Titta

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Föreläsningar och panelsamtal från Vetenskapsfestivalen 2016 som kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt sätt och skapar mötesplatser för vetenskapsintresserade i alla åldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangör: Vetenskapsfestivalen och Göteborg & Co.

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016 : När tekniken tänjer gränserDela
  1. Är vi redo?
    Vad fint.

  2. Jag ska hälsa er alla välkomna hit-

  3. -till vetenskapsfestivalen.
    Det är 20:e året i rad.

  4. Genteknik, genmanipulation
    och genetisk ingenjörskonst-

  5. -står i centrum för det här samtalet.
    Det ser jag fram emot.

  6. Vi står inför något hissnande,
    kan man säga.

  7. Vi har nått en punkt
    i vår existens som människor-

  8. -då vi kan göra saker som vi aldrig
    har kunnat göra tidigare.

  9. Vi pratar om att "designa barn"-

  10. -och därmed vår framtid.

  11. Vissa hävdar att den nya sköna
    världen är här. Vi får väl se.

  12. Vi ska lyssna på ett samtal
    under den här timmen.

  13. Vi har fyra framstående gäster.

  14. Karin Wilbe Ramsay
    är medicine doktor.

  15. Du är utredningssekreterare för SMER
    - Statens Medicinsk-Etiska Råd...

  16. ...som ligger under
    socialdepartementet.

  17. Det stämmer. Rådet är rådgivande
    till regering och riksdag.

  18. Rådet ska analysera
    medicinsk-etiska frågor-

  19. -ur ett övergripande
    samhällsperspektiv.

  20. Rådet består av
    politiker och sakkunniga.

  21. Vi har en ordförande
    och ett sekretariat där jag arbetar.

  22. De frågor rådet behandlar är-

  23. -metoder eller företeelser som är
    aktuella inom hälso- och sjukvården.

  24. Det kan också vara
    metoder som utvecklas.

  25. Rådet spanar mot forskningen
    och försöker hålla koll på-

  26. -metoder som utvecklas och är
    på väg in i hälso- och sjukvården.

  27. Rådet kan ge råd om ifall metoden
    ska tillåtas och på vilka villkor.

  28. Genetik är ständigt aktuellt.
    Det händer mycket på den fronten.

  29. Frågorna är ständigt aktuella
    ur medicinsk-etisk synvinkel.

  30. -Vi kommer nog in på de frågorna.
    -Det gör vi säkert.

  31. Åsa Torinsson Naluai
    bor här i Göteborg.

  32. Du är docent
    och jobbar på Sahlgrenska-

  33. -med experimentell genetik.

  34. Ja. Jag är på institutionen för
    biomedicin på Sahlgrenska akademin.

  35. Jag har i många år-

  36. -tittat på ärftlighet
    hos olika folksjukdomar.

  37. Jag har jobbat med celiaki
    - glutenintolerans - och psoriasis.

  38. Vi har en representant från staten
    och en från pågående forskning.

  39. Mikael Kubista är vd för
    bioteknikföretaget Life Genomics.

  40. Du är också forskare.

  41. Absolut. Jag hade en professur på
    Chalmers i molekylär bioteknik-

  42. -och vi utvecklade många av de
    metoder som används i dag.

  43. För ungefär 15 år sen
    startade vi privat verksamhet-

  44. -för att supporta läkemedelsindustrin
    och forskare-

  45. -med genetiska
    och molekylära analyser.

  46. Här i Göteborg har vi
    ett av Europas främsta laboratorier-

  47. -för genetiska och molekylära
    analyser.

  48. Jag sitter med
    i den internationella arbetsgruppen-

  49. -som standardiserar dessa metoder.

  50. Hur ska vi göra för att uppnå
    jämförbara resultat på olika labb?

  51. Vi jobbar mot organisationer som ISO.

  52. Sen två år tillbaka-

  53. -erbjuder vi genetiska analyser
    för konsumentmarknaden.

  54. Då blir kommunikationen-

  55. -med akademikerna
    och de etiska nämnderna jätteviktig.

  56. Sist men inte minst
    har vi Gunnar Bjursell-

  57. -som är professor emeritus
    och molekylärbiolog-

  58. -vid Karolinska Institutet
    i Stockholm.

  59. Gunnar är här i dubbel mening.

  60. Han har arbetat som molekylärbiolog
    i det här fältet i flera decennier...

  61. ...och är också som en av dem som
    startade Vetenskapsfestivalen...

  62. -...för 20 år sen.
    -Ja, det stämmer.

  63. Mitt intresse
    har sträckt sig tillbaka-

  64. -från när jag började forska på KI.

  65. Det som gjorde att jag hamnade här
    och att festivalen startades-

  66. -var att jag under mina studier i USA
    studerade vid Stanford och Caltech.

  67. Det var då vaggan för gentekniken.

  68. Där hade man tidigt en konferens.

  69. Det var där man för första gången
    diskuterade på allvar-

  70. -risker, säkerhet
    vid användande av genteknik.

  71. Forskarna ansåg att det
    måste diskuteras med allmänheten.

  72. När jag blev rekryterad att bygga upp
    bioteknik och genteknik i Göteborg-

  73. -hade vi konferenser
    i Frölunda Kulturhus tre år i rad-

  74. -som handlade om genteknik
    i dess olika former.

  75. Det ledde sen vidare till att jag
    startade Vetenskapsfestivalen-

  76. -för över 20 år sen.
    Det är nu 20:e gången.

  77. Det är viktigt att det här
    inte är en inomakademisk fråga.

  78. Det är kanske den vassaste teknik
    vi har utvecklat-

  79. -som ställer en massa
    samhällsvärderingar på sin spets.

  80. Vad ska vi göra?

  81. Precis som Torgny säger,
    är det viktigt att förstå-

  82. -att vi kommer att kunna göra
    mycket mer än vi anar.

  83. Gunnar, kan du prata lite om ditt
    arbete med stamceller och allt?

  84. Du har gjort oerhört mycket. Kan du
    peka på några stora genombrott?

  85. Ja, om man säger så här...

  86. När jag jobbade på KI
    för över 40 år sen-

  87. -såg vi DNA-molekylen
    i elektronmikroskopet.

  88. Hur skulle vi nånsin få fatt i
    DNA-sekvensen C-A-G-T?

  89. Det är den genetiska informationen
    som jag tror ni alla känner till.

  90. Många sa det var omöjligt.

  91. Ett antal mikrobiologer-

  92. -utnyttjade bakterier och bakteriers
    skyddssystem mot viruspartiklar-

  93. -och lade grunden för
    de biokemiska metoderna.

  94. Det vi inte förstod då
    var den enorma datorutvecklingen.

  95. Datorer gör ett stort arbete i dag-

  96. -som vi inte var medvetna om att
    över huvud taget skulle kunna ske.

  97. Det är två saker för mig
    som är gammal professor.

  98. Jag kunde inte ana styrkan
    i den tekniska utvecklingen.

  99. När människor fokuserar på nåt
    så kan vi sätta människor på månen-

  100. -och få fram människans arvsmassa.

  101. Nu kan vi analysera
    extremt komplexa sammanhang-

  102. -men ändå bena ut vad som är vad.

  103. -Tack ska ni ha.
    -Jag tänkte lägga till en sak.

  104. Tekniken har inte bara gått framåt,
    utan även blivit kostnadseffektivare.

  105. Saker som vi tidigare
    endast kunde erbjuda-

  106. -Astra Zeneca eller elitforskarna
    har nu nått en kostnadsnivå-

  107. -där genetisk testning i dag är
    tillgänglig även för konsumenter.

  108. Det är ett fantastiskt genombrott.

  109. Vi kommer nog in på det längre fram.
    Vilka möjligheter som finns...

  110. ...även när det gäller
    att skapa problem.

  111. Nu går vi till kärnan.

  112. Det handlar om genteknik
    och gener och arv.

  113. Frågan är mer komplex.
    Man pratar om arv och miljö.

  114. Vem av er känner sig manad att börja?
    - Gunnar, kanske?

  115. Eller Åsa?

  116. Arv och miljö är jättespännande.

  117. Jag har alltid varit intresserad av
    vad som är arv och vad som är miljö.

  118. Det drev mig in
    i banan kring genetiken.

  119. Teknikerna går fort framåt.

  120. Med datorernas hjälp läser vi en
    människas genom på några dagar.

  121. Alla bokstäver i vår arvsmassa
    kan vi ju nu läsa väldigt snabbt.

  122. Men arvet
    är ju bara en del av det hela.

  123. Miljön är fortfarande väldigt viktig.

  124. I bara några få fall
    kan man använda arvet-

  125. -för att förutsäga en sjukdom
    eller en egenskap.

  126. Det är viktigt att minnas-

  127. -nu när tekniken
    har kommit så här långt.

  128. Det är väldigt komplext.
    Men vi kommer att kunna göra mycket.

  129. -Gunnar...
    -Jag vill ge ett exempel.

  130. Det är en sjukdom som heter PKU
    - Föllings sjukdom.

  131. En norrman upptäckte den 1935.

  132. Alla spädbarn i dag testas för om de
    har den egenskapen eller inte.

  133. Har de egenskapen
    att utveckla den sjukdomen-

  134. -så ändrar man bara kosten.
    Man ger dem "apotekskost"-

  135. -som saknar en speciell komponent.

  136. Det här visar hur genetiken fungerar.

  137. Om man har sjukdomsanlaget
    men inte exponeras för kosten-

  138. -så utvecklar man inte sjukdomen.

  139. Det är viktigt att förstå.

  140. Ta de som arbetar med möss.

  141. Hur hittar man "jagad av
    katten"-genen hos möss...

  142. ...utan att exponera dem för en katt?
    Det går inte.

  143. Först när man sätter in en katt
    i buren ser man det.

  144. De där förstår att det är en katt.
    De här förstår inte faran.

  145. Det är det miljön gör.

  146. Den utmanar dem som saknar förmågan
    att hantera miljön.

  147. Det måste göra det
    väldigt komplicerat för er.

  148. Ja. Dessutom lär vi ju oss nu
    att miljöpåverkan i sig-

  149. -kan göra ändringar i vårt anlag
    som vi kan föra vidare.

  150. Man miljön påverka så att vi
    får ärftliga förändringar?

  151. -Ja.
    -Epigenetik, alltså.

  152. Det är ett "fancy" ord
    som betyder "utöver genetik".

  153. Genom miljön
    kan vi påverka våra gener-

  154. -så att de ärvs vidare.

  155. Egentligen är det inte jättekonstigt.

  156. -Har du nåt exempel?
    -Jag tänkte ge ett banalt exempel.

  157. I vår kropp har vi flera tusen
    olika typer av celler.

  158. De är olika för att de modifieras
    endast epigenetiskt.

  159. DNA-sekvensen är densamma
    i alla våra celler.

  160. Men vilka delar som är aktiva
    är epigenetik.

  161. Modifieringen som sker naturligt i
    vår kropp-

  162. -kan i vissa fall
    även föras över till våra barn.

  163. Det är viktigt.
    Vi ser mer och mer av det här.

  164. Upptäckten av epigenetik-

  165. -har bekräftat att miljön är kanske
    viktigare än vi trodde innan-

  166. -då t.o.m. miljön
    kan påverka generna.

  167. Det komplexa sambandet
    mellan arv och miljö är en utmaning.

  168. I dag, när vem som helt
    kan ta ett gentest-

  169. -så är det en stor utmaning
    för individen-

  170. -att förstå sambandet
    mellan arv och miljö.

  171. När inte ens forskare förstår det,
    hur ska då privatpersonen förstå det?

  172. Det är en utmaning.

  173. Ur etisk synvinkel får man inte ha
    en övertro på gentester.

  174. Det är önskvärt
    att man som konsument-

  175. -har god förståelse för att
    miljöfaktorer spelar stor roll.

  176. Och den som tillhandahåller testet
    bör inte ge vilseledande information.

  177. Det låter väldigt komplicerat
    när man beaktar det där.

  178. Vi har en tendens...
    - Mikael, du får svara på det här.

  179. Ska vi inte tro på era tester?
    Ska vi inte köpa dem?

  180. Det är en jätteviktig fråga.

  181. När företag som Life Genomics
    erbjuder nånting-

  182. -måste vi se till att konsumenternas
    förväntningar är rimliga.

  183. Tidningar visar skräckexempel
    när man bantar med gentest o.s.v...

  184. Det finns ingen gen som gör
    att man tappar en massa kilon.

  185. Vi påverkas ju av miljön också.

  186. Men vi har alla olika

  187. Hur vi påverkas av en viss kost,
    hur vi tar upp fettämnen-

  188. -och hur effektivt vi tar upp
    vitaminer är individuellt.

  189. Den grundläggande informationen
    kan vara värdefull och hjälpa oss.

  190. Det vi har sett hos våra konsumenter
    som gör gentest-

  191. -är att de upplever-

  192. -att de får en förståelse för
    hur de fungerar.

  193. Har man levt med sin kropp
    i hela sitt liv-

  194. -kommer inte ett gentest att visa
    att man funkar på ett annat sätt.

  195. Snarare får man förklarat
    varför man fungerar som man gör.

  196. Har man ett stort sockersug-

  197. -kan det vara skönt att veta att det
    kommer från mamma och pappa.

  198. Folk som gör gentester
    får förklarat hur de fungerar-

  199. -och börjar i regel
    leva ett sundare liv.

  200. Genetiken spänner brett
    över både komplext och enkelt.

  201. När man kommer ner till vitaminer
    och andra födoämnen-

  202. -så kan det vara relativt enkelt.

  203. Några få gener styr en viss
    nedbrytning av ett visst ämne-

  204. -och då kan gentestet ge information
    kring hur man hanterar vissa ämnen.

  205. Laktos är ett bra exempel.
    Där är det bara en enda gen-

  206. -som påverkar om vi tål laktos
    eller inte.

  207. Sen finns det förstås andra faktorer.

  208. Om du har en genetik som säger att du
    tål laktos så kan du ha en tarmskada-

  209. -som gör att du inte producerar
    enzymet som bryter ner laktos-

  210. -och får då en sekundär
    laktosintolerans.

  211. Sen kan man komplicera det med att vi
    har ytterligare DNA i våra tarmar-

  212. -som kommer från bakterier. Men det
    är en av de enklaste varianterna.

  213. Sen kan man gå
    till det mest komplexa-

  214. -som hur man kan förlora övervikt.

  215. Det finns över hundra gener
    som man har identifierat-

  216. -som påverkat ditt BMI
    eller din viktstatus.

  217. De här hundra generna man har hittat-

  218. -kan ändå bara förklara
    några få procent av din genetik.

  219. Det finns genetik och miljö.

  220. De här hundra generna förklarar
    några få procent av din genetik.

  221. Där är det svårare
    att göra ett gentest i dag.

  222. Det spänner en stor vidd.
    Vissa är väldigt intressanta.

  223. Man kan få viktig information-

  224. -för sin egen förmåga att bryta ner
    olika näringsämnen.

  225. Medan andra saker är svårare.

  226. Jag ska bara poängtera
    det uppenbara för er.

  227. När vi står inför den här
    oerhört spännande framtiden-

  228. -så är det väldigt mycket
    vi inte känner till.

  229. Det här lilla ordet "epigenetik"-

  230. -är forskningsfronten.

  231. Vi vet inte så mycket om det,
    men det finns.

  232. Hela området när det gäller
    nutrition - vad vi sätter i oss...

  233. ...och genetik, är ett nytt område.

  234. Vid PKU kan man direkt ändra födan-

  235. -för att slippa utveckla
    efterblivenhet.

  236. Det man diskuterar i dag är-

  237. -ADHD, asperger och autism och föda.

  238. Det kommer att finnas
    en utveckling man måste följa-

  239. -och i de sammanhangen
    är de här testerna helt fantastiska.

  240. Här är nån
    man kan sätta på en annan diet-

  241. -för att slippa utveckla
    en mental ohälsa.

  242. Nu pratar du om sånt som finns i dag.

  243. Man går till läkaren
    och tar testet...

  244. Ja, man kan inte gå till oss
    för vi är ett laboratorium.

  245. Vi analyserar åt andra.

  246. I Sverige
    säljs det via Life-butikerna.

  247. Vi analyserar prover
    från hela Europa.

  248. När det gäller
    sjukdomar som ger en problem-

  249. -då brukar läkare och SMER säga att
    testerna ska utföras inom sjukvården.

  250. Det kan behövas genetisk vägledning
    och medicinsk information.

  251. Det är mindre lämpligt-

  252. -att försöka ställa
    sina egna diagnoser.

  253. Då öppnas ett nytt problem.
    Hur ser du på det?

  254. Vi har den statliga sjukvården
    och sen har vi fria entreprenörer.

  255. Hur ser du på det?

  256. Vi har dessutom det internationella
    perspektivet, antar jag.

  257. Man kan väl hitta vad som helst
    på nätet?

  258. Ja, man kan ju skicka iväg
    ett salivprov eller en droppe blod-

  259. -och låta företag
    i andra länder analysera.

  260. De kanske erbjuder
    andra tester också.

  261. Det kan vi inte förhindra, direkt.

  262. Men när det gäller sjukdomar
    brukar man anse-

  263. -att genetiska tester
    ska utföras inom sjukvården.

  264. Nutritionstest som ger
    en annan typ av information-

  265. -ex. hur snabbt man bryter ner
    alkohol eller koffein-

  266. -är ju inte nåt man grundar
    en sjukdomsdiagnos på.

  267. Den informationen kanske är lättare
    att hantera utanför sjukvården.

  268. Det kan vara intressant för
    konsumenten att få den informationen.

  269. Man ska kanske inte förbjuda
    den typen av tester-

  270. -men det kan ge
    gränsdragningsproblem.

  271. Vilka tester ska man göra själv
    och vilka gör man inom sjukvården?

  272. Okej. Jag tror att både Gunnar
    och Mikael blinkade.

  273. Jag blinkade för du tog upp
    en otroligt viktig fråga.

  274. Att man kan efterfråga informationen
    över nätet.

  275. Du kan gå till vilken stat som helst
    och få informationen.

  276. Det här har vi diskuterat tidigare.

  277. Är det reglerat i Sverige
    men oreglerat i ett annat land-

  278. -så söker man informationen där.
    Det är inte förbjudet.

  279. Vi måste vara beredda på
    den diskussionen.

  280. Vi har öppna samtal om det här.
    Det är extremt viktigt-

  281. -att myndigheter kan upplysa om
    hur saker fungerar-

  282. -så att man inte låter sig luras.
    Såna saker tror jag vi kan jobba med.

  283. -Mikael först...
    -Det är viktigt.

  284. Det är viktigt för företag som oss
    att jobba nära sjukvården-

  285. -och experterna inom akademin.
    Vi har flera rådgivare från akademin.

  286. Om vi ska erbjuda tester-

  287. -så måste vi erbjuda tester
    som levererar resultat-

  288. -som professionen accepterar
    och tar till sig. Det är viktigt.

  289. Om man får ett blodprovssvar från
    Kina, vad ska läkaren göra med det?

  290. De vet inte vilka kriterier
    som gäller för det.

  291. Samtidigt har inte
    den svenska sjukvården råd-

  292. -att erbjuda alla typer av tester
    som kan vara av värde.

  293. Jag tänker på farmakogenomik.

  294. Om vi ska behandla en patient
    för en sjukdom-

  295. -så är mängden läkemedel vi ska ge
    och i vissa fall vilket läkemedel-

  296. -beroende av vilka varianter av gener
    patienten har.

  297. Vi har olika upptag av medicin
    precis som med näringsämnen.

  298. De här testerna känner vi till.
    Fass skriver i sina instruktioner...

  299. ...att patienter som tar Waran
    mot blodkoagulation...

  300. ..som många tar. ska testa sig.

  301. Det ska baseras på gentest.

  302. Men de flesta erbjuds inte det
    för det är inte inne i systemet.

  303. Det är möjligt
    att privata aktörer som vi-

  304. -skulle kunna göra det
    kostnadseffektivt-

  305. -och i synergi och med ersättning
    så att det blir rättvist för alla.

  306. Det här är ett jätteviktigt ämne.

  307. Sjukvården ska samarbeta
    med akademin och företag-

  308. -för att kunna erbjuda den vård
    patienter kan tänkas vilja ha.

  309. Det här med hur man hanterar
    olika läkemedel är ett typexempel.

  310. Det vore synd-

  311. -om bara de som har råd att beställa
    privata test är de som får dem.

  312. Det är viktigt att sjukvården
    jobbar på att föra in kunskapen-

  313. -i vården så att den
    kan komma alla till nytta.

  314. Och ur etisk synvinkel
    är det väldigt viktigt....

  315. Du menar rättviseargumentet?

  316. Ja. Sjukvården ska erbjuda de
    genetiska tester som är relevanta.

  317. Det är ett viktigt verktyg
    för sjukvården-

  318. -när det gäller läkemedelsbehandling
    och diagnosställning.

  319. Där är det olyckligt om man måste
    betala de tester man behöver.

  320. Hur ser det ut i dag?
    Hur säger ni på departementet?

  321. Säg att man kan få en screening
    för 10 000.

  322. Sjukvården erbjuder-

  323. -de medicinska tester
    man anser är nödvändiga.

  324. Den privata marknaden är mer för sånt
    som konsumenten tycker är kul.

  325. Men det är klart...

  326. Det finns ju också tester
    för urinvägsinfektion och sånt.

  327. Det är inte genetiska tester, men
    självtester. Nu kom jag från ämnet.

  328. Det är lätt att komma från ämnet.

  329. Jag skulle vilja ta tag i
    en annan sak, om ni tillåter.

  330. Det är en fråga som ligger som
    en zeppelinare och glider över oss.

  331. Att vara människa, är det som att
    vara vilken annan organism som helst-

  332. -och en produkt av evolutionen?

  333. Från de där primulorna till oss...
    Det är evolutionära produkter.

  334. Men vad som sker nu...

  335. Evolutionen har valt oss och nu
    håller vi på att välja i stället.

  336. Det är väl det som är den stora
    förändringen? Vem vill börja?

  337. Jag kan börja
    från ett annat perspektiv.

  338. -Tidskriften "Nature"...
    -Brittisk...

  339. Den är
    kanske världens mest berömda...

  340. När man firade ett jubileum
    för tio år sen-

  341. -så talade man om människans
    evolution. De ritade en DNA-spiral.

  342. Ena spiralen var DNA
    med C, A, G och T.

  343. Den andra var kulturen.

  344. Det är omöjligt
    att förstå människans evolution-

  345. -utan att förstå vår kultur
    och vår utbildning.

  346. Människan har två typer av arv.
    Jag komplicerar det ytterligare.

  347. Förutom det genetiska arvet
    har vi våra minnen och kunskaper.

  348. De går hand i hand
    och påverkar varandra.

  349. Det kommer jag in på till slut.

  350. Människan har tagit evolutionen
    i sin egen hand.

  351. -Tidigare, menar du?
    -Ja.

  352. Nu är vi på väg att skaffa oss
    ett större ansvar-

  353. -inte bara för oss själva i dag
    utan också för kommande generationer.

  354. -Du pratar om memer.
    Ja, memer och gener.

  355. Memer är då...
    Nu ska vi gå in på lärarfrågan.

  356. Det unika för människan
    är att människan lär ut.

  357. Jag härmar inte bara Mikael.

  358. Jag hoppas det inte är så.

  359. Vi är aktiva att lära ut saker-

  360. -som Sokrates sa
    eller som Pytagoras kom på.

  361. Det är en viktig funktion
    i människans framgång.

  362. Det här är gener och memer
    och de går hand i hand.

  363. Jag som genetiker ser genetiken
    som en möjlighet att förstå miljön.

  364. Det tänker man kanske inte på.

  365. Mycket av det man kommer fram till
    när man förstår generna-

  366. -gör att man förstår
    det komplexa sambandet med miljön.

  367. Vi kanske
    har satt evolutionen ur spel-

  368. -men det är fortfarande
    under en väldigt kort tid.

  369. Människan
    påverkar sin miljö kraftigt.

  370. Evolutionen kanske kan slå tillbaka
    med en kraftig miljöförändring-

  371. -eller antibiotikaresistensen
    som vi har framför oss.

  372. Jag tror det är bra att vi har den
    här variationen i populationen.

  373. Om 20 år kanske det behövs en annan
    genetisk variant än i dag.

  374. Det kan komma snabba förändringar.

  375. Gentekniken kanske inte hänger med
    tillräckligt snabbt.

  376. Vi kan kanske inte designa barn
    så att de passar om 20 år.

  377. Eller vad tror ni?

  378. Jag tänkte på det sista.
    "Designa barn", säger du.

  379. Intuitivt känns det som:
    "Vad håller ni på med?"

  380. Sverige har varit en supernation
    inom växtförädling.

  381. Vi och ett par länder till
    har varit världsmästare.

  382. Skickliga genetiker
    har tagit fram härdiga sorter.

  383. Det är lätt att prata om
    nya äppelsorter och en ny härdig råg.

  384. Men nu har jag fått fram nya bebisar-

  385. -som är utan våldsamhet
    och alltid är snälla.

  386. Då känner man:
    "Vart är ni på väg nu?"

  387. Vi kan ta det stegvis.

  388. I dag är vi i en situation
    där vi har möjlighet att testa-

  389. -och utifrån resultat
    kan vi sen välja.

  390. Vi är nära att kunna ändra också,
    men i dag är det testning.

  391. Det stora genombrottet
    inom diagnostik-

  392. -kom för tio år sen.

  393. För två år sen började vi i Sverige
    erbjuda ett icke-invasivt fostertest.

  394. Man kan erbjuda blivande föräldrar-

  395. -att testa fostret
    med ett vanligt blodprov.

  396. Det är konceptuellt enkelt
    att förstå.

  397. Fostret i magen tappar celler.

  398. Celler dör när de inte behövs längre
    och släpper ut sitt DNA.

  399. En kinesisk forskare upptäckte att
    detta DNA kommer ut i mammans blod.

  400. Det betyder att man kan ta ett
    blodprov på mamman och testa fostret.

  401. Det man i dag erbjuder
    sen ett par år tillbaka-

  402. -är inte så kontroversiellt längre.

  403. Man jämför hur många kromosomer
    det finns i blodet.

  404. Kromosomer är DNA-molekyler
    som vi har ärvt av våra föräldrar.

  405. Vi ska totalt sett ha 23 olika,
    två av varje.

  406. Om mamman och fostret är friska
    ska man hitta lika många kromosomer.

  407. Men om det finns ett överskott på
    kromosom 21 och mamman är frisk-

  408. -kommer överskottet av kromosom 21
    från fostret.

  409. Det är en indikation på att fostret
    bär på en kromosomal avvikelse-

  410. -som kan ge Downs syndrom.

  411. Mamman får reda på detta och kan göra
    ett val baserat på den informationen.

  412. Vi introducerar inte
    nån ny typ av fosterdiagnostik.

  413. Fosterdiagnostiken görs men
    vi gör det med en säkrare metod.

  414. Den fosterdiagnostik
    som erbjuds i dag heter KUB.

  415. Kombinerat ultraljud
    och biokemiskt test...

  416. Det är inte pålitligt och mammorna
    får ofta göra ett invasivt prov-

  417. -med en nål som trycks in i magen
    för att få ut lite fostervatten.

  418. Det medför stor risk
    att åstadkomma ett missfall.

  419. Fortsätt.

  420. Genom att byta teknik
    räddar vi friska barn.

  421. Det är bra, men kan man, och ska man,
    göra mer?

  422. Vi kan i dag testa för
    inte bara kromosomala avvikelser.

  423. Vi kan se
    om barnet har genen för blåa ögon.

  424. Teoretiskt sett går det.
    Var ska man dra gränsen?

  425. Nåt man har börjat göra i dag är-

  426. -att föräldrar som inte kan eller
    vill få barn den naturliga vägen-

  427. -kan få det med
    in vitro-fertilisering - IVF.

  428. Då befruktar man ägget
    utanför kroppen.

  429. Man kan göra ett test
    redan i det skedet.

  430. Då kan man välja
    att återinplantera det fostret-

  431. -som antingen är friskt eller
    har egenskaper som man önskar.

  432. Var ska man dra gränsen?
    Jag vet inte.

  433. Karin ska alldeles strax få ordet.
    Det gled iväg lite grann.

  434. Jag tänkte vänta med fosterdiagnostik
    men nu har vi redan börjat.

  435. Det är en central och kontroversiell
    del i det här.

  436. Varsågod, Karin.

  437. När vi är inne på
    att välja egenskaper hos barnet-

  438. -så finns det nya möjligheter nu.
    Det har blivit mycket enklare.

  439. Man skulle kunna eftersöka mer
    information i fosterdiagnostiken-

  440. -än vad man gör i dag.
    Statens medicinsk-etiska råd-

  441. -vill inte utvidga fosterdiagnostiken
    för att omfatta fler sjukdomar-

  442. -utan att göra
    en förnyad etisk bedömning.

  443. Det är inte uteslutet att man kommer
    att screena för fler sjukdomar-

  444. -men man ska inte göra det
    slentrianmässigt.

  445. Man är rädd för
    att det ska bli en glidning-

  446. -mot att eftersöka mindre allvarliga
    sjukdomar och kanske egenskaper.

  447. Om vi börjar välja egenskaper
    hos våra barn-

  448. -kan man undra
    vilket samhälle vi är på väg mot.

  449. Alla människor har lika stort värde
    enligt människovärdesprincipen.

  450. Det är ett hot mot den principen
    om vi börjar välja ut barn-

  451. -för att de ska vara långa,
    intelligenta och blåögda.

  452. Och med vilka förväntningar
    växer de barnen upp-

  453. -om föräldrarna har valt deras
    egenskaper. Det finns flera frågor.

  454. Gunnar blinkade till mig.
    Nu är vi inne i ett spektrum.

  455. Ja. Vi går från specifika frågor
    till ganska allmänna frågor.

  456. Vi måste fundera över
    vad vi har för människosyn.

  457. Vad gör mänskligheten
    så stark som den är?

  458. Jo, den är stark för att vi är olika.

  459. Vi har olika intelligenser
    och talanger-

  460. -men den sociala förmågan
    gör att vi är väldigt framgångsrika.

  461. Men några av
    de mest kreativa personer vi har-

  462. -lider också av nån typ av störning.
    Det har visat sig flera gånger.

  463. Tar vi bort några av de här sakerna
    där människor-

  464. -lider av autism eller schizofreni-

  465. -som kopplas till kreativitet
    och framgång, så blir det konstigt.

  466. Vi ska inte tro
    att ett antal Gunnar Bjursell-

  467. -skulle skapa nåt mer än vad jag
    skapar. Det är inte sannolikt.

  468. Vi är olika med olika förmågor och
    olika talanger. Det är framgången.

  469. Att designa bebisar tror jag över
    huvud taget inte är nån god idé.

  470. Vi måste lära oss se
    det goda i det annorlunda.

  471. Men när det blir möjligt-

  472. -kommer det förmodligen att finnas
    personer som vill designa sina barn-

  473. -och de kan då vända sig till olika
    privata kliniker ute i världen.

  474. Det viktiga är att vi hela tiden
    fortsätter med forskningen.

  475. Vi ser vad som händer
    och vad man kan göra-

  476. -och håller hela tiden
    en etisk debatt kring detta.

  477. Det är precis som Gunnar säger.

  478. Det viktiga för en populations
    överlevnad är den stora variationen.

  479. Minskar man variationen blir man mer
    känslig för olika miljöförändringar.

  480. Men det här med
    att kunna välja ögonfärg på barn-

  481. -tror jag är det mest ofarliga
    man skulle kunna välja.

  482. Det kan vara farligt
    även att välja bort sjukdomar.

  483. Sjukdomar är mycket komplexa
    med mycket miljöfaktorer.

  484. Ögonfärg är egentligen ofarligt.

  485. Det är ofarligt rent medicinskt men
    man är inne på ett sluttande plan.

  486. Vi är i en fotbollsstad. Blivande
    föräldrar är oerhört begeistrade-

  487. -och sitter på Ullevi jämt.

  488. Jag vill ha ett barn med starka ben
    som slår bra passningar. Går det?

  489. Det är ju ett slags design.

  490. -Intuitivt känns det inte smakligt.
    -Nej, verkligen inte.

  491. Du får gärna fortsätta, Karin.

  492. Det här med att välja egenskaper
    hos våra barn...

  493. Det kan ju bli "fel" ändå.
    Det är mycket vi inte vet om gener.

  494. Men det handlar framför allt om
    vilken människosyn vi har.

  495. Ett barn har rätt att bli uppskattat
    för den person hen är-

  496. -och inte efter vilka egenskaper
    hen har.

  497. Men man kan ju göra det lite bättre.
    Längre passningar...

  498. Ja, men tycker man då bättre
    om det barnet-

  499. -än dess syskon
    som inte är lika duktigt?

  500. Det är ju inte bara en egenskap som
    gjorde Björn Borg till det han var.

  501. Det är väldigt många egenskaper.

  502. Det vi tittar på nu
    är artisteri och inlärning.

  503. Musik som en modell för lärande...

  504. Först måste vi fundera över de
    intelligenser och talanger som finns.

  505. Howard Gardner
    har i alla fall nio olika talanger.

  506. Logisk, matematisk, språklig,
    musikalisk och existentiell o.s.v...

  507. De sprider sig bland populationen.

  508. Ska man bli en god musiker
    är musikalisk talang viktig.

  509. Men en professionell musiker
    orkar träna tiotusentals timmar.

  510. Det tror jag också är
    en genetisk talang.

  511. Björn Borg kan slå en boll mot en
    garageport timme ut och timme in.

  512. Det är inte bara musklerna
    som gör att man blir framgångsrik.

  513. -De är nog väldigt svåra att hitta.
    -Mikael...

  514. Vi pratar nu om att skaffa oss
    positiva egenskaper.

  515. En annan del av diskussionen
    är viktig ur ett annat perspektiv-

  516. -nämligen det ekonomiska.

  517. Vi har i vårt samhälle byggt
    fantastisk välfärd och sjukvård.

  518. Men det kostar pengar
    när vi blir allt äldre.

  519. Parallellt med det har vi slagit ut
    den naturliga selektionen.

  520. Historiskt, när nån har ackumulerat
    genetiska defekter-

  521. -så de individerna inte överlevt.

  522. Det har varit ett sätt att rensa bort
    genetiska fel ur populationen.

  523. Jag brukar dra ett exempel
    när jag föreläser på universiteten.

  524. Det är relativt banalt
    men ger en god insikt.

  525. Det är en sån sak som vår syn.

  526. Bland medelålders människor i dag
    i Västeuropa-

  527. -så skulle jag tro,
    utifrån min bekantskapskrets-

  528. -att 70-80 % har nedsatt syn
    på ett eller annat sätt.

  529. Alla klarar sig utmärkt för att vi
    har kontaktlinser och glasögon.

  530. Men för 10 000 år sen,
    skulle de människorna överleva?

  531. Absolut inte. De skulle bli uppkäkade
    av första varg.

  532. Vi tycker det är självklart-

  533. -att hjälpa våra medmänniskor
    och lösa problem som synfel.

  534. Men det är bara ett exempel.
    Vi ackumulerar mer och mer.

  535. Om vi nu vill acceptera
    att vi inte låter evolutionen-

  536. -plocka bort våra genetiska misstag
    så måste vi göra det på annat sätt.

  537. Då måste vi antingen göra det
    med diagnostik och välja bort-

  538. -eller genom att laga. Vi börjar få
    möjlighet att laga fel i arvsanlagen.

  539. Tyckte jag mig höra nåt från Åsa,
    eller?

  540. Nej, jag kanske funderar
    så det knakar.

  541. Jag tänker på det självklara
    - att vi får en minskande genpool.

  542. Ja. Vi pratade lite om det.

  543. Variationen som finns är en fördel
    ur ett evolutionärt perspektiv.

  544. Vi kan rädda människor
    vi förr inte kunde rädda.

  545. I den miljön vi lever i i dag-

  546. -är kanske inte de är bäst anpassade.

  547. Men när det sker en förändring
    är det positivt med en bred genpool-

  548. -med många olika varianter
    som skulle överleva.

  549. Nu vet jag inte om det går
    att dra paralleller till synen.

  550. Jag tror ju främst att gentekniken
    och att vi förstår våra sjukdomar-

  551. -gör att vi kommer att kunna
    förebygga sjukdomar.

  552. Förhoppningsvis blir det inget
    scenario med dyrare sjukvård.

  553. -Mikael...
    -Jag vill fortsätta debatten.

  554. Det du säger är riktigt
    och det är så det normalt fungerar.

  555. Vi har en bred genpool. Det kommer
    ett nytt virus från Asien.

  556. De som inte är resistenta dör
    och några få överlever.

  557. Problemet är att
    när det nya viruset kommer-

  558. -så köper vi in dyra vacciner från
    GSK som kostar mycket pengar.

  559. Alla överlever. Det är jättebra.
    Men det kostar mycket.

  560. Klarar samhället att ta
    de här skenande kostnaderna?

  561. Klarar vi inte det
    måste vi hitta ett annat sätt.

  562. Att "optimera" låter illa-

  563. -men vi måste bli av med de defekter
    som sker naturligt.

  564. Vi måste laga dem på annat sätt om vi
    inte låter evolutionen ta bort dem.

  565. Man får inte glömma att vacciner
    också kan utrota virus och sjukdomar.

  566. Då får man dem aldrig tillbaka.
    Det är positivt.

  567. -Du har rätt i det du säger.
    -Jag är inte emot vacciner.

  568. -Jag ville bara påpeka det.
    -Karin...

  569. Evolutionen är ganska grym
    ur etisk synvinkel.

  570. De starkaste överlever
    och de svagaste slås ut.

  571. Det går tvärtemot vår människosyn
    i dag där vi hjälper sjuka och svaga.

  572. Jag är lite skeptisk till att man
    ska kunna fixa det med genetik.

  573. Men...

  574. Än så länge är det inget vi gör.

  575. Fast vi lär oss ju nya saker
    hela tiden.

  576. Det utvecklas somatisk genterapi-

  577. -som man kan
    behandla sjukdomar med.

  578. Du pratade om
    att kunna fixa det i genpoolen-

  579. -och blir det ärftliga förändringar.

  580. Man pratar om "ett sluttande plan".
    Är vi ute på det nu?

  581. Är vi på väg
    mot det sluttande planet?

  582. Man pratar mycket om
    det sluttande planet.

  583. Vi i Sverige med vår lagstiftning
    är inte ute på det sluttande planet.

  584. Men det finns helt klart risker.

  585. Mikael först...

  586. Det är ju inte så
    att vi totalt förbjuder det.

  587. Om du har en familj
    och familjen har en ärftlig sjukdom-

  588. -så tillåts t.ex. prenatal diagnostik
    via en IVF-klinik.

  589. Man kan testa för avvikelsen.

  590. Om den finns kan man inplantera ett
    annat foster. Samhället bekostar det.

  591. Vi går åt det hållet redan.

  592. Frågan är var man ska dra gränsen.

  593. När vi pratar om kostnader
    så får vi inte glömma-

  594. -den nya gentekniken som kan skulle
    kunna använda för att designa barn-

  595. -kommer att kunna användas
    till otroligt mycket annat.

  596. Det finns projekt
    där man tror sig ha en idé om-

  597. -hur man ska utrota malaria.

  598. Mycket kommer att göras.

  599. Förhoppningsvis kommer kostnaderna
    att gå ner på många olika sätt-

  600. -med hjälp av genteknik
    och annan kunskap-

  601. -som vi lär oss
    av våra folksjukdomar.

  602. Du har ingenting i bakfickan
    när det gäller malaria?

  603. Man har nästan bara
    hört om bakslagen-

  604. -när det gäller försöken
    med artemisinin.

  605. De här teknikerna är relativt nya.

  606. Jag vet inget annat
    än att det pågår-

  607. -och att man har förhoppningar.

  608. Återigen så vandrar vi-

  609. -mellan väldigt specifika frågor
    och frågeställningar.

  610. Där håller jag med SMER.

  611. Som det är i dag
    ska vi ställa en fråga i taget-

  612. -och inte göra några större
    efterfrågningar.

  613. "Det sluttande planet"
    talade vi om för 40 år sen också.

  614. Det var sluttande även då.

  615. Vi har hållit oss ganska förnuftigt
    på en bra väg.

  616. En sak som vi då diskuterade-

  617. -rörande underlaget
    för lagar och så, var:

  618. Det farliga är om staten
    börjar reglera saker och ting.

  619. Staten ska möjligtvis sätta ramar.

  620. Sen måste
    enskilda personer fatta beslut.

  621. Det är viktigt
    för att undvika katastrofer-

  622. -och diktatoriska stater
    som säger hur det ska vara.

  623. Den levande demokratin
    och de här mötena-

  624. -är nog nåt av det viktigaste vi har
    som ett fundament.

  625. Du har rätt i det du säger, Mikael.

  626. Om vi väljer bort barn i dag-

  627. -väljer vi bort de sjuka
    men inte dem som är bärare.

  628. Även den här metoden
    innebär en ökning av antal bärare.

  629. Man kan säga
    att vi blir allt sjukare.

  630. Vi får fler sjukdomsanlag
    som vi måste hantera.

  631. Det här måste vi förstå
    och diskutera.

  632. Jag vill återknyta
    till "det sluttande planet".

  633. Jag tycker vi har hanterat det
    ganska väl.

  634. Men en sak vill jag lägga till.

  635. När människan ger sig den på
    att lösa problem-

  636. -så löser vi många väldigt bra.
    Jag är inte så negativ.

  637. Jag trodde på att vi skulle kunna
    sekvensera människans arvsmassa.

  638. En massa konstiga människor
    från olika håll och kanter-

  639. -som slog ihop sina huvuden
    och helt plötsligt så hade vi det.

  640. Jag är mycket optimistisk.

  641. Jag tror att vi kan fortsätta
    diskutera och hantera det snyggt.

  642. Jag satt och läste gamla klipp,
    som man säger.

  643. Vi pratar från tidigt 80-tal,
    när du härjade som bäst, Gunnar.

  644. Det här är oerhört
    dramatiskt kommenterat i media.

  645. Det är
    med den breda penseln man målar.

  646. Men mycket av farhågorna
    har inte besannats alls.

  647. Det är ett av skälen till Frölunda
    kulturhus och den här festivalen.

  648. Jag ska inte utmåla mig själv-

  649. -men det var jobbigt i perioder
    när jag alltid fick konstig mustasch-

  650. -för det var det
    man förknippade med gentekniken.

  651. Vi utmålades som vitrockar
    med konstiga idéer om framtiden.

  652. Jag ville visa att vi är helt vanliga
    människor med familjer och barn-

  653. -som ibland tänker fel
    och ibland rätt.

  654. Med ett samtal kan samhället
    gå framåt på ett förnuftigt sätt.

  655. -Var det Karin först?
    -Ta du...

  656. -Jag ville bryta lite.
    -Bryt du...

  657. Jag ville tillbaka
    till det du nämnde tidigare.

  658. Det har att göra med att behandla
    patienter inom sjukvården.

  659. Det är ingen konflikt-

  660. -att det finns privata aktörer
    som erbjuder labbtester-

  661. -för det är inte där besluten fattas.
    De ska fattas av sjukvården.

  662. Men däremot kan privata aktörer
    spela en stor roll.

  663. Vi har många gånger möjlighet-

  664. -som med icke-invasivt prenataltest-

  665. -att göra testet billigare
    än den offentliga sjukvården.

  666. Det är industriell verksamhet som
    levererar svaren till det offentliga-

  667. -på det sätt som de efterfrågar
    för sina beslut.

  668. Vi måste eftersträva mer samarbete
    med den privata sektorn.

  669. Ursäkta att jag avbryter, Karin. Det
    finns en sak som knyter an till det.

  670. Det är det här med lagring.

  671. Det genereras en massa information
    som tankas ner i datorer.

  672. Jag kan ha en sticka
    med hela mitt genom.

  673. Hur ska man se på det här?
    Ska alla ha rätt till sin egen-

  674. -eller ska bara sjukhuset ha det?
    Det kanske blir det sista vi säger.

  675. Jag låter dig börja, Karin.
    Hur ser du på det?

  676. Hur ska vi hantera den väldiga
    lagringen av genetisk information?

  677. Det är en utmaning
    för den som är ansvarig.

  678. Om det är ett test som utförs
    på sjukvårdens initiativ-

  679. -så är det de som är ansvariga
    för lagringen.

  680. När vi väl har det samlade genomet
    klart för oss-

  681. -så ringer de från försäkringsbolaget
    och vill ha det.

  682. Vi har i dag en lagstiftning
    som ger ett visst skydd mot det.

  683. Man får inte kräva
    genetisk information-

  684. -inför att man stiftar ett avtal.

  685. Men det finns undantag. Är det
    ett högt belopp får man det ändå.

  686. Arbetsgivare får inte heller kräva
    genetisk information om dig.

  687. Där har vi ett skydd i lagen.

  688. Men visst är det positivt-

  689. -med samverkan mellan forskning,
    sjukvård och näringsliv.

  690. Här har vi representanter
    för samtliga.

  691. -Åsa, du har varit tyst en stund.
    -Jag tänkte på det Gunnar nämnde.

  692. Det är viktigt att man tänker
    att individen alltid har rätt-

  693. -och det får inte vara
    för mycket lagar.

  694. Du vill inte komma till din doktor
    när du är gravid och få höra:

  695. "Tyvärr, barnet har en genetisk
    förändring. Du måste abortera."

  696. Ingen annan ska kunna säga att en
    mamma ska göra sig av med sitt barn.

  697. Individen måste alltid få välja-

  698. -om man vill göra gentester
    eller inte-

  699. -och om man vill veta om man har risk
    att få en viss sjukdom själv.

  700. Individen
    ska alltid kunna ta de besluten.

  701. -Ni nickar.
    -Ja, det här är jätteviktigt.

  702. Vi ska inte göra det för okomplicerat
    med den här informationen.

  703. Tidigt sa man att man får testa om
    man har en viss gendefekt eller inte-

  704. -och då gjorde folk det.

  705. Hade man den defekten
    så skulle man sluta röka.

  706. Men de som hade fått ett positivt
    svar rökte mer.

  707. Det skapar en typ av ångest
    att bära den här informationen.

  708. Det kunde man inte förutse.

  709. Man kunde dela in dem i tre grupper.

  710. De som åkte jorden runt
    och levde gott så länge de kunde-

  711. -de som levde med informationen
    och de som mådde väldigt dåligt.

  712. Att bara bära information
    är nåt vi måste ta ansvar för-

  713. -och man ska ha valmöjlighet.

  714. Och även om det finns viss
    lagstiftning som ger ett visst skydd-

  715. -så kan man inte helt lita på
    att den inte hamnar på villovägar.

  716. Det är ett dilemma för etiken.
    Den kommer alltid efteråt.

  717. När man sysslar med etik
    så ställs man inför:

  718. "Nu har man hittat på det här.
    Vad ska vi tycka om det?"

  719. Etiken kommer inte alltid först.

  720. Ja, fast den etiska diskussionen bör
    ju gå hand i hand med utvecklingen.

  721. Jag ville påpeka dilemmat.

  722. Med genetik och genteknik
    finns alltid etiska aspekter.

  723. Några slutord?

  724. Ni märker att vi kan hålla på
    i åtminstone fem timmar till.

  725. Vi har inte ens fem minuter.

  726. Några slutord? Vem vill börja?

  727. Jag tänkte bara ta en sista blick
    i kristallkulan.

  728. Kostnaderna för den här typen av
    gentester har gått ner så dramatiskt-

  729. -så att testet inte är så dyrt.
    Det som kostar är att tolka det.

  730. Men vi ser en framtid
    där man inom tio år-

  731. -har hela sin DNA-sekvens kartlagd.

  732. Den ligger på en server som man
    kommer åt vid behov via en app.

  733. -Det är framtiden.
    -Åsa.

  734. Det är viktigt
    att, när man går till doktorn-

  735. -få rätt medicinering
    och rätt behandling.

  736. Behandlingen kommer nog att ligga
    till grund för ens genetik.

  737. -Karin.
    -Det kommer säkert att bli så.

  738. Det finns mycket positivt
    med all den genetiska informationen.

  739. Genetiken för mig är tydligast
    när det gäller barn.

  740. När barn får en viss sjukdom
    är ofta genetik inblandad.

  741. Men det vi har framför oss
    är en växande äldre befolkning.

  742. Där måste vi fokusera mycket mer
    och få till prediktiva tester-

  743. -för att kunna undvika demens och
    andra sjukdomar så länge som möjligt.

  744. Det får bli slutordet.

  745. Tack så mycket
    Karin, Mikael, Åsa och Gunnar-

  746. -för ett intressant
    och argumentrikt samtal.

  747. Jag har fått mig mycket till livs
    och jag hoppas ni har det också.

  748. Vetenskapsfestivalen fortsätter.
    Jag hoppas vi får se er här igen.

  749. Tack ska ni ha.

  750. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När tekniken tänjer gränser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genetiken avslöjar både vår historia och möjligheterna att skapa vår framtid. I detta samtal om genetikens vidunderliga möjligheter berörs det som sker nu men också vad som väntar med allt från kloning och genmanipulation till att designa eftersökta egenskaper och reparera foster. Medverkande: Gunnar Bjursell, professor emeritus Karolinska institutet, Karin Wilbe Ramsay, Statens medicinsk-etiska råd, Mikael Kubista, vd Life Genomics och Åsa Torinson Naluai, Göteborgs universitet. Moderator: Torgny Nordin. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Vetenskapsfestivalen, Göteborg & Co och Life Genomics.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Biologi, Genetik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Den medvetna maskinen

Forskningen om artificiell intelligens har pågått sedan mitten av 1900-talet. Hur långt har den kommit? Hur tänker vi om kopplingen mellan avancerad problemlösningsförmåga, intelligens och medvetande? Hur vet vi om en maskin eller varelse är medveten? Vilka frågor står i fokus inför framtiden? Martin Nilsson Jacobi, professor i komplexa system på Chalmers tekniska högskola, inleder med ett föredrag som följs av ett samtal mellan honom och Hans Liljenström, professor vid institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co, Svenska kyrkan och Agora for biosystems.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Hjärnvägen hela resan

Fysisk aktivitet är en förutsättning för aktiv hjärnverksamhet, och det gäller hela livet. I detta panelsamtal diskuteras hur vi går vidare så att den numera forskarstödda tesen får genomslag - i skola och undervisning, i arbetsliv och i samhällsfunktioner, i idrott, hela livsresan. Medverkande: Georg Kuhn, professor i regenerativ neurovetenskap, Ingibjörg Jonsdottir, professor i stressmedicin, Anneli Hulthén, tidigare ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg, Lina Bunketorp, forskare och fysioterapeut, Anna Iwarsson, författare och folkhälsobildare och Mats Nahlbom, lärare. Moderatorer: Kalle Selander och Thomas Lindén. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co och Brain Athletics.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

När tekniken tänjer gränser

Genetiken avslöjar både vår historia och möjligheterna att skapa vår framtid. I detta samtal om genetikens vidunderliga möjligheter berörs det som sker nu men också vad som väntar med allt från kloning och genmanipulation till att designa eftersökta egenskaper och reparera foster. Medverkande: Gunnar Bjursell, professor emeritus Karolinska institutet, Karin Wilbe Ramsay, Statens medicinsk-etiska råd, Mikael Kubista, vd Life Genomics och Åsa Torinson Naluai, Göteborgs universitet. Moderator: Torgny Nordin. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Vetenskapsfestivalen, Göteborg & Co och Life Genomics.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Mindfulness i hjärnan 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi, berättar om mindfulness som blivit ett användbart redskap för att förstå hur hjärnan fungerar. Kunskapen om hjärnan accelererar explosionsartat i takt med att metoderna för hjärnavbildning utvecklas och förfinas. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co och Natur och Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

AI och existentiell risk

Kommer datorer någonsin att kunna tänka som människor? Olle Häggström har skrivit boken "Here be dragons" om tänkbara scenarier och konsekvenser av framtida teknikgenombrott. Här samtalar han med Thore Husfeldt, professor i datavetenskap och Dag Wedelin, docent i datavetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co, Vetenskapsfestivalen och Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.