Titta

UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Om UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

På temat realism och science fiction samlar Stockholms internationella seriefestival en mängd serieskapare från hela världen. Sara Granér pratar om jordens undergång i serieform, Rutu Modan om varför så det finns så få serietecknare i Israel och Kim W. Andersson om att slå igenom på den amerikanska seriemarknaden. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016 : Feminism, radiomagi och sci-fiDela
  1. Hej och välkomna till det här samtalet.

  2. Jag heter Fredrik Strömberg, och
    jag är ordförande för Seriefrämjandet.

  3. Det vi gör för festivalen är att försöka
    locka hit intressanta gäster.

  4. Därför är det kul att ha fått hit
    Jessica Abel och Matt Madden.

  5. Ge dem en stor applåd.

  6. Tack, Fredrik.

  7. Jag funderade på - jag ska snart
    sätta mig - hur jag ska beskriva er-

  8. -och jag har sett många beskriva er
    som en "kreativ duo".

  9. Håller ni med om det?
    Tycker ni om den beskrivningen?

  10. -Ni får avgöra vem som svarar.
    -Det är nog oundvikligt...

  11. ...att vi blir beskrivna som ett team.
    Vi är både ett team och en kreativ duo.

  12. Vi är två konstnärer som också är
    ett par, och vi jobbar kreativt-

  13. -och vi är ett team, eftersom vi gör
    kreativ karriär på samma gång-

  14. -och vi har samarbetat mycket,
    särskilt inom lärande och redigering.

  15. Vi har varit serielärare tillsammans
    i nästan femton år-

  16. -i olika skolor och workshoppar.

  17. Vi har skrivit
    två textböcker tillsammans...

  18. ...och bidragit till
    Best American Comics i sex år.

  19. Vi har två barn också,
    vilket är rätt kreativt.

  20. Hur funkar det?
    Ni är två konstnärer som bor ihop.

  21. Är det nåt positivt
    eller ett problem i vardagen?

  22. Jag har upplevt både och. Jag har haft
    en partner som inte är konstnär-

  23. -och då blir den personen avundsjuk
    när jag tar mig tid att skapa.

  24. Men nu är jag gift med en konstnär,
    och då blir vi avundsjuka på varandra-

  25. -och kanske försummar familjelivet.
    Hur hanterar ni tiden?

  26. Oftast är det en fördel.
    Det är korrekt att kalla oss ett team...

  27. ...så till vida...

  28. ...att vi samarbetar med vissa saker...

  29. ...men även kan stötta varandra...

  30. ...på ett sätt som inte hade gått
    om vi inte förstod den andres jobb.

  31. Vi kan diskutera pågående projekt-

  32. -eller be om hjälp med nånting.

  33. -Det har varit...
    -Och så skvallrar vi.

  34. Allt det där är positiva aspekter
    av att vara ett team.

  35. Heja oss!

  36. Självklart
    finns det konkurrens om tiden-

  37. -men det är mest gentemot den övriga
    världen snarare än oss emellan.

  38. Vårt arbete är tidskrävande och svårt
    och vi försöker hitta en balans.

  39. Bråkar ni aldrig? "Du får diska,
    för jag har en viktig deadline."

  40. -Händer inte det?
    -Nej.

  41. Vi brukar lyckas undvika
    deadlines som krockar.

  42. Men även i såna fall...

  43. Om vi båda har mycket
    försöker vi hjälpas åt ändå.

  44. Men vi ser till att ha
    uttalade överenskommelser.

  45. Vi bestämmer vem som gör vad
    vilka dagar. Det hjälper.

  46. Vi väntar inte bara på att det
    blir gjort, utan vi bestämmer det.

  47. Vi hade två samtal
    i går kväll på öppningen-

  48. -och det är ämnen som dyker upp så
    fort vi träffar konstnärer i vår ålder.

  49. Ett är att det är bra att vi kan komma
    till festivalerna hela familjen.

  50. Våra barn sitter i publiken.

  51. De har varit på olika festivaler,
    som i Angoulême-

  52. -där de nu bor.
    Och det ger väldigt mycket.

  53. Andra serietecknare har kanske makar
    som jobbar med nåt annat-

  54. -och inte alls vill besöka en seriemässa
    med ett gäng nördar.

  55. Att bara agera barnvakt är inte så kul.

  56. Då är det en fördel
    om båda är serietecknare.

  57. Det andra vi alltid pratar om är
    hur vi löser det här tillsammans-

  58. -och vi skulle båda två behöva en fru.

  59. Vi behöver nån
    som kan diska och tjäna pengar-

  60. -så att vi kan ägna oss åt konsten.

  61. Det är nog nåt som både manliga
    och kvinnliga konstnärer eftersträvar.

  62. -Så ni hade behövt en tredje person?
    -En maka eller make.

  63. I går pratade vi om
    hur det funkar att resa med era barn.

  64. För ni är lite serievärldens jetsettare.

  65. Ni har bott i Mexiko,
    Nordamerika och i Angoulême.

  66. Jag hade inte kunnat göra så
    med mina barn.

  67. Jag har små barn,
    och de måste stanna hemma.

  68. Det hade inte funkat
    om vi haft olika yrken.

  69. Du kanske
    hade tänkt komma till det här senare-

  70. -men vi har haft stipendier för
    serietecknare i Frankrike i fyra år nu.

  71. Vi tog ett års paus från jobben
    på School of Visual Arts i New York-

  72. -och det har nu blivit fyra år.

  73. Eftersom vi båda är serietecknare
    kunde båda ansöka om stipendiet.

  74. Om en av oss haft ett vanligt jobb
    i New York hade vi inte...

  75. Andra serietecknare
    har fått nöja sig med ett par månader.

  76. Glynnis Fawkes från Vermont
    fick en och en halv månad ensam-

  77. -och sen kom hennes familj
    som hon måste underhålla.

  78. Så vi har tur som kan göra det här.

  79. Vi ska försöka tala om
    era individuella karriärer litegrann.

  80. Vi börjar med dig.

  81. Vi har träffats ett par gånger, men
    det är fortfarande intressant att se-

  82. -hur människor beskrivs på Wikipedia.
    Så jag tittade på artikeln om dig.

  83. I början står det att du har sagt-

  84. -"att dina främsta verk inte är själv-
    biografiska eller explicit politiska".

  85. -Det här är lite defensiva uttalanden.
    -Tack, Wikipedia...

  86. Har du sagt så eftersom folk frågar?

  87. -Dina främsta verk...
    -Ska vi verkligen diskutera Wikipedia?

  88. Artikeln skapades tidigt på 2000-talet.

  89. Den ligger ju kvar.

  90. -Du får gärna redigera den.
    -Det kan jag göra.

  91. Det var nåt ståhej angående en artikel-

  92. -där författaren påstod att jag sagt-

  93. -att mina verk inte är feministiska,
    vilket är fullständigt fel.

  94. De är implicit feministiska-

  95. -eftersom jag inte tar ställning men
    låter kvinnorna leva fullständiga liv.

  96. Det är implicit feministiskt
    men inte explicit politiskt.

  97. Jag försökte poängtera det, och det
    var nog jag själv som lade till citatet.

  98. Jag kunde inte bara ta bort det.

  99. Nuförtiden kan man inte
    redigera artiklar om en själv.

  100. Och det stod ju högst upp.

  101. Tidigare stod det där...

  102. ..."hon har sagt
    att hennes verk inte är feministiska."

  103. Men eftersom det inte stämde
    citerade jag en artikel.

  104. Det var en reaktion på att
    nån påstod att jag inte var feminist.

  105. Det var vad det handlade om.

  106. Nån får gärna skriva att jag tycker att
    det är töntigt att det måste stå kvar.

  107. Ni får gärna citera mig -
    den här tv-sändningen är ju bevis.

  108. Det är dumt att citatet ligger där,
    men det är så det funkar.

  109. När jag åker till USA
    och talar om svensk seriekultur-

  110. -som ofta handlar om feminism-

  111. -blir reaktionerna
    inte sällan rätt fientliga-

  112. -även från folk från branschen.

  113. För det är inget
    som man ska prata om.

  114. Jag förstår det
    om det gäller allmänheten-

  115. -men jag hade förväntat mig mer
    av branschen.

  116. -Kanske är det en del...
    -Nej, det går längre tillbaks.

  117. Det är från
    den tidiga delen av min karriär-

  118. -när folk koketterade
    med att de inte var feminister-

  119. -och då beskylldes jag felaktigt
    för att tillhöra dem.

  120. Det finns nog mycket...

  121. Beroende på vilken del av branschen
    man tillhör är det här kontroversiellt.

  122. Där jag befinner mig, alltså litterära
    romaner och alternativa serier-

  123. -är det helt okontroversiellt
    att vara feminist.

  124. Men i seriebranschens centrum finns
    det många reaktionärer och problem.

  125. Och många vågar äntligen
    säga ifrån mot sexuella övergrepp-

  126. -och annat som sker bakom kulisserna.

  127. Det har aldrig påverkat mig direkt,
    eftersom jag inte verkar där.

  128. Det pratas mycket om
    en redaktör på DC Comics just nu-

  129. -och det är en öppen hemlighet-

  130. -att han utsätter många
    för sextrakasserier.

  131. Han har till och med befordrats-

  132. -medan andra har fått sluta,
    däribland högt uppsatta kvinnor.

  133. Alla som jobbar för honom
    med "Stålmannen" är män-

  134. -och enligt rykten ska det bero på-

  135. -att man vill undvika
    att han blir anmäld.

  136. Han kan tydligen inte behärska sig.
    Nu börjar det komma fram-

  137. -och det är ett bra tecken,
    även om det är hemskt.

  138. Jag har aldrig träffat honom-

  139. -och har ingen personlig koppling
    till superhjälteindustrin.

  140. Och det är i den mansdominerade
    världen som det främst förekommit.

  141. Och så kommer det ut
    via sociala medier.

  142. Man märker
    att det under de senaste fyra åren-

  143. -uppstått en mer levande diskussion
    i den amerikanska branschen.

  144. -Och det är bra.
    -Absolut.

  145. Jag har rest till USA
    i tio eller femton år-

  146. -och det verkar ha skett
    ett skifte för fem år sen.

  147. Många uttrycker sig uttalat politiskt.

  148. Många mår dåligt,
    och det finns problem på nätet-

  149. -och nu talar man om det.

  150. Det finns ett större stöd för kvinnor
    som berättar om vad de varit med om-

  151. -samtidigt som vissa kämpar emot.

  152. Men även om känslan är negativ just
    nu sker det en förbättring.

  153. Jag känner igen diskussioner
    som vi har haft i Sverige tidigare-

  154. -och som ni nu har i USA.

  155. Det är viktigt att understryka-

  156. -att om man jobbar med
    till exempel serier för unga-

  157. -så är det inget problem. Inte heller om
    man jobbar på Fantagraphics.

  158. Det patriarkala systemet
    påverkar en på andra sätt-

  159. -men det är inget problem
    bland individerna i de branscherna.

  160. I Frankrike ligger man ännu längre bak.

  161. Man pratar inte ens om trakasserier
    inom branschen i Frankrike.

  162. I år var det skandalen
    med Angoulêmefestivalens stora pris-

  163. -där det inte fanns en enda kvinna
    med bland kandidaterna.

  164. Och festivalens ledning
    blev väldigt defensiv.

  165. Franck Bondoux,
    som är ordförande för festivalen-

  166. -påstår att kvinnorna som protesterade,
    däribland Jessica-

  167. -bara vill främja sina karriärer genom
    att peka på att det inte finns kvinnor-

  168. -på listan över kandidater
    till Grand Prix.

  169. Det största problemet för mig är...

  170. ...eller, det främsta tecknet
    på det underliggande problemet...

  171. ...är att när de satte ihop
    kandidatlistan till det stora priset...

  172. ...som är det största priset
    i den franskbelgiska serievärlden...

  173. ...och som belönar hela karriären...

  174. ...var det ingen som tänkte till...

  175. ...och reagerade på att det inte
    var några kvinnor på listan.

  176. Organisationen har misslyckats.

  177. Det visar
    hurdan hela den här kulturen är.

  178. För sex eller sju år sen var vi där
    med en stor svensk utställning.

  179. Vi hade en paneldiskussion
    med svenskt branschfolk-

  180. -och samtalet kom in på feminism.

  181. Efter ett tag
    blev publiken nästan fientlig.

  182. -En fransk publik?
    -Ja.

  183. Man kände att det inte var ett populärt
    ämne. Vi skulle prata om din karriär.

  184. Jag är trots allt kvinna.

  185. Det är ett ämne som fascinerar mig,
    men vi måste fortsätta.

  186. I början av din karriär
    gjorde du miniserier-

  187. -och fick pris av Xeric Foundation.

  188. Så du är lite här tack vare "Turtles".

  189. Jag hade nog varit här ändå,
    men stipendiet hjälpte mig mycket.

  190. Xeric Foundation delade ut stipendier...

  191. ...i tjugo år, tror jag.

  192. Xeric Foundation
    grundades av Peter Laird-

  193. -som skrev
    "Teenage Mutant Ninja Turtles".

  194. Xeric ägs av serieskaparna själva-

  195. -och tjänar pengar på olika utgåvor
    som fortfarande ges ut.

  196. Båda två i Turtles-teamet
    gav tillbaka till serievärlden-

  197. -och Peter Laird gjorde det
    genom att grunda Xeric.

  198. Länge var det det enda sättet...

  199. ...som folk kände till
    för att finansiera sitt serieskapande.

  200. Det var ett stipendium för att ge
    ut serierna - inte för att skapa dem.

  201. Det var för att trycka
    och marknadsföra dem.

  202. Man fick skicka in ett budgetförslag.

  203. Han ville att andra skulle göra som han
    och publicera sig själva.

  204. Det intressanta med det här-

  205. -är att de slutade ge stipendier
    för fem år sen-

  206. -på grund av Kickstarter
    och annan gräsrotsfinansiering.

  207. De tyckte att andra
    hade blivit bättre än vad de var-

  208. -och att
    ett fungerande system hade uppstått.

  209. Och man ser faktiskt
    långt fler personer...

  210. ...som lyckas ge ut sina egna alster.

  211. För under Xerics tid...

  212. ...kom det först en massa i början, som
    "Turtles", "Bone" och en del annat...

  213. ...som blev framgångar,
    men inte så mycket emellan.

  214. Du hade Image, som liknade ett förlag
    men var ett publiceringskollektiv-

  215. -och nu har Image
    blivit ännu bättre på egenpublicering.

  216. Och dessutom har du
    all gräsrotsfinansiering.

  217. Så på sätt och vis har världen
    som vi hoppades på faktiskt uppstått.

  218. Jag minns att jag när jag som outsider
    betraktade branschen i USA-

  219. -fokuserade
    på såna som belönades av Xeric.

  220. Det skrevs mycket om dem.

  221. -Det måste ha hjälpt dig.
    -Definitivt.

  222. Jag tror att jag nog...

  223. ...hade hamnat
    hos Fantagraphics ändå...

  224. ...eftersom jag redan
    pratade med dem.

  225. Men Gary Groth noterade den boken.

  226. Huruvida jag hade lagt ner
    lika mycket tid på den...

  227. ...utan stipendiet är den stora frågan.

  228. Hade jag höjt mig lika mycket mellan
    den fjärde och femte delen annars?

  229. Jag hade nog försökt-

  230. -men jag visste att det här var en stor
    chans, så jag gjorde förändringar.

  231. Var Gary Groth din redaktör?

  232. -Tekniskt sett.
    -Men du gjorde det mesta själv?

  233. Det var inte så mycket redigerande.
    Kim hanterade själva utgivningen-

  234. -och Gary frågade mest
    när jag skulle lämna in boken.

  235. Han fick se den,
    och sen korrekturläste Kim.

  236. Han var inte så involverad.

  237. Jag hade Kim som redaktör,
    och han var verkligen fantastisk.

  238. Jag gillar att jobba med Gary, men
    processen har aldrig varit så intensiv.

  239. -Vid den tiden flyttade ni till Mexiko.
    -Lite senare.

  240. Ur det uppstod din kanske mest
    välkända bok, "La Perdida".

  241. "Out on the Wire" är nog mer känd nu,
    men visst.

  242. Den boken har sitt ursprung
    i vad du gjorde med "Artbabe".

  243. Är du fortfarande nöjd med
    hur boken ser ut i dag?

  244. "La Perdida"? Ja.
    Om jag började skriva den nu-

  245. -hade jag nog
    lagt upp den lite annorlunda.

  246. Och om det blir film av den
    kanske jag får göra det.

  247. Mitt generella...

  248. ...tillvägagångssätt
    och ämnet i fråga...

  249. ...att jag utforskade...

  250. Ibland är det svårt att koncentrera sig.

  251. Samarbete är viktigt.

  252. Jag utforskade förhållandet mellan
    utflyttade medborgare och hemlandet...

  253. ...särskilt mellan USA och Mexiko,
    och det tycker jag fortfarande håller.

  254. Jämfört med dina senare verk-

  255. -verkade du trycka in
    väldigt mycket information per sida.

  256. -Definitivt.
    -Fler rader, mer text och mindre vitt.

  257. Ja, och nu hade jag nog
    spritt ut det mer. Men jag gillar...

  258. Sidorna i "La Perdida"
    var bara 120 procent av det där-

  259. -och målet var att kunna göra det fort.

  260. Om sidorna vore stora
    vet jag inte om jag nånsin blivit klar.

  261. Så det uppskattar jag. Och
    det är mer av det i början än i slutet-

  262. -för det tog
    fyra eller fem år att göra boken.

  263. Det förändrades över tid.

  264. Vi måste nog gå vidare.

  265. Den här boken fascinerar mig.
    Kan du berätta lite mer om den?

  266. För den skiljer sig mycket
    från annat du har gjort.

  267. Ja. Men jag har länge gjort faktaserier
    parallellt med skönlitterära.

  268. Den här boken
    heter "Out on the Wire"-

  269. -och handlar om berättarteknikerna-

  270. -bakom den bästa faktaradion.
    Poddar och radio i USA.

  271. Program som "This American Life",
    "Radiolab" och "The Moth".

  272. Boken handlar om
    hur de skapar sina berättelser.

  273. Principerna gäller ofta
    för andra berättande medier.

  274. Här är några sidor där jag
    och Ira Glass diskuterar upplägg.

  275. Den har sitt ursprung i "Radio:
    an Illustrated Guide" från 1999-

  276. -vilket är en guide-

  277. -till hur "This American Life"
    då och fortfarande-

  278. -skapar sina program
    ur ett rent tekniskt perspektiv.

  279. Den här handlar om idéer, medan den
    andra handlar om de olika momenten:

  280. Man kommer på ett ämne, pitchar det-

  281. -får godkänt och gör intervjuer.
    Så de olika delarna.

  282. Och det mesta av det-

  283. -finns med i den här boken också.

  284. Samtidigt har jag gjort många...

  285. ...intervjuer med folk på gatan...

  286. ...så jag har haft
    en stadig ström av faktajobb.

  287. Det blev rätt mycket mindre
    innan jag började med den här.

  288. Men "Radio: an Illustrated Guide"
    har behållit sin popularitet-

  289. -bättre än det mesta jag gör.
    Den är bara 32 sidor lång-

  290. -och har
    nästan aldrig funnits i bokhandlar.

  291. Ändå
    har den tryckts i 45 000 exemplar.

  292. Jag vet inte om den säljer fortfarande,
    men den har sålt stadigt i tio år-

  293. -nästan enbart via
    "This American Lifes" sajt.

  294. Vissa har berättat att boken
    fick dem att börja producera radio.

  295. Och det här är etablerade personer.

  296. Jag kände
    att jag hade åstadkommit nåt-

  297. -som fick människor
    att nå dit de ville med sina liv.

  298. Jag ville fortsätta göra det-

  299. -och föreslog för Ira Glass
    att vi skulle göra boken.

  300. Min idé var först att gå djupare med
    "This American Life"-

  301. -men han tyckte inte
    att vi hade tid för en stor bok-

  302. -utan föreslog att jag skulle kolla
    vad som pågick i audiovärlden.

  303. Därför samarbetade jag
    med olika program.

  304. Utnyttjar du samma berättartalanger-

  305. -när du gör faktaböcker
    som när du jobbar skönlitterärt?

  306. De är inte samma
    men nära besläktade.

  307. Men det finns en...

  308. Att skapa verket...

  309. ...att skapa
    själva ramverket för berättelsen...

  310. ...är annorlunda
    när man har material att utgå ifrån.

  311. Då finns det nåt som är...

  312. Då har man nåt att bygga vidare på.

  313. I den här boken finns det ingen
    protagonist som driver handlingen.

  314. Du presenterar berättelsen
    på ett annat sätt.

  315. Det finns skillnader.
    De flesta av mina skönlitterära verk-

  316. -är ganska konventionellt uppbyggda
    kring figurerna.

  317. Det är en helt annan process.

  318. Men det är
    samma färdigheter som används.

  319. Genom att berätta om berättande
    lär jag mig att berätta.

  320. Det är väldigt rekursivt.

  321. Jag lyssnar på
    en två år gammal intervju-

  322. -och inser att jag måste
    skriva om ett helt avsnitt.

  323. Sen dess har jag gjort
    en egen podcast, "Out on the Wire"-

  324. -där jag vidareutvecklar ämnena
    och inte begränsar mig till radio.

  325. "Hur kan man tänka
    som tecknare eller författare?"

  326. Då går jag igenom materialet igen
    och hittar nya citat och uppslag.

  327. Så det är en intressant process.

  328. Man märker
    att ämnet inte bara är ett jobb för dig.

  329. Nej, det är jag själv
    som har valt att göra det här.

  330. Boken försvann nu, men ditt
    senaste projekt heter "Trish Trash".

  331. Det är väldigt annorlunda.
    Kan du berätta om det?

  332. Nån läser den just nu...

  333. Du köpte den där målarboken
    som de skrattar åt-

  334. -så jag ville få dem
    att bruka allvar...

  335. Det här är allvarliga saker:
    roller derby på Mars.

  336. Jag är två tredjedelar
    genom historien.

  337. Jag jobbar på den sista boken nu.

  338. Det är första gången
    som jag försöker mig på sci-fi-

  339. -och det har varit kul, men jag
    har också insett hur svårt det är.

  340. Man måste hitta på
    varenda detalj av världen.

  341. Ofta väljer jag att undvika vissa ämnen-

  342. -för det vore en enorm uppgift
    att hitta på ett helt samhällsområde.

  343. Jag undviker figurer
    med vissa karaktärsdrag-

  344. -för att inte behöva uppfinna en massa.

  345. Huvudkonflikten ligger i...
    Trish "Trash" Nupindju-

  346. -är en ung kvinna-

  347. -som är systerdotter till ett par
    fuktodlare, för Mars är väldigt torrt.

  348. Ekonomin på Mars kontrolleras
    av ett företag som heter Arex.

  349. De kontrollerar ekonomin på grund av
    en miljökatastrof på jorden.

  350. När folk försökte fly från den-

  351. -fick de en resa till Mars
    i utbyte mot att de arbetade för Arex.

  352. Så det råder en slags livegenhet-

  353. -där man är skuldsatt
    sen generationer tillbaka.

  354. Trish vill bara spela roller derby-

  355. -eller hover derby,
    för i framtiden svävar man.

  356. Hon vill inte alls
    tänka på situationen på Mars.

  357. Men till slut
    blir hon tvungen att göra det.

  358. På ett sätt...

  359. ...känns det till en början
    som en ganska tramsig historia...

  360. ...men den tar upp...

  361. ...frågor om relationer och klass,
    precis som "La Perdida".

  362. Den är en viktig del av mitt författar-
    skap även om den är annorlunda.

  363. Efter att jag börjat insåg jag att det
    här var som "Buffy och vampyrerna".

  364. När man först hörde talas om den
    trodde man att det var ett skämt-

  365. -men sen visade den
    sig vara väldigt mångfacetterad.

  366. Den här boken
    kan kopplas till citatet på Wikipedia.

  367. För den här boken gjordes
    främst för den franska marknaden-

  368. -och sci-fi-genren
    är en mansdominerad-

  369. -och rätt sexistisk del
    av den franska seriebranschen-

  370. -och så har du en huvudperson
    som är en svart kvinna.

  371. Jag antar att det inte är en slump.
    Så det är lite...

  372. I början sa du...

  373. ...att du är politisk på ett implicit
    sätt. Är det här ett sånt exempel?

  374. Representation är viktigt för mig.

  375. Olika sorters människor måste
    vara representerade inom konsten.

  376. Och på sätt och vis tror jag...

  377. ...att vita inte villa teckna ickevita,
    för de vet inte hur det är.

  378. Och man ska absolut vara ödmjuk-

  379. -men samtidigt
    ska vi inte helt låta bli-

  380. -och begränsa oss i vad vi gör,
    för det är inte rimligt.

  381. Det är så många fler vita
    i seriebranschen.

  382. Vi måste öppna dörrar. "Trish Trash"
    kanske kan få in ickevita personer-

  383. -som om en generation
    kanske själva tecknar.

  384. Man måste öppna dörren.

  385. Min version av Mars är främst befolkad
    av bruna människor.

  386. För det är runt jordens ekvator...

  387. ...som klimatförändringarna
    får värst effekter.

  388. Så människorna där
    är de som till varje pris måste fly.

  389. Det är ett väldigt blandat samhälle.

  390. Det är inte så att olika etniciteter bor
    var för sig, utan de flesta är bruna.

  391. Men etniciteten har spelat roll här.

  392. Många svenskar stannade på jorden,
    för Sverige fick rätt trevligt klimat...

  393. Så det finns vissa metaforer där.

  394. Nu har du
    en stereotyp syn på svenskar...

  395. Ni kommer nog klara av det här rätt väl.

  396. Vi måste gå vidare
    till mannen i vit kostym.

  397. Du hade en liknande start, med
    miniserier och Fantagraphics.

  398. Jag har gjort antologier med
    Fantagraphics men inte hela böcker.

  399. -Du skrev väl för Comics Journal?
    -Ja.

  400. När jag började gjorde jag miniserier...

  401. ...och hade publicerats
    litegrann i antologier.

  402. -I början av 90-talet?
    -Precis.

  403. Samtidigt som jag började teckna
    började jag skriva recensioner.

  404. Jag skrev recensioner för Comics
    Journal från och till under 90-talet.

  405. Senare skrev jag mer för Bookforum-

  406. -som är en bilaga till tidskriften
    Artforum, för några år sen.

  407. Min första riktiga bok gavs ut...

  408. ...av Black Eye Books, som var
    först med att ge ut Dylan Horrocks.

  409. -De gav ut hans "Pickle".
    -De var ledande på 90-talet...

  410. ...på den alternativa seriescenen
    på 90-talet.

  411. De var samtida med Drawn
    and Quarterly på den scenen.

  412. De gav ut Dylan Horrocks, Tom Hart
    och Jay Stephens "Sin Comics".

  413. "Black Candy" kom 1998.

  414. Min andra bok gavs ut
    av Tom Devlins Highwater Books-

  415. -som producerade mycket av
    "cute brute"-författarna-

  416. -som Brian Ralph
    och James Kochalka.

  417. Min stil skilde sig från de andras.
    Men Tom gav ut boken-

  418. -och fick sen lägga ner, vilket brukar
    ske för dem som ger ut mig.

  419. Du var på Black Eye, Highwater
    och även Alternative Comics.

  420. De är typiska 90-talsförlag.

  421. Det var hos dem
    jag ofta hittade det mest intressanta.

  422. Det var så jag upptäckte dina serier.

  423. Det känns som att du gick
    från traditionellt berättande-

  424. -till att bli mer experimentell.

  425. Det var lite
    den vägen du tog som konstnär.

  426. Jag gillar ju citat från Internet
    och på din egen hemsida skriver du:

  427. "Jag tycker om att leka med
    seriernas form och struktur."

  428. Det här står högst upp på din sida.

  429. -Det är...
    -Min programförklaring.

  430. ...din förklaring av
    hur du ser på din konst.

  431. Och man märker det här
    om man följer din karriär.

  432. Vad är det som får dig
    att vilja göra det här?

  433. Du visade din senaste bok, och den
    handlar i hög utsträckning om form.

  434. När man talar om formalism
    inom konst eller serier-

  435. -kan det betyda
    att bara formen är viktig.

  436. Man kanske vill måla abstrakt-

  437. -eller vara en poet
    som bara skriver nonsens.

  438. Och det är intressant, men det är inte
    enbart formen som tilltalar mig.

  439. Det som gör serier så intressanta är
    samspelet mellan form och innehåll-

  440. -och hur dessa påverkar varandra.

  441. När man tecknar serier är formen
    alltid väldigt uppenbar.

  442. Man har rutor med teckningar i
    och ett väldigt konstgjort gränssnitt-

  443. -med ord och teckningar
    och ljudeffekter.

  444. Så man är alltid medveten om formen-

  445. -bakom historien, oavsett
    hur naturalistisk läsupplevelsen är.

  446. Redan tidigt
    experimenterade jag med det där.

  447. I mina tidiga miniserier
    lekte jag med formen-

  448. -men jag hade inte kommit på
    varför det tilltalade mig så-

  449. -eller hur jag skulle kunna
    styra över det-

  450. -tills jag började jobba på
    "Exercises in Style".

  451. Jessica jobbade
    fortfarande med "Artbabe" i Mexiko...

  452. -...och jag började jobba på boken där.
    -Det är en fin bok.

  453. Det är en sida
    gjord på 99 olika sätt.

  454. Det är olika perspektiv eller layout-

  455. -parodier eller olika stilar.

  456. Den är inspirerad av Raymond
    Queneau som grundade Oulipo.

  457. Jag talade om det här i går
    med en grupp studenter från Malmö.

  458. Och...

  459. ...boken lärde mig att det var berikande
    bara att leka med formen.

  460. Det finns ingen berättelse
    i "Exercises in Style".

  461. Det är liten som en musikalisk kom-
    position, med variationer på ett tema.

  462. Men inom ramarna för det
    finns det ett rikt innehåll.

  463. Historia och kultur gör sig påminda
    genom referenser-

  464. -till litteratur,
    film, konst och kartografin.

  465. Jag blir glad när läsare nämner det, för
    jag trodde inte att det skulle märkas-

  466. -men det finns en historia där.

  467. Det är inte som en roman
    utan en ganska enkel anekdot-

  468. -men när man läser alla sidor
    känner man av rytmen-

  469. -och får en bild av en fiktiv version
    av mig och Jessica.

  470. Serieversionen
    av "Måndag hela veckan".

  471. Jag tycker om
    när folk ser den aspekten.

  472. Och det fokuserar på det vardagliga.
    Det är genomgående hos mig.

  473. Mina två första böcker
    baserades på min vardag-

  474. -men med nån knorr på det.

  475. -Kan du berätta lite om den här?
    -Jag ska ta fram omslaget.

  476. När jag blev klar med
    "Exercises in Style"-

  477. -började jag jobba med olika former-

  478. -och skapa regler
    som jag kan utgå ifrån.

  479. Jag får inte för mig att skriva om två
    personer som träffas på tunnelbanan.

  480. I stället har jag en tanke om hur jag
    vill bygga upp berättelsen. Jag ville...

  481. ...göra en symmetrisk berättelse,
    där varje sida hade en spegel.

  482. Det tog lång tid att göra det-

  483. -men det tog inte länge att inse
    att en kärlekshistoria skulle passa.

  484. Två människors historia närmar sig
    varandra, och så möts de i mitten.

  485. Boken har...

  486. Här är exempel på hur det ser ut.
    - Du kanske kan visa den.

  487. I mitten av boken finns en kyss.

  488. Rollfigurernas läppar
    möts mitt i boken.

  489. Formatet var väldigt problematiskt-

  490. -för det var svårt att hitta nån
    som publicerar såna här böcker.

  491. -Du fick vänta på Retrofit.
    -Tills de kom tillbaka.

  492. Nästan ingen ger ut serier
    på det här sättet längre.

  493. Så boken har den här spegelformen,
    och i mitten byter figurerna roller.

  494. Utmaningen blev att skriva den
    så att man förstår vad som sker-

  495. -och att skriva
    så att man blir tillräckligt fascinerad-

  496. -för att uppskatta storyn.

  497. Det kanske inte går att se nu,
    men sidlayouten är alltså speglad.

  498. Första och sista uppslaget är likadana.

  499. Rollfigurerna byter bara roller.

  500. I första delen är det mannen
    och i den andra kvinnan.

  501. Det var en utmaning att skriva den så
    att den kan läsas som en berättelse.

  502. Jessica, jag gissar att du jobbar
    med tredje delen av "Trish Trash"?

  503. Vad funderar du på just nu?

  504. Jag jobbar på en bok där jag fortsätter
    att experimentera med formen.

  505. Det är lite av en metaberättelse-

  506. -eftersom den handlar om
    en person som läser serier.

  507. Hon har låst in sig i ett rum
    fullt av serier.

  508. Hon tar ut böcker ur bokhyllan
    och läser dem.

  509. Ibland är det hela berättelser,
    och då får jag in noveller.

  510. Jag tycker om novellen som form.

  511. "Drawn Onward" är 32 sidor lång,
    så den är i princip en novell.

  512. Det är ett väldigt bra format
    men svårt att locka förlagen med.

  513. Inte ens vanliga novellsamlingar säljer.

  514. Det här blev ett sätt att paketera
    noveller i en större berättelse.

  515. Det blev en serieroman
    trots att du undviker såna.

  516. Huvudpersonen läser de här böckerna-

  517. -och börjar tro att det finns
    dolda meddelanden till henne i dem.

  518. I varenda berättelse tror hon att det
    finns ett meddelande till just henne.

  519. Hon försöker ta reda på om nån
    vill hjälpa henne eller hotar henne-

  520. -och hur hon ska ta sig ut ur
    det här rummet med serier.

  521. -Är det här ett stort projekt?
    -Nej. Bara runt 90 sidor.

  522. Jag har gjort kanske 40 redan.

  523. Jag vill göra den i färg,
    och då är det svårare att hitta förlag.

  524. Jag jobbar vidare och fortsätter leta.

  525. På ett eller annat sätt blir den klar
    nästa år och utgiven året efter.

  526. Vi måste snart runda av
    för att lämna plats för nästa samtal-

  527. -men ni är ju båda lärare.

  528. När vi grundade Serieskolan i Sverige-

  529. -sa de flesta i branschen
    att man inte kunde göra så.

  530. Att teckna var nåt
    man skulle lära sig på egen hand.

  531. Att lära ut det var helt fel.

  532. Nuförtiden har vi många skolor,
    och ingen säger längre så.

  533. Förr sa folk att det inte gick att lära
    ut serier. Men det går uppenbarligen.

  534. Vad är det viktigaste...

  535. ...att berätta för nån
    som vill börja göra serier?

  536. Vad måste man tänka på när man talar
    till en icketecknande publik-

  537. -alltså vanliga människor
    som vill veta hur det går till?

  538. Det viktigaste är nog att
    serietecknandet är ett språk.

  539. Det finns...

  540. Ibland förekommer det ord, men
    det är alltid bilder som förmedlar nåt.

  541. Det finns många
    vanföreställningar om det.

  542. Man tänker inte på att det är
    ett intellektuellt arbete att läsa.

  543. Vissa tror att de inte kan läsa serier.

  544. Vissa tänker att det inte är värt nåt.

  545. "Eftersom det är så kul
    ger det inget, rent intellektuellt."

  546. Att få folk att se
    vad serier består av är viktigt.

  547. Och man kan låta folk
    som inte tecknar-

  548. -göra mindre övningar
    som inte fokuserar på tecknandet.

  549. Man kan få dem att fundera på hur
    serier sätts ihop. Det ger resultat.

  550. Jag har läst att många människor...

  551. ...främst är läsare och inte förstår
    vad det innebär att skapa serier.

  552. Men när man berättar om processen
    förstår de flesta.

  553. De börjar se serier på ett annat sätt,
    även om de inte börjar teckna själva.

  554. Jag har två tankar, riktade till
    personer som vet att de vill teckna.

  555. En sak som jag
    och andra lärare är ense om-

  556. -är att man bara ska börja teckna-

  557. -men att göra det
    med en eller några sidor.

  558. Kom inte till den första lektionen-

  559. -med två anteckningsböcker
    fulla av rollfigurer-

  560. -till ditt rymdepos på tiotusen sidor
    som du tänker jobba med livet ut.

  561. Det kan vänta några år.

  562. Det är exakt vad vi säger
    när nån vill göra nästa "Dragon Ball"-

  563. -och har med sig en meter av böcker.
    "Just nu får du göra fyra sidor..."

  564. "...och om det blir bra
    kanske du får göra sex."

  565. Det är viktigt, och det finns en sak
    till som är viktigt för mig som lärare.

  566. Serietecknandet som kultur
    tenderar att vara ganska stängt.

  567. Man är defensiv,
    för det är svårt att vara tecknare-

  568. -och andra personer och institutioner
    förstår en ofta inte.

  569. Precis som för alla konstnärer
    är det viktigt att vidga sina vyer.

  570. Om man gör indieserier
    kan man om superhjältar ibland.

  571. Gå på bio, läs böcker och fundera på-

  572. -vilken sorts språk som används och
    vad som berättas och i vilken form.

  573. Då kan man ta in nya influenser
    i stället för att begränsa sig.

  574. Man får inte bygga upp murar.

  575. Det är viktigt att tänka på.
    Man kan lyssna på radio, ja.

  576. På Serieskolan i Malmö
    är vi 35 personer-

  577. -så vi bildar ett eget ekosystem.

  578. Då måste man påpeka att det finns
    annan konst att ta till sig också.

  579. -Tack så mycket.
    -Tack själv.

  580. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Feminism, radiomagi och sci-fi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jessica Abel och Matt Madden är ett hyllat amerikanskt serietidningspar och Abels serie om hur man skapar radio är redan en modern klassiker. Samtalet med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, rör sig från hur man skapar konst som ett par, till feminism och science fiction. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Ämnen:
Bild, Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Berättande, Bilder, Förenta staterna, Litteraturvetenskap, Serietecknare, Tecknade serier, Teckningskonst
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Science fiction och realism

Är science fiction motsatsen till realism eller är det egentligen samma sak? Serietecknarna Kim W. Andersson och Maria Fröhlich samtalar om varför det är så spännande att skriva om rymden och hur man slår igenom på den amerikanska serietidningsmarknaden. Moderator: Daniel Löf. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Jordens undergång i serieform

Författaren Jesper Weithz samtalar med serietecknaren Sara Granér om hur apokalypsen och kapitalismen gestaltas i hennes serier. Dessutom blir det bildanalys av Saras serieteckningar. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Feminism, radiomagi och sci-fi

Jessica Abel och Matt Madden är ett hyllat amerikanskt serietidningspar och Abels serie om hur man skapar radio är redan en modern klassiker. Samtalet med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, rör sig från hur man skapar konst som ett par, till feminism och science fiction. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Israels första och enda serietecknare?

Varför är Rutu Modan nästan ensam som serieskapare i Israel? I ett samtal med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, berättar Rutu Modan om inspirationskällor, hur hon leker med judiska stereotyper och använder riktiga skådespelare i sitt serieskapande. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Slovensk seriekonst

Stripburger är ett slovenskt konstkollektiv och en serietidning som funnits i 25 år och som nu börjar få internationell spridning. Här berättar några av personerna bakom om deras historia och om Balkans serie-scen. Medverkande: Tanja Skale, redaktör, serietecknarna Andrej Stular, Mattias Elftorp och Anna Ehrlemark. Moderator: Kalle Hakkola. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Slovensk seriekonst

Stripburger är ett slovenskt konstkollektiv och en serietidning som funnits i 25 år och som nu börjar få internationell spridning. Här berättar några av personerna bakom om deras historia och om Balkans serie-scen. Medverkande: Tanja Skale, redaktör, serietecknarna Andrej Stular, Mattias Elftorp och Anna Ehrlemark. Moderator: Kalle Hakkola. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Större än Picasso

Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Den senaste tiden har deras konst uppmärksammats allt mer och under en veckas tid ska de ha två utställningar tillsammans. Vi får följa konstnärsduon i deras intensiva planering och ta del av de frågor som dyker upp längs vägen. Bland annat hur mycket man ska satsa på det man brinner för.