Titta

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Föreläsningar och panelsamtal från Vetenskapsfestivalen 2016 som kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt sätt och skapar mötesplatser för vetenskapsintresserade i alla åldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangör: Vetenskapsfestivalen och Göteborg & Co.

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016 : Mindfulness i hjärnan 2016Dela
  1. Hej!

  2. Hej, allihop! Tack för att ni är här.
    Det är faktiskt så roligt!

  3. Jon Kabat-Zinn, en kollega som också
    arbetat med mindfulness, berättade-

  4. -att första gången han gick på
    ett mindfulness-seminarium-

  5. -var de tre personer. Och det fanns
    en massa människor på universitetet!

  6. Roligt att se att det händer saker,
    att ni tycker att det är intressant.

  7. Jag står här för att jag aldrig har
    fattat varför föreläsningssalar har-

  8. -en gigantisk mur, som om ni var
    farliga för mig och jag för er...

  9. Det känns som att det blir ett stort
    avstånd, så därför står jag här.

  10. Det är tydligen okej
    med dem som ska filma.

  11. Jag är psykiater. Det blir man om man
    först bestämt sig för att bli läkare-

  12. -och sen funderar ut vad för slags
    läkare man ska bli. Vad är spännande?

  13. Vad är intressant? Vad känns vettigt
    och meningsfullt att göra?

  14. Psykiatri har länge varit en speci-
    alitet som duktiga doktorer undvikit.

  15. När jag gjort AT och påbörjat min
    specialistutbildning sprang jag på-

  16. -min gamla överläkare från medicin-
    kliniken. Jag kom gående på gatan.

  17. Han kom från sitt håll. Ett glatt
    återseende: "Vad gör du nuförtiden?"

  18. Jag berättade att jag fått ett block
    i psykiatri. Då stannade han upp-

  19. -tänkte lite, tittade på mig och sa:
    "Men du var ju inte så dålig."

  20. Och...

  21. Att bli psykiater då,
    och kanske fortfarande lite grann-

  22. -var att ge sig in i en specialitet
    utan särskilt hög status-

  23. -men framför allt en specialitet där
    det fanns mycket som var outforskat.

  24. För 30 år sen, 40 år sen-

  25. -hade vi ganska bra grepp om
    sjukdomar och epidemier-

  26. -hur man förhindrar folk
    från att smitta varandra-

  27. -hur man skulle reparera en bruten
    höft och varför folk fick rabies-

  28. -men nästan ingen idé om
    varför vissa kan vara så här uppåt-

  29. -och bli mer och mer övertygade om
    att de är stora, starka, vackra-

  30. -och tänker
    de mest intelligenta tankar-

  31. -och allt börjar gå väldigt fort.
    Man behöver inte äta eller sova.

  32. Man går upp i ett stämningsläge
    som inte är förenligt med-

  33. -att få livet att fungera och kan
    leda till döden. Sen kan det dippa.

  34. Personerna kan bli mer och mer
    övertygade om att de är värdelösa-

  35. -fula, dumma. Ingenting som
    de nånsin har gjort har betytt nåt.

  36. Till och med de saker man trodde var
    bra var nog egentligen dåliga, osv.

  37. Det finns folk som svänger så.
    Man visste inte vad det berodde på.

  38. Eller när folk börjar se saker-

  39. -som en man som var väldigt stökig
    inne på sitt rum.

  40. Jag skulle titta till honom.
    Han sprang runt och fixade.

  41. Jag sa till honom lite opsykologiskt,
    oempatiskt att han borde lugna sig.

  42. Han tittade på mig och sa: "Under
    omständigheterna är jag ju lugn."

  43. Jag såg ett rum-

  44. -med två sängar i. Han skulle ha
    legat i den ena, men sprang runt.

  45. Han uppfattade att han var mitt uppe
    i en älgolycka. Han såg älgen-

  46. -och de skadade. Han sprang runt
    och försökte göra nåt positivt.

  47. Då undrar man: "Hur kunde det där
    gå till?" Eller som den unge mannen-

  48. -som klev ut genom ett fönster
    på fjärde våningen. Varför det?

  49. Jo, han ville att flickan han
    var intresserad av skulle förstå-

  50. -hur mycket han älskade henne. Han
    tänkte att hans kärlek var så stark-

  51. -att den skulle fungera som en vinge.
    Han skulle bara flyta ner-

  52. -sakta och säkert,
    och landa på gräset nedanför.

  53. Det gjorde han förstås inte. Han föll
    som en sten och bröt armar och ben.

  54. Mina kurskamrater tittade på röntgen-
    bilderna och alla frakturer han hade.

  55. Jag pratade med honom och försökte
    förstå hur en begåvad ung man-

  56. -kan tro att kärleken upphäver tyngd-
    kraften. De flesta har varit kära-

  57. -men inte försökt visa det för nån
    genom att kliva ut genom ett fönster.

  58. Det fanns så mycket inom psykiatrin
    som var oförklarligt och spännande.

  59. Sen blev jag psykiater och fick sitta
    med den knepiga situationen-

  60. -att försöka hjälpa människor
    vars problem man inte förstod-

  61. -vad de berodde på, och utan
    att ha bra behandlingsmetoder.

  62. Sen blev jag ganska tidigt
    väldigt rädd för psykofarmaka.

  63. Det verkade oetiskt att truga på nån
    medicinering jag inte vill ta själv-

  64. -så jag slutade skriva ut farmaka.

  65. Sen upptäckte jag att jag inte
    förstod mig på manliga patienter-

  66. -så jag slutade behandla
    manliga patienter.

  67. Jag fick en snäv profil. Det gjorde
    inget. Jag blev headhuntad-

  68. -till ett psykoterapiprojekt för
    självmordsnära kvinnor, som handsken!

  69. Jag lärde mig en psykoterapi-

  70. -som heter
    dialektisk beteendeterapi, dbt.

  71. Den är baserad på mindfulness.
    När vi skulle börja lära oss det här-

  72. -visste vi inte vad det betydde,
    vad mindfulness var, eller varför-

  73. -man skulle vilja basera en psyko-
    terapi på det, men vi fick lära oss.

  74. När man talar om mindfulness
    ska man ha klart för sig-

  75. -att begreppet "mindfulness"
    är förvetenskapligt.

  76. Man har talat om mindfulness länge,
    eller motsvarande översättningar-

  77. -eller ordet som föregår översätt-
    ningen. Allt det innan man ställde-

  78. -tydliga krav på hur ett psykologiskt
    begrepp ska utformas och definieras.

  79. Ta ett rent psykologiskt begrepp som
    intermittent positiv förstärkning...

  80. Det de som ger ut trisslotter ägnar
    sig åt. Man skrapar, inget händer...

  81. Och så får man en lott till.
    "Tjoho! Det här går jättebra!"

  82. Man skrapar, det händer inget
    man skrapar... När det är så-

  83. -att det då och då,
    med ojämna mellanrum händer nåt bra-

  84. -kan man få folk, eller råttor, att
    upprepa ett beteende om och om igen.

  85. Man fortsätter köpa lotter. Eftersom
    människor kan läsa och har fantasi-

  86. -behöver man inte vinna en miljon.
    Det räcker att det står på lotten-

  87. -eller att nån känner nån
    som faktiskt vunnit en miljon.

  88. Om man ber studenter ge ett exempel
    på positiv intermittent förstärkning-

  89. -som inte är trisslotter
    blir det lätt att rätta den frågan-

  90. -för man vet precis vad som menas.
    Om man ber dem definiera mindfulness-

  91. -skulle man inte kunna rätta
    det svaret, för det finns ingen...

  92. ...definition alla är överens om.

  93. Vi ska starta med att titta på
    två definitioner som är användbara.

  94. En forskare
    som heter Stefan Hofmann menar-

  95. -att mindfulness syftar till
    att vi ska få bättre förståelse för-

  96. -hur våra psyken fungerar-

  97. -och sen att vi ska få
    en bättre förståelse för-

  98. -vad nuet har för betydelse:

  99. Skillnaden mellan att vara
    i sitt förflutna-

  100. -i sitt nu eller i sin framtid.

  101. Ett enkelt exempel på det är om jag
    får låna nån. - Du i blå tröja, t.ex.

  102. Du behöver bara sitta där.

  103. Vi antar att jag ska
    på anställningsintervju hos dig.

  104. Du har annonserat ut ett riktigt
    toppenjobb jag hemskt gärna vill ha.

  105. Jag känner inte dig. Vi har aldrig
    träffats. Jag kommer till intervjun-

  106. -kliver över tröskeln, ser dig och
    tänker: "Åh nej! Du påminner om"-

  107. -"en tidigare chef jag hade
    som jag inte kom överens med!"

  108. "Chefen tyckte inte om mig,
    tyckte inte jag var duktig"-

  109. -"och var ganska otrevlig." När jag
    står och börjar tänka på det här-

  110. -börjar jag reagera känslomässigt.
    Inte på dig, utan på gamla chefen.

  111. Jag börjar få lite hjärtklappning
    och tankar av typen:

  112. "Han tycker säkert att jag är dum
    och har fel kvalifikationer."

  113. "Han kommer inte att gilla mig."
    Rent emotionellt är jag inte här-

  114. -utan där. Jag är känslomässigt
    i en helt annan situation än i nuet.

  115. Härifrån kan jag hoppa över nuet, gå
    rakt över till framtiden och tänka:

  116. "Det här går aldrig bra.
    Jag får inte jobbet."

  117. Och under tiden sabbar jag
    min intervju. Du sitter där, glad-

  118. -och har just ätit lunch eller fikat,
    är på gott humör-

  119. -har läst mina handlingar
    och tänker att jag kan passa bra.

  120. Och så kommer jag in och tittar på
    dig som om du var Dracula.

  121. Det skapar inte god stämning. Sen
    börjar jag visa att jag är nervös.

  122. Det skapar inte heller god stämning.
    När jag tänker: "Det går aldrig!"-

  123. -kanske jag säger:
    "Jag har ändrat mig. Tack."

  124. "Lägg min ansökan i papperskorgen."

  125. Det var ju inget lyckat utfall!
    Och det berodde på att jag var här-

  126. -i min relation till den gamla
    chefen, och här, i framtiden-

  127. -men missade att vara här och nu.

  128. Om jag hade kunnat det
    hade jag kunnat fokusera ordentligt.

  129. Hade jag fokuserat på dig hade jag
    insett att du inte är min gamla chef.

  130. Du har en likadan tröja, men andra
    glasögon och annat ansiktsuttryck.

  131. Du ser glad och vänlig ut,
    vilket chefen sällan gjorde.

  132. Ju mer jag kan hålla min
    uppmärksamhet på dig här och nu-

  133. -desto mer kommer jag att slippa
    då och där, eller hur?

  134. Hofmann menar att det här är
    en extremt väsentlig del av-

  135. -vad man lägger in i mindfulness, hur
    vi hanterar de olika dimensionerna.

  136. En annan definition jag är svag för
    har Tang med medarbetare formulerat.

  137. Han skriver att man kan beskriva
    mindfulness som mental träning-

  138. -som syftar till att förbättra grund-
    läggande psykologiska kompetenser-

  139. -och färdigheter, som att ha
    sin uppmärksamhet på rätt ställe-

  140. -vid rätt tillfälle, att kunna styra
    våra känslor och reglera dem.

  141. Med "reglera känslor" menar vi inte,
    som folk tror, att stampa på dem-

  142. -säga att de inte får existera
    och göra sig av med dem.

  143. Att reglera känslor betyder
    att en känsla-

  144. -som är lagom intensiv och stark
    ska sköta sitt jobb.

  145. Om jag får låna dig ett ögonblick...
    Får jag det?

  146. Du behöver bara sitta där.

  147. Vi tänker oss att du och jag
    delar en garderob på jobbet-

  148. -för ytterkläder,
    och så upptäcker jag-

  149. -att gång på gång lånar du mina
    kläder när du ska handla eller gå ut-

  150. -och flytta bilen. Du har en plats
    som kostar mindre om bilen flyttas.

  151. När jag ska gå hem är min jacka
    borta, för du har tagit den.

  152. Det här tycker jag är irriterande
    och säger vänligt:

  153. "Det vore schyst om du inte tog
    mina kläder." Och du säger:

  154. "Jag gillar din skinnjacka så mycket
    och du använde den ju inte."

  155. "Det är häftigt att kunna gå ut
    och känna sig lite fin."

  156. Då säger jag: "Jag vill ändå
    helst inte att du gör det."

  157. "Vill jag gå hem tidigare är det fru-
    strerande att jackan inte finns där."

  158. Några dagar senare när jag ska i väg
    har jag bråttom och jackan är borta.

  159. Då blir jag ganska arg
    när du kommer in 15 minuter senare.

  160. Då kanske jag säger till ordentligt.

  161. Så länge jag behöver bli allt argare
    för att du ska sluta låna min jacka-

  162. -så länge är ilskan fortfarande
    reglerad. Är ni med?

  163. Jag kanske måste ställa mig
    och skrika-

  164. -för att du ska låta bli jackan,
    men känslan är fortfarande reglerad.

  165. Den behöver öka i intensitet för att
    göra sitt jobb, att du ska förstå:

  166. "Nej, du ska inte ta hennes jacka,
    utan din egen gamla jacka."

  167. Och om vi hade delat garderob hade
    du aldrig nånsin tagit min jacka-

  168. -min halsduk, mina stövlar eller nåt.

  169. Bara för att ni ska förstå att man
    inte menar att man ska bli så här:

  170. "Det vore snällt
    om du lät bli att ta min jacka."

  171. Man måste kunna bli så arg,
    rädd, ledsen, glad-

  172. -eller skuldtyngd som man är.

  173. Men det ska inte slå över
    och bli dysfunktionellt.

  174. Om jag i stället
    i kafferummet hämtade en gaffel-

  175. -och stack den i handen på dig:
    "Här får du!"-

  176. -skulle du antagligen anmäla mig
    för misshandel.

  177. Man får inte sticka gafflar i folk.
    Resultatet skulle inte vara bra.

  178. Jag skulle inte ha löst problemet,
    utan bara fått andra problem.

  179. Tipset är att om man ska tala om
    mindfulness eller meditation-

  180. -att man försöker definiera
    vilken del-

  181. -man tänker tala om just nu,
    så kan man vara överens.

  182. En del använder mindfulness synonymt
    med avslappningstekniker.

  183. En del andra i nån annan bemärkelse.
    Det finns ingen anledning-

  184. -att ge sig in i en semantisk diskus-
    sion: "Min definition är bättre."

  185. Men nåt sånt här kan man tänka sig
    att man menar.

  186. Och intressant nog har mindfulness-

  187. -som ursprungligen är
    ett religiöst filosofiskt begrepp-

  188. -kommit att glida över,
    in i sjukvården.

  189. Det var där jag snubblade över det.

  190. Då frågar man sig:
    "Hur kommer det här sig?"

  191. Normalt har det på senare tid varit
    så att man har försökt hålla isär-

  192. -sjukvården, psykiatrin, psykologin
    från religion, andlighet.

  193. De lever sina egna liv
    och har egna terminologier.

  194. Man blandar oftast inte ihop dem. När
    jag började på Sankt Görans sjukhus-

  195. -dök det plötsligt upp en präst-

  196. -i dagrummet på söndagarna.

  197. Han höll en liten kort gudstjänst
    för dem som var intresserade.

  198. Personalen berättade att det här hade
    precis börjat. Den avgående chefen-

  199. -hade varit helt rabiat och ansett
    att all religion var vidskepelse.

  200. Vidskepelse hade inget inom sjukvård
    att göra. Människorna som låg inne-

  201. -skulle inte utsättas för präster
    eller liknande oseriösa verksamheter.

  202. De skulle ha ordentlig, vetenskapligt
    utredd medicinsk behandling.

  203. Nu plötsligt börjar mindfulness
    och andra...

  204. ...ursprungligen icke-medicinska
    åtgärder smyga sig in.

  205. Skälet till att de gör det är
    att det har god effekt och fungerar.

  206. Låt oss titta på vad det gör.

  207. Innan vi går vidare ska vi göra
    en mindfulness-övning. Vill ni det?

  208. Ja? Det här kommer att ta
    typ tre minuter inalles.

  209. All mindfulness
    handlar ju om att fokusera.

  210. Att styra sin uppmärksamhet
    är ett slags grundval-

  211. -i de flesta mindfulness-övningar.
    Ni ska hålla fokus.

  212. Det är ungefär som att stå på ett
    ben. Det här är min favoritliknelse.

  213. Om jag ställer mig på ett ben så här
    kan jag flytta mig lite hitåt-

  214. -lite framåt, lite bakåt.
    Jag kan vifta med armarna-

  215. -vilket en robot inte hade kunnat.
    Robotar som försöker göra så bara...

  216. Det är komplicerat att kompensera för
    att tyngdpunkten ändras.

  217. Men det går hur bra som helst att
    göra. Många gör det utan problem.

  218. Och det finns säkert de som inte kan
    stå på ett ben nån längre tid.

  219. Skillnaden är ju att de som har lätt
    att stå på ett ben oftast har övat.

  220. Ni går och dansar,
    går på gympa eller gör nåt annat-

  221. -där ni regelbundet tränar upp
    funktionen att stå på ett ben.

  222. Det går hur bra som helst
    att förklara för kroppen-

  223. -att jag vill kunna stå på ett ben,
    lyfta upp det andra, vifta med armen.

  224. Då säger kroppen: "Jaha? Okej."
    Sen stärker kroppen de musklerna.

  225. Den samverkan mellan muskler
    som krävs för att göra det-

  226. -det är ingen skillnad jämfört med
    att träffa en boll med en racket.

  227. De flesta av er har säkert
    gjort följande när ni var unga.

  228. Ni har stått med en racket i ena
    handen och en boll i den handen.

  229. Ni har kastat upp bollen, som har
    gått ner så här. Här har ni tänkt:

  230. "Jag skulle ju slå på bollen
    med min racket."

  231. Racketen har kommit upp så här,
    bollen har fortsatt ner.

  232. Racketen kommer fram till den punkt
    bollen var på för ett tag sen.

  233. Men då är bollen borta.
    Känner ni igen det?

  234. Ni har sett små barn
    göra det också: "Oj!"

  235. Sen kommer man på att man måste
    påbörja rörelsen tidigare.

  236. Efter ett tag börjar man träffa
    bollen. Den åker i väg åt alla håll.

  237. När man blir skickligare
    börjar man träffa bollen-

  238. -så att man får den dit man vill.
    En professionell tennisspelare-

  239. -kan stå och spana in personen
    på andra sidan nätet-

  240. -kasta upp bollen och göra en serve-

  241. -de placerar
    utifrån var de har motståndaren.

  242. De har helt automatiserat sin serve.
    De behöver inte ens tänka på den.

  243. De har byggt upp hjärnan-

  244. -så att den kan sköta det här
    helt själv, precis som min gång.

  245. När jag går så här sköter hjärnan
    gåendet själv, helt automatiskt.

  246. Jag behöver inte säga till hjärnan:
    "Lägg tyngden på höger ben"-

  247. -"lyft upp vänster knä, sträck ut
    benet, luta dig framåt, osv."

  248. Gjorde jag det skulle jag inte
    kunna göra nåt annat samtidigt.

  249. Men de flesta har inga problem med
    att gå och prata samtidigt.

  250. Vi automatiserar, men nu ska ni
    fokusera. Ni ska tänka på nån-

  251. -eller nåt som ni tycker om.
    Det kan vara en människa:

  252. En sambo, en farmor,
    ett barn, en släkting...

  253. I går var jag på Lohrs bokhandel-

  254. -vilket var fantastiskt trevligt.
    Lite improviserat sa jag:

  255. "Ni kan tänka på en politiker." Vet
    ni vad som hände? Alla skrattade.

  256. Men ni kan tänka på en politiker
    om ni vill, eller vem som helst.

  257. När ni har hittat den här personen
    ska ni ägna en minut åt att tänka...

  258. Men inte än.
    Ni ska få mer instruktioner.

  259. Ni ska tänka kärleksfulla,
    varma, omtänksamma, vänliga tankar-

  260. -i riktning mot den personen. Om jag
    t.ex. skulle tänka på en granne-

  261. -som har det besvärligt just nu,
    skulle jag kunna tänka:

  262. "Hoppas att ditt bostadsproblem
    löser sig, att du får vara frisk"-

  263. -"att du kommer att ha energi, att
    du kommer att vara glad framöver"-

  264. -"att du hittar nån
    att byta lägenhet med"-

  265. -"att du hittar en lägenhet där du
    får in pianot, eftersom du vill det."

  266. "Jag hoppas att du kommer att känna
    dig lugn och kan vakna på morgonen"-

  267. -"utan att känna dig stressad,
    att du har bra dagar"-

  268. -"och att din middag kommer att smaka
    bra i kväll." Ungefär så. Är ni med?

  269. Nu får ni köra en minut,
    och så riktar ni de här varma-

  270. -vänliga, kärleksfulla tankarna mot
    nån som ni väljer. Ni kan starta nu.

  271. Ni gör det här i tystnad, själva.

  272. Så, nu har det gått en minut.

  273. Många tycker att övningen är
    välgörande. Det känns bra efteråt.

  274. Jag ser utöver er för att se
    om nån nickar. Är det nån som nickar?

  275. Nu! Det här är en mindfulness-övning
    jag rekommenderar.

  276. Den för lite risker med sig.
    Inte mycket kan gå galet.

  277. Den kan få väldigt positiva
    konsekvenser. Man kan välja sen-

  278. -när man har blivit duktigare, som
    när man står på ett ben eller servar-

  279. -att börja tänka på folk som man inte
    har så lätt att komma överens med.

  280. På personer man har nån konflikt med-

  281. -eller personer
    som man har i sin närhet-

  282. -men inte riktigt drar jämnt med.

  283. En väldigt bra grej är
    att rikta tanken mot sig själv.

  284. I vår kultur är vi vana vid
    att tänka kritiskt på oss själva.

  285. Att våra kläder
    inte är tillräckligt snygga-

  286. -att vi är för långa, korta, tjocka,
    smala, att vi borde jobba mer-

  287. -vara mer empatiska, borde ha kommit
    ihåg att ringa x, y eller z, osv.

  288. På sikt kan det bli tungt.
    Att sticka emellan med-

  289. -en "loving kindness"-meditation
    riktad mot det egna jaget-

  290. -är inte farligt, förbjudet eller
    egoistiskt, utan är ett bra sätt-

  291. -att stärka sig själv, så att man
    sen har mer kraft åt de andra-

  292. -som man kanske vill göra nåt
    positivt för. Och här ska ni se:

  293. Det här är hur huvudet, hur hjärnan
    kan se ut när man ägnar sig åt-

  294. -"loving kindness"-meditation, som
    nyss. Om vi hade gjort en mätning-

  295. -på alla era hjärnor och slagit ihop
    dem som den här forskaren.

  296. Det är en grupp som ägnat sig åt
    "loving kindness"-meditation.

  297. De delar av hjärnan som aktiveras-

  298. -är markerade i blått.
    Ser ni de blåa fälten? Ja?

  299. Det är inte en enda liten kärna
    nånstans i hjärnan vi aktiverar-

  300. -när vi tänker kärleksfullt på nån
    annan, utan många olika ställen-

  301. -aktiveras och samarbetar. Ju mer
    man tränar på det, som med annat-

  302. -desto bättre blir man. Det här är en
    jämförelse mellan folk som är vana-

  303. -vid den här typen av meditation
    och såna som inte är det.

  304. En sammanslagen bild. Och man har
    skivat den här sammanslagna bilden-

  305. -så att man får dem... Vad jag vill
    ha sagt med den här bilden är att:

  306. A. Det spelar väldigt stor roll
    för hjärnan-

  307. -vad vi fokuserar på.

  308. B. Det går att se hur hjärnan pysslar
    med de olika arbetsuppgifterna.

  309. C. Mindfulness påverkar hjärnan.

  310. Mindfulness-träning och -utövande
    påverkar hjärnan-

  311. -vilket är truistiskt att säga. Allt
    vi gör med hjärnan påverkar hjärnan.

  312. Ändå kan man möta en föreställning om
    att mindfulness inte är på riktigt.

  313. Det är flum, det är nåt
    man inte behöver bry sig om.

  314. Som kristallhealing,
    lite new age-artat, osv.

  315. Men oavsett är det så
    att när vi fokuserar-

  316. -eller väljer att inte fokusera,
    när vi väljer de känslor vi vill ha-

  317. -gör vi det genom att sätta
    olika delar av hjärnan i arbete.

  318. De delar som arbetar mest kommer
    att växa i styrka och effektivitet.

  319. Här är en sammantagen bild
    av en massa olika studier man gjort-

  320. -där man har tittat på
    var i hjärnan det händer saker-

  321. -när vi tränar meditation eller
    mindfulness. Knepig forskning!

  322. Det finns ingen vedertagen definition
    av mindfulness, så man har en studie-

  323. -där man t.ex. tränat "loving
    kindness"-meditation, en annan-

  324. -där man har följt sin andning,
    en tredje med den hinduiska modellen-

  325. -att försöka luckra upp upplevelsen
    av att vara ett enhetligt jag...

  326. I en del studier
    har folk mediterat 10 000 timmar.

  327. I andra har folk gått en intensivkurs
    på tre dagar.

  328. Så det är svårt att jämföra studierna
    på nåt vettigt sätt.

  329. Men Tang och medarbetare har gjort
    ett försök, en bild för att visa-

  330. -vilka områden som poppar upp om och
    om igen. Vi vet inte vad det betyder.

  331. Men vad vi ser är att vi har
    ett litet område, insula, här inne.

  332. Där samlar kroppen in eller där
    samlas information, dels inifrån.

  333. Hur mår jag? Hur känner jag mig? Är
    jag illamående? Har jag ont i knät?

  334. Känner jag mig stark? Är jag glad?
    Ledsen? Och information utifrån.

  335. Det är ett slags samlingspunkt
    där vår jagkänsla tydligen sitter.

  336. Vår jagupplevelse: "Här är jag!"

  337. Och motsvarande har vi
    på insidan av frontalloberna.

  338. De här tre prickarna
    som ligger ovanför varann.

  339. Där bearbetar vi också saker
    utifrån ett jagperspektiv.

  340. Om man tränar mycket mindfulness
    förflyttas en del av aktiviteten-

  341. -från de här delarna,
    som relaterar allt till mig-

  342. -till sidan av hjärnan-

  343. -där man analyserar
    på ett lite mer objektivt sätt.

  344. En skillnad kan vara om man har
    en föreläsningssal som den här-

  345. -med lika många människor. I stället
    för folk som frivilligt kommit hit-

  346. -har man studenter som är tvungna
    att gå på en föreläsning.

  347. De är i 25-28-årsåldern. Då är det
    nästan alltid så att nån sover.

  348. Nånstans i den stora gruppen, gärna
    längst bak, är det nån som sover.

  349. En del föreläsare blir fantastiskt
    stressade av det. De tänker:

  350. "Jag har misslyckats.
    Den här föreläsningen är tråkig."

  351. "Jag lyckas inte engagera
    studenterna. Nån snarkar där bak."

  352. Då är jag här: "Allt beror på mig."

  353. Men om jag däremot flyttar ut
    min analys hit kanske jag tänker:

  354. "Av alla här i rummet har säkert
    några småbarn som inte sover"-

  355. -"och är utmattade
    för att de vakat i tre nätter."

  356. "Tacka sjutton för att de somnar i en
    mörk sal där ingen skriker i örat!"

  357. Eller: "Nån är säkert passionerat kär
    och har inte sovit på tre nätter."

  358. "Tacka sjutton för att de somnar!"
    Då har jag förklarat situationen-

  359. -på ett sätt
    som inte är centrerat kring mig-

  360. -utan där jag kan ta in andra förkla-
    ringar till att saker är som de är.

  361. Det är ett sätt att göra sig själv
    mindre reaktiv inför sånt som händer.

  362. Sen har vi amygdala, den fantastiska
    lilla kärnan som gör olika saker.

  363. Dels medierar den rädsla
    hos oss och andra djur.

  364. Dels har den en snabbfunktion
    som säger: "Det här går bra."

  365. "Det här är en möjlighet."
    Eller: "Akta, det här är ett hot."

  366. På det sättet
    underrättar amygdala oss om-

  367. -hur den bedömer situationen
    vi befinner oss i.

  368. Sen har vi främre cingulum cortex,
    en del av hjärnan som är viktig-

  369. -för vår förmåga att styra vår
    uppmärksamhet och reglera känslor.

  370. Det verkar ju som att utövandet
    av mindfulness påverkar-

  371. -precis de delar av hjärnan
    som man vill påverka som psykiater.

  372. Vi vill ju hjälpa folk
    med deras känslor.

  373. Nästan alla psykiatriska tillstånd,
    vardagspsykiatrin-

  374. -har ju att göra med känslor:
    depressioner, ångest, rädsla...

  375. Man har för mycket nedstämdhet
    och rädsla-

  376. -eller försöker hantera nedstämdheten
    och rädslan med alkohol-

  377. -och får en annan diagnos,
    men samma grundproblem.

  378. Eller man hanterar sina svårigheter
    genom att sluta äta/äta för mycket.

  379. En annan diagnos,
    men grundproblemet är:

  380. "Vad gör jag med mina känslor som
    är så starka och svårhanterliga?"

  381. Om man då har hittat ett sätt-

  382. -att påverka känslorna-

  383. -utan att behöva ta till
    yttre substanser, nåt farmakologiskt-

  384. -så är det ju ganska fantastiskt!
    Det är det man gör i terapimetoden.

  385. När vi började hade man inte hjärn-
    avbildningsmöjligheten vi har nu.

  386. Vi visste inte varför det vi gjorde
    funkade. Det blir alltmer uppenbart-

  387. -att de här strategierna och
    terapeutiska teknikerna vi använder-

  388. -går in och påverkar specifika delar-

  389. -av hjärnans
    emotionshanteringssystem-

  390. -eller uppmärksamhetshanterings-
    system. Visst är det fantastiskt?!

  391. Det är så ofantligt uppmuntrande,
    tycker jag!

  392. Det är så spännande, dels för att
    jag som psykiater är övertygad om-

  393. -att vi behöver ett alternativ till
    de farmakologiska behandlingarna.

  394. Ett alternativt sätt att hjälpa folk
    att förstå sig själva-

  395. -att hantera sina känslor, hantera
    sina tankar och leva sina liv.

  396. Det säger sig ju självt. Anta att man
    har en femåring som lär sig cykla.

  397. Hon cyklar omkull på vägen, skrapar
    knät, skriker, är rädd och ledsen.

  398. Vad gör man då som vuxen?
    Tänker man:

  399. "Har nån whisky? En rejäl slurk
    whisky åt det stackars barnet!"

  400. "Hon är rädd, ledsen
    och har gjort sig illa." Nej.

  401. Inte heller rotar man runt
    i badrumsskåpet efter en Sobril-

  402. -som man ger till ungen
    som har ont och skriker, eller?

  403. Man tar hand om dem, tröstar,
    pussar på dem, blåser på knät-

  404. -sätter på plåster och hjälper dem
    att lugna sig och hämta sig.

  405. Och vi måste kunna göra det här
    även med vuxna och tonåringar-

  406. -23-åringar, 25-åringar,
    36-åringar, 49-åringar.

  407. Vi måste utveckla bättre system för
    att lära oss att trösta oss själva-

  408. -och lugna oss själva,
    men även att trösta och lugna andra.

  409. Det ser jag som en huvuduppgift
    för psykiatrin i dagsläget.

  410. Därför är det ofantligt kul
    med mindfulness-studierna som visar-

  411. -att man inte bara kan använda
    teknikerna, utan att det finns-

  412. -ett begripligt underlag för
    varför de går att använda.

  413. Sen finns en annan dimension:

  414. De som tränar meditation
    och mindfulness-

  415. -kan ibland göra det instrumentellt,
    för att uppnå ett specifikt mål:

  416. Jag har ångest och tränar mindfulness
    för att bli mindre ångestdriven.

  417. Jag har svårt att sova. Jag tränar
    mindfulness för att kunna somna.

  418. Jag har svårt att känna varma känslor
    både mot mig själv och andra.

  419. Jag tränar mindfulness
    för att bli bättre på det.

  420. Men vi har också den dimensionen
    att jag vill testa mindfulness-

  421. -för att utforska mitt medvetande.

  422. Jag vill förstå hur mycket kraft
    och makt som finns-

  423. -i mitt sätt att förhålla mig till
    mina tankar, upplevelser, känslor.

  424. Jag vill få uppleva saker jag inte
    upplevt, känna saker jag inte känt.

  425. Jag vill se hur jag kan påverka min
    perception, se om jag kan se saker-

  426. -som jag inte sett förut.
    Det kan man också åstadkomma.

  427. Så man har de här två sätten-

  428. -att använda sig av teknikerna
    parallellt.

  429. Det är också en viktig del.

  430. Om vi tittar på de droger
    som man inte köper på apoteket-

  431. -utan på andra ställen,
    eller odlar hemma i sin trädgård-

  432. -så är det få hallucinogener
    som egentligen syftar till-

  433. -att man ska bli av med
    ångest eller depression-

  434. -utan snarare
    att man ska få uppleva nåt annat.

  435. Man ska få se saker, få känna saker
    som ligger utanför vår vardag.

  436. De här drogerna är extremt populära.

  437. Vissa tolkar det som
    att det finns ett andligt behov-

  438. -ett behov av känslomässig upplevelse
    av närhet, ett behov av-

  439. -att sträva efter nåt annat
    än att kunna köpa fler grejer-

  440. -som folk försöker tillfredsställa.

  441. Skälet till att de är olagliga
    och inte anses bra-

  442. -är att de är förenade med stora
    risker. Att träna mindfulness-teknik-

  443. -är inte alls ett lika snabbt sätt
    att hitta andra former av medvetande-

  444. -men det är också ett mycket mindre
    farligt sätt. Därför är det bra.

  445. Det här har jag egentligen sagt,
    men jag kan säga det en gång till:

  446. Mycket inom psykologi
    och mindfulness-traditionen-

  447. -har att göra med att försöka förstå
    vårt psyke. I vår kultur-

  448. -har vi ofta tyckt att för att förstå
    vårt blodtryck eller -socker-

  449. -är det naturvetenskapen, objektiva
    undersökningsmetoder, vi ska använda.

  450. Om vi vill förstå kärlek,
    svartsjuka eller avund-

  451. -vänder vi oss till litteraturen,
    poesin, det icke-naturvetenskapliga.

  452. I den nya mindfulness-forskningen
    får vi äntligen ihop det.

  453. Vi får ihop det subjektiva:
    Vad upplever jag att jag känner?-

  454. -med det objektiva:
    Vad ser vi att hjärnan gör-

  455. -när jag upplever de här känslorna?

  456. Det finns så mycket mer vi kan förstå
    när vi börjar tänka så här.

  457. Jag tänker ibland på det märkliga
    faktum att de flesta accepterar-

  458. -att vi ofta vill en sak,
    men gör en annan.

  459. Vi vill hålla oss nyktra,
    men gör inte det.

  460. Vi vill gå ner i vikt-

  461. -men går ut och köper en semla och
    en till på eftermiddagen på kondiset.

  462. Vi vill vara snälla mot farmor-

  463. -och ändå är vi otrevliga
    när hon ringer.

  464. Vi vill träna, men ligger kvar
    i soffan. Känner ni igen det?

  465. Visst är det lite konstigt att vi
    inte tycker att det är konstigt?

  466. Tycker ni inte det?

  467. Och så läser vi skräckromaner där vi
    blir besatta av en ande, ett spöke.

  468. En medvetenhet
    som kryper in under huden-

  469. -och får oss att göra skumma saker.

  470. Och så tycker alla att det här är
    science fiction och jätteläskigt!

  471. Att anden får mig att springa runt
    med blodiga händer och strypa folk-

  472. -mitt i natten. Egentligen
    är vi med om det hela tiden-

  473. -men kallar det inte en ande, utan:
    "Jag har dålig karaktär."

  474. Eller "det kan vara svårt"... Men om
    vi i stället för att tänka så här:

  475. "Jag bestämmer allt jag gör."
    Om vi i stället tänker oss-

  476. -vilket vi vet är sant,
    att vi har olika motivationssystem-

  477. -som kan gå i gång samtidigt
    och dra åt olika håll-

  478. -då blir det lättare att förstå
    de konflikter som uppstår inom oss.

  479. Ungefär som om man tar en hund-

  480. -som får se nåt när den är ganska ung
    som den aldrig har sett förut.

  481. Då kan det bli så att den vill titta
    på det och försöker sträcka sig-

  482. -så långt den kan. Den vill kolla
    vad det är. Samtidigt är den rädd.

  483. Grejen kan vara farlig,
    så samtidigt vill den bakåt.

  484. Hunden blir allt längre
    och allt kortare.

  485. De två motivationssystemen är i gång
    samtidigt och är lika starka.

  486. De drar den åt olika håll.

  487. Det här har jag försökt illustrera
    i min senaste roman, "H"-

  488. -där berättarjaget är hippocampus,
    den del av hjärnan-

  489. -som bl.a. håller reda på
    vårt autobiografiska minne.

  490. Huvudpersonen, som hippocampus sitter
    i, är precis på väg att bli kär.

  491. Den här delen av hjärnan här framme,
    som håller reda på orsak och verkan-

  492. -och som är rationellt tänkande,
    säger: "Nej, gör inte det!"

  493. "Absolut inte! Inte just nu! Och
    framför allt inte med den personen."

  494. Andra delar av hjärnan säger:
    "Jo, kom igen! Jättespännande!"

  495. "Ring! Gå på en dejt.
    Följ med honom hem. Gör det!"

  496. Då säger den här delen av hjärnan:
    "Nej, du får inte, ska inte!"

  497. Och så säger hippocampus: "Jag
    skickar upp ett minne av en kyss."

  498. Plötsligt, medan personen sitter och
    jobbar, kommer minnet av kyssen upp.

  499. Främre delen av hjärnbarken
    kan inte värja sig-

  500. -och så pågår det
    inte direkt ett krig-

  501. -men i alla fall ett försök
    från de olika delarna av hjärnan-

  502. -att få personen att agera
    i den riktning som de vill.

  503. En intrapsykisk konflikt beskriven
    utifrån ett modernt perspektiv.

  504. Flera personer skrattade så mycket
    att de knappt kunde läsa vidare...

  505. Man känner igen sig.
    I "Mindfulness i hjärnan"-

  506. -försöker jag summera
    vad som har hänt på senaste tiden.

  507. Det har hänt så ofantligt mycket
    när det gäller vår förståelse för-

  508. -hur mycket vi kan påverka
    vad hjärnan håller på med-

  509. -och vad det får för konsekvenser.

  510. Jag ska avrunda med den här:
    Motsatsen till mindfulness.

  511. När man la folk i magnetkamera
    och gav dem uppgifter-

  512. -som det ni gjorde nu: "Ligg där och
    tänk positiva tankar i två minuter."

  513. När de två minuterna hade gått trodde
    man att hjärnan skulle falla ihop-

  514. -som en tennisspelare i en paus: "Det
    här var tröttsamt, nu vilar jag."

  515. Men det var inte det som hände, utan
    andra delar av hjärnan gick i gång.

  516. Hjärnan var väldigt aktiv,
    fast folk inte gjorde nåt.

  517. Det tyckte forskarna var skumt.
    När man inte gör nåt annat-

  518. -går hjärnan ofta i gång
    och börjar tänka på en själv.

  519. Självbiografiskt minne, hippocampus.
    Man funderar på framtiden.

  520. Hjärnan pysslar med en massa saker.
    Det kallas "default mode network".

  521. "Default" är det man gör
    när man inte gör nåt annat.

  522. Vissa har föreslagit att aktiviteten
    i nätverket skulle kunna användas-

  523. -för att se hur folk tillfrisknar
    efter till exempel en depression.

  524. Hos deprimerade är nätverket i gång
    med mer aktivitet än hos friska.

  525. Och när man har mediterat mycket drar
    man ner basalaktiviteten i nätverket.

  526. Med det här vill jag bara berätta om
    de här ofantligt goda nyheterna-

  527. -att vi börjar faktiskt få grepp om
    hur vår hjärna fungerar.

  528. Vi börjar få grepp om hur vi kan
    hjälpa den att fungera bättre.

  529. Jag tror att det här är inledningen
    till ett enormt genombrott-

  530. -när det gäller förbättrad folkhälsa.
    Just nu globalt-

  531. -är depressioner ett av de ledande...
    Det är lite sorgligt att säga så...

  532. Det är en av de sjukdomar
    som orsakar mest förlorad arbetstid.

  533. Att folk inte kan fungera på jobbet
    p.g.a. att de är deprimerade.

  534. Ett stort globalt problem.
    Vi tror ibland-

  535. -att det mest hör till
    industriella, utvecklade samhällen.

  536. Men det är inte så,
    utan man ser det här överallt.

  537. Det finns även en dödlighet i det
    här. Är man tillräckligt deprimerad-

  538. -ligger det nära till hands att börja
    fundera på att ta livet av sig.

  539. Bättre förståelse för vad som behöver
    göras för att vi ska må bättre-

  540. -och bättre redskap för att göra det-

  541. -är nåt som kommer att vara
    till stor nytta för många.

  542. Vi är precis där precis just nu,
    vilket är roligt för en psykiater.

  543. Tack för mig!

  544. Textning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mindfulness i hjärnan 2016

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi, berättar om mindfulness som blivit ett användbart redskap för att förstå hur hjärnan fungerar. Kunskapen om hjärnan accelererar explosionsartat i takt med att metoderna för hjärnavbildning utvecklas och förfinas. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co och Natur och Kultur.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Hjärna, Mindfulnessmeditation, Personlig utveckling, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Den medvetna maskinen

Forskningen om artificiell intelligens har pågått sedan mitten av 1900-talet. Hur långt har den kommit? Hur tänker vi om kopplingen mellan avancerad problemlösningsförmåga, intelligens och medvetande? Hur vet vi om en maskin eller varelse är medveten? Vilka frågor står i fokus inför framtiden? Martin Nilsson Jacobi, professor i komplexa system på Chalmers tekniska högskola, inleder med ett föredrag som följs av ett samtal mellan honom och Hans Liljenström, professor vid institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co, Svenska kyrkan och Agora for biosystems.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Hjärnvägen hela resan

Fysisk aktivitet är en förutsättning för aktiv hjärnverksamhet, och det gäller hela livet. I detta panelsamtal diskuteras hur vi går vidare så att den numera forskarstödda tesen får genomslag - i skola och undervisning, i arbetsliv och i samhällsfunktioner, i idrott, hela livsresan. Medverkande: Georg Kuhn, professor i regenerativ neurovetenskap, Ingibjörg Jonsdottir, professor i stressmedicin, Anneli Hulthén, tidigare ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg, Lina Bunketorp, forskare och fysioterapeut, Anna Iwarsson, författare och folkhälsobildare och Mats Nahlbom, lärare. Moderatorer: Kalle Selander och Thomas Lindén. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co och Brain Athletics.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

När tekniken tänjer gränser

Genetiken avslöjar både vår historia och möjligheterna att skapa vår framtid. I detta samtal om genetikens vidunderliga möjligheter berörs det som sker nu men också vad som väntar med allt från kloning och genmanipulation till att designa eftersökta egenskaper och reparera foster. Medverkande: Gunnar Bjursell, professor emeritus Karolinska institutet, Karin Wilbe Ramsay, Statens medicinsk-etiska råd, Mikael Kubista, vd Life Genomics och Åsa Torinson Naluai, Göteborgs universitet. Moderator: Torgny Nordin. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Vetenskapsfestivalen, Göteborg & Co och Life Genomics.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Mindfulness i hjärnan 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi, berättar om mindfulness som blivit ett användbart redskap för att förstå hur hjärnan fungerar. Kunskapen om hjärnan accelererar explosionsartat i takt med att metoderna för hjärnavbildning utvecklas och förfinas. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co och Natur och Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

AI och existentiell risk

Kommer datorer någonsin att kunna tänka som människor? Olle Häggström har skrivit boken "Here be dragons" om tänkbara scenarier och konsekvenser av framtida teknikgenombrott. Här samtalar han med Thore Husfeldt, professor i datavetenskap och Dag Wedelin, docent i datavetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co, Vetenskapsfestivalen och Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.