Titta

UR Samtiden - Researched

UR Samtiden - Researched

Om UR Samtiden - Researched

Den internationella konferensen Researched försöker överbrygga glappet mellan forskning och praktik inom utbildning och undervisning. Föreläsarna går bland annat igenom vad vi vet idag om inlärning och minne, vad som krävs av fortbildning för att den ska leda framåt, samt om betyg och bedömning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - Researched : Berättelsen om ResearchedDela
  1. Jag heter Tom Bennett
    och har grundat ResearchED-

  2. -ett köksbordsfenomen
    som det går rätt bra för.

  3. Jag tänkte förklara vad det handlar om,
    vad vi gör, vad vårt mål är-

  4. -hur vi nådde det
    och vad vi ska göra nu.

  5. Jag svarar på frågor på slutet. Tiden
    är knapp, så jag ska vara kortfattad.

  6. Räck upp handen om ni har frågor, så
    försöker jag besvara så många jag kan.

  7. Jag brukar inte föreläsa
    när jag håller i konferensen-

  8. -för det är som att få två hjärtattacker
    samtidigt, så det här är sällsynt.

  9. Vad kan jag säga om ResearchED?
    Jag börjar med mig själv.

  10. Jag är fortfarande lärare
    och har undervisat i 13 år.

  11. Förra året gick jag ned i tid
    för att driva ResearchED.

  12. Jag jobbar som lärare en dag i veckan.
    Jag klamrar mig fast-

  13. -eftersom jag tycker
    om jobbet så mycket.

  14. När jag började jobba var jag-

  15. -djupt rotad
    i den brittiska lärarutbildningen.

  16. Mycket som man lärde ut då-

  17. -visade sig senare vara
    mindre belagt än man först hävdat.

  18. Jag vet inte om ni minns
    exempelvis "hjärngympa".

  19. Ni känner till det? Bra, eller dåligt!
    Men bra, för då fungerar min metafor.

  20. Hjärngympa är ett utmärkt exempel på
    nåt som var populärt i Storbritannien.

  21. I nästan alla skolor jag varit
    talade folk om hjärngympa.

  22. Ni minns kanske att man skulle gnugga
    sina "hjärnknappar"? Två sitter här.

  23. Det förbättrar
    syretillförseln i hjärnan-

  24. -vilket förbättrar
    "det kognitiva flödet" - det finns inte.

  25. Det där är ett larvigt exempel,
    men det är även ett viktigt exempel-

  26. -för det visar
    hur mottaglig utbildning är-

  27. -för trender, moden
    och pseudovetenskap.

  28. Det var min första reaktion
    på pedagogisk forskning.

  29. Som nybakad lärare, storögd-

  30. -och bra mycket yngre ut än de
    32 år jag är nu... - Tack så mycket.

  31. Självklart accepterade man vad lärare,
    mentorer och skolledare sagt till en.

  32. Hela ekosystemet
    var infekterat med de här idéerna.

  33. Inte till fullo, inte överallt,
    men tillräckligt för att vara vanligt.

  34. Det fanns mer jag hade svårt med.

  35. Under utbildningen fick jag veta att
    barnen lär sig bäst genom grupparbeten.

  36. Jag är inte överförtjust i grupparbeten,
    men jag vet att de kan vara användbara.

  37. Men det jag tyckte var svårt som lärare-

  38. -var att få barnen att arbeta i
    grupp när det inte var det bästa sättet.

  39. Vissa saker gör man bättre själv, i par,
    eller beroende på vem man är.

  40. Det är en viktig sak
    som saknades i min lärarutbildning.

  41. Vi lärde oss universalier.
    "Alla måste göra det här."

  42. Jag lade mycket tid på
    att planera lektioner för grupparbete.

  43. Även om barnen
    hade svåra beteendestörningar.

  44. De kommer att jobba, och de kommer att
    försöka förstå reformationens historia-

  45. -i par, utan mig, vid elva års ålder.
    Eftersom det är det bästa sättet...

  46. Det är ett exempel. Det tog mig år innan
    jag insåg att jag kunde ifrågasätta det-

  47. -och år innan jag insåg att
    jag kunde säga att det inte fungerade.

  48. Men de som arbetade över mig sa att
    forskningen visade att det fungerade.

  49. Så min första erfarenhet av forskning
    var dålig.

  50. Jag skrev en mycket arg bok,
    "Teacher Proof".

  51. Jag var arg på forskningen,
    eftersom jag kände mig sviken.

  52. I dag skulle jag skriva den boken
    på ett annat sätt-

  53. -tack vare erfarenheterna från
    ResearchED, som varit mycket bättre.

  54. Men det visade mig att förhållandet
    mellan akademin, forskningen-

  55. -skolorna, lärarna, skolledarna
    mellanhänderna, stiftelserna...

  56. Hela ekosystemet var en djungel-

  57. -där nästan vilken dålig idé som helst
    kunde spridas.

  58. Nån skulle lyssna på den
    och säga att forskningen visar det.

  59. Jag avskyr den meningen:
    "Forskningen visar det."

  60. När nån säger det till er, är det er
    uppgift att fråga: "Vilken forskning?"

  61. "Kan jag få se den?" Syna bluffen.

  62. Sen kanske de synar din så du måste
    läsa den. Det är problemet. Skit också!

  63. Men om tillräckligt många av oss lärare
    börjar fråga det, kanske nåt händer.

  64. En dag var jag uppkopplad,
    som om det vore nåt ovanligt.

  65. Jag är alltid uppkopplad.
    Jag lever på Twitter.

  66. Jag har laddat upp mig själv på nätet.

  67. Det är väldigt sällsynt att jag
    framträder i tredimensionell form.

  68. Jag hade en diskussion
    med ett par personer:

  69. Sam Freedman, forskningschef,
    och läkaren Ben Goldacre-

  70. -som är en känd förespråkare
    av bättre medicinsk vetenskap.

  71. De föreslog att jag skulle ordna
    en konferens om pedagogisk forskning.

  72. Det var ett vad,
    och det kan man ju inte säga nej till.

  73. Jag skrev en tweet. Det var tweeten som
    röt, och som hördes över hela världen.

  74. Jag skrev: "Vem vill hjälpa mig ordna
    en konferens om pedagogisk forskning?"

  75. Det är ju inte jättesexigt. "Vem vill
    hjälpa mig göra nåt riktigt tråkigt?"

  76. Jag var uppe till tre på natten
    och svarade på mejl och tweetar.

  77. När jag vaknade på morgonen
    hade jag fått 200 mejl.

  78. Folk erbjöd sig att tala, sponsra,
    städa, göra väskor, designa loggor.

  79. ResearchED har inte blivit framgångsrikt
    tack vare, utan trots mig.

  80. Det var nåt som skulle hända ändå.
    Jag hade bara turen att få rida hästen.

  81. Konferensen lanserades och sålde slut.

  82. Vi hade några
    av Storbritanniens bästa talare.

  83. Det var otroligt
    vilka personer som ville ställa upp!

  84. Dagen såg ut ungefär som i dag.
    Det var ungefär 70-80 % skolanställda-

  85. -10 % akademiker, 10 % forskare...

  86. De övriga var mellanhänder, stiftelser,
    beslutsfattare och så vidare.

  87. Det tyckte jag var helt rätt mix, för
    det som saknades var ju lärarnas röst.

  88. Vi har fackförbund och de är bra, men
    det här ligger utanför deras område.

  89. De tittar
    på anställningsvillkor och lön.

  90. Jag ville tala om pedagogiken, yrket,
    det vill säga vad vi gör som lärare.

  91. Allt gick fantastiskt bra.
    Jag trodde det skulle dö ut efteråt.

  92. Mixen var perfekt. Lärare, akademiker,
    och forskare talade samma dag.

  93. Det är vanligt med konferenser
    med bara akademiker eller bara lärare.

  94. Men det är ovanligt
    att man får in dem i samma rum.

  95. Det känner ofta att de inte har nåt
    att säga till varandra. Det är helt fel.

  96. Jag har träffat många akademiker som
    tyvärr inte vill samarbeta med lärare.

  97. Jag har träffat akademiker som frågat
    varför de skulle vilja tala med lärare.

  98. Forskare i pedagogik
    som inte vill tala med lärare.

  99. "Utmärkt! Gå tillbaka till era rum. Lås
    in er. Ni får mat tre gånger om dagen."

  100. Många lärare vill inte tala
    med forskare, vilket jag förstår.

  101. Min första reaktion var ju att jag inte
    ville ha nåt med forskning att göra.

  102. Sen insåg jag att det finns
    bra forskning. För vad är forskning?

  103. Den organiserade kunskapen
    av människans erfarenheter.

  104. Det finns bra och dålig forskning.

  105. Jag vill hjälpa lärare att höja nåt
    som kan kallas forskningskunnighet.

  106. Inte så att vi alla blir forskare.
    Det går inte.

  107. Vi har ju jobb.
    Rätt krävande jobb, dessutom.

  108. Jag är ingen förespråkare
    av att lärare ska forska-

  109. -förutom om de har tid, resurser
    och gör det på ett formaliserat sätt.

  110. Jag gillar inte lärare som "gör
    experiment", för de flesta vet inte hur.

  111. Att göra ett ordenligt
    vetenskapligt experiment är svårt.

  112. Det är krävande och inget för amatörer.

  113. Men ett samarbete mellan lärare
    och forskare kan vi vinna nåt på.

  114. Så det vill vi fokusera mycket på.
    Att höja lärarnas forskningskunnighet-

  115. -så att tillräckligt många
    vet tillräckligt mycket-

  116. -för att vi ska kunna dela
    den kunskapen mellan oss.

  117. Känner ni till
    begreppet "flockimmunitet"?

  118. När man vaccinerar tillräckligt många
    mot ett virus-

  119. -är det svårt för viruset att spridas.
    Det är så jag tänker mig ResearchED.

  120. Tillräckligt många lärare
    vet tillräckligt för att vara kritiska-

  121. -men även öppna för att förstå var de
    kan hitta bra och användbar forskning.

  122. Undervisning är ett hantverk.

  123. Det handlar om
    vad du gör och upplever i klassrummet-

  124. -hur du lär dig, vad du lär dig av andra
    och av barnen. Det är ett hantverk.

  125. Där är även en aspekt
    på undervisning som kan undersökas.

  126. Vissa delar av vårt arbete kan studeras,
    eventuellt kvantifieras och förstås.

  127. Det är mötet mellan dessa två saker
    som är så mäktigt.

  128. Om lärare säger att de inte bryr sig om
    forskning, tänker jag att de borde det.

  129. Det är lätt för oss lärare
    att stå vår egen erfarenhet nära-

  130. -och betrakta dem
    som de enda sanna erfarenheterna.

  131. Det påminner mig
    om 1500- och 1600-talets läkare.

  132. De motarbetade den vetenskap som
    ville ta sig in på deras heliga område.

  133. Vad tycker ni om det här?

  134. Det fanns läkare som sa att de inte
    behövde vetenskap eller bakterieteorier-

  135. -eftersom de kände sina patienter bäst.

  136. Där var medicinen, och till viss del
    är det där undervisningen är.

  137. Om vi kan hitta en yta mellan
    erfarenhet och strukturerad erfarenhet-

  138. -mellan hantverk och vetenskap,
    så kommer vi att bli väldigt starka.

  139. ResearchED-dagarna
    baseras på den här modellen.

  140. Vi har dem på lördagar,
    så att lärarna kan komma.

  141. Jag vet att lärare ofta kan komma
    på konferenser även i veckorna-

  142. -men bara om cheferna tillåter det.
    Det här är upp till er.

  143. Det innebär att de som kommer
    är rätt engagerade-

  144. -för att inte säga lite galna.
    Men de är nyfikna och intresserade.

  145. Det gäller
    alla olika åldrar och bakgrunder.

  146. Det är fascinerande att se, och
    det är ett fint tvärsnitt av sektorn.

  147. Vi försöker hålla priset nere.
    Vi är inte ute efter att tjäna pengar.

  148. Det är rätt kostsamt faktiskt,
    men väldigt värdefullt.

  149. Målet är att konferenserna
    ska gå jämnt upp.

  150. Vi går ut därifrån med tomma fickor
    men hjärtana fulla av kärlek.

  151. Tack, jag kom på det precis.
    Och huvudet fullt av tankar.

  152. Det är så det ska vara,
    för kostnaden ska inte vara ett hinder.

  153. Här är det fina: Om folk ställer upp
    frivilligt så kan man uppnå det.

  154. Inga av våra talare får betalt.

  155. Lokalen hyrs ofta ut till självkostnads-
    pris, så de tjänar heller inget.

  156. Talarna får ibland ersättning
    för resan och sånt.

  157. Det är en sån handling
    av kollektiv generositet-

  158. -att jag fylls av ödmjukhet varje gång
    vi gör det här.

  159. Det håller kostnaderna nere. På vissa
    konferenser får talarna tusentals euro.

  160. Vi gör allt själva.
    Vi har inga anställda, bara frivilliga.

  161. De finns folk här i vår T-shirt
    som gör det av kärlek-

  162. -eller för att lärarna sagt åt dem
    att göra det. Bådadera går bra.

  163. Det är i den andan vi jobbar.
    Loggan gjordes av en matematiklärare-

  164. -programmet av
    en naturvetenskapslärare. Så jobbar vi.

  165. Folk ger av sin tid. Det är en operativ
    mardröm, men fint att vara en del av.

  166. Vi har en mix av olika röster,
    och det är väldigt kraftfullt.

  167. En gång talade skolministern Nick Gibb-

  168. -och en nyutexaminerad lågstadielärare
    samtidigt i rummen intill varandra.

  169. Det är jättespännande.
    Och så är det här med!

  170. Tyngdpunkten ligger på dialog och
    att man ska få nåt användbart med sig.

  171. Vi försöker
    att undvika abstrakt docerande.

  172. Inget fel med det, vetenskap
    måste ibland ta sig abstrakta uttryck.

  173. Vetenskap, kunskap och lärande
    ska värderas för vad det är-

  174. -men de här dagarna försöker vi
    fokusera på det praktiska-

  175. -så att folk får med sig idéer som de
    kan ha praktisk nytta av, hoppas jag.

  176. Ni kan berätta om vi lyckas eller inte.

  177. Lärare måste forskningskunniga
    för att bli motståndskraftiga lärare.

  178. Vi måste kunna stå emot trender.

  179. Vi måste kunna säga ifrån
    när vi inte är säkra på om nåt är sant.

  180. Det är egentligen en politisk handling.
    Det är därför jag kallar ResearchED-

  181. -en artig revolution.
    För på sätt och vis är det radikalt.

  182. Jag tillbringade många lärarår med
    att bli tillsagd vad jag skulle göra.

  183. Men utan att ha nåt att säga till
    om huruvida det var sant, giltigt-

  184. -eller meningsfullt
    som instruktion eller beslut.

  185. När vi gemensamt får tillgång
    till forskningen bakom besluten-

  186. -blir vi oerhört mäktiga. Särskilt
    som kollektiv, men även som individer.

  187. Det krävs bara att en person frågar
    vad det finns för belägg...

  188. Det krävs bara en person
    för att frågan ska vara väckt.

  189. Så ibland kan vi vara mäktiga
    även som individer.

  190. Det var min första avsikt
    med ResearchED.

  191. Jag ville att vi skulle sluta förföras
    av de senaste trenderna.

  192. Det finns oändligt många inom
    pedagogik. Inlärningsstil, till exempel.

  193. Inlärningsstilar erövrade världen.

  194. Många hävdar att ingen lär ut
    inlärningsstilar numer, men det gör man.

  195. Jag skickade ut en tweet:
    "Vem lär sig inlärningsstilar i dag?"

  196. Jag blev dränkt.
    Det används särskilt i affärsvärlden.

  197. Affärsvärlden är bortom räddning.

  198. Undervisningen kan fortfarande räddas,
    vi kanske måste amputera några delar.

  199. Såna saker finns kvar länge.
    Vi kallar dem "zombiefeedees"-

  200. -för de finns kvar fastän de är döda.

  201. Ibland stoppas de inte ens
    av ett skott i pannan.

  202. Inlärningsstilarna är fantastiska.
    Det finns flera olika teorier.

  203. Men VAK-teorin är den mest populära.
    Visuell, auditiv och kinestetisk stil.

  204. Jag undrar vad som händer med dem
    som använder smak- och luktsinnet.

  205. De marginaliseras
    och får inget utrymme i skolan.

  206. Efter min initiala ilska
    mot forskningen insåg jag-

  207. -att vi kan börja delta i forskningen
    och bli analytiker, inte mottagare.

  208. En annan sak jag har upptäckt
    genom arbetet i ResearchED-

  209. -är att forskning i ett laboratorium
    ofta blir nåt helt annat i klassrummet.

  210. Jag kallar det "den magiska spegeln".
    Nån kan få ett bra forskningsresultat-

  211. -och bra forskning är ofta svår att
    förstå - den är komplex och nyanserad.

  212. Bra forskning säger ofta:
    "Det har observerats i vissa fall."

  213. Bra forskning är försiktig
    och säger inte att det fungerar på alla.

  214. Men när den släpps ut ur labbet,
    vad händer då?

  215. Nån med en budget får tag i den.
    Nån viktig får tag i den-

  216. -och den stackars läraren översköljs
    av säkerhet och saker den måste göra.

  217. Jag kallar det "den magiska spegeln"
    och den är inte trevlig.

  218. Det är en lins, en skrattspegel
    som förvrider och förvränger saker.

  219. En del av er känner kanske till
    Dylan Williams arbete.

  220. Han är en oerhört bra akademiker,
    forskare och pedagog-

  221. -men även kommunikatör.

  222. Han har den sällsynta gåvan
    att vara väldigt intelligent-

  223. -och samtidigt kapabel att dela med sig
    av sina idéer till lärare-

  224. -utan att förenkla dem för mycket.

  225. Jag pratar med honom så ofta jag kan,
    han är briljant!

  226. Han gjorde
    en studie om formativ bedömning.

  227. Är formativ bedömning nåt
    ni känner till? - Fint, tack så mycket.

  228. Det är en utmärkt källa till information
    om vad som fungerar och inte.

  229. Men vad hände med den i klassrummet?

  230. Det blev rutor att bocka i. "Har du
    gjort den formativa bedömningen än?"

  231. Vi hade nivåer
    som vi placerade barnen i.

  232. Nivån skulle indikera
    hur barnen presterade efter flera år.

  233. Det skulle vara en holistisk,
    totalbedömning av barnets förmåga.

  234. Men vad gjorde vi med det i skolorna?
    Det blev läxor.

  235. Läxorna nivåbedömdes,
    barnen likaså, utifrån dagsprestation.

  236. Det var en katastrof. Dylan William blev
    besviken över hur metoden hanterades.

  237. Skolorna har också ett ansvar här. Jag
    kritiserar inte bara dålig forskning.

  238. Skolorna är medskyldiga. Därför
    måste vi vara mer forskningskunniga-

  239. -och en starkare yrkeskår.

  240. En av de bästa sakerna med
    ResearchED är hur internationella vi är.

  241. Jag kontrollerade tiden.

  242. ResearchED har varit i New York
    och i Sidney.

  243. Vi var i Amsterdam nyligen.
    Nu är vi i Göteborg.

  244. Gräddan av Skandinavien är här i dag
    och vi känner oss så hedrade.

  245. Vi ska till Washington D.C. i höst.
    Vi ska en nationell brittisk konferens.

  246. Vi tittar på Tyskland och Kanada.
    Allt detta eftersom de bjudit in oss.

  247. Pedagoger från hela världen kan tala
    med varandra och dela samma idéer.

  248. Det är
    en internationell gräsrotsrörelse-

  249. -som vi kan ha påskyndat,
    men inte orsakat - det ville hända.

  250. Det är lärare och pedagoger
    som kan ha främjats av sociala medier-

  251. -och de kommunikationsmöjligheter
    som internet erbjuder-

  252. -som slutligen insett
    att de kan prata med varandra.

  253. Om man hade en bra idé för 30 år sen-

  254. -kunde man på sin höjd berätta det
    för de andra i lärarrummet. Eller hur?

  255. I dag kan man låta ilskan flöda
    på nätet-

  256. -och en minister kan läsa det.
    Eller kanske ministerns rådgivare.

  257. Man kan ha en konferens i Sidney
    om pedagogisk forskning-

  258. -och upptäcka att det twittras om den i
    Storbritannien - på andra sidan jorden-

  259. -eftersom folk följer det på nätet
    och följer hashtaggarna.

  260. Ni borde kolla ned nu allihop.
    Ni borde hashtagga det här.

  261. Jag vill hjälpa skolor och lärare,
    driva en modell för autonomi-

  262. -återprofessionalisering, fortbildning
    och självständighet.

  263. Det är ju blygsamma målsättningar.
    Men vi kan bedriva vår egen utbildning-

  264. -genom att delta i såna här
    och liknande sammankomster.

  265. Här väljer man själv vilka pass
    man vill gå på-

  266. -så man kan främja de saker
    man är intresserad av själv-

  267. -i stället för att vänta på att chefen
    talar om för dig vad du ska fokusera på.

  268. Det tycker jag är uppfriskande.

  269. Det är även viktigt att lärare och
    pedagoger utmanar sina egna åsikter.

  270. Ursäkta uttrycket,
    men man måste "mörda sina barn".

  271. Det används av författare,
    men det stämmer även på lärare.

  272. Jag anklagas ofta för att vara för säker
    på min sak, men det är bara en fasad.

  273. Jag är tillintetgjord av tvivel och kval
    mer än nåt annat, det kan jag försäkra.

  274. Jag är förstörd av tvivel och osäkerhet
    över att inte vara säker på vad jag vet.

  275. Det är ingen fasad,
    utan en bra sak att besitta.

  276. Likt Sokrates idé att det enda man vet
    är att man inte vet nåt.

  277. Det är nyttigt för lärare att inte vara
    för säkra på vad de tycker fungerar.

  278. Det inkluderar de saker jag tycker
    fungerar. Jag tror på rätt undervisning.

  279. Jag är en rätt traditionell lärare
    och gillar när bänkarna står i rader.

  280. Sånt kan man åka i fängelse
    för att säga, men jag gillar det-

  281. -och det finns belägg som
    underbygger det. Men jag kan ha fel.

  282. Jag anser att vi lärare inte
    ska bita oss fast vid vad vi tror-

  283. -som om det vore
    en av Gud given sanning.

  284. Det är en nyttig erfarenhet
    att inse för oss alla-

  285. -för när jag ser debatter om pedagogik
    ser jag människor som är helt tvärsäkra.

  286. Bra vetenskap
    uppmuntrar oss att vara ödmjuka.

  287. Bra vetenskap uppmuntrar oss
    att fråga oss själva om vi har fel.

  288. Jag inspireras mycket
    av fysikern Feynmans arbete.

  289. Han arbetade med Manhattanprojektet
    som utvecklade atombomben.

  290. Oavsett det så var han begåvad,
    och även han var en god kommunikatör.

  291. Får ni chansen så läs nåt av honom,
    alla klarar det.

  292. Inte fysikböckerna kanske,
    men hans populärvetenskapliga verk.

  293. Det här öppnade mina ögon. Han sa:
    "Inom fysiken måste vi göra så mycket"-

  294. -"för att se, ens i någon utsträckning,
    att vi tror att vi kanske vet nåt."

  295. "Vi måste göra så mycket. Vi måste
    testa våra teorier om och om igen."

  296. "Vi måste försöka förstöra våra teorier
    och försöka bevisa att de kan vara fel."

  297. "När jag tittar på samhällsvetenskap
    undrar jag om de ens vet vad de säger."

  298. Det är ett viktigt budskap. Vi
    arbetar inom samhällsvetenskapen.

  299. Utbildningsområdet är en gryta
    fylld av olika slags samhällsvetenskap.

  300. Då måste man vara försiktig
    med slutsatserna.

  301. Vi måste dela med oss av dem och se
    dem i kontexten av vår egen erfarenhet-

  302. -inte som helt säkerställda företeelser.

  303. Daniel Willingham är professor
    i psykologi vid University of Virginia.

  304. Han föreläste för oss i New York.
    Han är bra på att prata om det här.

  305. Han berättade för oss hur man övertygar
    folk att engagera sig i forskning-

  306. -när de inte tycker om det. Han vet ju
    mycket om övertalning och motivation.

  307. Det han sa var fascinerande.
    Han sa bland annat-

  308. -att vi ofta uppfattar
    att vår åsikt utgör vår identitet.

  309. När man ifrågasätter nåns idéer blir det
    en attack på den personens identitet.

  310. Om nån anser sig vara
    vänster- eller högerpolitisk-

  311. -och har vissa åsikter angående
    invandring eller skolpeng eller nåt.

  312. Det är inte bara en idé den personen
    har, utan en del av vem personen är.

  313. Det är naturligt för människor.
    Jag är inte immun mot det.

  314. Jag minns inte riktigt,
    men var det inte Herzl som sa:

  315. "När vi tror att vi inte tillhör
    en ideologi, gör vi det som mest."

  316. Jag tror det var han. Annars
    gör jag anspråk på det, för det är sant.

  317. Det inkluderar mig.
    Det är svårt att, som Kant säger-

  318. -gå från fenomen till noumenon. Det
    är svårt att stiga ur sitt trossystem.

  319. Men vi måste försöka. Det måste vi.

  320. Jag läste filosofi på universitetet,
    eftersom det är där alla pengar finns...

  321. Det slutade med att jag arbetade
    i barer i tio år, vilket märks.

  322. Jag drev nattklubbar i Soho i fem år.

  323. Då var det naturligt att börja undervisa
    och ordna konferenser sen.

  324. En utmärkt förberedelse. En av de saker
    jag gillade med filosofin-

  325. -var att man kunde sitta
    på en föreläsning om Karl Marx-

  326. -och tänka att det var fantastiskt,
    han har ju fattat. Han har knäckt det!

  327. "Jag är marxist, var anmäler jag mig?"

  328. Veckan därpå handlar lektionen
    om Adam Smith, och man tänker-

  329. "Herregud, jag är kapitalist.
    Marknaden är lösningen på allt!"

  330. "Stäng alla statliga skolor,
    öppna friskolor!"

  331. Det som är bra med filosofi är
    mångsidigheten. Man får byta åsikt.

  332. "Det är fel, kanske är det här rätt?"
    Det är okej.

  333. Så länge man inte gör det fem gånger
    om dagen och förvirrar sina vänner.

  334. Vi måste frikoppla oss lite
    från våra ideologier och våra dogmer.

  335. Det är ofta antaganden vi fått med oss i
    barndomen, tonåren och ungdomsåren.

  336. Jag ser att flera av er precis passerat
    tonåren. Jag känner mig gammal. Tack.

  337. Om vi kan göra det...

  338. Om vi som lärare kan lära oss välkomna
    försiktighet, optimism-

  339. -men även utmaningar i arbetet,
    och föra in det i våra diskussioner.

  340. Om vi låter den formella
    samhällsvetenskapliga processen-

  341. -och den informella erfarenhetsbaserade
    undervisningen mötas-

  342. -så får vi
    ett spännande nytt territorium.

  343. Där vill jag vara i återstoden
    av min karriär, tills jag faller ihop.

  344. Jag har läst att den uppskattade
    livslängden för brittiska lärare-

  345. -efter att de pensionerats, är fem år.
    Därför jobbar jag en dag i veckan.

  346. Jag kommer att leva för alltid bara jag
    fortsätter jobba en dag i veckan.

  347. Jag stoppar här, för nu
    har jag beskrivit vår idé och historia.

  348. Det finns mycket mer att säga. Vi har
    en webbsida som ni gärna får besöka.

  349. Vi bygger om den
    för att den ska fungera som ett verktyg.

  350. På webbsidan försöker vi ha
    alla videor... förlåt, filmer-

  351. -på föreläsningar och pass
    som vi kan spela in.

  352. Många talare
    ger sin tillåtelse till det.

  353. Vi lägger upp presentationer, nyheter
    och annonserar konferenser där.

  354. Vi letar alltid efter nya samarbeten.
    ResearchED existerar bara-

  355. -som tusentals samarbeten över världen.
    De uppstår och försvinner efter behov.

  356. Sara Hjelm har inspirerat
    till den här sammankomsten-

  357. -och hon har även varit
    den rent atomdrivna kraften bakom den.

  358. Vi har haft turen
    att kunna göra på det sättet.

  359. Vi samarbetar med lokalt folk,
    städer och skolor.

  360. Vi samarbetar med dem som bryr sig.

  361. Vi träffas och på nåt sätt så går det.
    Än så länge i alla fall.

  362. Jag skulle gärna komma tillbaka igen
    till den här delen av världen-

  363. -om nån vill jobba med oss i framtiden.
    Nån med en vacker slottslik skola-

  364. -i en bayersk sluttning... Jag vet
    att Bayern ligger i Tyskland, men ändå.

  365. Det är historien om vilka vi är.
    Det är vad vi tror.

  366. ResearchED har blivit alltmer genuint
    under årens lopp.

  367. Det har gått från en köksbordsrörelse,
    till en stor köksbordsrörelse.

  368. Jag jobbar fortfarande vid köksbordet,
    och det är jag stolt över.

  369. Jag är stolt över vad folk åstadkommit
    och jag hoppas det fortsätter så.

  370. Tack för att ni kom. Ha en fin dag,
    och gå och lyssna på fler!

  371. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Berättelsen om Researched

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tom Bennett är lärare och grundare av Researched. Här berättar han om vad Researched är, varför den startades och hans tankar om framtidens skola. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Didaktik, Pedagogik, Pedagogisk forskning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Researched

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Berättelsen om Researched

Tom Bennett är lärare och grundare av Researched. Här berättar han om vad Researched är, varför den startades och hans tankar om framtidens skola. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Elever och undervisning

Philippa Cordingley är vd för Center for the use of research and evidence in education (Curee). Här berättar hon om deras forskning och hur den kan användas praktiskt i undervisning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Myter om lärande och utbildning

Pedro de Bruyckere, forskare och författare, menar att många saker som folk tror om utbildning stöds inte av vetenskapliga bevis. Här talar han om myter och vetenskap i utbildningsvärlden. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Vad säger forskningen oss om inlärning?

Medan de flesta lärare får ta del av mycket information om hur man undervisar, sätts det alltför liten vikt vid kunskaper om hur elever lär sig. Det menar David Didau, författare och bloggare om utbildning. Här talar han om vikten av att erkänna det vi inte vet. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Hur kan vi förbättra utbildning?

Jeremy Hodgen är professor i matematikundervisning vid University of Nottingham. Här berättar han om politiska beslut i Storbritannien gällande utbildningsstrategier och vad de kommit att ha för betydelse. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Om utbildningsdirektiv

Camilla Brørup Dyssegaard, professor vid Danish Clearinghouse, berättar om hur de arbetar med utbildningsvetenskaplig forskning, där man samlar in data i syfte av att göra forskningen tillgänglig för utbildare och beslutsfattare. Hon talar även ingående om vilka metoder som visat sig fungera. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Finland, Nordens Japan?

Vad är det som gör Finlands och Japans utbildningssystem så lyckade? Lucy Crehan, internationell utbildningsanalytiker, visar här med exempel varför Finland och Japan ligger så högt upp på Pisa-rankningen. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.