Titta

UR Samtiden - Researched

UR Samtiden - Researched

Om UR Samtiden - Researched

Den internationella konferensen Researched försöker överbrygga glappet mellan forskning och praktik inom utbildning och undervisning. Föreläsarna går bland annat igenom vad vi vet idag om inlärning och minne, vad som krävs av fortbildning för att den ska leda framåt, samt om betyg och bedömning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - Researched : Finland, Nordens Japan?Dela
  1. Mitt föredrag heter
    "Finland, Nordens Japan?"

  2. Jag frågar om Japan och Finland
    är lika i fråga om utbildning.

  3. Frasen kommer från 1980-talet-

  4. -då finnarna beskrev sig som "Nordens
    Japan", på grund av ekonomin.

  5. Jag menar det utbildningsmässigt.

  6. Vad gör jag då här?

  7. De senaste åren
    har varit intressanta för mig.

  8. I panelen i förmiddags nämnde jag
    att jag började som lärare.

  9. Jag blev desillusionerad
    av det brittiska utbildningssystemet.

  10. Jag blev intresserad av policy
    och systemstrukturer.

  11. Jag tog en mastersexamen
    i ämnet och läste om det.

  12. Jag tänkte att förvisso
    var statistiken intressant-

  13. -liksom att läsa andra akademikers
    arbete om särskilda policyer.

  14. Men jag ville förstå hur dessa policyer
    passar in i en viss kulturell kontext.

  15. Så jag gjorde det här. Jag
    närmade mig skolor "under radarn".

  16. Med det menar jag att det
    inte har varit ett officiellt projekt.

  17. Det är ingen doktorandforskning.
    Jag är inte knuten till ett universitet.

  18. Detta är medvetet, för jag ville komma
    så nära en verklig bild som möjligt.

  19. Jag ville inte att folk skulle ändra
    beteende eller säga saker-

  20. -bara för att jag bedrev
    officiell forskning.

  21. Så jag mejlade lärare
    ibland helt utan förvarning.

  22. Jag hittade mejladressen
    och skrev till dem:

  23. "Jag heter Lucy och är lärare.
    Jag vill veta mer om hur ni gör"-

  24. -"och hur ni får så bra resultat."

  25. När jag inte fick svar gjorde jag
    en video-

  26. -för att verka så normal som möjligt.
    "Hej, jag heter Lucy!"

  27. Jag inte bara bad att få besöka skolan.
    Jag erbjöd också att hjälpa till-

  28. -som lärare eller lärarassistent.

  29. Dessutom bad jag att få bo där,
    så det var en stor tjänst.

  30. Men pedagoger är fantastiska,
    och det funkade faktiskt.

  31. Så jag fick studera utbildningssystem
    i sex olika länder.

  32. Jag bodde med lärare och undervisade
    med dem när det gick.

  33. Jag kunde undervisa engelska i länder
    där det inte var förstaspråket.

  34. På andra ställen var det mer arbete
    som lärarassistent.

  35. Jag tillbringade tre-fyra veckor
    i varje land. Två-tre var i skolor-

  36. -och jag tillbringade minst en vecka
    på en och samma skola.

  37. Jag ville att lärarna
    skulle vänja sig vid mig-

  38. -och inte vara rädda för mig.
    Det skulle vara så normalt som möjligt.

  39. Jag lät avsiktligen bli att leta
    efter den bästa skolan.

  40. I möjligaste mån försökte jag
    hitta en typisk skola.

  41. Jag besökte tre
    eller fyra skolor i varje land.

  42. Jag intervjuade lärare, elever,
    föräldrar och beslutsfattare.

  43. Sen dess har jag kommit hem
    och läst många artiklar.

  44. Jag har identifierat teman och likheter
    mellan de fem länder som jag studerat-

  45. -utifrån samtal, egna observationer,
    annan forskning och datan-

  46. -särskilt från Talis och Pisa.

  47. Men jag bör berätta vad jag inte gör.

  48. När man försöker
    förstå utbildningssystem-

  49. -bör man inte försöka hitta en enda sak
    som alla länder borde tillämpa-

  50. -för att ge framgång i Pisa.

  51. Det vet ni, men utbildning
    funkar inte så. System är komplexa.

  52. Mycket av OECD:s forskning är
    fantastisk och har varit användbar-

  53. -men det handlar om att leta efter
    korrelation, göra regressionsanalys-

  54. -och försöka hitta mönster
    i stora datamängder.

  55. Jag är inte säker på att man kan hitta
    några enstaka framgångsfaktorer.

  56. Man kan säga att en faktor ökar
    sannolikheten för framgång-

  57. -men det är i kombination med annat.

  58. Det är inte som fysik, fast jag
    fick höra att fysik inte är så heller!

  59. Det är inte bara en form av indata
    som matas in i elevens hjärna-

  60. -och sen utdata i form av Pisa.
    Det är många faktorer som påverkar.

  61. Man har alla policyer, hemlivet,
    förhållandet till läraren-

  62. -och deras egen karaktär.
    Och ut kommer inte bara Pisa-data-

  63. -utan andra viktiga saker. Vi vill att
    de ska vara bra på matte och läsning-

  64. -men inte på bekostnad av exempelvis
    mental hälsa. Så vi bör titta på sånt.

  65. Det borde vara mer som biologi.

  66. Om man studerar biologi och vill ta
    reda på vad som gör nån hälsosam-

  67. -kan jag undersöka hjärtat,
    och titta på detaljerna och strukturen-

  68. -och hur det hänger samman
    med andra organ i kroppen.

  69. Okej...
    Oj, det där väntade jag mig inte.

  70. Resultat. Av de länder som jag åkte till
    var det så att Finland och Japan-

  71. -hade väldigt lika resultat
    i alla tabeller.

  72. Det verkar märkligt,
    då de kulturellt sett är så olika.

  73. Det här skulle inte se ut så,
    men datorer är inte min starka sida.

  74. Först Japan. De finska kommer sen.

  75. Japan och Finland har höga poäng
    i Pisa. Bland annat därför åkte jag dit.

  76. Japan på femte plats 2012
    och sjätte 2009.

  77. Finland sjunde och tredje.

  78. Det är baserat på genomsnittet för
    läsning, matte och naturvetenskap.

  79. Som ni hörde förut spelar
    rankningarna inte så stor roll.

  80. Om ett nytt land kommer in
    och hamnar över en-

  81. -sjunker man även om
    utbildningsnivån är densamma.

  82. Jag gissar att i Pisa 2015,
    som kommer ut i år-

  83. -kommer vi alla att sjunka
    - Storbritannien, Sverige Finland.

  84. Kina tar med tre nya distrikt separat.

  85. Så det lär sjunka tre steg.

  86. Det är generellt höga resultat.

  87. Det är också intressant
    att se hur resultaten är fördelade.

  88. Bara 11 % i Japan
    fick under nivå 2 i matte.

  89. Och nivå 2 definieras av OECD...
    Jag har ett citat här, tror jag.

  90. Man saknar grundläggande färdigheter
    för att delta produktivt i samhället.

  91. Det är illa att inte ha dem.

  92. Men inget land
    lyckas få alla att nå över det.

  93. Genomsnittet i OECD-länder är 23 %.
    I Japan är det bara 11 %-

  94. -och i Finland är det bara 12 %.
    Färre lågpresterande än andra länder.

  95. Frågan om jämlikhet
    är också intressant.

  96. Inte bara hur många elever som
    hamnar över denna låga nivå-

  97. -och även hur deras bakgrund
    påverkar resultaten.

  98. I både Japan och Finland har socio-
    ekonomisk bakgrund en låg inverkan-

  99. -på resultaten.
    Så jämlikheten är jämförelsevis hög.

  100. Och slutligen två
    som jag tycker är intressanta.

  101. Liknande nivåer av rapporter om att
    man tycker om matte - inte många.

  102. 10 % av åttondeklassarna i Japan
    och 9 % i Finland.

  103. Genomsnittet är 26 %. Även
    andra saker är intressant nog lika.

  104. Jag läste om lärarnas ämnes-
    kunskaper, särskilt i matematik.

  105. I båda länderna är kunskaperna goda-

  106. -men de uppger att de
    känner sig osäkra och oförberedda.

  107. Kanske finns det
    en kultur av ödmjukhet-

  108. -i vilken man tänker på
    allt man borde lära sig-

  109. -i stället för att vara nöjd.

  110. Vad gör de då faktiskt?

  111. Jag ska plocka ut tre av de många
    saker som båda länderna gör-

  112. -och lägga fram att dessa kanske
    hjälper dem att uppnå-

  113. -deras goda resultat i fråga
    om kvalitet och rättvisa.

  114. En del av de här har de gemensamt
    med Sverige och andra inte.

  115. Jag vill gärna höra
    vad ni tänker om det efteråt.

  116. De förbereder barn för lärande.

  117. I Japan börjar man i skolan vid sex års
    ålder och i Finland vid sju års ålder.

  118. Det är inget anmärkningsvärt. I många
    länder börjar man vid sex års ålder-

  119. -och ännu fler vid sju.

  120. Till skillnad från Storbritannien
    där man börjar vid fem års ålder-

  121. -och ofta fyra.

  122. Och i USA börjar man officiellt inte
    förrän vid sex-

  123. -men på förskolor
    har man ofta redan formellt lärande-

  124. -på grund av en testkultur med
    höga insatser och ansvarsskyldighet.

  125. Men det som är intressant
    med Finland och Japan-

  126. -är att formellt lärande inte inleds
    förrän vid sex eller sju års ålder.

  127. I Japan är det ganska lekbaserat
    i årskurs ett.

  128. Man förväntar sig
    inte mycket akademiskt lärande.

  129. I båda går nästan alla barn, över 98 %-

  130. -på lekbaserade förskolor
    året innan de börjar skolan.

  131. Under det året och ofta även före-

  132. -förbereder man dem för skolan,
    men inte genom formellt lärande.

  133. Man fokuserar
    på icke-kognitiva egenskaper-

  134. -och färdigheter som föregår lärande,
    exempelvis ordförråd.

  135. Att föra samtal med vuxna,
    vilket sen hjälper dem med läsandet.

  136. Jag ska plocka fram lite forskning
    som inte bara är mina observationer.

  137. Här har vid det.

  138. Nyzeeländaren Sebastian Suggate
    gjorde en analys 2009-

  139. -av tidigare data.

  140. Han tittade på startåldern
    och hittade nåt väldigt märkligt.

  141. Även om man börjar som femåring-

  142. -får man inte bättre resultat
    än de som börjar som sjuåringar-

  143. -trots två extra års undervisning.

  144. När man blir femton ligger man på
    samma nivå och i många fall efter.

  145. Startåldern är inte bara irrelevant
    för akademiska resultat.

  146. Han fann också att variationen
    var större-

  147. -i systemen där man började yngre.
    Om man börjar vid fem års ålder-

  148. -har man en större spridning
    av prestationer.

  149. Då blir det svårare
    att lära dem samma saker.

  150. Klyftan har redan vuxit.

  151. Utöver det är barn som börjar läsa
    tidigt, enligt nyzeeländsk forskning-

  152. -sämre på läsförståelse.

  153. De har mer ångest
    och är mindre positiva till lärande.

  154. Om nån försöker lära en läsa innan
    man är utvecklingsmässigt redo-

  155. -och det känns svårt,
    då påverkar det ens motivation.

  156. I matematik...
    Jag har alla referenserna här.

  157. Det kändes för tråkigt
    att lägga upp dem.

  158. En studie jämför
    Slovenien och Storbritannien-

  159. -och en jämför Finland,
    Shanghai och Singapore.

  160. Och enligt dessa...

  161. Vänta! Att börja tidigt har en negativ
    inverkan på vissa barns färdigheter-

  162. -särskilt de som har svårt för matte.
    De utvecklas inte alltid lika mycket-

  163. -som när barnen börjar senare.

  164. Så det är viktigt att vänta
    tills barnen är redo att börja skolan-

  165. -och arbeta på de färdigheter
    de behöver:

  166. Självreglering och att låta dem leka.
    Det var intressant om behovet av lek-

  167. -och hur det utvecklar självreglering.

  168. När de sen kommer till skolan
    är de redo att sitta ner och lyssna.

  169. Vi går vidare till formell utbildning.

  170. Det är intressant att de har 10-15
    minuters paus mellan alla lektioner.

  171. För att återställa.

  172. Mellan lektionerna i Japan rullar
    barnen omkring på golvet och brottas.

  173. Läraren bryr sig inte.
    Ibland är läraren inte där.

  174. De är vilda och högljudda.

  175. Sen börjar lektionen. Okej, de ska inte
    sitta vid sin bänk och vara tysta-

  176. -men de lyssnar på läraren
    och är engagerade i aktiviteterna.

  177. Det andra. De erbjuder utmaningar
    i stället för kompromisser.

  178. Det täcker ett stort antal saker,
    så jag ska förklara vad jag menar.

  179. I båda länderna finns
    en nationell läroplan-

  180. -och förväntade resultat
    i varje årskurs.

  181. I årskurs tre
    förväntas man kunna X, Y och Z.

  182. Alla barn förväntas nå denna nivå.

  183. Motsatsen är att göra kompromisser.

  184. En del elever har lättare att lära.
    En kompromiss är att säga:

  185. "Den här nivån är för svår för dig,
    så vi ger dig andra uppgifter."

  186. "Vi är snälla, du får göra nåt lättare."
    Så gör man inte i Japan och Finland.

  187. Det är policy... Bilderna
    kommer inte som jag hade tänkt.

  188. Båda länderna har gemensam
    grundskola fram till femton års ålder.

  189. Innan dess delar man inte upp barn
    i olika skolor utifrån förmåga.

  190. De har också klasser
    med blandade nivåer.

  191. I Storbritannien har vi gemensam
    grundskola, men när de blir elva-

  192. -sätter vi dem i olika klasser,
    baserat på ett prov.

  193. De får ingen nystart.
    De placeras på nivå fem.

  194. Ni kan föreställa er förväntningarna,
    från lärare och från dem själva.

  195. För både dessa saker tyder
    bredare internationell forskning på-

  196. -att om man
    senarelägger uppdelningen-

  197. -och väntar tills barnen är äldre,
    då är det mer jämlikt-

  198. -utan negativ effekt på betyg.

  199. I fall som Polen,
    som har nämnts flera gånger i dag-

  200. -tror OECD att skälet
    till att reformen fungerade var-

  201. -att man lät barnen
    utbildas tillsammans i ett år till.

  202. Samma sak för klasser med blandade
    nivåer. I stora metaanalyser-

  203. -tyder evidensen på att nivågruppering
    inte förbättrar betygen-

  204. -men det är mer ojämlikt. Barn
    som är svagare gör sämre ifrån sig.

  205. Men det är här det blir intressant.

  206. Det här är relativt känd forskning.

  207. Men nästa bit är också viktig,
    vad som händer i klassrummet.

  208. Även här är idén att man utmanar alla
    i stället för att kompromissa-

  209. -och tänker på vad folk gör
    i klassrummet.

  210. Både Finland och Japan
    en av de lägsta andelarna lärare-

  211. -som rapporterar
    att på alla eller de flesta lektioner-

  212. -ger de olika uppgifter
    till olika elever baserat på förmåga.

  213. Jag har några intressanta jämförelser.

  214. I Sverige uppger 53 % av alla lärare
    att de gör det varje lektion eller ofta-

  215. -jämfört med 22 % i Japan
    och 37 % i Finland.

  216. Det är 67 % i Norge
    och 44 % i Danmark.

  217. Nu spekulerar jag, men jag har läst
    om finsk historia och pedagogik.

  218. Den här siffran
    hade nog varit lägre förut.

  219. Det finns en satsning
    på mer individualisering.

  220. Siffran hade nog varit lägre än 37 %
    för tio år sen.

  221. Jag ska... Nej, jag tar upp det nu.

  222. Det är inte att de säger: "Alla måste få
    höga betyg, ni är alla likadana"-

  223. -"och vi struntar i om det är svårt."
    Så är det inte.

  224. Alla har samma mål, i stället för att
    man får olika uppgifter med olika mål-

  225. -men de får olika mycket stöd
    för att nå målet.

  226. Jag blev imponerad av Finland.

  227. De har kvalificerade speciallärare
    som arbetar i små grupper.

  228. De kan hjälpa dem i klassen
    eller separat-

  229. -men det blir inte
    en permanent separat klass.

  230. Undantaget är
    svårare fall av särskilda behov.

  231. Man inser att det kan bli för mycket,
    och med föräldrarnas samtycke-

  232. -kan de få en anpassad läroplan.

  233. Men för de flesta barn
    är det samma höga nivå.

  234. Så de har kvalificerat stöd, och om
    det finns andra hinder för inlärning-

  235. -som sociala problem,
    då har de socialarbetare-

  236. -som antingen finns på plats
    eller besöker flera skolor.

  237. De har också psykologer.

  238. De försöker verkligen undanröja
    hindren för att nå det höga målet.

  239. Japan är lite annorlunda.
    De siktar också på en hög nivå-

  240. -men här är det klassföreståndaren
    som står för stödet-

  241. -huvudsakligen efter lektionen.
    Det kan vara i pausen mellan lektioner.

  242. Då kan man be läraren om extra hjälp,
    och även efter skolan.

  243. Och om det inte räcker tar föräldrarna
    på sig mycket mer ansvar.

  244. De ser det som sitt ansvar
    att se till att barnet håller jämn takt-

  245. -med de ökande kraven.
    De hjälper barnen själva.

  246. Och läroböckerna ges ut i serier,
    så föräldrar har koll på skolan.

  247. De kan också skicka dem
    till privatundervisning-

  248. -för att hjälpa dem komma ikapp.

  249. Jag tänkte inte ta upp det här,
    men det är kanske intressant.

  250. Inte det här... Vi tar det strax.

  251. Det här kom ut i går.
    En riktigt intressant graf.

  252. Den är baserad på en analys
    av Pisa-data...

  253. Var det Pisa eller Talis? Pisa.

  254. De frågade elever om deras lektioner-

  255. -hur de kunde påverka lektionerna
    och hur de lärde sig.

  256. Baserat på vissa frågor
    har de definierat dem-

  257. -som lärarstyrda strategier
    och elevstyrda strategier.

  258. Jag ska titta på vad det betyder enligt
    dem, för det är ytterst kontroversiellt.

  259. Lärarstyrd undervisning innebär:
    "Läraren ger oss tydliga lärandemål."

  260. "Läraren ber oss
    att utveckla våra resonemang."

  261. "Läraren kollar om vi har förstått."

  262. "Läraren sammanfattar förra lektionen
    och talar om vad vi ska lära oss."

  263. Så definierar de
    lärarstyrd undervisning.

  264. Elevorienterad undervisning: "De som
    har svårt att lära får andra uppgifter"-

  265. -"liksom de som avancerar fortare."

  266. "Vi får projekt
    som tar minst en vecka att slutföra."

  267. "Vi får arbeta i små grupper
    för att lösa uppgifter ihop."

  268. Och "Vi hjälper till med planering".

  269. Jag ska ta upp bakgrunden.

  270. Ni känner säkert till den stora,
    utdragna debatten om det här.

  271. Därför är grafen så intressant.

  272. Oj, jag måste stå kvar i ljuset.

  273. Till höger om grafen på X-axeln är det
    mer traditionellt än på andra sidan.

  274. Det mer elevorienterade
    är på vänster sida.

  275. Siffrorna längst ner
    är förhållandet mellan dem.

  276. Tre är att barnen pratar tre gånger så
    mycket om lärarstyrd undervisning-

  277. -än om elevorienterad undervisning.

  278. Ni ser att generellt har alla länder
    mer lärarstyrd undervisning.

  279. Men hur mycket man har varierar.

  280. Länderna i gult
    är de sjutton bästa i matematik.

  281. Sjutton för att jag inte ville utesluta
    dem när skillnaden bara var 0.1.

  282. Vid sjutton blev det 0.5.
    Men om ni tror att jag plockar russin-

  283. -så är de tre därefter
    Österrike, Australien och Irland-

  284. -alltså på samma sida av grafen.

  285. Alla länder som presterar väl i Pisa,
    förutom Schweiz-

  286. -är mer lärarstyrda än genomsnittet.

  287. Ni bryr er kanske inte om Pisa,
    men om ni gör det är det intressant.

  288. Y-axeln är också intressant,
    men jag ska inte gå in på den.

  289. Överst är det mer memorering.
    Att barn lär sig fakta utantill.

  290. Längst nere är det mer att barnen
    ser samband och utvecklar koncept.

  291. Ni ser att det är väldigt utspritt,
    men inte vid ytterligheterna.

  292. Alla memorerar mer-

  293. -mellan 1-1 och 2-1, men de
    utvecklar också resonemang.

  294. Det är intressant med Storbritannien...

  295. Vi klagar på att asiaterna
    bara lär sig fakta-

  296. -men vi memorerar mycket mer
    än Shanghai, Singapore eller Korea.

  297. En tredje sak som jag ska prata om...

  298. Hur ser det ut med tiden?
    Bättre än jag trodde!

  299. De börjar alltså inte för tidigt,
    men man förbereder dem i förskolan.

  300. Jag borde ha nämnt att i båda länderna
    är förskolelärarna kvalificerade.

  301. Ett visst antal måste ha tagit examen
    i förskoleutbildning.

  302. De får en stabil grund. Språnget är inte
    lika stort som när man börjar tidigt.

  303. Därför kan de i varje årskurs
    ha samma höga mål för alla-

  304. -och jobba med stöd
    för att alla ska hänga med-

  305. -snarare än att dela upp det
    i grupper med olika mål.

  306. En annan sak som underlättar detta
    är utmärkta och kunniga lärare.

  307. För att bli lärare i Japan
    måste man ha högre utbildning.

  308. Inga okvalificerade lärare.
    "Självfallet", tycker ni kanske-

  309. -men det är tillåtet i Storbritannien.

  310. Konkurrensen är hård i båda länderna
    men i olika faser.

  311. I Finland är det svårt att bli antagen
    till utbildningen.

  312. I Japan är det svårt
    att bli lärare efter utbildningen.

  313. Först gör man ett prov
    på ens kunskaper i ens ämne-

  314. -och i pedagogiskt innehåll,
    alltså inte bara allmän pedagogik.

  315. Om man lär ut matematik ska man
    veta vad barn brukar missförstå-

  316. -och hur man kommer runt det.
    Det här får de ett prov på.

  317. Först efter det kan de få en intervju -

  318. -och tillfälle att visa
    sina andra färdigheter.

  319. När de börjar har de mentorsperioder.
    Officiellt varar den bra i tre år-

  320. -men när man pratar med folk...

  321. Jag såg en lärare observeras.
    Han hade undervisat i fem år.

  322. Under diskussionen efteråt sa de:

  323. "Det var inte så bra,
    men du har bara undervisat i fem år."

  324. Man förväntas bli bättre under
    en lång tid. De är en lärlingsmodell.

  325. De studerar lektioner.

  326. Grupper med olika erfarna lärare
    planerar lektioner tillsammans.

  327. En av dem undervisar, och alla
    observerar hur eleverna reagerar.

  328. Det handlar inte om
    att bedöma läraren-

  329. -utan om att bedöma lektionen som de
    har planerat ihop. Hur funkar den?

  330. Vad ska man ändra på?
    Många yrkesmässiga samtal.

  331. Kunniga lärare bidrar till läroböckerna,
    som är av hög kvalitet.

  332. Jag glömde att nämna
    att en annan likhet mellan länderna-

  333. -är att läroböcker används mycket
    på lektionerna. Ganska traditionellt-

  334. -men med mycket diskussioner.

  335. Det är inte bara föreläsningar,
    även om det finns, särskilt i Japan.

  336. Mycket aktivt lärande men aktivt
    här inne och inte i hela rummet.

  337. I Finland är det svårt
    att bli antagen till en lärarutbildning.

  338. Siffran 10:1 ser man mycket-

  339. -men det är nog bara grundskola
    och kanske bara i Helsingfors.

  340. -Vill nån faktagranska mig?
    -Det stämmer på vissa håll.

  341. Siffran finns också i McKenzie,
    och därför är den så spridd.

  342. Men totalt brukar man säga
    att det är 5:1.

  343. Tack, jag hittade inte den datan.

  344. Det är ändå ganska bra.
    Fem sökande för varje utbildningsplats.

  345. Då kan de utbildningsansvariga
    vara ganska noga med vilka de tar in.

  346. Och de har fem år vid universitetet.

  347. Men här är en viktig skillnad
    mellan länderna.

  348. I Finland observerar man inte lektioner
    på samma sätt.

  349. Lärarna planerar ihop
    och pratar om arbetet-

  350. -men det förväntas inte
    att man ska observera varandra.

  351. Jag säger inte att de inte händer,
    men det är ingen tradition som i Japan.

  352. Och kunniga lärare bidrar alltså till
    läroböcker, som används mycket.

  353. Jag vet att det är lätt att säga,
    men det är svårt att kopiera.

  354. Man kan inte göra det till lag att många
    ska söka till lärarutbildningar.

  355. Delvis är det tur, när det gäller
    ländernas historia och kultur.

  356. I Finland åtnjuter lärare stor respekt
    och ses som nationsbyggare.

  357. Finland styrdes ju länge
    från Sverige och sen Ryssland.

  358. För dem handlade det om att vara
    finska och detta genom utbildning.

  359. Därför respekterar man
    verkligen lärarna.

  360. Det hade nog inte varat så länge
    om det bara berodde på det.

  361. Att de åtnjuter respekt och är
    så välutbildad stärker vartannat.

  362. Nu kommer jag in på vad jag tror.

  363. Och även att de i hög grad själva
    bestämmer hur de ska undervisa.

  364. Och det är riskfritt att ge dem denna
    autonomi, då de är så välutbildade.

  365. Det är en fin positiv spiral.

  366. I Japan åtnjuter de inte lika stor
    respekt som de har gjort traditionellt.

  367. Men de får fortfarande bra betalt. I
    båda länderna har man ingångslöner-

  368. -som motsvarar andra yrken.
    I Japan höjde man medvetet lönen-

  369. -så att man skulle fortsätta få
    de bästa sökanden.

  370. Det var allt om lärarna. Jag har säkert
    glömt nåt, men vi kan prata sen.

  371. Jag tänkte ta upp en sak till,
    men då skulle jag prata för fort-

  372. -så jag har utelämnat det. Men med
    tanke på olika samtal under dagen-

  373. -vill jag visa ett diagram för er.

  374. Pisa har anklagats
    för att vara väldigt nyliberalt.

  375. Alla länder börjar med friskolor,
    konkurrens och privatisering.

  376. Men datan stöder inte detta alls.
    Titta på det här diagrammet.

  377. Användning av prestationsdata
    för ansvarsskyldighet.

  378. Det visar andelen elever i skolor
    där resultaten offentliggörs.

  379. Så föräldrar kan
    till exempel jämföra olika resultat.

  380. Det svarta är följt över tid
    av en administrativ myndighet.

  381. När man följer över tid beror det
    på vad man sen gör med det-

  382. -om det är bra...

  383. Det är viktigt att följa utvecklingen-

  384. -men det man gör med informationen
    avgör om det är till nytta.

  385. Högst upp är USA.
    Presterar inte så bra i Pisa.

  386. Nederländerna presterar bra.
    Jag vill åka dit och ta reda på mer.

  387. Storbritannien. Kopiera inte oss!

  388. Sverige har
    genomsnittliga resultat i Pisa.

  389. Det var ett intressant föredrag nyss
    om möjliga anledningar.

  390. Nya Zeeland har också sjunkit.

  391. Det är inte bara höjdare där uppe.

  392. Längst ner: Finland. Belgien har bra
    resultat. Shanghai ligger i topp.

  393. Japan, Österrike och Schweiz har bra
    resultat. Ingen av dem publicerar data.

  394. Jag vill bara kväva det i sin linda
    innan det blir för stort.

  395. Pisaresultaten stöder inte
    administrativ ansvarsskyldighet.

  396. Att offentliggöra data och sånt
    som görs i England och USA-

  397. -när vi har ansvarsskyldighet
    i förhållandet till resultaten-

  398. -det stöds inte av OECD.

  399. Och jag har glömt vilken OECD-
    rapport det är, men jag kan hitta den-

  400. -men de säger
    att konkurrens mellan skolor-

  401. -leder till större ojämlikhet
    utan att förbättra kvaliteten.

  402. Det finns i datan,
    från en ekonomisk organisation.

  403. Det kanske vara intressant.
    Det var allt från mig. Tack.

  404. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finland, Nordens Japan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som gör Finlands och Japans utbildningssystem så lyckade? Lucy Crehan, internationell utbildningsanalytiker, visar här med exempel varför Finland och Japan ligger så högt upp på Pisa-rankningen. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Ämnesord:
Finland, Japan, Kvalitetskontroll, Kvalitetsstyrning, Skolan, Undervisning, Utbildningsvärdering
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Researched

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Berättelsen om Researched

Tom Bennett är lärare och grundare av Researched. Här berättar han om vad Researched är, varför den startades och hans tankar om framtidens skola. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Elever och undervisning

Philippa Cordingley är vd för Center for the use of research and evidence in education (Curee). Här berättar hon om deras forskning och hur den kan användas praktiskt i undervisning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Myter om lärande och utbildning

Pedro de Bruyckere, forskare och författare, menar att många saker som folk tror om utbildning stöds inte av vetenskapliga bevis. Här talar han om myter och vetenskap i utbildningsvärlden. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Vad säger forskningen oss om inlärning?

Medan de flesta lärare får ta del av mycket information om hur man undervisar, sätts det alltför liten vikt vid kunskaper om hur elever lär sig. Det menar David Didau, författare och bloggare om utbildning. Här talar han om vikten av att erkänna det vi inte vet. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Hur kan vi förbättra utbildning?

Jeremy Hodgen är professor i matematikundervisning vid University of Nottingham. Här berättar han om politiska beslut i Storbritannien gällande utbildningsstrategier och vad de kommit att ha för betydelse. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Om utbildningsdirektiv

Camilla Brørup Dyssegaard, professor vid Danish Clearinghouse, berättar om hur de arbetar med utbildningsvetenskaplig forskning, där man samlar in data i syfte av att göra forskningen tillgänglig för utbildare och beslutsfattare. Hon talar även ingående om vilka metoder som visat sig fungera. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Finland, Nordens Japan?

Vad är det som gör Finlands och Japans utbildningssystem så lyckade? Lucy Crehan, internationell utbildningsanalytiker, visar här med exempel varför Finland och Japan ligger så högt upp på Pisa-rankningen. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Forskningsnytt om formativ bedömning

Åsa Hirsh, forskare i pedagogik, talar här om begreppet formativ bedömning, ett begrepp som används flitigt i svensk och internationell forskning. Hon anser att det behövs en mer kritisk hållning till begreppet. Frågor som är viktiga att ställa är exempelvis: Hur påverkas elevers lärande och välmående av formativa metoder? Hur används formativ bedömning i syfte att analysera och förändra undervisningen? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad ska du göra med ditt liv?

Robin och Joaquín är i 20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?