Titta

UR Samtiden - Researched

UR Samtiden - Researched

Om UR Samtiden - Researched

Den internationella konferensen Researched försöker överbrygga glappet mellan forskning och praktik inom utbildning och undervisning. Föreläsarna går bland annat igenom vad vi vet idag om inlärning och minne, vad som krävs av fortbildning för att den ska leda framåt, samt om betyg och bedömning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - Researched : Elever och undervisningDela
  1. God morgon!

  2. Det är roligt att träffa er!
    Jag hoppas på många samtal.

  3. Jag heter Philippa Cordingley.

  4. Jag driver ett center för användning
    av forskning inom utbildning.

  5. "Användning" är det viktiga ordet.

  6. En tredjedel
    av vårt arbete är forskning.

  7. Det är primärforskning såväl som
    översikter av forskningsresultat-

  8. -särskilt om lärares fortsatta lärande
    och användning av forskning.

  9. En annan tredjedel är att översätta
    forskning till verktyg och resurser-

  10. -som folk kan använda på måndagen
    och under resten av arbetsveckan-

  11. -i klassrummen
    och för hela skolans lärande.

  12. Den sista tredjedelen är
    att vi jobbar med och i skolor-

  13. -för att undersöka och utveckla skolan
    som en lärandemiljö-

  14. -som fungerar väl
    för både elever och lärare.

  15. Det var lite om oss och vårt arbete.

  16. Det kommer att bli väldigt interaktivt,
    så ni får också anstränga er.

  17. Jag ska tala kort nu om evidensbasen
    för fortsatt yrkesmässigt lärande-

  18. -illustrerat genom en metafor.

  19. Jag vill ta några praktiska exempel
    ur era yrkesliv.

  20. Vi ska tänka på lärandemiljön
    och de komponenter och aktiviteter-

  21. -som forskningen säger påverkar
    både elever och lärare på djupet-

  22. -när vi organiserar skolor
    för lärande för alla.

  23. Några tankar om ansvarsskyldighet
    och en analogi.

  24. Och det här ska vi faktiskt göra!
    Det där lät som mer än 45 minuter!

  25. Först ett fågelperspektiv
    och en metafor.

  26. Jag ska ta upp effektiva metoder
    som vi här inne använder.

  27. Detta illustreras
    med en systematisk översikt.

  28. Sen tänker vi på hur det kan användas.

  29. Jag plockar uppgifterna
    från en systematisk översikt-

  30. -av systematiska översikter
    som vi publicerade i fjol.

  31. Den finns på vår webbplats,
    och jag har länkar i presentationer.

  32. Sen 1997 när CUREE startades
    har vi gjort systematiska översikter-

  33. -av forskning om fortbildning, CPD.
    Det har varit frustrerande-

  34. -eftersom det handlade om CPD, men
    vi hittade inte tillräckligt om L:et.

  35. Men i fjol tänkte vi att vi faktiskt
    nästan hade riktiga evidens-

  36. -om lärandedelen också.

  37. Vi hade nog med översikter för att
    göra en systematisk översikt av dem.

  38. Här är de jag jobbade med. Det är
    alltså evidensbasen jag utgår från.

  39. Jag ska inte dra hela historien
    om projektet. Vi ska ge titta på det-

  40. -genom ert arbete. Rapporten är bara
    på sexton sidor. Ni kan läsa den sen.

  41. Men jag ska ge er rubrikerna.

  42. Låt oss bara tänka på deras vardag.

  43. Evidens är jättebra att använda i
    praktiken, men en översikt är abstrakt-

  44. -och en översikt av översikter
    ger väldigt abstrakta resultat.

  45. Så vi ska tänka på
    var det har sin plats.

  46. Det här är metaforen.

  47. Ni har kanske vackrare elnät i Sverige
    än vad vi har.

  48. Nej, folk säger att de ser ut så här.

  49. Vad lägger vi märke till
    när vi ser på ett elnät?

  50. -Ja?
    -Linjärt.

  51. Ja. Och vi ser de här, eller hur?

  52. De stora masterna.

  53. Vad ser vi när vi tänker
    på fortbildning?

  54. Vi ser evenemangen.
    Vi ser dagar som i dag.

  55. Vi ser workshoppar, seminarium
    och forskningsprojekt.

  56. Vi ser de tillfällen
    då vi är utanför klassrummet-

  57. -då vi har möjlighet till en överblick.

  58. Och det är förstås viktigt.
    Ett elnät utan master vore farligt.

  59. Men poängen är fortbildningen
    som vi får ut av det.

  60. Därför handlar översikten
    om fortbildning och fortsatt lärande.

  61. Vi måste alltid tänka på
    vad det är som bär upp lärandet-

  62. -och gör den välbekanta vardagen
    i klassrummet märklig nog-

  63. -för att vi ska granska den på djupet
    och tänka på hur vi ska utveckla den.

  64. Här är er första uppgift.

  65. Här har vi några av elmasterna-

  66. -som enligt forskningen representerar
    viktiga tillfällen till lärande.

  67. Gemensam planering. Att utveckla
    läroplaner och material tillsammans.

  68. Teamlärarskap. Jag vet inte
    om det sker så mycket i era skolor-

  69. -men forskningen visar-

  70. -att rätt strukturerad utgör den en mast
    som bär upp strömmen.

  71. Avdelnings- och fasmöten.

  72. De här varierar kraftigt.

  73. Det finns många tillfällen
    då lärarmöten bara är byråkrati.

  74. Men de kan ibland även vara
    djupt strukturerade-

  75. -för att handla om fortbildning.

  76. Utvecklingsarbete
    och aktionsforskning.

  77. Detta pågår i många skolor.
    Projektutveckling.

  78. Jag vet en skola där man körde in
    en dubbeldäckare på skolgården.

  79. De skulle göra ett bibliotek av den.

  80. Det använde de dels för
    att göra läroplanen spännande-

  81. -och som medel
    för yrkesmässig utveckling.

  82. Jag borde ha tagit med en bild!

  83. Att utveckla lärandeportföljer.

  84. Nåt som heter Blue Sky sprider sig
    i Storbritannien och nåt snarlikt i USA.

  85. Lärare försöker använda teknik
    för att samarbeta.

  86. Man delar med sig av erfarenheter.

  87. Book looks, har ni det?

  88. I Storbritannien samlar ledargrupperna
    in alla böckerna-

  89. -för en klass, en årskurs, ett ämne
    eller en undergrupp av elever.

  90. De tittar på dem för att se
    om lärandet utvecklas.

  91. Ledarna i många skolor
    ser det som ansvarsskyldighet.

  92. Och lärarna säger till mig:

  93. "De lärandeerfarenheter och evidens
    som jag hade velat ta del av"-

  94. -"är böckerna som eleverna hade
    året innan de kommer till min klass."

  95. "Jag vill se vilka böcker de elever haft
    som har svårt för att läsa och skriva."

  96. "Vad gör de i geografin
    och på matten?"

  97. Lärarna ser
    att dessa kan vara evidens för lärande.

  98. Ihop med en granne vill jag
    att ni väljer en rad, vilken som helst.

  99. Sen vill jag att ni ger gemensam
    planering, om det är nåt ni gör ofta-

  100. -rött, gult eller grönt beroende på hur
    mycket det hjälper elevernas lärande.

  101. Sen ger ni rött, gult eller grönt
    för hur mycket det utvecklar lärarna.

  102. Och sen för hur det gör helheten
    till mer än summan av delarna-

  103. -alltså hur elevernas och lärarnas
    lärande utvecklar skollärandet.

  104. Vi får se om nåt får grönt på allihop.

  105. Okej, sätt i gång.

  106. Kollegor!

  107. Har nån hittat nåt som används-

  108. -och är grönt i alla tre kolumner.

  109. Ja?

  110. Vi måste spela in svaret,
    så vänta på mikrofonen.

  111. Jag skulle säga att gemensam
    planering är grönt på alla tre.

  112. Det är ett krav i vårt program.

  113. Vi gör IB-programmet, och då är det
    ett krav att lärare samarbetar.

  114. Vi har dokumenterade evidens på det.

  115. Underbart att höra!

  116. Jag är styrelseordförande på
    en skola som gör IB - det är jättebra!

  117. Några andra fall med grönt,
    kanske bara i två kolumner?

  118. Roal.

  119. Teamlärarskap
    skulle kunna vara effektivt i alla tre-

  120. -men åtminstone på min skola
    är det grupperna som är vänner-

  121. -som samarbetar väl
    och lär sig mycket av varandra.

  122. Men för sammanhängande skol-
    utveckling har det inte slagit igenom.

  123. Så vi behöver system för att
    få det att fungera i större skala.

  124. Fler exempel på två?

  125. Det är ju intressant vilka bitar som
    funkar och vilka som inte funkar.

  126. Fler exempel? Okej, vi går vidare.

  127. Men det är överraskande...

  128. Allihop kan fungera för alla tre
    om vi konfigurerar dem väl-

  129. -för lärares lärande organiserat
    kring att stötta elevers lärande.

  130. Och om skolledarna förstod sina roller.

  131. Det här sa Viviane Robinson,
    som gjorde översikten av ledarskap.

  132. Det finns en sammanfattning
    på vår webbplats.

  133. Hon säger att när skolledare behandlar
    sin personal som sin klass-

  134. -och ser sin roll som att utveckla
    lärarnas lärande, då hjälper det.

  135. Det här skulle forskningen säga
    om det.

  136. Det första är att inget
    kommer att funka i alla tre kolumner-

  137. -om vi inte fokuserar på lärande
    såväl som utveckling.

  138. För tio-femton år sen
    i England och Storbritannien-

  139. -fokuserade vi på undervisningen
    och för lite på elevernas lärande.

  140. Det är ett misstag som vi har gjort.

  141. När vi tänker på det
    finns det en roll för alla.

  142. Det går inte om det bara är skolledaren
    som gör det, eller bara läraren.

  143. Det som krävs är
    att det hänger samman.

  144. De enskilda delarna måste utgöra en
    helhet större än en summa av delarna.

  145. Så lärare måste ta ansvar för sitt
    lärande för att det ska hänga samman.

  146. Det finns många tillfällen till lärande-

  147. -vid teamlärarskap,
    gemensam planering och allt möjligt-

  148. -men de har bäst möjlighet att göra det
    till ett konsekvent lärande.

  149. Men det är också mycket viktigt-

  150. -att ledarna gör precis den uppgift
    som du var inne på.

  151. Skolledarens ska möjliggöra att det blir
    en sammanhängande helhet i skolan.

  152. De måste skapa kollektiv
    yrkesmässig överensstämmelse.

  153. Evidensen pekar på att vi behöver
    en effektiv yrkesmässig lärandemiljö.

  154. Jag pratar inte och forskar inte
    så mycket om yrkesgemenskaper.

  155. För det första är det nåt
    som man arbetar sig fram till.

  156. Jag kan inte säga till er att ha en bra
    yrkesgemenskap för lärande.

  157. Man kan inte bestämma det,
    men lärandemiljön kan skapa det.

  158. På vår sajt hittar ni Skein.

  159. Så heter gässens v-formation.
    Det är bara en metafor.

  160. Det går in på evidensen
    om lärandemiljön.

  161. Av översikten lärde vi oss
    om sätt att ta oss dit.

  162. Dessa ska vara organiserade runt
    en tydlig, brinnande målmedvetenhet-

  163. -om lärandets karaktär och innehåll.

  164. Jag talar om kombinationer av
    lärandeaktiviteter som främjar djup.

  165. Det handlar inte om att göra mer,
    utan om att göra några få saker väl.

  166. Du sa nåt som inte stod i texten,
    "brinnande".

  167. Okej. Forskningen säger inte
    så mycket om passion.

  168. Det är svårt att mäta.
    Men du har rätt.

  169. Men forskning visar att lärares lärande
    involverar att lära sig av med saker-

  170. -och att det är
    känslomässigt krävande.

  171. Man måste tänka på relationer och så.

  172. Men det där med "brinnande"
    har jag lagt till.

  173. Men det andra som är viktigt på bilden
    är att vi får målmedvetenheten-

  174. -när vi tänker på elevernas strävan.

  175. Inom många utbildningssystem
    finns det massor av siffror och data-

  176. -som får oss att tänka noga
    på elevernas utgångspunkt-

  177. -men det saknas sånt som hjälper oss
    att vara riktigt konkreta-

  178. -om hur elevernas lärande ska se ut
    om vårt lärande lyckas.

  179. Om jag ska lära mig om djupare,
    mer meningsfullt frågeställande-

  180. -och utveckla självständighet
    och kritiskt tänkande hos eleverna-

  181. -då måste jag veta hur det ser ut
    att lyckas med det-

  182. -inte bara känna till utgångsläget.
    Jag måste veta hur målet ser ut.

  183. Det är den första viktiga kombinationen
    som studien ger oss.

  184. Vi behöver en kombination
    av evidensrika aktiviteter-

  185. -ihop med fokus
    på elevernas utgångspunkt.

  186. Evidensen är viktiga.

  187. Samtal om yrkesmässigt lärande
    korrelerade inte alls-

  188. -med framgång för eleverna,
    om det inte åtföljs av två saker:

  189. Samtalen måste fokusera på
    att man har provat nåt nytt.

  190. Inte för att nytt alltid är bättre,
    utan för att det nya skapar oreda-

  191. -och får oss att se eleverna tydligare.

  192. Om vi vill att lärandesamtalen
    ska funka måste vi ta risker.

  193. Prova saker och låta det bli lite
    stökigt för att kunna se med nya ögon.

  194. Och samtalen måste föras-

  195. -med evidensen för elevernas
    reaktioner på vårt lärande i åtanke.

  196. Dessa två saker måste vara med.

  197. Detta är "evidensrikt". Men vi måste
    förstås erkänna och bygga på-

  198. -vad våra kollegor redan vet,
    kan göra och tror på-

  199. -och utveckla det.

  200. Det här måste bibehållas.
    En snabb lösning är ibland möjlig.

  201. Vi hittade en intervention
    som var på sju timmar under en vecka.

  202. En timme varje dag.

  203. Alltså inte en skolvecka,
    utan sju dagar.

  204. Men det var bara lite rättstavning.
    Små saker går att lösa snabbt.

  205. Men djupt lärande kräver
    två eller fler terminer.

  206. Vi måste bibehålla det och tänka
    på olika elevgrupper iterativt.

  207. Vi måste se om det fungerar
    för de där eleverna som gömmer sig.

  208. De elever som inte är till besvär
    men som man inte får grepp om.

  209. De räcker upp handen först när jag har
    ögonkontakt med en annan elev-

  210. -så att de aldrig får frågan.
    Det är en bra grupp att börja med.

  211. Men vi måste börja med en grupp
    och sen gå vidare till andra.

  212. Det krävs ett strukturerat stöd mellan
    kollegor och ett gemensamt mål.

  213. Detta gör IB så effektivt,
    den delade målmedvetenhet.

  214. Men en sak händer
    när lärare samarbetar kring lärande.

  215. Om Roal och jag provade på lärande
    genom de sköna konsterna-

  216. -och provade nåt skrämmande
    och nytt, som dans.

  217. Om vi båda sa att vi skulle prova det
    och sen träffades för att lära av det-

  218. -då vore risken mindre att jag skippade
    dansen på naturvetenskapen.

  219. Jag hade vetat att vi skulle prata.

  220. Den ömsesidiga sårbarheten
    skyndar på uppbyggandet av tillit-

  221. -som i sin tur
    skyndar på målmedvetenheten.

  222. En del saker blir svåra.

  223. Man måste alltid utmana övertygelser
    och metoder på ett stöttande vis.

  224. Som jag sa tidigare...

  225. Värderingar och övertygelser kommer
    mer från solar plexus än från hjärnan.

  226. Att förändra dem är svårt.

  227. Därför behöver vi nån som håller oss i
    handen - för mycket metaforer nu!

  228. Vi behöver alltså kollegiestödet-

  229. -för att hjälpa oss
    att utmana våra övertygelser.

  230. Och vi måste fortsätta försöka lösa
    problemen.

  231. Det funkar för elever som gömmer sig.
    Funkar det för de entusiastiska?

  232. Funkar det för mina gatusmarta
    men motsträviga pojkar?

  233. Man ställer samma fråga
    för olika elevgrupper-

  234. -och får en allt djupare förståelse.

  235. Och alltså en gemensam granskning
    av hur eleverna reagerar.

  236. Att stötta fortbildning
    utifrån hur det ser ut-

  237. -det gör ingen nytta.

  238. Om vi bara hjälper lärare lära sig-

  239. -och bara ger dem elmaster som
    handlar om de ytliga aspekterna-

  240. -då använder de det
    i den form de först kom i kontakt med.

  241. De provar och avfärdar det.

  242. Eller så fortsätter de med det
    och säger rätt saker-

  243. -men har inte kunnat gå in på lärandet
    på djupet.

  244. Lärare måste utveckla teorier
    och en logisk grund utöver praktiken.

  245. Det måste de göra samtidigt.
    De måste förstå det djupt nog-

  246. -för att sen använda det för att
    tillgodose väldigt olika elevers behov.

  247. Att utveckla både teori och praktik
    är väldigt viktigt.

  248. I Storbritannien
    har vi varit dåliga på det.

  249. När jag började 1997 frågade vi lärare
    hur många som tog del av forskning.

  250. Det var tre procent, och alla sa att de
    inte berättade det för nån annan.

  251. Då skulle de bli förlöjligade. Vi hade
    en väldigt antiintellektuell kultur.

  252. Tack och lov har det förändrats,
    bland annat tack vare researchED.

  253. Vi är fortfarande skeptiska
    till teorier-

  254. -men vi måste utveckla
    praktiska teorier.

  255. Vi måste också ha specialister.
    Specialisterna kan vara olika.

  256. Det kan vara att läsa nåt fantastiskt.
    Det måste inte vara en person.

  257. Men lärare måste kunna jobba med
    dem som förstår det här på djupet.

  258. Då kan vi utmana
    ortodoxa åsikter tillsammans.

  259. Vi behöver kollegor som kan illustrera
    "det andra"-

  260. -särskilt när detta fungerar väl,
    för att se vad som är möjligt.

  261. Och vi behöver kollegor som hjälper
    oss utvärdera och utforma-

  262. -vårt yrkesmässiga lärande.

  263. Översikten talar om att en del
    saker inte fungerar kostnadseffektivt:

  264. Generiskt fortbildningsstöd för lärare.

  265. Att bara fokusera på utfrågning,
    på utvärdering av lärande-

  266. -på tänkesätt
    eller på färdigheter för tänkande.

  267. I abstrakt form korrelerar
    det inte med framgång-

  268. -såvida lärarna inte även får tillfälle
    att kontextualisera det-

  269. -både i sina ämnen
    och för sina särskilda elever.

  270. De måste få fundera på vad tänkande
    innebär när man är fem eller sju.

  271. De måste få fundera på
    vad det innebär inom geografi-

  272. -till skillnad från naturvetenskap
    eller språk.

  273. Om vi inte tar båda dessa steg-

  274. -då kan läraren inte utveckla
    de teorier och den logiska grund-

  275. -som ger dem kontroll i sin yrkesroll
    över hur det ska användas.

  276. Att bara tala om för lärare
    vad de ska göra funkar inte.

  277. Där har vi alla många exempel.

  278. Att tillhandahålla material
    går inte heller.

  279. Vi måste respektera deras förmåga
    att lista ut varför det här fungerar-

  280. -och implikationerna.

  281. De måste få tillfälle att säga
    "Det funkar inte för mina elever".

  282. I Storbritannien har läkarkåren en
    tidskrift som heter The Bandolier.

  283. "Bandolier" är ett sånt där bälte med
    patroner som herdar och banditer har.

  284. Det är en medveten referens
    till ammunition.

  285. Det ska ge läkare ammunition-

  286. -för att hjälpa dem ta rätt beslut
    för den enskilde patienten-

  287. -även om det går
    emot sjukhusets policy.

  288. Vi menar samma sak för lärare.

  289. Vi måste ge lärarna respekt nog-

  290. -för att avgöra om skolans policy
    eller forskningen-

  291. -fungerar för den just den klass
    eller grupp elever som de arbetar med.

  292. Det bygger på yrkeskunnande.

  293. Det kvittar hur stor effektstorleken
    i en studie är.

  294. Forskare generaliserar, vilket är rätt,
    men det funkar inte för alla-

  295. -och det måste lärarna avgöra.

  296. Att ge tid eller stöd-

  297. -utan strukturer för att engagera sig,
    förstå och reflektera...

  298. Vi fick höra om kollegor
    som samarbetar väldigt väl.

  299. Och det är jättebra,
    men andra kollegor gjorde det inte.

  300. Att bara ha samtalen funkar inte-

  301. -om inget påminner dem om
    att röra om i grytan.

  302. Det finns vänskapsgrupper som bara
    förstärker den nuvarande praktiken.

  303. De är entusiastiska och vill prata
    om det utan att göra det svåra.

  304. Så en struktur för att engagera sig i,
    förstå och reflektera över-

  305. -nya tillvägagångssätt.
    Det fungerar inte utan struktur.

  306. Varför tror vi nåt annat?

  307. Elevernas lärande kräver struktur,
    och det gör även kollegornas.

  308. Jag har tagit upp allt på bilden.

  309. Mycket av det som jag sagt-

  310. -hade vi i översikterna
    av kvalitativa och blandade metoder.

  311. Det intressanta med översikten
    från förra året är-

  312. -att vi nu har evidens från kvantitativa
    och blandade metoder.

  313. En sak som kvantitativa evidens
    betonar mer än de kvalitativa gjorde-

  314. -är att formativ bedömning
    för lärare är avgörande.

  315. Om vi vill främja
    lärares yrkesmässiga utveckling-

  316. -är en av de smartaste
    sakerna vi kan göra att modellera-

  317. -bra bedömning-för-lärande-metoder.

  318. Om jag tar upp färdigheter
    för tänkande-

  319. -måste jag ge lärarna en bra strategi
    att använda med eleverna.

  320. Vi kan ta "Vilken ska bort?"
    Leker ni det?

  321. Inte alla, verkar det som.
    Man har tre saker.

  322. För en fyråring kanske kanin, häst
    och groda. Vilken passar inte in?

  323. Eller tre ämnen för en kemistudent.
    Vad är likt och vad är annorlunda?

  324. Det är en strategi som ge läraren insyn
    i elevens tänkande.

  325. Där kan jag ge dem
    bedömningen-för-lärande-metoden-

  326. -men sen måste jag vara krävande,
    intresserad och fascinerad-

  327. -av att höra av läraren
    hur eleven reagerade.

  328. Det är nämligen den evidens jag
    behöver för att veta om mitt stöd-

  329. -har önskad effekt.

  330. Sen måste jag förändra mitt stöd
    om det inte funkar för eleverna.

  331. Som nån som främjar fortbildning
    för lärare-

  332. -tar jag alla dessa steg. Lärarna får
    den effektiva information de behöver

  333. De får nåt de kan prova.

  334. Jag får tillfälle att modellera
    bedömning för lärande-

  335. -och de får uppleva fördelarna.

  336. Om jag sen ber dem utforma sin
    egen bedömning-för-lärande-metod-

  337. -då ser jag om mitt stöd för deras
    lärande funkar för eleverna.

  338. Bedömning för lärande är avgörande.

  339. Som jag sa i början har vi tänkt för
    mycket på utvecklingen av lärare.

  340. Om vi tänker djupt på hur de lär sig
    får vi bättre resultat.

  341. I Storbritannien har vi ett talesätt:

  342. "Det som är sås för gåshonan är sås
    för gåshanen." Är det ens begripligt?

  343. Det finns en broschyr på vår sajt
    om att leva som vi lär.

  344. Där finns ett recept på en sås med
    äpple, ingefära, chili och koriander-

  345. -som är gott med gås,
    såväl som anka eller veganfärslimpa.

  346. Vi försöker leva som vi lär
    i broschyren.

  347. Vi måste hela tiden modellera.
    Den har vi gjort...

  348. Dags för en ny aktivitet. Låt oss tänka
    på formativ och summativ bedömning-

  349. -i skolmiljö och vårt stöd för skolor.

  350. Jag har skrivit ner några vanliga saker
    som kanske händer i era skolor.

  351. Dem som ni jobbar med och på.

  352. Låt oss se om alla bedömningar
    är röda, gula eller gröna-

  353. -för hur de bidrar
    till lärares utveckling.

  354. Eller handlar de bara om
    att följa hela skolans utveckling.

  355. Ofta handlar det om
    prestation och ansvarsskyldighet.

  356. Vi tar ett snack till.

  357. Hittar vi några som är gröna för
    både lärares och skolors utveckling?

  358. Har nån exempel på saker
    som är gröna i båda kolumner-

  359. -och som de vill dela med sig av?

  360. Inget grönt!

  361. Okej...

  362. Kan de vara gröna? Berätta om
    hur man kan göra dem gröna.

  363. Vi pratar mest om vad vi vill göra
    och vad vi gör.

  364. Det är ett stort avstånd mellan dessa.

  365. Vi gör inte ens
    nog med självutvärderingar skolan.

  366. Teoretiskt sett
    skulle de alla kunna vara gröna.

  367. Men i vår vardag finns det inte
    nog med tid för att uppnå det.

  368. Det finns alltså för mycket att göra.

  369. Kollegan där borta...

  370. Alla hade nog kunnat vara gröna
    om man tittade på hur man gör-

  371. -och hur många som är engagerade.
    Men om det kommer uppifrån-

  372. -då lär personalen protestera.

  373. Så alla kan göra nytta, men de kan
    också påverka personalen negativt.

  374. Finns det några exempel
    på nåt som har gjorts riktigt bra?

  375. Jag börjar. Minns ni att jag nämnde
    Viviane Robinson evidenssyntes-

  376. -om saker ledare gör som är effektiva.

  377. Hon har effektstorlekar
    mellan 0.24 och 0.84-

  378. -och hon identifierar
    fem effektiva saker som ledare gör.

  379. Ha hand om undervisning,
    lärande och läroplanen.

  380. Etablera mål och förväntningar.

  381. Skapa en lugn miljö för lärande.

  382. Strategiskt handskande med resurser-

  383. -alltså att få ut det mesta
    av varje resurs.

  384. Och att främja och modellera
    yrkesmässigt lärande.

  385. Den som är 0,84 har dubbelt så stor
    effektstorlek som den närmaste.

  386. Kan nån gissa vilken det är.
    - Jag vet att du vet!

  387. Just det!

  388. Att främja yrkesmässigt lärande har
    dubbelt så stor effekt som det andra.

  389. Om skolan är en farlig plats
    bör man fokusera på ordning-

  390. -men långsiktigt handlar det
    om yrkesmässigt lärande.

  391. Vi gjorde forskning med en skolledare
    i Gateshead, ett väldigt fattigt område.

  392. Han befann sig i en situation-

  393. -där nån hade gjort
    en överenskommelse med facken-

  394. -om att skolledarna
    och de som ledde fortbildningen-

  395. -inte fick se utvärderingsmålen. Va?!

  396. Han visste att det måste ändras
    och att han behövde personalens tillit.

  397. Han hade också videokameror
    som fanns för fortbildning-

  398. -men ingen använde dem.

  399. Så han sa: "Jag tänker personligen
    lägga en stor del av min tid"-

  400. -"på att lära mig göra utvärderingar"-

  401. -"så att det hjälper ert
    och elevernas lärande"-

  402. -"såväl som mig som skolledare."

  403. "Jag ska filma
    alla utvecklingssamtal som vi har."

  404. "Ni äger filmen
    och får lov att radera den."

  405. "Men om ni ser filmen och tänker
    att ni kan visa den för era kollegor"-

  406. -"då går jag med på att bli coachad
    av vem som helst på skolan"-

  407. -"om hur man
    gör utvecklingssamtalet bättre."

  408. Många av lärarna sa: "Visst, där
    gjorde du fel. Det får du gärna visa."

  409. De hade fortbildning på onsdagar,
    och han lät sig coachas.

  410. Och personalen såg
    hur mycket bättre han blev.

  411. De såg nämligen filmerna
    och hans förbättring.

  412. Efter en kort tid sa de:
    "Det kvittar vad facket säger."

  413. "Du får mina utvärderingsmål för
    att förbättra personalens utveckling."

  414. Det är ett bra exempel på
    hur han vände utvecklingssamtal-

  415. -från att vara nåt oerhört laddat
    och sterilt till ett kraftfullt verktyg-

  416. -genom att modellera fortbildning.

  417. Jag har inte många exempel.

  418. Det finns Kenton School. Det finns
    fallstudier om det på webbplatsen.

  419. Nu tar vi frågor eller kommentarer.
    Vill ni veta eller bidra med nåt?

  420. Tack. Lite mer om din bakgrund-

  421. -om organisationen och webbplatsen.
    Hur funkar den-

  422. -och hur kan vi ha nytta av den,
    vi som bor i en annan del av världen?

  423. Okej.
    Vi är en helt oberoende organisation.

  424. Vi är bara femton stycken.

  425. Vi får inga anslag, utan finansieras
    genom arbetet som vi gör.

  426. Mycket av vårt arbete är forskning-

  427. -som väldigt ofta finansieras
    av stiftelser...

  428. Vi har ett kontrakt från National
    College for Teaching and Leadership.

  429. Vi gör mycket internationellt arbete.
    Jag är med i styrelsen-

  430. -för ett Transforming Teaching-projekt.

  431. Det är globalt, men stödet
    kommer mest från Nordamerika.

  432. Allt som vi gör rapporterar vi.

  433. Vi skriver inte mycket i tidskrifter
    men vi blir referentgranskade.

  434. Forskningsartiklar är dyrt,
    och jag vill nå lärare.

  435. Vi lägger upp alla våra rapporter
    på webbplatsen.

  436. Du kan se på sajten vad det är vi gör,
    mer eller mindre.

  437. Arbetet som vi gör för enskilda skolor,
    som Kenton-

  438. -är för att hjälpa dem utvecklas. De
    vill inte offentliggöra alla detaljer-

  439. -men det finns till exempel
    en artikel av skolan om det.

  440. Om vi hjälper till med utveckling
    offentliggör vi inte det-

  441. -men vi försöker alltid få nån att
    redogöra för det på vår webbplats.

  442. Okej. Är vi...färdiga?

  443. Det här blev precis klart. Naturvetarna
    bland er blir kanske kritiska nu.

  444. Forskningen talar om det här för oss.

  445. När vi lär oss på ett konsekvent sätt,
    som jag har pratat om, då är det...

  446. Jag tror fjärilslarver rör sig genom att
    spänna alla muskler och sen släppa.

  447. Och det måste man fortsätta göra.

  448. Hålla saker stilla utanför klassrummet,
    för att tänka djupt på dem.

  449. Sen släpper man,
    och de blir det en explosion av energi.

  450. I klassrummet blir det rörigt,
    och man måste fortsätta göra det.

  451. Och om man fortsätter gör det
    kommer det här att hända.

  452. Där har vi det. Tack så mycket, allihop.

  453. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elever och undervisning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Philippa Cordingley är vd för Center for the use of research and evidence in education (Curee). Här berättar hon om deras forskning och hur den kan användas praktiskt i undervisning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Didaktik, Pedagogik, Pedagogisk forskning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Researched

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Berättelsen om Researched

Tom Bennett är lärare och grundare av Researched. Här berättar han om vad Researched är, varför den startades och hans tankar om framtidens skola. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Elever och undervisning

Philippa Cordingley är vd för Center for the use of research and evidence in education (Curee). Här berättar hon om deras forskning och hur den kan användas praktiskt i undervisning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Myter om lärande och utbildning

Pedro de Bruyckere, forskare och författare, menar att många saker som folk tror om utbildning stöds inte av vetenskapliga bevis. Här talar han om myter och vetenskap i utbildningsvärlden. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Vad säger forskningen oss om inlärning?

Medan de flesta lärare får ta del av mycket information om hur man undervisar, sätts det alltför liten vikt vid kunskaper om hur elever lär sig. Det menar David Didau, författare och bloggare om utbildning. Här talar han om vikten av att erkänna det vi inte vet. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Hur kan vi förbättra utbildning?

Jeremy Hodgen är professor i matematikundervisning vid University of Nottingham. Här berättar han om politiska beslut i Storbritannien gällande utbildningsstrategier och vad de kommit att ha för betydelse. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Om utbildningsdirektiv

Camilla Brørup Dyssegaard, professor vid Danish Clearinghouse, berättar om hur de arbetar med utbildningsvetenskaplig forskning, där man samlar in data i syfte av att göra forskningen tillgänglig för utbildare och beslutsfattare. Hon talar även ingående om vilka metoder som visat sig fungera. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Finland, Nordens Japan?

Vad är det som gör Finlands och Japans utbildningssystem så lyckade? Lucy Crehan, internationell utbildningsanalytiker, visar här med exempel varför Finland och Japan ligger så högt upp på Pisa-rankningen. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.