Titta

UR Samtiden - Researched

UR Samtiden - Researched

Om UR Samtiden - Researched

Den internationella konferensen Researched försöker överbrygga glappet mellan forskning och praktik inom utbildning och undervisning. Föreläsarna går bland annat igenom vad vi vet idag om inlärning och minne, vad som krävs av fortbildning för att den ska leda framåt, samt om betyg och bedömning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - Researched : Myter om lärande och utbildningDela
  1. Jag tror det heter "god dag".

  2. "Jag heter Pedro De Bruyckere",
    och sen kan jag inte mer svenska.

  3. Under de senaste tio timmarna
    har jag lagt märke till-

  4. -att jag faktiskt förstår
    en hel del skriven svenska.

  5. Det ligger nära flamländska, vilket är
    den gamla versionen av nederländska.

  6. När holländarna hör det
    tror de att vi är gamla.

  7. Men det stämmer alltså inte.

  8. Tro inte heller att jag talar perfekt
    engelska. Jag ska göra mitt bästa.

  9. Innan jag börjar vill jag tillägna
    det här föredraget till en person.

  10. Syftet är inte
    att vara artig mot svenskarna-

  11. -men en av mina mest inspirerande
    kolleger är faktiskt svensk.

  12. Det är Bengt Söderhall från Gävle.

  13. Jag vill tillägna
    det här föredraget till honom.

  14. Jag måste också nämna att jag har
    skrivit en bok. Den är jättebra.

  15. Om ni har klagomål,
    gå då in på Twitter.

  16. Och om ni vill säga det till mig
    personligen, så föredrar jag det.

  17. Glöm nu allt det här. En fråga:

  18. Vem här inne minns den första lektion
    som han eller hon undervisade-

  19. -och fick betalt för?

  20. Ja. Hur gick det?

  21. "Illa", "bra"...

  22. Min första lektion gick som smort.
    Min andra däremot...

  23. Tjugo minuter in i min andra lektion
    skickade jag hem alla eleverna-

  24. -för jag visste inte
    vem som skulle döda vem-

  25. -men de var i numerärt överläge.

  26. Samma kväll körde jag hem
    och funderade på att byta yrke.

  27. Det var min allra första dag
    som lärarutbildare.

  28. Jag tänkte att jag var tvungen
    att antingen lösa det här eller sluta.

  29. Jag ringde en äldre kollega, Ingrid-

  30. -och frågade vad jag hade gjort fel.

  31. Hon förklarade: "Allt."

  32. Ni måste veta lite om gruppen
    som jag undervisade.

  33. Det var lärare i idrott.
    Gymnastiklärare.

  34. Titta på mig. Det är typecasting.

  35. Det som jag inte visste då var-

  36. -att de flesta av dem
    som hade valt att bli idrottslärare-

  37. -inte ville bli lärare.

  38. Men det enda sättet att få en högre
    utbildning utan att gå på universitet-

  39. -var det här valet.

  40. Så det var väldigt smart av mig att
    komma in och börja med att säga:

  41. "Jag ska göra lysande lärare av er."

  42. Minus 20 grader Celsius.

  43. "Och ni måste läsa dagstidningar."

  44. Minus 50 grader Celsius.

  45. "Artiklar om utbildning."

  46. Jag vet att man inte kan sjunka
    under Kelvin, men så kändes det.

  47. Jag frågade Ingrid vad jag borde göra.

  48. Hon sa att det bara fanns
    en sak att göra: be om ursäkt.

  49. Det var ett jättelikt steg för mig.

  50. Nästa lektion kom.

  51. De kom tillbaka,
    som tur var inte beväpnade.

  52. Och jag sa: "Hej, jag heter Pedro."

  53. "Förlåt. Jag kände er inte.
    Låt oss börja om."

  54. Om jag fortfarande får kort-

  55. -från bröllop eller födslar,
    då är det från den gruppen.

  56. Vi utvecklade en nära relation,
    och det var toppen-

  57. -men efter några lektioner
    fick jag ett klagomål.

  58. "Din lektion är den enda
    som vi måste sitta stilla på."

  59. "Ja, jag undervisar i didaktik
    och utvecklingspsykologi."

  60. "Då kan man inte göra sit-ups."
    "Ja, men ändå..."

  61. De gav mig en idé. Jag sa: "Vänta lite."

  62. "Jag lovar att på sista lektionen
    före provet ska ni inte sitta stilla."

  63. Det blev ett stående skämt.
    "Kommer vi att röra oss i dag?"

  64. "Nej, men jag lovar att det blir
    på sista lektionen före provet."

  65. Den nästsista lektionen innan provet
    kom jag in i rummet och sa:

  66. "Ta fram papper och penna."
    De fick panik.

  67. "Nej, inget prov. Skriv ner det här."
    Jag gav dem en dikt som jag skrivit-

  68. -och varje vers var ett kapitel
    som vi hade diskuterat.

  69. Kapitel ett om didaktik och så vidare.

  70. På nederländska heter den...

  71. Det är nästan svenska.

  72. Och jag sa: "Men det är ingen dikt.
    Det är en sång."

  73. "Jag ska lära er melodin."

  74. Och så vidare,
    som i amerikanska armén.

  75. "Och nästa vecka
    ska ni alla komma i träningskläder"-

  76. -"för bredvid vår skola finns en park"-

  77. -"och där ska vi ha lite skoj."

  78. Veckan därpå kom jag med cykel.

  79. "Ska du inte springa med oss?"
    "Nej, jag kan det."

  80. Och inte ens på cykel kunde jag hålla
    jämn takt med dem. Det är sant!

  81. Men jag hade glömt en sak:

  82. Att alla mina kollegor som kommer via
    tåg går igenom parken på morgonen.

  83. De var väldigt förvånade över
    att se sextio elever skrika: "Piaget!"

  84. Så jag fick förklara mig.

  85. Men jag hade en bra förklaring.
    På lärarhögskolan lärde jag mig-

  86. -att det finns olika lärstilar,
    som visuell eller auditiv-

  87. -men även kinestetisk.

  88. Jag tänkte att den här gruppen
    hade en kinestetisk lärstil-

  89. -så det var jättebra.

  90. Och den här gruppen var den sämst
    presterande på min institution-

  91. -bortsett från det året. Så jag
    berättade det om och om igen-

  92. -för att visa att lärstilar existerar.

  93. Tyvärr läste jag sen en bok
    av Daniel Willingham-

  94. -där han förklarar
    att lärstilar inte existerar.

  95. Min reaktion var: "Det är hans åsikt."

  96. Sen läste jag den här boken:

  97. "50 myter inom populärpsykologi"
    av Lilienfeld et al.

  98. Och under en av myterna tar boken
    upp att lärstilar inte existerar.

  99. Och båda böckerna är skrivna
    av forskare, så man kan kolla dem.

  100. Det gjorde jag, och jag blev förvånad.

  101. De flesta känner till Kolbs lärstilar.
    Visuell, auditiv och kinestetisk.

  102. Hur många fler olika stilar finns det?

  103. Vi hittade över 69 andra stilar.

  104. Ingen av dem är bevisad.

  105. Man kan till och med vinna
    femtusen dollar.

  106. Vem vill vinna femtusen dollar?

  107. Okej, då måste ni bara göra följande:

  108. Ta en grupp studenter.
    Som lärare har ni tillgång till elever.

  109. Ni kan välja vilket lärstilstest
    som helst.

  110. Jag nämnde visuell och auditiv,
    men ni får välja vad ni vill.

  111. Sen testar ni lärstilen
    hos alla i gruppen.

  112. Sen delar ni in dem slumpmässigt
    i två olika grupper.

  113. Grupp A - tjena.

  114. Och grupp B - hej!

  115. Grupp A, om man har en visuell lärstil
    får man det visat för sig.

  116. Om man är mer auditiv får man höra.
    Detta gäller hela gruppen.

  117. Man undervisas med den föredragna
    lärstilen. Uppfattat?

  118. Hej. Ni kommer att hata mig.

  119. Är du visuell? Du får höra.
    Auditiv? Du får se det.

  120. Ni undervisas
    med den minst föredragna lärstilen.

  121. Den förste som kan bevisa
    att grupp A presterar bättre än grupp B-

  122. -får femtusen dollar.
    Hittills har ingen lyckats.

  123. Tvivlar ni fortfarande på det?
    Ni kan nämligen få känna på det.

  124. Vem vill känna
    att lärstilar inte existerar?

  125. Nu är ni rädda.

  126. Okej, blunda.

  127. Ni blir väldigt sömniga... Nej, nej!

  128. Blunda och försök tänka
    på en schäfer.

  129. Nej, öronen på en schäfer.

  130. Öppna ögonen.

  131. Antagligen har ni sett ett hundöra-

  132. -men det intressanta är
    vad ni inte upplevde.

  133. Ni hörde ingen förklara
    hur en schäfers öra ser ut.

  134. Ni kände det heller inte.

  135. Blunda igen.

  136. Tänk på er älskades röst. Om ni
    inte har en tänker ni på er mors röst.

  137. Usch, nej!

  138. Gå inte in på det. Öppna ögonen igen.

  139. Antagligen såg ni personen i fråga.
    Förhoppningsvis hörde ni rösten.

  140. Men vad upplevde ni inte?

  141. Ni läste inte en text
    som beskrev er älskades röst.

  142. Ni såg inget sonogram, inga vågor.
    Om ni såg vågor, kontakta då mig.

  143. Ni är mycket intressanta
    för vetenskapen.

  144. Det här var ett litet test som jag
    har lånat av Daniel Willingham.

  145. Men det är sant
    att vissa minns mer av vad de ser-

  146. -och andra minns röster bättre.

  147. Jag ska vara ärlig.
    Jag minns inga ansikten alls.

  148. Jag är jättedålig på det.

  149. Men lärstilar handlar inte om hur bra
    man minns visuellt eller auditivt.

  150. Det handlar om att
    det ena kompenserar för det andra-

  151. -och det sker inte.
    Så lärstilar åkte ut.

  152. Men den viktigare frågan var
    att det ju faktiskt fungerade.

  153. Mina elever presterade mycket bättre.

  154. När jag fick veta
    att lärstilar inte fungerar-

  155. -undrade jag varför
    de presterade bättre.

  156. Ni känner väl till John Hattie?

  157. Då vet ni att om det är lägre än noll
    är det en usel idé.

  158. 0-0,15 är inte lärande, det är växande.

  159. Ett genomsnitt mellan 0,15 och 0,4-

  160. -innebär det att lärandet
    och undervisningen är genomsnittliga.

  161. Sen har man de stora effekterna.

  162. De flesta känner till
    att återkoppling är viktigt.

  163. Men vet ni vad som är lika viktigt
    och har samma effekt?

  164. Nåt som också nämns i mitt exempel.

  165. Ett bra förhållande
    mellan elever och lärare.

  166. Jag hade gjort stora ansträngningar
    på grund av min kollega Ingrid-

  167. -i förhållandet
    mellan eleverna och läraren.

  168. Så det var det viktiga.
    Jag använde också ett minnesknep.

  169. De eleverna hade aldrig öppnat sina
    böcker före provet, över huvud taget.

  170. Jag var tvungen att låta dem
    lära sig det utantill - på rim.

  171. Det hjälpte också.

  172. Två år senare hade jag samma klass
    för allra sista gången.

  173. Jag kunde inte låta bli att sjunga...

  174. Och alla fortsatte hela dikten.

  175. Utom tre studenter
    från en annan institution.

  176. De undrade vad som pågick.

  177. Två lärdomar:
    Lita inte på det som du tror du vet.

  178. Och det är också mycket relevant
    att veta varför en del saker fungerar.

  179. Det är viktigt. Det är bra att veta
    att lärstilar inte var skälet-

  180. -men varför det fungerade
    var mer intressant.

  181. Nästa punkt på min lista.

  182. Det här tog fyra veckor av mitt liv.

  183. Det är det här.

  184. Lärandepyramiden.

  185. Även känd som
    utbildningens Loch Ness-monster.

  186. Jag minns kvällen då jag tittade
    på en ny bok som vi skulle använda.

  187. Plötsligt dök pyramiden upp.

  188. Jag hade sett den förut.

  189. Plötsligt ställde jag mig
    en enkel fråga.

  190. Hur kan de undervisa andra
    om de inte själva vet det?

  191. Det var en enkel fråga.

  192. Hur kan man undervisa och
    lära sig av andra om de inte vet det.

  193. Det var min enkla fråga.

  194. Jag började fråga var den kom ifrån.

  195. Vem gjorde den?

  196. Jag anade inte att det skulle bli
    väldigt svårt att svara på.

  197. Man hittar Dale.

  198. Man hittar Bale, Glaser, Glasser-

  199. -och National Training Laboratories,
    NTL.

  200. Jag vet ännu fler som påstår
    att de har gjort pyramiden.

  201. Man kan titta på NTL.

  202. Om man mejlar dem svarar de
    att den är baserad på deras forskning-

  203. -men att de har blivit
    av med forskningen och datan.

  204. "Men var snäll och nämn oss." Okej!

  205. Av de fem namnen som jag har nämnt
    är ett fall nästan rätt.

  206. Det här är upplevelsekonen
    av Edgar Dale.

  207. Det är en av de första teorierna
    inom multimedialärande.

  208. Det är mycket intressant.
    Den byggde på John Adams 1910-

  209. -men det finns en poäng med den.

  210. Att vi lär oss från konkret
    till abstrakt, det är korrekt.

  211. Men nåt saknas på den här bilden.
    Vad saknas?

  212. Procenttalen.

  213. Varifrån kom procenttalen? Bra fråga.

  214. Precis innan vår bok skulle tryckas
    hittade nån en ännu äldre källa.

  215. Vi spårade dem till andra världskriget.
    En korpral i armén.

  216. Vi hade hittat procenttalen.

  217. Sen hittade vi en ännu äldre källa,
    1912.

  218. Helt och hållet påhittad,
    men en äldre källa.

  219. Vi vet inte säkert när de kombinerades-

  220. -men en teori är
    att de kombinerades 1968 eller 1969-

  221. -av en personalchef på ett oljebolag
    i Texas.

  222. Oljebolag i Texas är ju kända
    för sina insikter om utbildning.

  223. Men om man börjar leta
    efter verklig vetenskap-

  224. -så kommer den första riktiga studien
    av pyramiden 2007.

  225. Två forskare frågade sig
    vilka de verkliga procenttalen var.

  226. Jag har en stor nyhet:

  227. Det är ingen pyramid. Det är en kub.

  228. Det finns ingen skillnad mellan lagren.

  229. Om det vore så skulle det finnas
    ett sätt att undervisa som var bäst-

  230. -under alla omständigheter
    och för alla mål.

  231. Då hade undervisning varit
    oerhört enkelt. Det är det inte.

  232. Återigen, två lärdomar.
    Lita aldrig på prydliga procenttal.

  233. 50 procent säger...
    Nej, lita inte på procenttal.

  234. Samma sak här. 70:20:10-modellen
    börjar bli väldigt populär.

  235. På vår sajt
    har vi haft långa diskussioner-

  236. -med människor som förespråkar
    70:20:10-modellen.

  237. 10 % lärs genom utbildning,
    20 % från andra-

  238. -och 70 % genom att göra.

  239. Jag bad dem att visa mig evidensen.

  240. Jag fick ett väldigt intressant svar:
    "Varför?"

  241. "Ni säger att det är evidensbaserat,
    så visa evidensen."

  242. Och jag har fått femton olika källor,
    tror jag.

  243. Jag är tvungen att svara,
    för jag är dum och läser allt.

  244. "Ja, men de finns inte här.
    Kan du skicka den rätta?"

  245. "Nej, den finns i nästa."
    "Okej, visa mig den, då."

  246. Plötsligt sa de: "Ja, men procenttalen
    är snarare en metafor."

  247. "Men de stämmer." Nej, vänta nu lite!

  248. Två lärdomar till: Glöm inte att tänka.

  249. Och den största lärdomen är:
    Kolla källorna.

  250. Vem känner till professor Mahrabian?
    Inte hört talas om honom?

  251. Men ni vet nåt
    som är relaterat till honom.

  252. 93 % av vår kommunikation
    är icke-verbal.

  253. Vem har hört detta förut?

  254. Vem vet hur forskningen gjordes?

  255. Jo, Mahrabian bad en skådespelerska
    att säga "kanske" tre gånger-

  256. -med tre olika känslor.

  257. Och spelade in det. Sen bad han
    henne visa tre känslor och tog bilder.

  258. Sen lät han människor gissa vilken
    känsla som visades eller uttrycks.

  259. Det är grunden för den här statistiken.

  260. Professor Mahrabian har en sajt där
    han ber folk att aldrig mer säga det.

  261. Han sa inte
    att varenda situation är så här.

  262. Det här är Mahrabian själv.

  263. Det här är alltså personen
    som tog fram statistiken.

  264. "Förutom när den talande
    pratar om känslor eller attityder"-

  265. -"är dessa ekvationer inte tillämpbara."
    Och om man hade tänkt längre...

  266. Jag ska ta bort de sju procenten
    i några minuter.

  267. Det går väl utmärkt?

  268. Nej, för jag är en usel mimare.

  269. Och mejl skulle inte fungera.

  270. Telefonsamtal kan vi glömma.

  271. Så - nej.

  272. Visst finns det
    icke-verbal kommunikation-

  273. -men den beror på olika situationer.

  274. Och den här killen, då?
    Hur är det med Gardner?

  275. I vår bok säger vi faktiskt inte
    att det här är en myt.

  276. Okej, andas ut.

  277. Vet ni vem som säger att det är en myt.

  278. Gissa igen.
    Det är Howard Gardner själv!

  279. "Det irriterar mig att folk placerar
    mina intelligenser bredvid lärstilar."

  280. Om man tittar på hur multipla
    intelligenser används i många skolor-

  281. -så är en lärstilsteori.
    Det var aldrig avsikten.

  282. Och förresten
    så är det inte intelligens.

  283. Han pratar om en sorts begåvning.

  284. För intelligens finns det en prediktion-

  285. -att om man får höga resultat
    på ett prov-

  286. -kommer man att vara bra på nåt.

  287. Det finns inte i teorin
    om multipla intelligenser.

  288. Alla goda ting äro tre, så jag har
    ett tredje fall där källan bör kollas.

  289. Känner ni till Maslow?

  290. Vad är han känd för?

  291. Ja, behovstrappan.
    Hur många steg har den?

  292. Ja, fem. Somliga säger sex.

  293. Iphoneanvändare säger sju.

  294. BATTERILIV

  295. Men när jag skrev boken
    ihop med Casper-

  296. -mejlade nån och bad mig-

  297. -att kolla hur många pyramider
    som finns i Maslows verk.

  298. Det kändes lite svårt.

  299. Jag hade själv nämnt Maslows arbete
    utan att ha läst honom.

  300. Hur många pyramider finns
    då i Maslows verk?

  301. Två valmöjligheter. Det är inte en,
    det är noll eller många.

  302. Noll. Nu kan ni säga "De Bruyckere...",
    som min fru gör när hon är arg.

  303. "De Bruyckere, nu är du onödigt petig."

  304. Det finns ju en hierarki i hans verk.

  305. Men en pyramid är inte detsamma
    som en hierarki.

  306. I en pyramid säger man
    att det här är viktigare än det andra.

  307. Det har han aldrig sagt. Och senare
    versioner har sju eller åtta steg.

  308. Nu kommer det intressanta.

  309. Tjugo år efter... Och nu
    pratar jag bara om Maslow själv.

  310. Tjugo år efter hans första verk
    om det här-

  311. -skrev han i en artikel:

  312. "Jag förstår inte att alla kopierar
    teorin utan att ifrågasätta den."

  313. "Jag är nämligen övertygad om
    att den är felaktig."

  314. Han tittade på forskare, konstnärer
    och idrottare-

  315. -som alla sysslar med det här
    och glömmer bort det här.

  316. De förstod väl inte hans teori.

  317. Men efter hans död på 70-talet
    började man undersöka hela teorin-

  318. -och inget håller,
    men vi fortsätter ta upp den.

  319. Skälet är intressant.
    En bild hjälper till att övertyga.

  320. Jag kan bättre. Det här visar
    att en bild hjälper till att övertyga.

  321. Och att kolla källorna
    kan vara väldigt överraskande.

  322. Känner ni igen den här killen?
    Sugata Mitra.

  323. Ett berömt TED-föredrag,
    om hål i väggen.

  324. Han beskriver hur barn i ett
    indiskt slumområde börjar lära sig-

  325. -för att han satte en dator där.

  326. Jag kontrollerade honom inte
    för att jag inte trodde på honom-

  327. -utan för att hans resultat skiljer sig
    så mycket från annan forskning.

  328. Jag undrade hur han lyckades.

  329. Det som överraskade mig mest var
    att det han säger på scenen-

  330. -inte stämmer överens med det
    han beskriver i sin egen forskning.

  331. Där beskriver han att bara de starkaste
    pojkarna använde datorerna-

  332. -och för att spela dataspel. De svagare
    pojkarna fick inte komma till-

  333. -och flickorna
    hade heller ingen möjlighet.

  334. Donald Clark och andra forskare
    har kollat honom-

  335. -och när de åkte dit igen...

  336. De flesta
    kom inte ens ihåg experimentet.

  337. Det fick inga varaktiga följder.

  338. På tal om TED-föredrag
    har jag ett sista.

  339. Ken Robinson, det mest
    delade TED-föredraget nånsin.

  340. "Dödar skolan kreativiteten?"

  341. Det ser annorlunda ut.
    Ta exemplet med gemet.

  342. En sexåring vet många sätt
    att använda ett gem på-

  343. -och ju mer de undervisas desto
    mindre vet de, den studien finns.

  344. Men Torrance-testen
    för kreativt tänkande-

  345. -utgår från en mycket snäv definition
    av kreativitet.

  346. Alla andra studier,
    med andra definitioner av kreativitet-

  347. -visar att kreativiteten växer
    när man blir äldre.

  348. Då ser det annorlunda ut.

  349. "Skolan dödar kreativiteten" låter
    som "samhället fördärvar barnet".

  350. Det är Rousseau.

  351. Det enda Ken Robinson gör-

  352. -är att stuva om "Émile" av Rousseau.
    Det är inte fel, men det är samma sak.

  353. En bättre fråga vore: "Utvecklar
    skolan kreativitet tillräckligt?"

  354. Det är annorlunda.

  355. Det är inte så fördömande
    av undervisning.

  356. Vi dödar den inte men utvecklar
    den kanske inte tillräckligt.

  357. Sex lärdomar,
    och många fler följde på det.

  358. Ben Goldacres titel är väldigt sann.

  359. Det är alltid lite mer komplicerat.

  360. Kanske en dag kommer gräddtårtor
    och kolasås att betraktas som sunda.

  361. Det är en referens
    till filmen "Sleeper".

  362. Det är en Woody Allen-film
    som utspelar sig år 2100.

  363. De skrattar åt oss,
    för att vi inte visste att kolasås-

  364. -är världens nyttigaste mat.
    Vi åt den farliga salladen.

  365. Kanske kommer det en dag
    belägg för att lärstilar fungerar.

  366. En dag visar nån kanske-

  367. -att vi har en kreativ
    och en rationell hjärnhalva.

  368. Men till dess, akta er för kolasåsen.

  369. Jag vill avsluta
    med det som jag inte har sagt:

  370. Var en tråkig lärare!

  371. Nej, variera. Var konkret.

  372. Dale hade rätt. Jag har inte sagt
    att folk inte är olika.

  373. De är inte olika i lärstilar men dock
    i förkunskaper och intressen.

  374. Och jag sa inte
    "Sluta försöka och forska."

  375. Det största som jag har kommit på
    är hur lite vi vet.

  376. Därför är jag glad att få tala här,
    för jag vill lära mig mer själv.

  377. Det finns mycket kvar att upptäcka
    i dag och i livet. Tack.

  378. Jag har en stor nyhet, och de
    dödar mig om jag inte säger det.

  379. Boken "Urban Myths about Learning
    and Education" översätts till svenska.

  380. Studentlitteratur
    ger ut den till hösten.

  381. Det är jag väldigt glad för. Hej då!

  382. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Myter om lärande och utbildning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pedro de Bruyckere, forskare och författare, menar att många saker som folk tror om utbildning stöds inte av vetenskapliga bevis. Här talar han om myter och vetenskap i utbildningsvärlden. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Didaktik, Pedagogik, Pedagogisk forskning, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Researched

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Berättelsen om Researched

Tom Bennett är lärare och grundare av Researched. Här berättar han om vad Researched är, varför den startades och hans tankar om framtidens skola. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Elever och undervisning

Philippa Cordingley är vd för Center for the use of research and evidence in education (Curee). Här berättar hon om deras forskning och hur den kan användas praktiskt i undervisning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Myter om lärande och utbildning

Pedro de Bruyckere, forskare och författare, menar att många saker som folk tror om utbildning stöds inte av vetenskapliga bevis. Här talar han om myter och vetenskap i utbildningsvärlden. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Vad säger forskningen oss om inlärning?

Medan de flesta lärare får ta del av mycket information om hur man undervisar, sätts det alltför liten vikt vid kunskaper om hur elever lär sig. Det menar David Didau, författare och bloggare om utbildning. Här talar han om vikten av att erkänna det vi inte vet. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Hur kan vi förbättra utbildning?

Jeremy Hodgen är professor i matematikundervisning vid University of Nottingham. Här berättar han om politiska beslut i Storbritannien gällande utbildningsstrategier och vad de kommit att ha för betydelse. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Om utbildningsdirektiv

Camilla Brørup Dyssegaard, professor vid Danish Clearinghouse, berättar om hur de arbetar med utbildningsvetenskaplig forskning, där man samlar in data i syfte av att göra forskningen tillgänglig för utbildare och beslutsfattare. Hon talar även ingående om vilka metoder som visat sig fungera. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Finland, Nordens Japan?

Vad är det som gör Finlands och Japans utbildningssystem så lyckade? Lucy Crehan, internationell utbildningsanalytiker, visar här med exempel varför Finland och Japan ligger så högt upp på Pisa-rankningen. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

En skola för rätt och fel

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?