan
    intagna ståndpunkt i nån fråga.

  92. Vad händer då? Det första
    som kommer att hända har redan hänt.

  93. Det är att såna här saker förflyttas
    från bokhyllan till Blocket.

  94. Komplett. 20 delar. 500 spänn.

  95. I princip obläddrad.

  96. Både bokhyllan och uppslagsverket
    börjar bli omoderna.

  97. På Blocket säljs många bokhyllor.
    Det är också rätt intressant.

  98. Tidigare intog Nationalencyklopedin-

  99. -en särskilt fin plats i vardags-
    rummet, gärna i ett vitrinskåp.

  100. Numera finns det på Blocket. I vissa
    fall finns det kvar. Jag har ett.

  101. Det kan vara i flyttlådor
    eller kanske i sommarstugan.

  102. Vad är det då som händer?
    Jag vill inte hårdra saker.

  103. Gamla, om man nu säger så,
    hävdvunna "gatekeepers"-

  104. -eller grindvakter till kunskap
    finns kvar.

  105. Vi har bibliotekarier,
    encyklopediredaktörer-

  106. -lärare, nyhetsredaktörer
    och så vidare.

  107. Inget av detta är försvunnet,
    men balansen har skiftat.

  108. Så här ser det många gånger ut
    när man ställs inför en fråga.

  109. Det syns knappt vad det är. Det är
    loggan som Google använde häromdagen.

  110. Vi ställs inför ett tomt sökfält
    som uppmuntrar oss att söka nåt-

  111. -utan att vi ser
    nåt av infrastrukturen.

  112. Vad jag menar är att man kan se-

  113. -det som vi kallar för algoritmer
    som en ny "gatekeeper" i vår samtid.

  114. Algoritmer är inget nytt påfund.

  115. Men i dag talar man främst om det
    som det som ingår i programvaror-

  116. -och som bestämmer hur saker sker-

  117. -i interaktionen
    mellan er och ett program-

  118. -och i vilken ordning saker görs.
    Ett problem som algoritmer ska lösa-

  119. -i Google, Facebook, Instagram, Twitter
    eller vad ni håller på med-

  120. -är att presentera information-

  121. -i en ordning
    som gör er nöjda med produkten.

  122. Söker ni på nåt
    och får 300 träffar i Google-

  123. -måste det sorteras på nåt sätt.

  124. Googles sätt
    att sortera informationen på-

  125. -har visat sig göra folk
    väldigt nöjda.

  126. Man kan säga att en grundprincip-

  127. -både i sökmotorer och sociala medier är
    att två saker premieras.

  128. Popularitet och personalisering.

  129. Saker som är populära flyter upp
    till ytan och blir ännu mer populära.

  130. Personalisering innebär att om jag söker
    på "pizzeria" i Lund-

  131. -får jag inte träffar i New York, utan
    häromkring.

  132. När det gäller popularitet
    kan man för enkelhetens skull säga-

  133. -att ett vanligt sätt som popularitet
    påverkar t.ex. sökmotorer på är-

  134. -att webbplatser som har många länkar
    till sig anses vara mer populära-

  135. -och hamnar högre upp. Då ser folk dem
    ofta, och de blir mer populära.

  136. Vid personalisering har inte bara plats
    och språk betydelse-

  137. -utan framför allt i sociala medier har
    vad man tycker betydelse.

  138. Vad man tycker uttrycks genom
    vad man gillar, vad man tittar på-

  139. -hur länge man tittar på det,
    med mera.

  140. Jag ska ta ett exempel-

  141. -på ett konfliktfyllt problemområde
    i dag-

  142. -som många diskuterar. Invandring.

  143. Om jag gör en sökning på Google, vilket
    jag gjorde häromdagen...

  144. Det här är min sida. Det här är den
    skärm som jag gjorde en skärmdump av.

  145. Det är ett antal länkar
    på första sidan.

  146. Ofta går man inte längre ner
    än gränsen för bildskärmen.

  147. Man bryr sig inte ens om
    att skrolla ner.

  148. Än mindre går man
    till sida två, tre eller fyra.

  149. Det finns också studier
    på var man tittar på bildskärmen-

  150. -som visar att vi bara tittar
    på de två, tre första länkarna.

  151. Så den rangordningsprincip
    som algoritmen i Google använder-

  152. -har stor betydelse. Jag skrev
    "invandring" och fick fyra förslag-

  153. -på hur jag
    skulle kunna specificera min sökning.

  154. Bland annat "kostnad"
    och "mörkläggning"-

  155. -som i min värld är
    ideologiskt baserade förslag.

  156. De andra två är mer neutrala.

  157. Google har inte nån sorts
    ideologisk grund för sin verksamhet.

  158. Det här bygger på en rad faktorer. Jag
    har försökt studera det här.

  159. Det är en kombination av många saker.

  160. Var du är, vilket språk, men det har
    också att göra med andras sökningar.

  161. Har många sökt på detta
    dyker det upp som förslag.

  162. Sen kommer listan.
    Överst är Wikipedia.

  163. Ni som söker mycket på Google vet
    att Wikipedia ofta hamnar högst upp.

  164. Migrationsinfo är en sajt som produceras
    av en liberal tankesmedja.

  165. Nästa är Flashback, som har en något
    annorlunda profil i sammanhanget-

  166. -och där finns allt möjligt.

  167. Därefter kommer två tidningsartiklar med
    olika ingångar i ämnet.

  168. Så är det. Det blandas högt och lågt.

  169. De två sista
    är Svenska dagbladet och GP.

  170. De är exempel på traditionella medier
    som lyckas flyta upp här.

  171. Men vi ser inte Nationalencyklopedin.
    Den brukar man hitta längre ner.

  172. Det här kan man prova
    i olika redskap.

  173. Man kan också jämföra olika personer
    och se om de får samma resultat.

  174. I Youtube blir den ideologiska
    balanseringen ännu mer ojämn.

  175. Utöver den sista, som är från TV4-

  176. -är det fem stycken exempel som man
    kan säga är hämtade från källor-

  177. -som finns i ett slags sverige-
    demokratiskt ideologiskt kluster.

  178. Vad beror det på? Varför blir det
    som det blir när man söker?

  179. Google-sökningen gav 330 000 träffar.
    Varför kom just de här överst?

  180. Med tanke på hur lite vi bryr oss om nåt
    annat än det som vi ser-

  181. -är rangordningen som algoritmen gör
    väldigt kraftfull.

  182. Kan man påverka
    informationens synlighet?

  183. Att vara sökbar och delningsbar är
    viktiga egenskaper hos information.

  184. Det som kommer överst...
    Det är väldigt viktigt.

  185. Vissa arbetar
    med så kallad sökoptimering-

  186. -delningsoptimering
    eller flödesoptimering-

  187. -för att få webbplatser
    att hamna högt upp.

  188. De köper sig inte förbi
    Googles index-

  189. -utan de försöker lista ut
    hur Google fungerar.

  190. Det brukar sägas att Wikipedia
    privilegieras av Google-

  191. -för att man vill ha nöjda användare,
    och många är nöjda med Wikipedia.

  192. Även andra faktorer spelar in.

  193. För att kunna påverka konflikterna måste
    man förstå algoritmernas logik.

  194. Inte i detalj, för det vet
    bara företagen, men grundprinciperna.

  195. Jag tar ett snabbt hopp till Wikipedia
    som alltid är högst upp.

  196. Wikipedia är typiskt och otypiskt.

  197. Det är typiskt för att anledningen till
    att vi kommer till Wikipedia är-

  198. -att Google gillar Wikipedia.

  199. Det är otypiskt på så sätt att det är
    icke-kommersiellt och transparent.

  200. Varje artikel har en diskussionssida.

  201. Där kan man se argumenten-

  202. -varför artikeln ser ut som den gör.

  203. I den gamla Nationalencyklopedin
    får vi bara ta del av resultatet.

  204. Ibland kan man läsa om diskussioner
    i en artikel.

  205. Här kan du ta del
    av diskussionen bakom.

  206. Det finns mycket att säga
    om Wikipedia som vi inte hinner med.

  207. Det är på ett sätt en väldigt speciell
    service eller resurs i dag-

  208. -och på ett sätt en väldigt vanlig.

  209. Jag ska försöka avsluta detta.

  210. Diskussioner om
    vad som anses vara kunskap-

  211. -kommer alltid att finnas.
    Vad som är annorlunda är-

  212. -hur vetandets infrastruktur
    påverkar de här diskussionerna.

  213. Många gamla mekanismer finns kvar,
    men det sker en maktförskjutning.

  214. I den nya tekniken att producera
    och tillgängliggöra information-

  215. -kan man se
    hur konflikterna utspelar sig.

  216. Som en konsekvens,
    om man nu diskuterar källkritik...

  217. Man kan inte bara titta på källkritik så
    som vi är vana från förr.

  218. Det är fortfarande jätteviktigt-

  219. -men det måste kompletteras
    med sökkritik, eller algoritmkritik-

  220. -där man frågar sig:

  221. Varför var det just de här källorna som
    jag tittade på?

  222. Jag tänkte avrunda med ett exempel
    som Jutta Haider och jag hittade-

  223. -när vi skrev en rapport
    om just algoritmer.

  224. Vi hittade en uppdatering på Facebook
    från Rättviseförmedlingen.

  225. De förmedlar kompetens i syfte
    att öka mångfalden i arbetslivet.

  226. I exemplet försöker nån synliggöra
    vetandets infrastruktur-

  227. -som är ganska osynligt.

  228. Jag får läsa högt.

  229. "Hej, alla som gillar
    Rättviseförmedlingen"-

  230. -"och speciellt du som inte ser oss
    i nyhetsflödet längre."

  231. "Facebook håller koll på de personer,
    sidor och statusar som du gillar"-

  232. -"och antar att du vill se det."

  233. "Lajka oss även när du inte
    har nåt att kommentera."

  234. "Då får du se mer av oss. Och genom att
    stöd-lajka våra statusar ofta"-

  235. -"är chansen stor att dina vänner ser
    att du gillar oss"-

  236. -"och att de i sin tur hittar hit
    och trycker på gilla-knappen."

  237. "Passa på att gilla den här
    och våra tio senaste statusar"-

  238. -"så bidrar du
    till fler rättviseförmedlare"-

  239. -"fler tips på personer, och ännu mer
    rättvisa. Tack för att du är med!"

  240. Därmed avslutar jag. Tack så mycket!

  241. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Konflikter om kunskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, beskriver kunskapskonflikter i samhället och hur de har förändrats över tid. Vinnaren av dessa konflikter är det som vi ser och får ta del av. Vilken information som anses vara kunskap har det alltid funnits konflikter kring, inom religion, politik, kultur och vetenskap. Tidigare var det gatekeepers i form av exempelvis redaktörer som bestämde vilken kunskap som gavs plats och köptes in och hur den placerades. Idag är det algoritmer som avgör vilken kunskap som är tillgänglig. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
IT, Informationssamhället, Informationsteknik, Kunskapshantering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Kan du ställa en avokado?

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför blir vi arga på konsten?

Konstskandaler är nästan något vi förväntar oss, säger Max Liljefors, professor i konstvetenskap. Här berättar han om vad som upprör oss och ger exempel på skandaler genom åren, vad debatten har lett till och hur den har förändrats över tid. Några exempel som tas upp är Carl Michael von Hausswolff som vid ett besök i koncentrationslägret Majdanek tog med sig aska hem och använde i sina målningar och Nathalia Edenmont som har använt djurdelar i sin konst. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför morrar och fräser katter?

När katter kommunicerar är det främst i tre olika relationer: mellan kattmamman och kattungen, i parningssituationer samt för att med aggressiva läten varna inkräktare eller motståndare. Susanne Schötz har forskat om tamkattens läten. Här berättar hon om hur katter kommunicerar med människor och med andra katter. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

De mänskliga rättigheternas historia

Lena Halldenius har forskat kring innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Hon urskiljer tre möjliga sätt att tyda begreppet som har stridit om tolkningsföreträdet och berättar här om vilket som gått segrande ur striden och varför. Hon menar att det är tydligt att begreppet och utformningen är präglad av den tid och kontext då den skrevs. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Rätt eller fel vardagsbeslut

Den som konsumerar en produkt har fattat ett beslut och valt just den produkten framför andra val av liknande alternativ. Hur och varför fattar vi dessa beslut? Detta har Annika Wallin studerat med hjälp av ögonrörelsemätare som filmar scenen framför försökspersonen. Här berättar hon om studierna och vilka konsekvenser vardagliga beslut kan få i andra sammanhang. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Konflikter om kunskap

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, beskriver kunskapskonflikter i samhället och hur de har förändrats över tid. Vinnaren av dessa konflikter är det som vi ser och får ta del av. Vilken information som anses vara kunskap har det alltid funnits konflikter kring, inom religion, politik, kultur och vetenskap. Tidigare var det gatekeepers i form av exempelvis redaktörer som bestämde vilken kunskap som gavs plats och köptes in och hur den placerades. Idag är det algoritmer som avgör vilken kunskap som är tillgänglig. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om folkmord och förnekelse

Folkmord är en konflikt som sällan upphör för att kriget slutar eller för att en diktator dör, säger Maria Karlsson, doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon om Förintelsen och folkmordet på armenier i Osmanska riket och förnekelsekulturerna som följt dessa folkmord. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.